Yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens förslag om införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Strålsäkerhetsmyndigheten Stockholm Yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens förslag om införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår en helt ny strålskyddslag och en ny förordning om strålskydd som ersätter 1988 års strålskyddslag respektive strålskyddsförordning samt ändring i flera lagar och förordningar. Förslaget grundas på strålskyddsdirektivet (2013/59/Euratom) som är betydligt mer omfattande och har en ny struktur jämfört med tidigare direktiv på strålskyddsområdet. Förslaget innehåller även förändringar som inte har sin grund i strålskyddsdirektivet, huvudsakligen avseende användning av icke-joniserande strålning. Exempel på förslag som är nya i det remitterade förslaget jämfört med 1988 års strålskyddslag är bland annat att den som ansvarar för verksamhet med strålning eller där annan verksamhet där joniserande strålning kan förekomma åläggs ett informationsansvar gentemot arbetstagare i fertil ålder om vikten av att anmäla en graviditet eller amning. Det föreslås även att det ska vara möjligt för verksamheter med joniserande strålning där riskerna för exponering är små att ersätta kravet på tillstånd med ett krav på anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten, samt ett förtydligande av ansvaret att den som bedriver verksamhet med joniserande strålning har de ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att ta sitt verksamhetsansvar. I förslaget ingår en rad dosgränser, dosrestriktioner och referensnivåer. När det gäller icke-joniserande strålning föreslås bland annat att det införs ett förbud mot att yrkesmässigt upplåta kosmetiskt solarium till, samt att utföra kosmetiska exponeringar med ickejoniserande strålning eller med ultraljud på, en person som inte har fyllt 18 år. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Målsättningen med förslaget anges vara att lagen ska bidra till att skapa ett så fullständigt strålskydd som möjligt i samhället. Det anges att nödvändiga skyddsåtgärder mot skador från såväl joniserande som icke-joniserande strålning alltid ska kunna vidtas med stöd av lagen allt eftersom kunskaperna om strålningens skadliga effekter ökas och nya ämnen eller tekniker utvecklas. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Regelrådet finner redovisningen av syftet med förslaget godtagbar. Yttrande Vårt Dnr Ert Dnr Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Det anges i konsekvensutredningen att bestämmelserna i strålskyddsdirektivet ska genomföras i svensk rätt och att något alternativ till att införa nya bestämmelser som krävs enligt strålskyddsdirektivet därför inte finns. Det anges dock att bestämmelserna i strålskyddsdirektivet är minimikrav och att förslagsställaren i vissa fall ger förslag som går utöver dessa. I sådana fall anges att förslagsställaren har beaktat nytta för person, verksamhet eller samhälle, den skada som reglering motverkar samt ekonomiska konsekvenser som förslaget medför. Enligt Regelrådet saknas det en beskrivning av alternativa lösningar till de förslag som går utöver minimikraven i strålskyddsdirektivet. Regelrådet kan till exempel konstatera att det i ärendet som Regelrådet yttrade sig över den 10 september 2015 (dnr RR ) avseende införande av 18- årsgräns för användning av kosmetiska solarier angavs en rad alternativa lösningar till förslaget. Strålsäkerhetsmyndigheten borde ha kunnat redogöra för dessa i sin konsekvensutredning. Regelrådet finner redovisningen av effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar men redovisningen av alternativa lösningar bristfällig. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Den 5 december 2013 beslutades Europeiska unionens råd direktiv 2013/59/Euratom om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom (strålskyddsdirektivet). Det anges att Sverige i svensk lagstiftning ska föra in de nya bestämmelser om skydd mot joniserande strålning som inte reglereras i svensk rätt idag. Det anges dock att bestämmelserna i strålskyddsdirektivet är minimikrav och att förslagsställaren i vissa fall ger förslag som går utöver direktivets bestämmelser. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med en tydligare redovisning av i vilken utsträckning som förslaget går utöver de skyldigheter som följer av EU-rätten och om denna information hade samlats på ett ställe i konsekvensutredningen. Regelrådet finner dock sammantaget att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Det anges i konsekvensutredningen att medlemsstaterna ska införliva nödvändiga lagar och författningar senast den 6 februari 2018 och att denna tidpunkt inte bedöms kunna tidigareläggas. Tiden fram till och med den 6 februari 2018 anges vara nödvändig för att Strålsäkerhetsmyndigheten och andra berörda myndigheter ska hinna göra nödvändiga ändringar i myndighetsföreskrifter och rutiner för att hantera nya arbetsuppgifter. Avseende informationsinsatser anges att det finns behov av riktad information om ändrade regler till verksamheter som hanterar radioaktivt material eller tekniska anordningar som kan alstra strålning samt till kommuner och andra intressenter. Vidare anges att information om nya regler bör publiceras via Strålsäkerhetsmyndighetens externa web, men även riktade seminarier inom vissa specifika områden kommer att behövas. Förslagsställaren anger även att samråd med övriga berörda myndigheter kommer att fortsätta för att diskutera bland annat hur information till berörda verksamheter, kommuner och andra intressenter bör hanteras. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Regelrådet finner redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdandet och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I remissen framgår att strålskyddslagen omfattar företag som bedriver verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning. Verksamhet med strålning anges i den föreslagna lagen inkludera bland annat tillverkning, bearbetning, innehav och användning av radioaktiva ämnen och tekniska anordningar som kan alstra strålning. Det anges i konsekvensutredningen att eftersom förslaget omfattar områden som inte tidigare reglerats i 1988 års strålskyddslag kommer principer om berättigande och optimering att tillämpas på fler verksamheter än tidigare. Avseende specifika branscher anges bland annat att solariebranschen kommer att påverkas av förslaget om 18-årsgräns för kosmetiska solarier. Det anges att det finns cirka 700 obemannade solarier och bemannade solarier i Sverige, och att bedömningen görs att den övervägande delen är franchisetagare eller småföretagare. Det framgår också att förslaget kan påverka bland annat företag som bedriver sjukvård och tandläkare som innehar röntgenutrustningar. Regelrådet har förståelse för komplexiteten att redovisa uppgifter om de företag som kan komma att beröras av förslaget då det gäller ett väldigt stort antal branscher och företag, och har översyn med att konsekvensutredningen i vissa avseenden endast anger svepande beskrivningar av berörda företag. Regelrådet anser dock att förslagsställaren borde ha kunnat identifiera fler specifika branscher som kan komma att påverkas av förslaget och borde därmed tydligare ha kunnat redovisa hur många och på vilket sätt fler företag kan komma att påverkas. Till exempel borde förslagsställaren ha kunnat redovisa vilka och hur många företag kan komma att förbjudas till följd av förslaget. Den ofullständiga redovisningen av berörda företag gör det omöjligt för Regelrådet att utesluta om förslaget kan komma att påverka konkurrensförhållandena för berörda företag eller påverka företagen i andra avseenden, och inte heller om det finns behov av särskild hänsyn till små företag. Mot denna bakgrund bedöms således redovisningen av även dessa punkter som bristfälliga. Enligt Regelrådet har förslagsställaren dock redovisat berörda företag när det gäller kosmetiska solarier på ett bra sätt. Regelrådet finner sammantaget redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Som nämnts ovan omfattar den föreslagna strålskyddslagen områden som inte tidigare reglerats och kommer således beröra fler verksamheter än tidigare. Det anges att förslaget inte medför några konsekvenser för de verksamheter som redan idag omfattas av bestämmelserna i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter, men att det kan medföra konsekvenser för vissa av de verksamheter som inte tidigare omfattades av regelverket då vissa verksamheter kan komma att förbjudas. När det gäller påverkan på företagens kostnader anger förslagsställaren bland annat att vissa aspekter av förslaget kan medföra administrativa kostnader för företag, till exempel till följd av krav om att den som bedriver verksamhet med strålning ska föra register över strålkällor som ingår i verksamheten. Vidare anges till exempel att införandet av 18-årsgräns för kosmetiska exponeringar inte bedöms påverka företagen i någon större utsträckning, men att förslaget kan leda till en något minskad kundkrets. Det anges att verksamhetsutövare kommer att behöva lägga ner tid för att ta fram ett egenkontrollprogram, vilket medför en ökad administrativ kostnad. Förslaget anges även kunna innebära att näringsidkare kommer behöva anställa personal, flytta verksamheten till en plats där det Postadress Webbplats E-post 3/5

4 finns personal tillgänglig eller lägga ned verksamheten. Kostnaden för att bemanna ett obemannat solarium mellan 07 och 23 har beräknats till kr per år plus ersättning för obekväm arbetstid. Bestämmelsen om skyldighet att ha tillräckliga ekonomiska resurser för kostnaderna för hantering av radioaktivt avfall och avveckling anges beröra den som har intresse av att ansöka om tillstånd för verksamhet med strålning, och kan komma att påverka små företag i större utsträckning genom kravet att på ett trovärdigt sätt kunna visa att företaget antingen direkt, tex genom ett tillräckligt aktiekapital, eller genom andra åtaganden i form av ekonomiska säkerheter har den finansiella kapacitet som krävs för att på ett uthålligt sätt uppfylla de krav som ställs för den verksamhet som ansökan avser. Förslaget om att den som tillhandahåller byggnadsmaterial som har betydelse från strålskyddssynpunkt på marknaden i Sverige ska ange aktivitetskoncentrationer för de radionuklider som materialet innehåller anges bland annat kunna innebära ökade kostnader för till exempel producenter, byggföretag och byggherrar. Utöver kostnaden för att bemanna ett obemannat solarium saknar Regelrådet helt beloppsmässiga beräkningar eller uppskattningar av de ekonomiska effekter som förslaget förväntas medföra. Vidare saknas en redovisning av vilka försök som har gjorts för att kvantifiera de ekonomiska effekterna liksom motivering till varför kvantifieringar inte har varit möjliga att redovisa. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på företagens kostnader och verksamhet bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Avseende förslaget om 18-årsgräns på solarier anges att den verksamhet som redan idag är bemannad kommer att få en konkurrensfördel jämfört med verksamheter som är obemannade. Det anges till exempel att verksamheter som dels har bemanning, dels andra typer av produkter och tjänster än solarieverksamhet kommer att ha lättare att fortsätta erbjuda solariesolning som tjänst. Det anges även att för vissa obemannade verksamheter kan kostnaden för att ha långa öppettider bli alltför hög, vilket kan komma att begränsa öppettiderna och tillgängligheten och i slutändan kan innebära att dessa verksamheter inte kommer att kunna konkurrera lika väl som verksamheter med längre öppettider. Enligt Regelrådet har förslagsställaren redovisat påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag till följd av förslaget om 18-årsgräns på ett bra sätt. Men, som framgår under rubrikerna berörda företag och påverkan på företagens kostnader och verksamhet är det inte tydligt vilka branscher och hur många företag som berörs av förslaget i övrigt, eller vilka ekonomiska effekter förslaget kan medföra för dessa företag. Mot den bakgrunden kan Regelrådet inte bedöma om förslaget kan medföra någon ytterligare konkurrenspåverkan utöver det som har redovisats. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Som framgår under rubriken berörda företag kan Regelrådet inte utesluta att förslaget också medför någon påverkan i andra avseenden. Regelrådet finner redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden bristfällig. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Som framgår under rubriken berörda företag har Regelrådet svårt att få en tydlig bild av hur förslaget påverkar små företag liksom om det funnits möjligheter eller skäl till att ta särskild hänsyn till dessa. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Enligt Regelrådet har förslagsställaren redovisat några punkter i konsekvensutredningen på ett godtagbart sätt, bland annat när det gäller förslagets syfte, särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av särskilda informationsinsatser. Enligt Regelrådet brister förslagsställaren dock i redovisningen av bland annat berörda företag och påverkan på företagens kostnader. Det är för Regelrådet inte tydligt hur många och vilka företag som kan komma att beröras av förslaget och på vilket sätt. Regelrådet kan således inte heller utesluta att förslaget kan påverka konkurrensförhållandena eller företagen i andra avseenden, och inte heller om det funnits behov av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regelrådet finner sammantaget att konsekvensutredningen inte uppfyller de krav som följer av 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 27 april I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Caroline Wigerstad. Pernilla Lundqvist Ordförande Caroline Wigerstad Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5