Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Sjöfartsverket Norrköping Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Sjöfartsverket har tagit fram en ny avgiftsmodell som ska ersätta den nuvarande. Den föreslagna modellen för farledsavgift är konstruerad med ett minskat avgiftsuttag på gods och ett ökat avgiftsuttag på fartygsanlöp samt en beredskapsavgift. Förslaget anges innebära en omfattande renodling och förenkling av avgiftsmodellen, vilket innebär att en minskning av antalet undantag, särregler, avgiftsreduktioner och avgiftsbefrielser genomförs samtidigt som alla fartygstyper debiteras på samma sätt. Till exempel får lika stora fartyg därmed samma avgift och debiteras för lika många anlöp per månad oavsett fartygstyp. Istället för att ta ut avgift direkt proportionerligt mot fartygets bruttodräktighet delas fartygen in i dräktighetsklasser baserat på deras nettodräktighet. Förslaget innebär också bland annat att den miljödifferentiering som finns i nuvarande system med farledsavgifter och som medger rabatter till fartyg vars utsläpp av kväveoxider har reducerats till under sex gram/kilowattimme utvidgas till att omfatta fartygets hela miljöpåverkan. Förslaget innebär en höjning av lotsningsavgifterna med fem procent från den 1 januari Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Syftet med förslaget anges vara att säkerställa Sjöfartsverkets ekonomi. Det anges att det finns ett behov av att hitta en långsiktig hållbar avgiftsmodell där myndigheten även stödjer en utveckling mot hållbar sjöfart och tar hänsyn till konkurrenskraften för svensk industri och sjöfartsnäring. Vidare anges att den föreslagna ändringen av miljödifferentiering är avsedd att ge incitament till att ytterligare minska miljöpåverkan från sjöfarten. Regelrådet finner redovisningen av syftet med förslaget godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Det anges att en reglering i föreskriftsform är den enda lösningen om en ändring av avgifterna ska kunna genomföras. Vidare anges att om någon ändring inte genomförs kommer Sjöfartsverket att behålla en komplex och svårtolkad avgiftsmodell som inte är anpassad till de pågående strukturella förändringarna och som inte balanserar Sjöfartsverkets kostnader för verksamheten. Den föreslagna avgiftsmodellen, baserad på nettodräktighet istället för bruttodräktighet, motiveras bland annat med att den är närmre redarnas intjänandeförmåga och på så vis bidrar till bibehållen konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Regelrådet finner redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Förslagsställaren anger att regleringen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU och inte står i strid med de fyra friheterna inom EU. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen anges att de ändrade föreskrifterna kommer träda i kraft den 1 januari 2017 och att någon särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande inte behövs. Avseende informationsinsatser anges bland annat att information om förändringarna kommer redovisas löpande på Sjöfartsverkets hemsida. Det hade enligt Regelrådet varit önskvärt med en redovisning av förslagsställarens motivering till varför särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande inte behövs. Regelrådet finner, trots det angivna, redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdandet och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att förslaget riktar sig till redare (och deras kunder) vars fartyg gör anlöp till svenska hamnar och till fartyg som anlitar svensk lots. Antalet fartygsagentföretag anges uppgå till ca 150, men uppgifter om antal redare anges inte gå att ta fram eftersom fartygsagenten är den som beställer och betalar för lotsningstjänsten och farledsavgiften i egenskap av ombud för redaren, om vilken Sjöfartsverket anges sakna uppgift. Sjöfartsverket uppskattar dock antalet redare uppgå till ca Denna grova uppskattning anges bygga på att merparten av lotsningarna görs av icke frekvent trafik som är ca fartyg och där spridningen på antalet redare är relativt stor. Vidare anges att drygt 80 procent av rederierna är utländska företag. Slutkunderna anges vara industrin, handeln och passagerare som kommer från en stor bredd av branscher och konsumenttyper. Passagerarfartygen, som anges stå för 23 procent av det gods som deklareras i svenska hamnar, innehåller stora mängder av det högvärdiga gods som till stor del består av konsumtionsvaror till detaljoch dagligvaruhandeln. Det anges att åtta rederier står för cirka 75 procent av de samlade avgifterna från passagerarfartyg. Slutligen anges att sett till ton lastat och lossat gods är oljeindustrin en stor bransch och står för cirka 30 procent. Övriga branscher anges vara skogsindustriprodukter (9 procent) och järnmalm (4 procent). Övrigt ej lågvärdigt gods anges stå för dryg häften av all lastad och lossad vikt. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Enligt Regelrådet framgår det inte i konsekvensutredningen de berörda företagens storlek. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån storlek bristfällig. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån antal och bransch godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Det anges att några omfattande praktiska, administrativa eller andra åtgärder inte behöver vidtas med anledning av förslaget. Om företagens arbetsförutsättningar eller arbetsomfattning påverkas anges att det är till det positiva då stora delar av förändringarna innebär förenklingar av avgiftsuträkningarna och en minskning av antalet undantag. Regelrådet finner redovisningen av administrativa kostnader godtagbar. Andra kostnader och verksamhet I konsekvensutredningen redovisas en uppskattning av förslagets påverkan på företagens andra kostnader och beräkningarna anges bygga på att nuvarande respektive föreslaget avgiftssystem appliceras på 2014 års operationella data. Samlade förändringar för farleds- och lotsavgift redovisas bland annat per fartygstyp, där det till exempel visas att container- och torrlastfartyg kommer få ökade avgifter medan flera av tankfartygen har fått sänkta avgifter. Det anges att det nya avgiftssystemet borde underlätta fartygsagenternas jobb då den nya modellen är enklare att förstå. Detta anges innebära att mindre tid kan läggas på att tolka avgiftssystemet och på att ställa frågor till Sjöfartsverkets kundstödsfunktion. När det gäller avgiftsreduktioner till följd av miljöförbättrande åtgärder anges att 37 fartyg fick sådana reduktioner under 2014 till följd av att de har skickat in ett godkänt kväveoxidreduktionsintyg med sin aktuella utsläppsnivå till Sjöfartsverket. Reduktionen anges ha uppgått till 53 miljoner kronor och 15 av fartygen anges ha stått för nära 90 procent av reduktionerna. Denna rabatt anges komma att minska i den föreslagna avgiftsmodellen till följd av att fler fartyg får rabatt. Regelrådet ser det som positivt att förslagsställaren i konsekvensutredningen på ett tydligt sätt i en tabell har redovisat sina beräkningar av förslagets påverkan på företagens andra kostnader. Såvitt Regelrådet kan bedöma utifrån uppgifterna redovisade i Tabell 3 väntas förslaget om farleds- och lotsavgiftsändringar sammantaget innebära ökade kostnader om ca 16 miljoner kronor för fartygen, fördelat på ett sådant sätt att vissa fartygstyper och branscher upplever kostnadsminskningar medan andra får kostnadsökningar. Enligt Regelrådet hade det dock varit önskvärt med en tydlig redovisning av förslagsställarens bedömning om i vilken utsträckning avgiftsreduktioner till följd av miljöförbättrande åtgärder förväntas minska, och hur detta kan komma att påverka de fartyg som enligt den tidigare avgiftsmodellen erhöll stora miljörabatter. Regelrådet finner, trots det angivna, sammantaget att redovisningen av andra kostnader och verksamhet är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Generellt bedömer Sjöfartsverket att den föreslagna avgiftsmodellen bidrar till bibehållen konkurrenskraft för svenskt näringsliv genom att den fartygsbaserade farledsavgiften baseras på nettodräktighet istället för bruttodräktighet. Detta storleksmått anges vara närmare redarnas Postadress Webbplats E-post 3/5

4 intjänandeförmåga än vad bruttodräktigheten är då det baseras på last- och/eller passagerarutrymmenas volym. Vidare anges att förändringarna inte borde vara så stora inom en enskild fartygstyp då avgifterna enbart skiljer sig i betydande grad för de fartyg som tidigare hade stora miljörabatter. När det gäller konkurrensen mellan fartygstyper anges att den, till följd av likabehandlingsprincipen, möjligtvis kan förändras, då vissa godstyper likväl kan transporteras på andra fartygstyper. Detta anges kunna leda till en överflyttning mellan fartygstyperna för vissa varor. Avseende den internationella konkurrensen anges att Sjöfartsverkets avgifter står för en marginell del av den totala transportkostnaden, och att förändringarna således inte bedöms påverka beslutet att anlöpa en svensk hamn eller inte. Det anges att utöver avskaffandet av undantaget från farledsavgifter för transporter mellan hamnar belägna i området Brofjorden/Göteborg/Vänern omfattar avgiftsförändringarna hela landet, och påverkar således inte något geografiskt område i olika grad. Avseende lotsavgifterna anges att höjningen inte bedöms påverka konkurrensen mellan de rederier som bedriver trafik på svenska hamnar och anlitar lots eftersom effekten blir densamma för alla. Någon märkbar påverkan på konkurrenssituationen mellan transportslagen bedöms inte heller finnas beroende på att lotsningsavgifterna endast uppgår till ett par procent av totalkostnaden för en fartygstransport. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen finns ingen redovisning utöver det som framgår av andra delar i detta yttrande. Regelrådet har inte heller noterat någon ytterligare påverkan. Regelrådet finner redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges att någon särskild hänsyn till småföretagares villkor inte behöver tas då reglerna inte bedöms innebära någon snedvridning av konkurrensförhållandena till nackdel för småföretagare. Vidare anges att reglerna inte kommer att, förutom avgiftshöjningen, påverka småföretagen särskilt jämfört med nu gällande föreskrifter. Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning godtagbar. Sammantagen bedömning Enligt Regelrådet har förslagsställaren redovisat de flesta punkter på ett godtagbart sätt, förutom berörda företag utifrån storlek. Regelrådet ser det som positivt att förslagsställaren på ett tydligt och pedagogiskt sätt redovisar förslagets påverkan på företagens andra kostnader med hjälp av en tabell. Regelrådet anser dock att förslagsställaren bland annat borde ha redovisat i vilken utsträckning de fartyg som tidigare erhållit stora avgiftsreduktioner till följd av miljöanpassning kan påverkas av minskade rabatter och vad detta kan innebära för dessa företag på ett tydligare sätt. Regelrådet finner sammantaget att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 25 maj I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs, Lennart Renbjer och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Caroline Wigerstad. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Pernilla Lundqvist Ordförande Caroline Wigerstad Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5