Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om smittrisker

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Arbetsmiljöverket Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om smittrisker Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Det remitterade föreskriftsförslaget innehåller regler för att förebygga att arbetstagare utsätts för smittrisker på grund av sitt arbete. I förslaget anges att när arbetstagaren har sådana arbetsuppgifter att det finns smittrisker ska arbetsgivaren göra en undersökning och riskbedömning av arbetsförhållandena, likaså behöver de anställda få utbildning innan de börjar sitt arbete. I föreskriftsförslaget finns även regler kring exempelvis vad som gäller för hygienåtgärder, arbetskläder och tvätt av dessa samt vad som gäller för behållare för stickande och skärande avfall. Det anges inget datum för ikraftträdande av föreskriftsförslaget, dock anges att det behövs sex månader för ikraftträdandet. Genom ikraftträdandet av föreskriftsförslaget upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget I konsekvensutredningen anges att syftet med förslaget är att förtydliga reglerna för arbeten med smittrisker, både när smittämnena förekommer oavsiktligt och när man avser att arbeta med smittämnena som sådana. Vidare anges att förslaget genomför de två EU-direktiv 1 som idag är genomförda i de nuvarande föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Förslagsställaren anger ytterligare orsaker till syftet med förslaget, såsom att de nu gällande föreskrifterna uppfattas som svåra att förstå och följa, att vissa av reglerna är mycket omfattande och uppfattas som delvis föråldrade samt att vissa regler borde finnas i andra föreskrifter. Regelrådet finner beskrivningen av bakgrund och syftet med förslaget 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet samt Rådets direktiv 2010/32/EU av den 10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och Epsu. Postadress Webbplats E-post 1/6

2 Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen framgår att förslagsställaren har övervägt fyra alternativa lösningar. Det framgår att förslagsställaren har övervägt att inte förändra nuvarande föreskrifter, att upphäva nuvarande föreskrifter utan att ersätta dem med nya föreskrifter, att införa EU-direktiven direkt utan att anpassa dem till nationell befintlig lagstiftning, eller att modernisera och renodla reglerna genom att utforma nya föreskrifter. Förslagsställaren anger likaså varför de tre förstnämnda alternativen förkastades och varför den föreslagna lösningen förordas. Ett av de övervägda alternativen var att inte göra någon ändring i nu gällande regelverk, och i anslutning till detta redogör förslagsställaren även för effekterna av om någon reglering inte kommer till stånd. Regelrådet finner beskrivningen av alternativa lösningar och effekter av om någon reglering inte kommer till stånd Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen framgår att förslagsställaren bedömer att förslaget som helhet överensstämmer med de skyldigheter på området som följer av Sveriges anslutning till EU och att förslaget inte i någon del strider mot EU-rätten. Vidare anges att båda de aktuella EU-direktiven 2 är så kallade minimidirektiv och att Sverige beträffande båda direktiven har valt att utnyttja möjligheten att gå utöver miniminivån i några fall. Förslagsställaren framhåller att detta avser redan gällande regler och inte några regler som föreslås i och med nu remitterat förslag. Det nya förslaget till föreskrifter anges inte innebära någon skärpning av kraven jämfört med nu gällande föreskrifter. Därefter anger förslagsställaren vad som gäller enligt direktiv 2000/54/EG och att direktivet i stora delar genomförs i nivå med minimikraven men att man i vissa delar utnyttjar det nationella handlingsutrymmet. Detta anges gälla att diagnoslaboratorier även i fortsättningen ska anmäla nya smittämnen i riskklass 4. I direktiv 2000/54/EG anges att det finns ett undantag för diagnoslaboratorier som redan har anmält att de arbetar med smittämnen i riskklass 4 att anmäla nya sådana smittämnen. Det anges att det hittills inte har funnits något sådant undantag. Riskklass 4 anges omfatta de farligaste smittämnena och därmed de högsta kraven på skyddsåtgärder. Förslagsställaren bedömer att det är en fördel för verksamheten att ha en fullständig bild av vilka smittämnen som används. Vidare anger förslagsställaren att de, när det gäller skyddsåtgärder, har ersatt ordvalen bör och rekommenderas i tabellerna i direktivets bilaga V och VI med ordvalet ska när direktivet genomförs i föreskriftsförslagets Förslagsställaren anger att de strängare kraven är nödvändiga för att förebygga spridning av smittämnen och att möjligheterna att upprätthålla en god arbetsmiljö vid arbete med smittämnen därmed ökar. Regelrådet vill framföra följande i denna del. Det blir delvis otydligt vad förslagsställaren avser, när det först anges att det nya förslaget till föreskrifter inte innebär någon skärpning av kraven jämfört med nu gällande föreskrifter, för att därefter ange att man har ersatt valfria ordval som bör och rekommenderas med det tvingande ordvalet ska. Regelrådet utgår från förslagsställarens först angivna information att någon skärpning av det gällande regelverket inte har gjorts i dessa delar i och med det nu remitterade förslaget. Regelrådet kan även konstatera att en översyn av regler inte hindrar 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet samt Rådets direktiv 2010/32/EU av den 10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och Epsu. Postadress Webbplats E-post 2/6

3 att tidigare icke-genomförda möjligheter till undantag, kan införas vid en sådan översyn som en möjlig regellättnad för de företag som berörs. Slutligen kan Regelrådet konstatera att, utifrån förslagsställarens angivna syfte med förslaget, är beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten att anse som tillräcklig i detta ärende. Trots det angivna finner Regelrådet beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen framgår att ikraftträdandet av föreskriftsförslaget är sex månader, vilket anges vara i enlighet med det normala för förslagsställarens föreskrifter. Förslagsställaren bedömer att några andra hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande inte behöver tas. Vidare anges att en övergångsbestämmelse kommer att införas för dem som har ett giltigt tillstånd för användning av smittämnen enligt nuvarande föreskrifter. För dem vars tillstånd löper ut innan föreskriftsförslaget träder i kraft anges att det borde finnas tillräckligt lång tid att färdigställa en anmälan eller en anmälan om väsentlig förändring. Enligt förslagsställarens bedömning är tre månader tillräckligt. Regelrådet finner beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträdande tillräcklig i detta ärende. Avseende behovet av speciella informationsinsatser framgår i konsekvensutredningen att information kommer att lämnas via förslagsställarens webbplats, i tryckta uppdaterade material samt en eller flera vägledningar för tillämpning av föreskrifterna. Vidare anges att information kommer att kommuniceras vid möten som förslagsställaren har med arbetsmarknadens parter och att förhoppningen är att parterna vidareförmedlar informationen till övriga som berörs. Utöver detta bedömer förslagsställaren att särskilda informationsinsatser behövs för att öka kunskapsnivån gällande förebyggande hygienåtgärder för att undvika smittrisker och det nya kravet att arbetsgivaren ska stå för kostnaden för tvätt av arbetskläder. Förslagsställaren anger att denne kommer att arbeta vidare med hur sådana informationsinsatser kan utformas. Enligt Regelrådet är förslagsställarens beskrivning av behovet av speciella informationsinsatser utförlig. Det framgår på ett tydligt sätt vem som ska utföra informationsinsatserna, vilka kanaler som kommer att användas för detta samt vilka som är mottagare av informationsinsatserna. Regelrådet finner beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att det är svårt att få fram en exakt siffra på hur många företag som berörs av föreskrifterna. Som mest anges att företag kan beröras av förslaget varav är ensamföretag, enligt uppgifter som förslagsställaren har hämtat från SCB. Ungefär av företagen är små och medelstora företag (upp till 99 anställda). I konsekvensutredningen anges att de flesta företag sannolikt enbart berörs av den allmänna delen av föreskrifterna om grundläggande hygieniska åtgärder. Det finns tabeller i konsekvensutredningen som visar på antal företag, företagens storlek utifrån uppgift om antal anställda samt vilken bransch som berörs. Därefter redogör förslagsställaren för hur många företag som antas bli berörda av de olika reglerna Postadress Webbplats E-post 3/6

4 inom förslaget. Avseende förslaget om smittrisker anges att många företag utför verksamhet inom vård och omsorg på uppdrag av kommuner och landsting. Det anges att cirka tio procent av företagen finns inom vård och omsorg samt förskolor. Förslagsställaren refererar till uppgifter från Vårdföretagarna att närmare 240 företag är verksamma inom äldreomsorgen. I konsekvensutredningen anges att företag som berörs av kravet på dekontaminering, tvätt och destruktion av arbetskläder finns inom vård och omsorg. Förslagsställaren refererar till uppgifter från Vårdföretagarna att det finns nästan sådana företag, de allra flesta små, med 0-19 anställda. I konsekvensutredningen anges att som mest berörs knappt 600 företag av förslagets bestämmelser om arbete med smittämnen. Det anges att många av dessa företag saknar anställda eller har färre än 20 anställda. Slutligen anges att ett tiotal företag berörs av ändringen som innebär att tillståndskravet ersätts med ett krav på anmälan. Regelrådet gör följande bedömning i denna del. Förslagsställaren beskriver berörda företag på ett tydligt sätt. Förslagsställaren använder också tabeller för att åskådliggöra hur många företag som berörs, deras storlek utifrån antal anställda samt vilka olika branscher som berörs av förslaget. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Förslagsställaren har bedömt att kostnaderna för införande av nya rutiner samt information till personalen om tvätt av arbetskläder kan klassificeras som administrativa kostnader av engångskaraktär och uppskattas till sammanlagt cirka 26,9 miljoner kronor för företagen. Dessa administrativa kostnader återfinns i tabell 16 i remissen. De administrativa kostnaderna hänför sig till en engångskostnad för att införa en ny rutin för tvätt av arbetskläder samt att planera och upphandla tjänster i anslutning till det. Förslagsställaren bedömer tidsåtgången till 80 timmar, timkostnaden till 400 kr. och att 240 arbetsgivare berörs, vilket medför summan 7,68 miljoner kronor. Administrativa kostnader anges även finnas som en engångskostnad för de företag som har tvätt av specialkläder. I denna del bedömer förslagsställaren tidsåtgången till 80 timmar, timkostnaden till 400 kr. och att 600 arbetsgivare berörs, vilket medför summan 19,2 miljoner kronor. Därutöver anges att det finns en besparing på 1,1 miljoner kronor årligen avseende administrativa kostnader som beror på att registrering vid exponeringsrisk inte längre behövs samt att tillstånd inte behöver sökas. Dessa minskningar avseende administrativa kostnader framgår av tabell 17b. De nämnda tabellerna refererar sedan tillbaka till andra avsnitt i remissen där det finns en genomgång av uppskattad tidsåtgång, vem som ska utföra åtgärderna och till vilken timkostnad. Regelrådet vill framföra följande i denna del. Varje enskild beskrivning av de administrativa kostnaderna är tydlig, liksom förslagsställarens tabeller. Förslagsställarens hänvisningar gör att resonemangen går att följa, trots att beskrivningarna finns på olika ställen i remissen. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets påverkan på berörda företags administrativa kostnader Andra kostnader och verksamhet I konsekvensutredningen anges att kostnader kommer att uppstå för arbetsgivarna att tvätta, dekontaminera och vid behov förstöra arbetskläder. Förslagsställaren har i sin beräkning utgått från att arbetsgivaren hyr in arbetskläder och tvätt från ett företag, vilket anges vara den vanligaste lösningen. Postadress Webbplats E-post 4/6

5 Förslagsställaren anger att de har fått uppgifter från branschen att kostnaden uppgår till 10 kr. per arbetsdag och anställd. Förslagsställaren räknar vidare på att en årsarbetstid på 220 dagar per år medför en årlig kostnad per anställd på kr. Kostnaden för tvätten anges kunna bli högre eller lägre beroende på verksamhetens geografiska läge, vilket kan påverka transportkostnader. Likaså anges att kostnaden kan bli högre eller lägre beroende på vilket utförande av arbetskläder som väljs. Utifrån att personer bedöms vara anställda i företag uppgår den totala kostnaden för samtliga 240 berörda företag till 97 miljoner kronor per år. Avseende skyddsåtgärder för alla verksamheter vid arbete med smittämnen finns redan ett krav i nu gällande föreskrifter att skyddsutrustning och specialkläder ska tas av, varför förslagsställaren menar att det inte är någon ny kostnad. Kravet att dekontaminera, tvätta eller förstöra anges sannolikt vara genomfört redan hos flera arbetsgivare, men förslagsställaren vet inte i vilken utsträckning. Av det skälet har förslagsställaren beräknat kostnaderna för samtliga berörda. Samma kostnad per arbetstagare och år gäller som i ovan nämnt exempel, kr. per år. Det uppskattas att arbetstagare är anställda av företag, summan för kostnaderna i denna del blir därför 8,36 miljoner kronor. I konsekvensutredningen anges vidare att företag alltid måste hålla sig informerade om vilka regler som gäller och att de måste se till att de skaffar sig information om det förändrade regelverket. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets påverkan på andra kostnader tydlig och därmed Regelrådet finner beskrivningen av om det finns behov av förändringar i företagens verksamhet Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att kraven som finns gäller samtliga företag, inklusive ensam- och familjeföretag, och berör flera sektorer på arbetsmarknaden. Det anges att många krav redan finns i nu gällande föreskrifter. Förslagsställaren anger att de inte kan utesluta att kraven påverkar aktörer på olika sätt, trots att samma regler ska följas. Förslagsställaren anger vidare att de inte har fått några signaler på att kraven i förslaget kommer att medföra mer än marginella skillnader i konsekvenserna för vissa aktörer. Därför gör förslagsställaren bedömningen att föreskrifterna inte påverkar konkurrensförhållanden. Regelrådet har inte funnit några skäl till att ifrågasätta förslagsställarens bedömning i denna del. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets påverkan på konkurrensförhållanden för berörda företag Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges att utöver att berörda rent allmänt behöver ta hänsyn till de nya föreskrifterna bedömer förslagsställaren inte att det blir någon annan påverkan för berörda företag än det som har redovisats. Regelrådet har inte funnit några skäl till att ifrågasätta förslagsställarens bedömning i denna del. Regelrådet finner beskrivningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Förslagsställaren bedömer att förslaget inte påverkar små företag så att särskilda hänsyn behövs. Vidare anges att riskerna med smittämnen är samma oavsett storlek på företaget, varför det är viktigt att reglerna även gäller små- och ensamföretag. Regelrådet vill framföra följande i denna del. Utifrån det faktum att, enligt förslagsställarens tabell 5 i konsekvensutredningen, företag utan anställda påverkas av förslaget och ytterligare företag med 1-19 anställda, finner Regelrådet att det hade varit behövligt med ett utförligare resonemang kring om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Eftersom det totala antalet berörda företag enligt förslagsställaren uppgår till är således så gott som samtliga berörda företag att anse som små. Att ta särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning hade därför i detta fall inneburit att ta hänsyn till hela företagskollektivet som berörs av reglerna, vilket hade varit ett rimligt övervägande av förslagsställaren. Regelrådet finner att ett utförligare resonemang om detta hade varit behövligt. Avsaknaden av ett sådant resonemang medför att konsekvensutredningen är ofullständig i denna del. Regelrådet finner beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Som framgår ovan är beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Samtliga övriga delar i konsekvensutredningen beskrivs dock på ett godtagbart sätt. Beskrivningarna av behovet av informationsinsatser samt berörda företag är särskilt tydliga. I konsekvensutredningen framgår även att förslagsställaren har haft samråd med representanter för arbetsgivarorganisationer, samt att innan beslut fattas om att utfärda föreskrifterna kommer arbetsmarknadens parter och andra berörda att kallas till ett intressentmöte för att diskutera strukturen på föreskrifterna och de förändringar som föreslås. Regelrådet anser att förslagsställares samråd med berörda är en viktig del för att nå ändamålsenliga regler. Att samråd har ägt rum, och vilka samråd som kommer att äga rum i framtiden, kan med fördel redovisas i remissen så som förslagsställaren har gjort i detta ärende. Vid en sammantagen bedömning finner Regelrådet att konsekvensutredningen uppfyller kraven enligt 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 20 december I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Samuel Engblom, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Katarina Garinder. Pernilla Lundqvist Ordförande Katarina Garinder Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6