Yttrande över Riksbankens föreskrifter om rapportering av innehav av värdepapper

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Riksbanken Stockholm Yttrande över Riksbankens föreskrifter om rapportering av innehav av värdepapper Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Riksbanken föreslår föreskrifter för rapportering från vissa finansiella företag och filialer av uppgifter om innehav av värdepapper. Med föreskrifterna införs en ny statistik över svenska värdepappersinnehav, kallad VINN (VärdepappersINNehav). De typer av tillgångar som rapporteringen avser är bl.a. räntebärande värdepapper, överlåtbara skuldinstrument, aktier (både sådana som är upptagna till handel på reglerad marknad eller handelsplattform och sådana som inte är det), andelar i värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder. Föreskrifterna preciserar närmare vilka aktörer som ska lämna uppgifter, vilka typer av uppgifter som ska lämnas och när de olika uppgifterna ska lämnas till Riksbanken. Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 mars Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget I konsekvensutredningen beskriver Riksbanken det problem som anses behöva lösas med de nya föreskrifterna. Det anges att det i Riksbankens arbete finns ett stort behov av mer detaljerad statistik över svenska placerares värdepappersinnehav. Den snabba tillväxten av svenska värdepappersinnehav gör det enligt Riksbanken nödvändigt att få tillgång till data som möjliggör säkrare analyser och bedömning inom stabilitetsarbetet och i penningpolitiken. Även analyser av den svenska finansmarknaden anges behöva göras med större säkerhet och det föreligger ett starkt behov av att erhålla ett säkrare underlag för planering och utvärdering av kvantitativa åtgärder från Riksbanken. Föreslagna föreskrifter anges också innebära att Riksbanken kan delta i informationsutbyte med Europeiska centralbanken. Regelrådet finner beskrivningen av bakgrund och syfte med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Enligt Riksbanken saknas alternativ till den planerade insamlingen för VINN. Detta motiveras med att det inte är möjligt att bygga en databas med värdepappersinnehav genom att köpa uppgifterna från marknaden då de kommersiella datakällor som finns inte täcker det behov Riksbanken har. Befintlig Postadress Webbplats E-post 1/5

2 tillsynsrapportering anges omfatta vissa av de uppgifter som Riksbanken genom föreslagna föreskrifter vill ha in, men den är inte heltäckande för Riksbankens behov. Enligt Regelrådet saknas det i konsekvensutredningen en tillräcklig förklaring till varför inga alternativ till VINN anses finnas. Att komplettera redan befintlig inrapportering så att Riksbankens behov tillfredsställs på andra sätt än genom VINN borde vara möjligt men Riksbanken visar inte om sådana alternativ övervägts. Det saknas vidare beskrivning om vilka alternativ som övervägts inom VINN för hur rapportering ska genomföras och vad som ska omfattas. Regelrådet finner beskrivningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd bristfällig. Förslagets överenstämmelse med EU-rätten Det framgår av konsekvensutredningen att det inte finns någon EU-reglering som binder Sverige att införa en detaljerad statistik för värdepappersinnehav. Riksbanken anger att Europeiska centralbanken har utfärdat bindande legala akter som gäller för länderna i Euro-zonen vilket gör det obligatoriskt för dessa länder att rapportera statistik om värdepappersinnehav på enskilda värdepapper. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av förslaget till författningstext framgår det att föreskrifterna ska träda i kraft den 1 mars Bestämmelserna ska tillämpas för första gången i rapportering som lämnas om förhållandena den 31 mars 2017 för uppgiftslämnarskyldiga enligt 43 och 44 och om förhållandena den 30 september 2017 för uppgiftslämnarskyliga enligt 5, 6, 15, 26 och 36 i föreslagna föreskrift. Det anges inte i konsekvensutredningen något om särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande eller behov av speciella informationsinsatser. Regelrådet finner beskrivningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att ca 70 aktörer kommer att beröras av den nya rapporteringen av värdepappersinnehav. Bland dessa aktörer finns olika typer av verksamheter och i konsekvensutredningen finns en genomgång av hur många aktörer som berörs inom de olika verksamhetstyperna. Bland monetära finansinstitut (MFI 1 ) berörs 19 aktörer, bland systemviktiga institut berörs de fyra storbankerna, bland förvaltare berörs 10 aktörer, bland AP-fonder, försäkringsföretag och understödsföreningar berörs 18 aktörer. Vidare berörs 20 fondbolag av den nya rapporteringen. Det anges i konsekvensutredningen att rapporteringen uteslutande kommer att beröra stora finansiella företag. Enligt Regelrådet har Riksbanken på ett tillräckligt sätt beskrivit antalet berörda aktörer samt i vilka branscher de är verksamma. Vad gäller storleken på de berörda företagen beskrivs endast kortfattat att det enbart är stora företag som berörs. Detta är enligt Regelrådet en otydlig beskrivning då det dels inte förklaras vad som avses med begreppet stora samt att det bland de 70 företagen troligtvis är stor variation på storleken. 1 MFI är ett samlingsbegrepp för bl.a. banker, bostadsinstitut och finansbolag. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån antal och bransch godtagbar. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån storlek bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Riksbanken har beräknat rapporteringskostnaderna för de olika aktörerna och redovisar resultatet i konsekvensutredningen. Kostnadsuppskattningarna anges vara baserade på uppgifter från ett antal försäkringsbolag där kostnaden för löpande rapportering har uppskattats till i genomsnitt 10 timmar. Även om Riksbanken anger att tidsåtgången troligen är kortare för rapportörer med frekvent handlade värdepapper och där rapporteringsprocessen automatiserats används 10 timmar som grund för att inte riskera att underskatta kostnaderna. För samtliga aktörer används också en timlönekostnad på 900 kr. Viss rapportering sker kvartalsvis och viss rapportering sker månadsvis. För de 19 monetära finansinstituten uppskattas tidsåtgången till 15 timmar per rapporteringstillfälle vilket innebär att den årliga rapporteringskostnaden uppgår till drygt 3 miljoner kronor. För de fyra systemviktiga institutens rapportering uppskattas tidsåtgången till 30 timmar per rapporteringstillfälle vilket innebär kr i årlig kostnad. De 10 förvaltarna uppskattas få kostnader på drygt 1,6 miljoner utifrån en angiven tidsåtgång på 10 timmar. AP-fonder, försäkringsföretag, understödsföreningar och fondbolag uppskattas få årliga kostnader på knappt 1,3 miljoner kronor utifrån en tidsåtgång på 10 timmar. Riksbanken uppskattar den totala årskostnaden för den löpande rapporteringen till knappt 6,5 miljoner kronor. Det nya rapporteringssystemet innebär enligt Riksbanken att en stor del av dagens rapportering av värdepappersinnehav och värdepapperstransaktioner efter en övergångsperiod kommer att kunna läggas ned. Detta borttagande av värdepappersrapportering anges kunna äga rum inom både finansmarknads- och betalningsbalansstatistiken och kommer att beröra många fler än de som 70 aktörer som ska rapportera för VINN. Riksbanken har beräknat att den borttagna rapporteringen kan innebära minskade kostnader på ca 6,3 miljoner. Detta är beräknat utifrån att omkring enskilda rapporter uppskattas kunna upphöra när rapporteringen är fullt ersatt av det nya VINN-systemet och att tidsåtgången i genomsnitt är 1,5 timmar per rapport och rapporteringstillfälle. Det är enligt Riksbanken även fullt möjligt att besparingen kommer att vara större och att införandet av VINN därmed innebär en nettovinst för uppgiftslämnarna. Minskningen av rapporteringen blir enligt Riksbanken möjlig först när VINN är fullt genomförd. Det framgår inte när Riksbanken bedömer att VINN-statistiken är fullt etablerad och den nuvarande rapporteringen kan läggas ner. Enligt Regelrådet är det positivt att Riksbanken systematiskt går igenom kostnadsförändringarna till följd av den föreslagna inrapporteringen. Två brister som Regelrådet uppmärksammar är det inte är uttryckligen angivet om den genomsnittliga timlönekostnaden som används inkluderar sociala avgifter etc. samt att det inte resoneras kring beslutet att använda samma timlönekostnad för samtliga berörda. Vad gäller de eventuella minskade kostnaderna till följd av att många nuvarande rapporter efter en övergångsperiod ersätts med VINN finner Regelrådet att kostnadsminskningen inte är angiven per företag eller per företagsområde. Det går därför inte att avgöra utifrån konsekvensutredningen hur de minskade kostnaderna är fördelade mellan de berörda företagen. I och med att det anges att många fler företag än de 70 beskrivna kommer att beröras av den minskade rapporteringen innebär det att ett stort antal företag enbart kommer att få lägre kostnader. Varför ett större antal företag än de som anges beröras av VINN kommer att få minskade rapporteringskrav framgår inte av konsekvensutredningen och det anges inte heller vilka dessa företag är. De påpekanden som Regelrådet gör beträffande framtida kostnadsminskningar ska i detta sammanhang tolkas mer som uppmaningar till vilken typ av information Postadress Webbplats E-post 3/5

4 som framtida konsekvensutredningar till författningsförslag som upphäver vissa rapporteringskrav bör innehålla. I ljuset av att Riksbanken inte i detta läge föreslår de författningsändringar som medför kostnadsminskningarna är det resonemang som förs av Riksbanken enligt Regelrådet både uppskattade och fullt tillräckliga. Regelrådet finner, trots det ovan angivna, beskrivningen av påverkan på företagens administrativa kostnader godtagbar. Andra kostnader och verksamhet Förutom påverkan på berörda aktörers rapportering av uppgifter framgår det inte om förslaget påverkar andra kostnader eller verksamhet. Regelrådet anser att det uttryckligen ska framgå av konsekvensutredningen huruvida förslaget påverkar företagens andra kostnader eller verksamhet. Det hade därför varit önskvärt om Riksbanken inkluderat en sådan angivelse i sin konsekvensutredning. Regelrådet gör dock bedömningen i detta fall att någon påverkan på andra kostnader eller verksamhet inte föreligger. Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på företagens andra kostnader och verksamhet godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Det framgår av konsekvensutredningen att förslaget inte bedöms påverka svenska företags konkurrenskraft. Detta motiveras med att en motsvarande reglering redan finns i de flesta andra EUländer samt att någon effekt inte beräknas uppkomma för små och medelstora företag då rapporteringen uteslutande kommer att beröra stora finansiella företag. Regelrådet anser att det faktum att rapporteringen för svenska företag nu harmoniseras med liknande företag från andra medlemsstater innebär en konkurrenspåverkan. Från att rapporteringsvillkor skiljde sig åt blir det, såvitt Regelrådet tolkar Riksbankens beskrivning, mer likartade villkor. Att konkurrerande företag går från att ha annorlunda rapporteringskrav till att få motsvarande krav skulle kunna påverka konkurrensförhållandena för de svenska företagen. Det är enligt Regelrådet möjligt att en sådan påverkan endast är i begränsad omfattning. Likväl är det ett resonemang som Riksbanken inte för i sin konsekvensutredning men som Regelrådet anser är relevant. Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Det finns inte angivet i konsekvensutredningen om regleringen har någon påverkan på företagen i andra avseenden än vad som redan angivits ovan. Det hade varit önskvärt om Riksbanken inkluderat en uttrycklig angivelse i sin konsekvensutredning om förslaget påverkar företagen i andra avseenden än kostnader, verksamhet eller konkurrensförmåga. Regelrådet gör dock bedömningen i detta fall att någon påverkan på företagen i andra avseenden inte föreligger. Regelrådet finner beskrivningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det finns inte angivet i konsekvensutredningen om särskild hänsyn tagits till små företag vid reglernas utformning. Regelrådet anser att det uttryckligen ska framgå av konsekvensutredningen huruvida det tagits särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Riksbanken beskriver visserligen att små och medelstora företag inte påverkas av förslaget men då företagsbeskrivningen utifrån storlek bedömts som bristfällig ovan går det inte för Regelrådet att utesluta att behov av särskilda hänsyn föreligger i det aktuella fallet. Regelrådet finner beskrivningen av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Riksbankens konsekvensutredning innehåller enligt Regelrådet både positiva delar såväl som vissa brister. De allvarligaste bristerna är att företagen inte på ett tillräckligt tydligt sätt är beskrivna utifrån sin storlek, vilket får konsekvenser för bedömningen av särskild hänsyn till små företag, och att påverkan på konkurrensförhållandena enligt Regelrådet inte ser tillnärmning av rapporteringsvillkor som något som påverkar konkurrensen mellan svenska och utländska aktörer. Den kortfattade beskrivningen av alternativa lösningar som övervägts och hur Riksbankens behov kunnat täckas in på andra sätt än genom VINN är också något Regelrådet anmärker på. Riksbanken har dock beträffande beskrivningen av kostnaderna visat hur företagen ekonomiskt påverkas av förslaget. Även om det uppmärksammats förbättringsmöjligheter i beskrivningen är det enligt Regelrådet av särskild betydelse att just denna del av konsekvensutredningen är godtagbar då förslaget handlar om rapporteringskrav och administrativa kostnader. Detta medför att Regelrådet sammantaget finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 24 augusti I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Gustaf Molander. Pernilla Lundqvist Ordförande Gustaf Molander Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5