Yttrande över Skatteverkets promemoria om uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över Skatteverkets promemoria om uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget I remissen föreslås ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244), lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (2001:181), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), skatteförfarandeförordningen (2011:1261) samt förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (2001:588). Enligt nu gällande rätt redovisar en arbetsgivare de sammanlagda beloppen för samtliga betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. I remissen föreslås att utbetald ersättning för arbete normalt ska redovisas på individnivå i arbetsgivardeklarationen det vill säga per betalningsmottagare. Detta innebär även att vissa uppgifter som redovisas på individnivå inte längre behöver redovisas i kontrolluppgifterna. Det föreslås vidare att uppgifter på individnivå som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen ska göras tillgängliga för myndigheter genom ett elektroniskt utlämnande med direktåtkomst. Förslaget är att uppgifterna ska kunna lämnas ut till Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Åklagarmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och arbetslöshetskassorna för att där kunna användas som underlag i olika angivna typer av ärenden. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Av konsekvensutredningen framgår att syftet med förslaget om uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration är att det ska leda till en sundare konkurrens. Det framgår att den huvudsakliga effekten är att skattefelet beräknas minska med 2,9 miljarder kronor årligen. Det framgår vidare att avseende periodiseringsvinster inom Skatteverkets verksamhet så beräknas statsfinanserna förbättras med cirka 118 miljoner kronor årligen och att en positiv offentligfinansiell effekt även kan förväntas till följd av förbättringar i uppbörden av skatter och avgifter. Detta kan enligt förslagsställaren bland annat ske genom den löpande tillgången till uppgifter om utbetalade ersättningar vilket ger möjligheter att upptäcka fel vid en tidigare tidpunkt. Det framgår vidare att avseende den föreslagna ordningen om utelämnande av uppgifter till andra så förväntas det ge förutsättningar för positiva offentligfinansiella effekter inom andra myndigheters arbetsområden såsom mer korrekta beslut och snabbare handläggning. Postadress Webbplats E-post 1/6

2 Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av syftet med förslaget är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen finns inte någon redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Av remissen framkommer däremot att förslaget avseende uppgifter på individnivå har begränsats till vissa delar. Detta har bland annat skett genom att besluten avseende arbetsgivaravgifter och skatteavdrag inte ska fattas på individnivå, att räntor och utdelningar inte behöver redovisas månadsvis på individnivå utan det är tillräckligt att de redovisas på individnivå årligen genom kontrolluppgifter samt att utbetalda ersättningar inte behöver redovisas på en sammanlagd nivå. I remissen presenteras även tidigare utredningars förslag bland annat Informationsutredningen (SOU 2007:45 och betänkandet Rätt och riktigt, åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2008:74). Enligt Regelrådet går det att utläsa att effekter av om ingen reglering kommer till stånd är att beräknat skattefel kvarstår och att konkurrensen är osund trots att en uttrycklig redogörelse saknas i konsekvensutredningen. Regelrådet saknar däremot en utförlig redovisning avseende alternativa lösningar även om det av remissen framkommer att ett visst resonemang skett avseende de begränsningar som skett av förslaget om uppgifter på individnivå. Regelrådet saknar även en redovisning avseende alternativa lösningar till förslaget om uppgiftsutlämnande även om det delvis har presenterats tidigare utredningars liknande förslag i remissen. Regelrådet finner därmed att förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar är bristfällig men att redovisningen avseende effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av konsekvensutredningen framgår att Skatteverket har övervägt vilka konsekvenser förslagen om uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer och utelämnandet av uppgifter till andra kan ha avseenden bland annat EU-aspekter, men att några konsekvenser inte framkommit. Av remissen framkommer att avseende förslaget om utelämnande av uppgifter till andra så har Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna om rätt till skydd för privatoch familjeliv och Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, behandlats under gällande rätt. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med en precisering i konsekvensutredningen av vilka eventuella EU-regler som kan ha påverkat det nu remitterade förslaget samt en motivering till varför några konsekvenser inte framkommit. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EUrätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av remissen framkommer att förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari Detta eftersom Skatteverket har ett behov av att utveckla IT-system för att hantera uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationer. Men även för att utbetalarna och leverantörerna har ett behov av att få tid på sig att anpassa sig till de nya reglerna. Det framkommer vidare att Skatteverket ska se över möjligheterna till andra elektroniska lösningar såsom att arbetsgivardeklaration ska kunna lämnas direkt från arbetsgivarens lönesystem. Detta med anledning av att Skatteverket har som målsättning att ett Postadress Webbplats E-post 2/6

3 sådant alternativ ska finnas tillgängligt när systemet med individuppgifter i arbetsgivardeklaration tas i bruk. Av konsekvensutredningen framgår att Skatteverket i ett första skede kommer att rikta information om kommande regelförändringar till arbetsgivare och andra utbetalare, företag och andra som utvecklar program, revisorer, redovisningskonsulter och bokföringsbyråer, deklarationsombud samt intresseorganisationer. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår att förslaget påverkar alla företag och andra som betalar ut sådan ersättning för arbete som är underlag för skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter. Däremot omfattas inte utbetalningar av pensionsförsäkringar och utbetalningar enligt tjänstepensionsavtal. Det framgår även att företag som utvecklar IT-system för löneadministration och de som erbjuder redovisningstjänster åt andra berörs i denna roll. Förslagsställaren uppger att det år 2015 fanns ungefär registrerade arbetsgivare i Sverige som lämnar arbetsgivardeklaration och kontrolluppgifter för inkomst av tjänst. Det uppges även att ungefär 31 procent av alla registrerade arbetsgivare endast har en anställd och ungefär 46 procent av arbetsgivarna har 2 10 anställda. Det uppges vidare att av det totala antalet arbetsgivare har 98 procent hundra anställda eller färre och endast 0,4 procent av alla registrerade arbetsgivare, det vill säga cirka 1600 stycken, har fler än 500 anställda. Av konsekvensutredningen framgår vidare att variationerna bland företag som är arbetsgivare är lika stor som bland Sveriges företag i övrigt beträffande bransch. Det framkommer av konsekvensutredningen att arbetsgivarna förutom företag även är kommuner, landsting och staten. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt med en närmare redovisning av antal och storlek på berörda företag som utvecklar IT-system och de som erbjuder redovisningstjänster. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att den administration som tillkommer till följd av förslaget är den extra tid det tar att månadsvis lämna uppgifter på individnivå. Det uppges vidare att de uppgifter som ska lämnas enligt förslaget är uppgifter som arbetsgivaren redan idag ska lämna i arbetsgivardeklaration och kontrolluppgifter, vilket innebär att arbetsgivaren inte ska ta fram eller sammanställa nya uppgifter. Förslagsställaren har i konsekvensutredningen beräknat den årliga administrativa kostnaden för arbetsgivaren beroende på vilket inlämningssätt som används och antal anställda. Tiden har beräknats med hjälp av databasen Malin med grund i hur lång tid det tar att fylla i kontrolluppgifter. För inlämning via papper har tiden beräknats till det dubbla det vill säga 2 minuter per anställd. För de arbetsgivare med endast en anställd som lämnar in på papper har förslagsställaren bedömt att det inte blir någon extra administrativ kostnad eftersom de i praktiken redan lämnar uppgifter på individnivå. Detta gäller även de arbetsgivare som endast har en anställd och lämnar in arbetsgivardeklarationen via inknappning i skatteverkets e-tjänst. Det framgår vidare att för de arbetsgivare som lämnar in arbetsgivardeklarationen på papper, med fler än en anställd är genomsnittskostnaden 392 kronor per företag och år. Förslagsställaren uppger vidare att för de Postadress Webbplats E-post 3/6

4 arbetsgivare med fler än en anställd som lämnar in arbetsgivardeklarationen via e-tjänst är genomsnittskostnaden 217 kronor per företag och år. Det framgår vidare att för de arbetsgivarna som använder inlämning via filöverföring är genomsnittskostnaden 28 kronor per företag och år. Av konsekvensutredningen framgår att den totala ökningen av den årliga administrativa kostnaden för inlämnande av arbetsgivardeklarationer på individnivå är 44,4 miljoner kronor. Det framgår även att i beräkningarna ingår kostnader för kommuner, landsting och staten i egenskap av arbetsgivare. Förslagsställaren har dock utgått från att i princip alla dessa arbetsgivare har möjlighet att lämna de efterfrågade uppgifter genom filöverföring varför de administrativa kostnaderna för just denna grupp kan anses vara försumbara. Det framgår vidare att de administrativa kostnaderna kan minska genom att någon kontrolluppgiftsavstämning inte längre behöver ske. Förslagsställaren uppger att i knappt 10 procent av fallen förekommer differenser mellan inlämnade arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifterna. Differenserna måste utredas vilket kan vara tidskrävande för arbetsgivaren. Det uppges vidare att effekten av den slopade kontrolluppgiftsavstämningen inte har kunnat beräknas men att det innebär en minskning av arbetsgivarens kostnader. Av konsekvensutredningen framkommer även att avseende förslaget om utlämnandet av uppgifter till andra kan arbetsgivaren få minskade kostnader för uppgiftslämnande till andra myndigheter. Detta eftersom förslaget kan leda till att arbetsgivaren får färre förfrågningar från andra myndigheter och därmed får minskade kostnader för uppgiftslämnandet. Förslagsställaren uppger att de ekonomiska effekterna av förslaget inte har kunnat beräknas men att tidigare utredningar har beräknat att betydande positiva effekter kan uppnås genom liknande förslag. Det framkommer även att effekterna är delvis beroende av andra förändrade regler. Regelrådet saknar en motivering till varför de minskade kostnaderna inte har kunnat beräknas till följd av att kontrolluppgiftsavstämning inte behöver ske. Enligt Regelrådet hade det åtminstone kunnat ske en utförlig exempelberäkning eller angivande av ett kostnadsspann för att tydliggöra de minskade kostnaderna. Regelrådet anser även att det hade varit önskvärt med en mer utförlig motivering till varför de ekonomiska effekterna för företag inte kunnat beräknas avseende förslaget om utlämnandet av uppgifter till andra men finner att redogörelsen i remissen som helhet gör att redovisningen är tillräcklig. Regelrådet kan vidare inte utesluta att kostnader uppstår till följd av informationsskyldigheten. Detta eftersom det inte är säkert att samtliga uppgifter som ska redovisas i arbetsgivardeklaration överensstämmer med uppgifterna som lämnas i lönespecifikationerna. Regelrådet kan inte heller utesluta att den ökade uppgiftsskyldigheten i arbetsgivardeklarationen medför en större risk för fel och därmed även ett ökat behov av kompletteringar särskilt för de företag som lämnar in arbetsgivardeklarationen via papper. Trots det angivna bedömer Regelrådet att den främsta förändringen är utförligt redovisad varför den bristande redovisningen av andra delar inte blir avgörande i detta fall. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och påverkan på berörda företags verksamhet Av konsekvensutredningen framgår att förslaget skapar förutsättningar för positiva offentligfinansiella effekter om 3 miljarder kronor årligen främst på grund av minskat skattefel. Det framgår vidare att uppdateringar av funktioner i datoriserade redovisnings- och lönesystem till följd av förslaget om uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklaration, bedöms kunna ske inom ramen för årliga uppdateringar. Detta eftersom att förslaget lämnas i god tid före ikraftträdandet och uppdateringarna därmed ingår i arbetsgivarnas ordinarie kostnader för redovisning- och lönesystem. Det framgår vidare Postadress Webbplats E-post 4/6

5 att följden blir att programvaruföretag kommer att påverkas ekonomiskt eftersom de måste genomföra förändringar i sina produkter. Det framgår även att programutvecklare av interna redovisningssystem påverkas av förslaget eftersom de behöver utveckla nya tekniska lösningar. Regelrådet saknar tid- och kostnadsangivelser avseende utvecklandet av nya tekniska lösningar för programutvecklare av interna redovisningssystem. Regelrådet saknar även en utförligare redovisning avseende påverkan på programvaruföretags verksamhet. Detta med anledning av att förslaget borde innebära ökade kostnader men även ökade intäkter för dessa företag. Regelrådet finner därmed att förslagsställarens redovisning av förslagets andra kostnader och påverkan på berörda företags verksamhet är bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Av konsekvensutredningen framgår att kravet på att uppgifterna ska kunna kopplas till en viss individ gör det svårare att fuska med falska anställda. Det framgår även att det blir svårare att redovisa löneutbetalningar med för låga belopp eftersom att betalningsmottagaren kommer att kunna kontrollera de uppgifter som lämnats om denna i arbetsgivardeklarationen. Förslagsställaren anser således att förslaget kan leda till en sundare konkurrens. Förslagsställaren uppger vidare i konsekvensutredningen att förslaget kommer att gälla samtliga arbetsgivare oavsett bransch. Därmed finns det ingen anledning att tro att det skulle innebära större konsekvenser för till exempel företag på viss ort eller i en viss bransch enligt förslagsställaren. Däremot framkommer att förslaget får större konsekvenser för de företag som inte använder datoriserade redovisningssystem men att det inte finns anledning att anta att dessa är mer förekommande inom vissa branscher. Förslagsställaren uppger slutligen att de anser att förslaget inte har någon nämnvärd negativ påverkan på konkurrensförhållandena för företag. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen finns inte någon redovisning avseende regleringens påverkan på företagen i andra avseenden. Av remissen framkommer däremot att Skatteverket eftersträvar att så mycket som möjligt ska lämnas elektroniskt och därmed behöver de elektroniska tjänsterna utformas så att den elektroniska vägen är det bästa alternativet för de allra flesta arbetsgivarna. Dock ska det även finnas möjlighet att lämna arbetsgivardeklarationer på papper för de arbetsgivare som upplever det som det bästa alternativet. Det framkommer även att Skatteverket behöver upprätthålla en dialog med näringslivet för att tillhandahålla så bra anpassade lösningar som möjligt. Regelrådet ser det som positivt att en dialog kommer ske med näringslivet för att tillhandahålla så bra anpassade lösningar som möjligt. Regelrådet saknar däremot ett resonemang avseende regleringens påverkan på företagen i andra avseenden. Detta eftersom Regelrådet inte kan utesluta att företag påverkas avseende exempelvis ökade uppgifter att redovisa kontinuerligt vilket kan leda till ett ökat behov för arbetsgivarens att anlita redovisningshjälp eller om ökade krav på arbetsgivare medför att företag undviker att anställa i högre utsträckning. Regelrådet finner med anledning av det angivna att förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att även bland de små företagen kommer en övervägande andel av arbetsgivarna att lämna uppgifter elektroniskt och att det endast krävs tillgång till dator med internetanknytning och en e-legitimation. Det uppges vidare att det kan förväntas att marknaden kommer att tillhandahålla elektroniska bokföringsprogram med möjlighet att skapa filer för elektroniskt uppgiftslämning för olika typer av företag som är prisvärda. Det uppges även att kostnadsskillnaden inte är orimligt hög om en arbetsgivare ändå väljer att lämna uppgifter på papper och att arbetsgivaren då får göra en avvägning mellan kostnader för ett IT-system som kan användas för att lämna arbetsgivardeklarationer eller att lämna deklarationerna på annat sätt. Det uppges vidare att för de arbetsgivare som saknar datoriserade redovisning- och lönesystem eller som lämnar deklarationer på papper blir det ett visst ökat arbete. Detta kommer enligt förslagsställaren sannolikt främst gälla för mindre företag. Förslagsställaren uppger slutligen att någon särskild hänsyn till små företag eller andra mindre utbetalare inte behöver tas. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med en redogörelse avseende om små företag med begränsade resurser att hantera ytterligare administration därmed kan behöva anlita redovisningshjälp. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att konsekvensutredningen håller en tillräcklig kvalitet avseende bland annat syftet med förslaget, behov av speciella informationsinsatser och berörda företag utifrån antal, storlek och bransch. Uppgifterna brister i redovisningen avseende förslagets andra kostnader och påverkan på berörda företags verksamhet samt regleringens påverkan på företagen i andra avseenden. Trots dessa brister finner Regelrådet att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 14 april I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Claes Norberg, Lennart Renbjer, Lars Silver och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Katarina Porko. Pernilla Lundqvist Ordförande Katarina Porko Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6