Yttrande över promemorian En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över promemorian En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget I promemorian föreslås en ny lag om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och en ny lag om automatiskt utbyte om finansiella konton. Ändringar föreslås även i skatteförfarandelagen (2011:1244), lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och lagen (2012:483) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning samt i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av avtalet mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act). Det anges att förslagen till författningar krävs för att införliva OECD:s globala standard för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton. Standarden består av en modell för avtal mellan behöriga myndigheter om att tillämpa de gemensamma rapporteringsnormerna som bifogas avtalet. I promemorian lämnas även förslag till författningar som krävs för att genomföra rådets och parlamentets reviderade direktiv 2014/107/EU om ändring av direktivet 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning. Det reviderade direktivet anges medföra att OECD:s globala standard tas in i direktivet 2011/16/EU. De skyldigheter som bl.a. följer av standarden är skyldigheter för rapporteringsskyldiga finansiella institut, när det gäller identifiering av finansiella konton som innehas av personer eller enheter med hemvist i annan eller andra stater eller jurisdiktioner. Vidare anges skyldigheter för rapporteringsskyldiga finansiella institut att lämna uppgifter till Skatteverket om de konton som identifierats och skyldigheter för Skatteverket att överföra information till annan eller andra staters eller jurisdiktioners behöriga myndighet följa av standarden. I promemorian lämnas också förslag till de författningsändringar som krävs för att EU-kommissionens förslag till rådets direktiv om upphävande av direktivet 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar ska kunna genomföras. Förslag om upphävande av direktivet anges ha lämnats för att undvika dubbelrapportering, eftersom direktivet 2011/16/EU i stora delar Postadress Webbplats E-post 1/6

2 överlappar direktivet 2003/48/EG när det gäller automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Det anges att de aktuella författningsförslagen krävs för att införliva OECD:s globala standard för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton i svensk rätt. När det gäller förslagen för att genomföra upphävande av direktivet 2003/48/EG anges syftet att undvika dubbelrapportering. Regelrådet finner att redovisningen av syftet med förslaget är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Det anges att i propositionen 2014 /15:41 om genomförande av avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA övervägdes att samtidigt med genomförandet av FATCA även lämna de förslag som krävs för att genomföra OECD:s globala standard för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton i svensk lagstiftning (CRS). Skillnaderna som finns mellan CRS och FATCA ansågs emellertid som relativt betydelsefulla och FATCA ansågs mindre krävande för de rapporteringsskyldiga instituten än CRS, varför det då aktuella förslaget begränsades till genomförande av FATCA-avtalet. Vidare anges att rådets och parlamentets reviderade direktiv 2014/107/EU om ändring av direktivet 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning nästan helt överensstämmer med CRS, utgångspunkten för båda är en enhetlig rapporteringsstandard för finansiella konton och därför är bedömningen att ett gemensamt förslag samt gemensamma författningar där direktivet och CRS regleras är att föredra. Enligt Regelrådets bedömning innebär detta att det har förklarats vilka motiv som ligger bakom att förslaget har fått sin aktuella utformning. Regelrådet kan konstatera att det saknas redogörelse för vad effekten skulle bli om ingen reglering kommer till stånd. Det skulle ha förbättrat konsekvensutredningens kvalitet om den hade innehållit information om detta. Regelrådets bedömning är likväl att redovisningen av alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Det anges såväl i promemorians sammanfattning som i konsekvensutredningen att syftet med lagstiftningsförslaget är att genomföra EU-rättsliga regler som överensstämmer med OECD:s globala standard CRS. I de avsnitt som beskriver förslag och bedömningar mer i detalj finns ytterligare information om hur dessa förhåller sig till EU-rätten. Regelrådets bedömning är att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 2/6

3 Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I promemorians avsnitt om ikraftträdande och övergångsbestämmelser anges att författningsförslagen huvudsakligen ska träda i kraft den 1 januari Övergångsbestämmelser och senare ikraftträdande förekommer i några fall. Övergångsbestämmelser föreslås bl.a. när det gäller de fastställda datum som är satta som tidsfrister för genomförande av den initiala granskningen av befintliga konton. I skälen till förslaget anges ingen information om att särskilda hänsyn har tagits till berörda företag när det gäller tidpunkt för ikraftträdande. Det anges att fasta datum för genomförande finns fastställda i direktivet i flera fall. Ingen information finns om behov av speciella informationsinsatser till de berörda företagen i det aktuella avsnittet. Sådan information finns inte heller i konsekvensutredningen. Regelrådet anser att det i promemorian lämnas tillräcklig information om när ikraftträdande planeras och om de generella skälen som motiverar valda tider för ikraftträdande och förslag till övergångsbestämmelser. Det är emellertid oklart om några överväganden har gjorts när det gäller effekter för de berörda företagen till följd av de föreslagna tidpunkterna för ikraftträdande. Regelrådets uppfattning är att information om i vilken mån sådana överväganden har gjorts borde ha ingått i underlaget. Det kan vara fallet att inga hänsyn till berörda företag är möjliga att ta, men det är likväl värdefullt om sådan information anges. Det är vidare en brist att information om det finns behov av speciella informationsinsatser till de berörda företagen saknas. Mot denna bakgrund finner Regelrådet att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I promemorians konsekvensavsnitt anges konsekvenser som berör finansiella institut. Det anges vidare att antalet företag som kan antas bli skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt de föreslagna reglerna uppskattas till drygt Det anges även finnas konsekvenser för enskilda kontohavare. Som angetts ovan kan enskilda kontohavare antingen vara fysiska personer eller enheter. I promemorian definieras enhet som en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion såsom ett bolag, en delägarbeskattad juridisk person, en trust eller en stiftelse. Någon kvantifiering av sådana enheter görs inte. Regelrådet konstaterar att viss beskrivning av berörda företag finns. Däremot saknas en storleksmässig beskrivning av berörda företag. En allmän beskrivning av vilken bransch de företag som direkt träffas av rapporteringskraven tillhör finns, men det saknas närmare beskrivning av de företag som kan ingå i gruppen kontohavare. Regelrådet har viss förståelse i synnerhet för svårigheter att ge en samlad bild av de företag som skulle kunna ingå bland kontohavarna men anser ändå att det borde ha varit möjligt att ge en något tydligare bild i vart fall av de företag som väntas bli föremål för rapporteringskraven. Någon uppdelning på olika typer av företag och någon information om företagens storlek borde enligt Regelrådets uppfattning ha varit möjlig att finna och redovisa på ett samlat sätt, företrädesvis i konsekvensutredningen. Mot denna bakgrund finner Regelrådet att redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 3/6

4 Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges att den granskningsprocedur som ska genomföras för att identifiera rapporteringspliktiga konton åligger de rapporteringsskyldiga instituten och att detta medför en administrativ börda som medför kostnader. Det anges att när bestämmelserna införs kommer det att medföra en initial kostnad för rapporteringsskyldiga institut som då ska granska alla sina befintliga konton och bland dessa identifiera rapporteringspliktiga konton. Vidare anges att bestämmelserna innebär en årlig återkommande kostnad för att identifiera rapporteringspliktiga konton bland de konton som öppnas varje år, och för att undersöka om något konto som öppnats under ett tidigare år har ändrat status från ej rapporteringspliktigt eller odokumenterat till rapporteringspliktigt konto. Det anges att eftersom granskningsproceduren är helt ny är det inte möjligt att göra en rimlig uppskattning av vilka kostnader den kommer att medföra. Vidare anges att kostnaderna i hög grad kommer att variera mellan olika rapporteringsskyldiga finansiella institut beroende på bl.a. vilken verksamhet som bedrivs, hur många kontohavare institutet har och vilka uppgifter om kontohavarna som finns tillgängliga hos respektive institut. Vidare anges att det även åligger de rapporteringspliktiga finansiella instituten att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket som innehåller de uppgifter som framgår av bestämmelserna. Uppgifterna ska lämnas för varje rapporteringspliktigt konto och kan innehålla en mängd olika uppgifter, såsom saldo, sammanlagd ränta, utdelning och annan avkastning m.m. Vilka uppgifter som ska lämnas beror på vilket slags konto det rör sig om. I konsekvensutredningen har en uppskattning av den administrativa kostnaden för att lämna dessa kontrolluppgifter gjorts. Uppskattningen baseras på de kostnader som fanns för lämnande av uppgifter som behövde lämnas innan förmögenhetsskatten avskaffades. Överensstämmelsen mellan dessa uppgifter och den information som ska lämnas enligt de nu föreslagna bestämmelserna anges visserligen inte vara fullständig, men det anges ändå att den administrativa börda som de medförde kan ligga till grund för vissa slutsatser. Baserat på den tidsåtgång som beräknades för uppgiftslämnandet till förmögenhetsskatten och med antagandet att samma fördelning gäller mellan kontrolluppgiftsskyldiga som ska lämna många respektive få uppgifter enligt de nu föreslagna bestämmelserna som gällde för de tidigare och att även timkostnaden för att lämna uppgifter är densamma anges att de sammanlagda administrativa kostnaderna för ca 8000 företag blir ca 1 miljon kr. Det anges emellertid också att denna kostnad bedöms utgöra endast en liten del av den sammantagna kostnaden som föreslagna regler ger upphov till och att den stora kostnaden ligger i genomförandet av granskningsproceduren för att identifiera rapporteringspliktiga konton. Regelrådet bedömer följande avseende det som angetts om administrativa kostnader. Det är visserligen enligt Regelrådets uppfattning förståeligt att det finns utmaningar med att lämna precis information om vad den nya granskningsproceduren kommer att medföra för kostnader, just eftersom den är ny. Regelrådet anser emellertid att det finns vissa möjligheter som kunde ha prövats. För det första kunde de berörda företagens uppfattning om vad de aktuella kraven ger upphov till för kostnader ha efterfrågats. Om så har skett framgår det inte av konsekvensutredningen, vilket det enligt Regelrådet borde ha gjort. Även om uppgifter som hade inhämtats på detta sätt inte skulle ha bedömts vara fullständigt säkra, hade det likväl kunnat bidra till en något tydligare helhetsbild. För det andra menar Regelrådet att eftersom de bestämmelser som ska genomföras utgör en internationell standard, hade inhämtande av information från andra medlemsländer i EU, eller andra medlemsländer i OECD kunnat genomföras. Om så har skett, framgår det inte heller av konsekvensutredningen, vilket det enligt Regelrådet borde ha gjort. Även om det inte heller i detta fall kan sägas finnas någon garanti för Postadress Webbplats E-post 4/6

5 tillförlitliga uppgifter, är det inte på förhand uteslutet att kompletterande information av visst värde hade kunnat redovisas. Mot den bakgrunden finner Regelrådet att redovisningen av förslagets påverkan på administrativa kostnader är bristfällig. Andra kostnader I konsekvensutredningen anges att för att på ett effektivt sätt kunna genomföra granskningsproceduren, kommer det att krävas förändringar av exempelvis it-system, vilket medför en engångskostnad för de rapporteringspliktiga finansiella instituten. Hur omfattande och kostsamma dessa förändringar blir anges sannolikt vara beroende av bl.a. vilka system de rapporteringsskyldiga instituten har idag. Det anges att det därför inte är möjligt att uppskatta kostnaderna. Vidare anges att det faktum att granskningsproceduren är ny gör att det inte varit möjligt att inhämta underlag för tillräckligt tillförlitliga beräkningar samt att beräkningar gjorda under sådana förutsättningar riskerar att bli mer missvisande än klargörande. Regelrådet delar uppfattningen att det är rimligt att föreställa sig att vad som behöver göras för att anpassa it-system och vad det skulle kosta skulle variera mellan olika företag. Även i detta fall hade det emellertid kunnat finnas en möjlighet att efterfråga såväl information från berörda finansiella institut eller om det skulle vara mer relevant lämplig branschorganisation som från leverantörer av it-system eller branschorganisationer för sådana leverantörer. Det är enligt Regelrådets uppfattning inte uteslutet att det kan finnas kunskap om vad investeringar i it för att tillgodose liknande informationsbehov har kostat, även om de här aktuella informationskraven och behoven är nya. I vart fall hade frågan på lämpligt sätt kunnat framföras till berörda organisationer. Vidare delar Regelrådet visserligen uppfattningen att det finns risker med missvisande information, men vill framhålla att risken för att bli information ska bli missvisande i vart fall delvis kan reduceras om man är tydlig med förutsättningarna för beräkningar eller annan information som redovisas. Mot denna bakgrund anser Regelrådet att redovisningen av påverkan på företagens andra kostnader är bristfällig. Sammantaget blir därmed Regelrådets bedömning att redovisningen av förslagets påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet är bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Ingen information redovisas om de föreslagna bestämmelsernas påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag. Mot bakgrund av att information saknas finner Regelrådet att redovisningen av påverkan på konkurrensförhållanden för berörda företag är bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Ingen information redovisas om de föreslagna bestämmelsernas påverkan på berörda företag i andra avseenden. Mot bakgrund av att information saknas finner Regelrådet att redovisningen av påverkan på berörda företag i andra avseenden är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Ingen information redovisas om behov av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Mot bakgrund av att information saknas finner Regelrådet att redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att konsekvensutredningen till utredningens förslag i några avseenden håller tillräcklig kvalitet. Exempelvis är beskrivningen av överensstämmelse med EU-rätten relativt tydlig. Samtidigt är redovisningen av exempelvis berörda företag och påverkan på företagens kostnader bristfällig och när det gäller flera andra aspekter saknas information helt. Sammantaget är därför Regelrådets bedömning att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 27 maj I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Lennart Palm, Samuel Engblom och Claes Norberg. Ärendet föredrogs av Per Högström. Pernilla Lundqvist Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6