Yttrande över Transportstyrelsens framställan om ändringar i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och fartygssäkerhetsförordningen (2003:438)

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över Transportstyrelsens framställan om ändringar i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Näringsdepartementets remiss innehåller Transportstyrelsens framställan om ändringar i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Transportstyrelsen föreslår ändringar i det regelverk som gäller för svenska handelsfartyg i den utsträckning dessa fartyg inte omfattas av internationella regler samt för fritidsfartyg med en längd över 24 meter. Förslaget består av flera olika delar. Bland annat föreslås ett förändrat tillsynssystem där dokumentationskontroll införs som ytterligare en tillsynsförrättning utöver besiktningar, inspektioner, värdstatskontroller och rederikontroller. Vid en dokumentationskontroll ska Transportstyrelsen pröva om ett fartyg motsvarar föreskrivna krav med ledning av de handlingar som ska finnas för fartyget enligt gällande bestämmelser. Vidare föreslås att Transportstyrelsen ska få möjlighet att meddela förbud mot resa även då andra föreskrivna handlingar än certifikat saknas för fartyget. Det föreslås också att kravet på tillsynsbok avskaffas. Transportstyrelsens möjligheter att överlåta tillsynsuppgifter till andra aktörer än erkända organisationer utökas i och med förslaget. Det införs också en formell möjlighet för myndigheten att utfärda certifikat trots att ett fartyg vid besiktning för utfärdande har befunnits vara behäftat med brister. Nuvarande regler anger gränser för när fartyg ska certifieras med utgångspunkt i bruttodräktighet. Detta ändras i och med förslaget till att istället utgå ifrån fartygens längd uttryckt i meter. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget I konsekvensutredningen framgår syftet med respektive delförslag som föreslås. Förslaget om dokumentationskontroll bedöms vara en nödvändig förutsättning för en ny tillsynsmodell som Transportstyrelsen planerar att föreslå. Det anges i konsekvensutredningen att syftet med att uppräkningen av förrättningar i fartygssäkerhetslagen kompletteras med dokumentationskontroll är att skapa den legala grunden för Transportstyrelsen att anpassa utförandet av sin tillsyn till vad som är ändamålsenligt för olika fartygs- och verksamhetssegment. I dagsläget anges Transportstyrelsens tillsyn bygga på att tillsynsobjektets egenkontrollsystem granskas. En sådan ordning står enligt Transportstyrelsen i konflikt med den innebörd som idag läggs i begreppet besiktning i 5 kap. 4 Postadress Webbplats E-post 1/5

2 fartygsäkerhetslagen och därför behöver lagen ändras. Beträffande förslaget om att Transportstyrelsen ska få meddela förbud mot resa då även andra föreskriva handlingar än certifikat saknas för fartyget anges syftet med förslaget vara att det saknas anledning att göra åtskillnad mellan certifikat och andra handlingar som på motsvarande vis är ägnade att bestyrka sjövärdigheten. Avskaffandet av tillsynsboken motiveras med att utfärdande och hantering av boken utgör en omotiverad administrativ börda för både myndigheter och för redarna. Enligt Transportstyrelsen kan samtliga fartygsuppgifter som ska finnas i tillsynshandboken göras åtkomliga genom myndighetens digitala tillsynssystem och hållas tillgängliga ombord i elektroniskt format. Att Transportstyrelsen ska ges större möjligheter att överlåta tillsynsuppgifter på aktörer som inte är erkända organisationer föreslås enligt vad som framgår huvudsakligen för att förbättra de näringspolitiska förutsättningarna för rederier genom ökad flexibilitet och tillgänglighet med avseende på tillsynsverksamheten. Med nuvarande reglering har Transportstyrelsen ingen möjlighet att utfärda certifikat utan att samtliga tillämpliga krav är uppfyllda. Enligt Transportstyrelsen kan många brister som uppmärksammas vid en besiktning vara av sådant slag att de inte har någon nämnvärd påverkan på sjösäkerheten. Därför föreslås att det ska bli möjligt att utfärda certifikat trots att vissa brister föreligger. Förslaget om att övergå från bruttodräktighet till längdmått syftar till att uppnå ökad harmonisering mot internationella regelverk samt att det är en enklare procedur att mäta ett fartygs längd i meter än att mäta dess bruttodräktighet. Regelrådet finner beskrivningen av syftet med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Vad gäller alternativa lösningar beskrivs för och nackdelar mellan två system för delegering av tillsyn. Det ena systemet benämns auktorisation och innebär att aktiviteter delegeras till marknadens aktörer och att Transportstyrelsen utövar tillsyn över de aktörer som erhållit delegationen. Det andra systemet som benämns ackreditering innebär att aktiviteter delegeras till marknadens aktörer där ett ackrediteringsorgan utövar tillsyn över de aktörer som erhållit delegationen. Det framgår att Transportstyrelsen anser att alternativet delegering genom auktorisation bäst uppfyller de kriterier för delegering som tagits fram. I övrigt finns det i konsekvensutredningen inga beskrivningar av alternativa lösningar. Vilka effekter som uppstår om ingen reglering kommer till stånd finns angivet i konsekvensutredningen där beskrivningen är uppdelad utifrån varje delförslag. Det hade enligt Regelrådet varit önskvärt med en uttrycklig beskrivning i konsekvensutredningen av om andra alternativa lösningar övervägts, exempelvis andra förenklingsåtgärder. Regelrådet finner beskrivningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överenstämmelse med EU-rätten Det anges inte uttryckligen i konsekvensutredningen hur förslaget överensstämmer med EU-rätten. Det beskrivs däremot att det är svenska handelsfartyg som inte omfattas av internationella regler samt fritidsfartyg med en längd över 24 meter som omfattas av förslaget. Regelrådet anser att det i konsekvensutredningen borde ha funnits en uttrycklig beskrivning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten bristfällig. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av författningsförslagen framgår det att ikraftträdandedatum är satt till 1 januari Förslaget om att längdmåttet meter istället för bruttodräktighet ska användas för att fastställa när ett fartyg ska ha ett fartygcertifikat och när Transportstyrelsen ska fastställa ett fartygs minsta tillåtna fribord innebär att fler fartyg än tidigare omfattas av bestämmelserna. Det föreslås dock bestämmelser som anger att detta inte ska gälla för fartyg som vid ikraftträdandet inte omfattas av krav på fartygcertifikat eller krav på fastställande av minsta tillåtna fribord enligt äldre bestämmelser. Detta motiveras med att övergången till längdmått istället för bruttodräktighet inte i huvudsak föranleds av sjösäkerhetsmässiga skäl, att aktuella fartyg omfattas av samma periodiska tillsyn som certifikatpliktiga fartyg av motsvarande storlek i det nya tillsynssystemet och att utfärdande av certifikat är en betungande kostnad. Det framgår inte något i konsekvensutredningen om behov av speciella informationsinsatser. Regelrådet finner beskrivningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande godtagbar. Regelrådet finner beskrivningen av behov av speciella informationsinsatser bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch De företag som beskrivs i Transportstyrelsens konsekvensutredning utgörs av rederier och ägare av fartyg samt externa aktörer som utför tillsynsuppgifter. Dessa externa aktörer anges kunna utgöras av varv, konsultfirmor och andra enskilda näringsidkare som besitter adekvat expertis på området. Det framgår vidare att det stora flertalet av de nationella fartygen drivs av små rederier med begränsade ekonomiska resurser och många av fartygen drivs dessutom endast säsongsvis. Vad gäller krav på fartcertifikat medför en övergång från bruttodräktighet till längdmåtten 15 respektive 24 meter, enligt uppgifter i Transportstyrelsens fartygsregister, att 138 handelsfartyg och 71 fritidsfartyg som inte tidigare har behövt ha fartcertifikat kommer att storleksmässigt omfattas av certifikatsplikt. Dessa fartyg skulle behöva genomgå en förstagångsbesiktning för utfärdande av fartcertifikatet men genom de övergångsbestämmelser som Transportstyrelsen föreslår kommer dessa fartyg undantas från kraven på nationella certifikat. Transportstyrelsen genomför årligen ca tillsynsförrättningar enligt vad som anges i konsekvensutredningen. Enligt Regelrådet går det inte att genom Transportstyrelsens beskrivning få en bild av hur många de berörda företagen är samt vilken storlek de har. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån bransch godtagbar. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån antal och storlek bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Det framgår att förslaget om att avskaffa kravet på tillsynsbok innebär att de redare som omfattas av gällande reglering kommer att befrias från ett administrativt moment. Transportstyrelsen har beräknat den minskade administrativa kostnaden till ca kr per år för redarkollektivet. Av konsekvensutredningen framgår det också att det bedöms vara betydligt lättare att mäta skrovlängden hos ett fartyg än att beräkna och fastställa dess bruttodräktighet, vilket i praktiken kan innebära ett förenklat skeppsmätningsförfarande för handelsfartyg med minskade kostnader för redarna som följd. Denna kostnadsbesparing bedöms av Transportstyrelsen uppgå till minst kr i genomsnitt per år för redarkollektivet. Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på företagens administrativa kostnader godtagbar. Postadress Webbplats E-post 3/5

4 Andra kostnader och verksamhet I och med att bestämmelserna om tillsynsbok avskaffas kommer Transportstyrelsen inte längre att ta ut en avgift för att ersätta förkomna böcker. Denna kostnad anges uppgå till ca kr per år för svenska rederier. Förslaget om att tillsynsuppgifter i ökad utsträckning kan delegeras till privata tillsynsutövare innebär att rederier istället för att betala tillsynsavgifter till Transportstyrelen betalar den privata tillsynsutövaren för de tjänster som avtalats. Denna kostnad anges vara baserad på de affärsmässiga överenskommelserna mellan rederierna och tillsynsutövarna. Enligt Transportstyrelsen förfaller det rimligt att privata utförare p.g.a. lägre organisatoriska kostnader i verksamheten och mer utbredd lokal representation har förutsättningar att leverera tillsyn till än lägre kostnad än Transportstyrelsen. Transportstyrelsen beskriver förändringen i kostnad för ett lastfartyg inom det nationella segmentet för den periodiska tillsyn som myndigheten idag utför. I genomsnitt anges att kostnaden kommer att minska med ca kr per år. För ett passagerarfartyg inom samma segment anges det i konsekvensutredningen att den genomsnittliga kostnaden minskar med ca kr per år. Då Transportstyrelsens nya tillsynsmodell tillämpas kommer enligt vad som framgår av konsekvensutredningen 138 handelsfartyg som idag inte är föremål för periodisk tillsyn att underkastas sådan tillsyn med femåriga intervall. Denna kostnad uppskattas till ca kr per fartyg och år om tillsynen utförs av Transportstyrelsen. Beträffande förslaget om att ge Transportstyrelsen möjlighet att utfärda certifikat även då någon brist uppvisas vid besiktning anges att närmare tre av fyra fartyg uppvisar brister i något avseende vid besiktningar för utfärdande av certifikat. Många av de brister som uppmärksammas är av sådant slag att de inte har någon nämnvärd påverkan på fartygets sjösäkerhet eller sjövärdighet. En strikt tillämpning av lagen innebär att brister av detta slag förhindrar att certifikat utfärdas. Ett sådant förfarande påkallar förnyade besiktningar för utfärdande av certifikat vilket är resurskrävande för myndigheten och kostnadsdrivande för redarna utan att vara tillräckligt motiverat ur sjösäkerhetssynpunkt. Enligt Regelrådet går det inte att bedöma hur företagens kostnader påverkas utifrån beskrivningen då det enbart ges information om minskade kostnader per fartyg. En beskrivning av antalet berörda fartyg samt ägarförhållandena för fartygen hade kunnat ge en tydligare bild av hur företagens kostnader påverkas. Regelrådet saknar en sådan beskrivning eller i vart fall en angivelse i konsekvensutredningen om varför sådan information inte gått att ta fram. Det hade också enligt Regelrådet varit önskvärt om Transportstyrelsen hade uppskattat hur stor kostnadsbesparingen den utökade möjligheten att utfärda certifikat innebär för företagen. Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på företagens andra kostnader och verksamhet bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Det framgår av konsekvensutredningen att Transportstyrelsen gör bedömningen att en större flexibilitet och tillgänglighet med avseende på tillsynen har goda möjligheter att medföra kostnadseffektiviseringar av rederiernas verksamhet och därmed även skapa förbättrade konkurrensförutsättningar för många mindre företag som är verksamma inom den svenska sjöfartsnäringen. Delegering av Transportstyrelsens tillsynsverksamhet innebär att rederierna ges större möjligheter att välja tillsynsutövare. Det torde enligt Transportstyrelsen i första hand vara kostnadsaspekten för den enskilde redaren som kommer att vara av avgörande betydelse för valet av tillsynsleverantör. Det anges dock att många av de privata aktörer som Transportstyrelsen ges utökade möjligheter att delegera till, av marknadsmässiga skäl, till stor del kommer att vara etablerade i anslutning till de större tätorterna. Detta kan innebära konkurrensnackdelar för de redare som har sin verksamhetsort belägen utanför storstadsregionerna genom de kostnader för resor och logi som tillsynsutövaren tar ut i samband med Postadress Webbplats E-post 4/5

5 tillsynen. Dock skulle en sådan utveckling i viss mån kunna motverkas då Transportstyrelsen har möjlighet att beakta dessa omständigheter i samband med överlåtelse av tillsynsuppgifter. Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Av Transportstyrelsens konsekvensutredning framgår det att överlåtelse av tillsynsuppgifter till andra aktörer än erkända organisationer torde kunna innebära att den upparbetade kunskap som finns inom det nationella segmentet kan upprätthållas och utvecklas på ett sätt som är gynnsamt för såväl näringen som för sjösäkerheten i allmänhet. Regelrådet finner beskrivningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det saknas i konsekvensutredningen en beskrivning om det funnits anledning att ta särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning eller om sådan hänsyn tagits. Regelrådet har som utgångspunkt att det ska framgå av konsekvensutredningen huruvida det funnits skäl att ta särskild hänsyn till små företag och på vilket sätt dessa skäl eventuellt påverkat reglernas utformning. Regelrådet finner beskrivningen av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet har ovan bl.a. bedömt att beskrivningarna av syftet med förslaget och påverkan i andra avseenden är godtagbara. Dock finns det flertalet beskrivningar i Transportstyrelsens framställan som Regelrådet bedömt som bristfälliga, däribland berörda företag utifrån antal och storlek samt påverkan på andra kostnader och verksamhet. Det är för Regelrådet sannolikt att förslaget till stora delar innebär förenklingar för berörda företag. På grund av den bristfälliga beskrivningen av företagen råder dock en osäkerhet i hur eventuella förenklingar påverkar dem. Detta får som följd att beskrivningarna av hur berörda företag påverkas blir ofullständiga. Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen sammantaget inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 17 februari I beslutet deltog Samuel Engblom, ordförande, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Gustaf Molander. Samuel Engblom Ordförande Gustaf Molander Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5