Yttrande över Finansdepartementets promemoria med förslag till ändrade regler om redovisningsskyldighetens inträde för punktskatter

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över Finansdepartementets promemoria med förslag till ändrade regler om redovisningsskyldighetens inträde för punktskatter Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Förslaget avser en ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) så att redovisningsskyldigheten för punktskatter som redovisas i punktskattedeklaration, alltid ska inträda samtidigt som skattskyldigheten. Nuvarande lagstiftning innebär att redovisningsskyldigheten inträder när affärshandelser, som ligger till grund för skattskyldighet, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts. Förslaget innebär därmed att kopplingen mellan punktskatteredovisningen och affärsredovisningen slopas. Förslaget innebär vidare att möjligheterna att tidigarelägga redovisningsskyldighetens inträde om den skattskyldige försätts i konkurs slopas. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Av konsekvensutredningen framgår att syftet med förslaget är att göra lagstiftningen tydligare och därmed skapa förutsättningar för en enkel och förutsebar rättstillämpning. Nuvarande lagstiftning är, enligt förslagsställaren, otydlig och kräver flera juridiska bedömningar och leder även sannolikt till en tillämpning som inte är enhetlig. Förslagsställaren uppger att i värsta fall leder nuvarande lagstiftning till brister i rättssäkerheten och att företagen redovisar skatten fel. Orsaken till otydligheten är flera, enligt förslagsställaren. Bland annat förekommer olika bestämmelser om redovisningsskyldighetens inträde för olika punktskatter. Av konsekvensutredningen framgår att vi sedan 1980-talet även fått allt fler punktskatter, där redovisningsskyldigheten inträder vid händelser som inte föranleder någon bokföringsåtgärd, vilket gör att sambandet mellan skatteredovisningen och affärsredovisningen med tiden har försvagats. Förslagsställaren uppger vidare att det finns oklarheter om när en affärshändelse inträffar och att tolkningen av vad som avses med god redovisningssed, som ska ligga till grund för Postadress Webbplats E-post 1/6

2 bedömningar om när en affärshändelse ska bokföras, är förhållandevis bred. Enligt konsekvensutredningen är det naturligt att det finns olika tolkningar av den goda redovisningsseden och att den varierar i olika branscher, liksom mellan företag av olika storlek, men att detta leder till osäkerhet om vad som gäller. Av konsekvensutredningen framgår också att med nuvarande lagstiftning är utländska företag, som inte omfattas av svensk bokföringsskyldighet, negativt särbehandlade, vilket, enligt Skatteverkets bedömning, riskerar stå i strid med den fria etableringsrätten, alternativt den fria rörligheten för tjänster. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets syfte är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Regelrådet kan konstatera att det i konsekvensutredningen inte finns någon särskild redovisning av alternativa lösningar, men att det finns en beskrivning av nackdelarna med nuvarande bestämmelser. Regelrådet kan av beskrivningen förstå att det sannolikt finns ett behov av att ändra nuvarande bestämmelser, men anser likväl att förslagsställaren borde ha redovisat sin bedömning av effekterna av om ingen reglering kommer till stånd. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av konsekvensutredningen framgår att skatterna på tobak, alkohol och energi i varierande grad omfattas av gemensamma EU-regler. EU:s så kallade punktskattedirektiv 2008/118/EG tillämpas, enligt förslagsställaren, sedan den 1 april Vissa tobaksvaror som är skattepliktiga i Sverige omfattas däremot inte, enligt förslagsställaren, av de gemensamma bestämmelserna. Dessa uppges till exempel vara snus och tuggtobak. Uppskovsförfarandet som regleras i punktskattedirektivet handlar, enligt konsekvensutredningen, om att senarelägga skattskyldighetens inträde. Förfarandet innebär, enligt förslagsställaren, att punktskattepliktiga varor ska kunna cirkulera fritt mellan medlemsstaterna och att beskattningen ska skjutas upp till dess att varorna släpps för konsumtion och att varorna beskattas i konsumtionslandet. Det som är avgörande för när skattskyldigheten inträder är, enligt förslagsställaren, var varan fysiskt befinner sig eller hur varan fysiskt förflyttas. När varan lämnar uppskovsförfarandet inträder skattskyldigheten. Huvudaktörerna i denna ordning är, enligt förslagsställaren, upplagshavarna. Av konsekvensutredningen framgår att förutom snus och tuggtobak, omfattas heller inte vissa bränslen av uppskovsförfarandet, medan några bränslen kan omfattas. Inte heller elkraften ingår i uppskovsförfarandet, enligt konsekvensutredningen. Av konsekvensutredningen framgår vidare att redovisningsskyldigheten inte är föremål för någon EUreglering, utan ska enligt artikel 9 i punktskattedirektivet regleras av varje medlemsstat. Förslagsställaren uppger även att EU år 2003 beslutade att inrätta ett datoriserat transport- och kontrollsystem (EMCS) i syfte att komma till rätta med skatteundandraganden på punktskatteområdet. Systemet infördes, enligt förslagsställaren, i april 2010 och används vid förflyttningar under uppskovsförfarandet av alkoholvaror, harmoniserade tobaksvaror och vissa energiprodukter. Av konsekvensutredningen framgår dessutom att den negativa särbehandlingen av utländska företag, som beskrivits under syftet med förslaget, försvinner med det nya förslaget till punktskattelagstiftning. Förslaget medför därmed, enligt konsekvensutredningen, att risken för att lagstiftningen skulle strida mot EU:s regler om fri etableringsrätt eller den fria rörligheten kan undanröjas. Postadress Webbplats E-post 2/6

3 Regelrådet anser att det hade varit önskvärt att förslagsställaren hade redovisat en sammanfattning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar trots att en sammanfattning saknas. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Regelrådet kan konstatera att det av konsekvensutredningen inte framgår när de nya bestämmelserna föreslås träda ikraft, men att dessa uppgifter står att finna i förslaget till författningstext respektive i författningskommentarerna. Regelrådet kan vidare konstatera att det heller inte finns några bedömningar avseende behovet av speciella informationsinsatser. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch När redovisningsskyldigheten nu föreslås inträda samtidigt som skattskyldigheten, påverkas, enligt förslagsställaren, de skattskyldiga som med nu gällande lagstiftning kan tillämpa faktureringsmetoden, det vill säga de som har möjlighet att idag skjuta upp skatten. Förslagsställaren uppger vidare att det är främst de som är skattskyldiga för reklam, bekämpningsmedel, naturgrus, snus och tuggtobak, bränslen såsom råtallolja, naturgas, torv, kol och koks samt el som kommer att beröras av förslaget, medan de som tillhandahåller grupplivförsäkringar respektive lotteriverksamhet inte kommer att beröras nämnvärt eller alls. Av konsekvensutredningen framgår att det finns skattskyldiga för elkraft, 401 för icke uppskovsbränslen, 53 för snus och tuggtobak, för reklam, 511 för naturgas och 37 för bekämpningsmedel. Förslagsställaren uppger att det är de som främst berörs som i första hand kan komma att behöva ändra sina rutiner för skatteredovisning om den löpande bokföringen inte längre kan läggas direkt till grund för skatteredovisningen. I konsekvensutredningen uppges vidare att ändringarnas omfattning varierar mellan olika skattskyldiga, beroende på omständigheter såsom verksamhetens omfattning och hur den enskilda tidigare har organiserat sin affärs- respektive skatteredovisning och vilken sorts affärsredovisning som ligger till grund för skattskyldigheten. I övrigt är antalet registrerade skattskyldiga för punktskatter, enligt förslagsställaren, drygt näringsidkare och de totala punktskatteintäkterna för 2013 drygt 98 miljarder kronor. Av remissen framgår att ett fåtal skattskyldiga svarar för merparten av uppbörden av respektive punktskatt. Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren inte beskriver de berörda företagens storlek, vilket är en brist. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån storlek är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 3/6

4 Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Förslagsställaren uppger att enligt bokföringslagen ska affärshändelser bokföras så snart det kan ske och att affärshändelser som inte ger upphov till fakturering ska således bokföras relativt omgående, vilket medför att den löpande bokföringen av sådana affärshändelser även fortsättningsvis kan läggas till grund för skatteredovisningen. Förslagsställaren uppger att bokföring av leveranser kan idag vanligtvis skjutas upp till dess att fakturan ställs ut. Vidare uppges att i de fall redovisningsskyldigheten enligt nuvarande reglering normalt uppkommer när en leverans av skattepliktiga varor eller tjänster faktureras, kan den föreslagna ändringen således innebära att rutinerna för skatteredovisningen måste korrigeras. De skattskyldiga måste, enligt förslagsställaren, då ha en särredovisning som visar när leveransen skett, vilket i konsekvensutredningen antas att många redan har på frivillig basis. Förslagsställaren uppger att de som inte har en löpande lagerbokföring, kan komma att behöva komplettera sin affärsredovisning med uppgifter och underlag som visar när den skattskyldighetsgrundande händelsen har inträffat. Förslagsställaren anser att oavsett vilken punktskattepliktig verksamhet som bedrivs, bör den skattskyldige redan idag ha beredskap för att kunna redovisa skatt på varor och tjänster, där punktskatten utlösts av en händelse som inte är en affärshändelse. Enligt förslagsställaren är detta något som inträffar för nästan alla punktskatter. Förslagsställaren är av uppfattningen att förslaget inte medför några administrativa kostnader för företagen, eftersom den som är registrerad för punktskatt idag, enligt lagen, måste lämna en punktskattedeklaration för varje redovisningsperiod. Enligt förslagsställaren kommer de skattskyldiga inte behöva lämna fler deklarationer än idag och heller inte fler eller andra uppgifter än de lämnar idag. Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren gör bedömningen att företag kan komma att behöva ändra sina redovisningsrutiner på grund av förslaget. Rådet kan likväl konstatera att det i konsekvensutredningen saknas beräkningar eller uppskattningar av de administrativa engångskostnaderna för ändrade rutiner som de företag som idag inte har någon särredovisning måste genomföra. Regelrådet kan vidare konstatera att förslagsställaren uppger att endast ett fåtal företag är berörda av den ändrade redovisningsskyldigheten. Regelrådet anser likväl att konsekvenserna för dessa företag inte är tillräckligt underbyggda i konsekvensutredningen. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av administrativa kostnader är bristfällig. Andra kostnader Det framgår av konsekvensutredningen att utöver ovan angivna engångskostnader, medför de ändrade reglerna en permanent inskränkning av de skattskyldigas kredittid, det vill säga den tid som förflyter mellan den skattepliktiga händelsen och betalningen av skatten. Ränteeffekten som regleringen medför uppgår, enligt konsekvensutredningen, till 16.6 miljoner kronor. Av dessa 16.6 miljoner uppges att räntan per skattskyldig innebär en fördelning enligt följande: Elkraft kr/ år (1 217 företag) Icke upphovsbränslen kr/år (401) Snus och tuggtobak kr/år (53) Reklam 34 kr/år (4 776) Naturgas 185 kr/år (511) Bekämpningsmedel kr/år (37) Postadress Webbplats E-post 4/6

5 I konsekvensutredningen redovisas även företagens totala punktskatt för Förslagsställaren uppger att det finns ett naturligt samband mellan företagets storlek och ökningen av den löpande räntekostnaden på så sätt att mycket stora företag får betala den allra största delen av kostnaden och att ökningen av den löpande kostnaden är liten relativt företagets övriga kostnader. Förslagsställaren bedömer därför att konsekvenserna inte torde bli särskilt kännbara för någon enskild skattskyldig. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Förslagsställaren uppger att om kopplingen mellan punktskatteförfarandet och affärsredovisningen slopas, blir bestämmelserna mer konkurrensneutrala, då branschpraxis och företagets egna rutiner för affärsredovisningen inte tillåts inverka på skatteredovisningen. Regelrådet kan konstatera att uppgiften ovan är den enda i remissen som anknyter till ett resonemang om konkurrensförhållandena. Regelrådet saknar ett mer utförligt resonemang beträffande förslagets påverkan på konkurrensförhållandena. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren inte berör huruvida regleringen påverkar företagen i andra avseenden. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren överhuvudtaget inte berör huruvida det kan finnas behov av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren i sin konsekvensutredning endast i viss mån behandlar förslagets påverkan på konkurrensförhållandena. Påverkan i andra avseenden samt om särskilda hänsyn behöver tas till små företag berörs överhuvudtaget inte. Regelrådet kan vidare konstatera att varken tidpunkt för ikraftträdande eller behov av särskilda informationsinsatser nämns i konsekvensutredningen. Regelrådet vill även påtala vikten av att redogöra för samtliga administrativa respektive övriga kostnader, även om förslagsställaren eventuellt kan tycka att kostnaderna är små eller berör ett mycket begränsat antal. Regelrådet efterlyser likväl ett resonemang om dessa förhållanden. En redovisning saknas även när det gäller alternativa lösningar, vilket också är en brist. Med anledning av det anförda finner Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren valt att inte utgå från den mall för konsekvensutredning som finns genom Tillväxtverkets försorg, vilket i och för sig inte är ett krav, men något som Regelrådet ändå anser underlättar i beskrivningen av de konsekvenser som ett förslag får för berörda företag. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 27 maj I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Lennart Palm, Samuel Engblom och Claes Norberg. Ärendet föredrogs av Annika LeBlanc. Pernilla Lundqvist Ordförande Annika LeBlanc Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6