Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare

Transkript

1 Datum Diarienr 2017/3781 1(10) Tillsynsenheten Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå I regleringsbrevet för Skogsstyrelsen har myndigheten fått i uppdrag av regeringen att i samråd med länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, representanter för kommunerna samt övriga myndigheter som ansvarar för skogliga ärenden färdigställa den gemensamma inlämningsfunktionen för relevanta ärendeflöden med utgångspunkt i förordningen (2013:44) om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare. Enligt 2 förordningen om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare begränsas användningen av inlämningsfunktionen till ärenden inom Skogsstyrelsens ansvarsområde och sådana ärenden inom andra myndigheters ansvarsområde som har anknytning till skog. Syftet med inlämningsfunktionen är att skapa enkelhet, helhetssyn och nytta för skogsägaren och en effektivare förvaltning hos myndigheterna. Skogsstyrelsen får, efter överenskommelse med andra berörda myndigheter, i förevarande fall länsstyrelserna, meddela föreskrifter om vilka ärenden som får inledas genom den gemensamma inlämningsfunktionen, 3 förordningen om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare. Skogsstyrelsen fattade den 15 december 2015 beslut om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2015:4) om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare. De ärenden som får inledas genom den gemensamma inlämningsfunktionen i de nu gällande föreskrifterna begränsas avseende ärendetyper som Skogsstyrelsen ska handlägga till anmälan om avverkning m.m. och anmälan om samråd. Vad gäller ärendetyper som länsstyrelserna ska handlägga begränsas tillämpningen till fornlämningar och markavvattning. De motsvaras av 2 punkterna 1 till 4, 3 punkterna 1 till 3 samt 4 punkterna 1 till 3 i förevarande förslag till föreskrifter. Beträffande de ärendetyperna hänvisas till den tidigare upprättade konsekvensutredningen daterad den 26 november 2015, Skogsstyrelsens dnr 2015/2400. I den nu föreslagna ändringen av föreskrifterna tillkommer, avseende ärendetyper som Skogsstyrelsen ska handlägga, anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder. Vad gäller ärenden som länsstyrelsen ska handlägga tillkommer anmälan om samråd enligt 11 kap 15 miljöbalken angående dikesrensning som kan skada fisket.

2 Skogsstyrelsen (6) Ytterligare ärendetyper kan komma att tillkomma i inlämningsfunktionen i slutet av Vilka dessa kommer att vara avgörs tillsammans med berörda myndigheter. En ytterligare utökning av ärendetyper i inlämningsfunktionen kräver tillägg till nu föreslagna ändrade föreskrifter. 2. Kommentarer till de föreslagna föreskrifterna De förslagna föreskrifterna kan kommenteras enligt följande. Allmänt Syftet med inlämningsfunktionen är enligt 1 förordningen om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare att förenkla skogsägarnas kontakter med myndigheter i frågor som har anknytning till skog. De föreslagna föreskrifterna reglerar ärenden som handläggs av Skogsstyrelsen och länsstyrelserna, men i framtiden är det meningen att även andra myndigheter och ärenden som handläggs av dem ska omfattas. Den största nyttan med inlämningsfunktionen är att den ska kunna användas när fler myndigheter berörs av en och samma skogsbruksåtgärd, till exempel Skogsstyrelsen avseende en avverkningsanmälan och någon länsstyrelse avseende en fornlämning om den är belägen inom samma avverkningsområde. Inlämningsfunktionen kan också för de aktuella ärendetyperna användas då endast en myndighet berör, i nuläget Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna. I nu gällande föreskrifter är ärendetyperna indelade i tre områden, skogsbruksåtgärder (2 ), åtgärder vid fornlämningar (3 ) och åtgärder vid markavvattning (4 ). I förslaget till ändring av förskrifter läggs ett fjärde område till avseende åtgärder vid dikesrensning (5 ). 1 I andra stycket beskrivs i nu gällande föreskrifter på vilket sätt ärenden får inledas via funktionen. I den föreslagna ändringen av föreskrifter omformuleras detta för att skapa en större tydlighet kring hur funktionen görs åtkomlig via Skogsstyrelsens tjänst, till vilken skogsföretag och andra användare kan ansluta sina IT-system. 2 Gällande paragraf reglerar i fyra punkter vilka skogsbruksåtgärder som får inledas genom den gemensamma inlämningsfunktionen. Dessa handläggs av Skogsstyrelsen. Vad gäller andra punkten har den ändrats och preciserats för att reglera att samtliga samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder får inledas via den gemensamma inlämningsfunktionen. Övriga punkter i paragrafen är oförändrade jämfört med gällande föreskrift. 3 Paragrafen är oförändrad jämfört med gällande föreskrift.

3 Skogsstyrelsen (6) 4 Paragrafen är oförändrad jämfört med gällande föreskrift. 5 Förslaget till paragraf reglerar ärendetypen samråd om dikesrensning som får inledas via inlämningsfunktionen. Det avser ärenden som rör anmälan till länsstyrelsen enligt 11 kap. 15 tredje stycket i miljöbalken om dikesrensning kan skada fisket. 3. Alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Inlämningsfunktionen begränsas enligt 2 förordningen om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare till ärenden inom Skogsstyrelsens ansvarsområde och sådana ärenden inom andra myndigheters ansvarsområden som har anknytning till skog. Med stöd av 3 förordningen om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare får Skogsstyrelsen meddela föreskrifter om vilka ärenden som får inledas genom inlämningsfunktionen. Alternativa lösningar till en reglering genom föreskrifter saknas. Om ingen reglering kommer till stånd innebär det att avsedd förenkling och resursbesparing för berörda företag och myndigheter inte blir av. 4. Vilka som berörs av regleringen Den främsta praktiska användningen av inlämningsfunktionen är då en verksamhetsutövare i samband med en skogsbruksåtgärd behöver inleda ett eller flera ärenden som berör en eller flera myndigheter. De verksamhetsutövare som berörs är enskilda skogsägare och skogsföretag med eget skogsinnehav eller som företräder annan skogsägare som ombud. Skogsstyrelsens tjänst E-avverka används av skogsföretag och karttjänsten på Mina sidor av i huvudsak enskilda markägare. E-avverka planeras att stängas i slutet av 2018 och ersätts då av inlämningsfunktionen. Kartjänsten på Mina sidor använder redan idag inlämningsfunktionen som integration mot myndigheternas interna handläggningssystem. De myndigheter som berörs i nuläget är Skogsstyrelsen och de 21 länsstyrelserna. 5. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför för berörda skogsföretag och skogsägare Bestämmelserna om inlämningsfunktionen har till syfte att bl.a. underlätta myndighetskontakterna för skogsägaren. De föreslagna föreskrifterna innehåller inga bestämmelser som är betungande för dem som berörs av regleringen.

4 Skogsstyrelsen (6) Det medför ingen kostnad för en enskild skogsägare i de fall hen använder Skogsstyrelsens kartjänst på Mina sidor för att lämna in ett ärende via den gemensamma inlämningsfunktionen. För skogsföretag med egna IT-system krävs en utveckling av dessa så att de kan kommunicera och utbyta information med den gemensamma inlämningsfunktionen. Kostnaden för denna utveckling varierar från företag till företag beroende på vilka systemlösningar de valt. Idag har de flesta företag funktionalitet för att initiera avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen integrerad med IT-system för planering och dokumenthantering. En möjlig tids- och kostnadsbesparing kan uppstå genom möjligheten att på ett enklare och mer integrerat sätt initiera ärenden till olika myndigheter rörande samma skogsbruksåtgärd. En ytterligare nytta och möjlig tidsbesparing är att det i inlämningsfunktionens kontroller och valideringar framgår på ett tydligt sätt vilka uppgifter som verksamhetsutövaren ska lämna. Därmed ökar möjligheten för att ärendena är mer fullständiga när de inkommer, vilket i sin tur kräver mindre arbete hos både verksamhetsutövare och myndigheter att lämna respektive kräva in kompletterande uppgifter. En synergieffekt av detta är att natur- och kulturmiljövärden värnas genom att det blir enklare att göra rätt. 6. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför för berörda myndigheter Kostnaden för utvecklingsarbetet med den gemensamma inlämningsfunktionen beräknas att fram till maj 2018 uppgå till cirka 18 miljoner kr för Skogsstyrelsen och dryga 5 miljoner kr för länsstyrelserna. Förvaltningskostnaderna exklusive avskrivningar kan uppskattas till cirka 1,5 miljoner kr per år för Skogsstyrelsen och cirka kr för länsstyrelserna. Hanteringen av avverkningsanmälningar, samråd enligt Miljöbalken, ärenden om fornlämningar, markavvattning genom inlämningsfunktionen bidrar till en högre servicenivå gentemot skogsföretag och skogsägare och till ett närmare samarbete mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelsen. Föreskrifterna påverkar inte arbetsfördelningen mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. De ärenden som inkommer genom inlämningsfunktionen skickas endast vidare till länsstyrelserna i den del de berör fornlämningar respektive markavvattning. Skogsstyrelsen handlägger således inte länsstyrelsernas ärenden i något avseende. Skogsstyrelsen får inte heller lämna upplysningar eller råd till skogsägare i den del det rör länsstyrelsernas ärendehandläggning. Enligt 7 förordningen om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare får handlingar som kommit in genom inlämningsfunktionen och som är avsedda för annan myndighet än Skogsstyrelsen gallras tidigast ett år efter det att uppgifterna lämnats över till den andra myndigheten. Handlingarna är allmänna hos Skogsstyrelsen innan gallring sker, vilket innebär att de ska hållas ordnade och lämnas ut på begäran efter sekretessprövning.

5 Skogsstyrelsen (6) 7. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Skogsstyrelsen bedömer att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och att reglerna inte går utöver de krav som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Regleringen avser endast formen för den gemensamma inlämningsfunktionen, vilket endast torde beröra nationell rätt och inte EU-rätten. 8. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskrifterna beräknas kunna träda i kraft i juni Skogsstyrelsen bedömer inte att själva ikraftträdandet av regelverket berör en målgrupp som helt eller delvis av praktiska eller ekonomiska skäl behöver någon särskild övergångstid för att anpassa sig till de nya reglerna. En kommunikationsplan har upprättats för att sprida information om de föreslagna ändrade föreskrifterna. Till följd av att den gemensamma inlämningsfunktionen kommer att kunna användas genom den tjänst som ska ersätta E-avverka är det viktigt att nå ut till de större företagen, vilket har skett särskilt genom kontakter med deras IT-funktioner. 9. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen De föreslagna föreskrifterna bedöms beröra maximalt cirka ärenden per år, fördelat på de cirka 120 skogsföretag som idag är anslutna till tjänsten E- avverka och maximalt de cirka skogsägare, tillika enskilda näringsidkare, som avvänder Skogsstyrelsens karttjänst på Mina sidor. Företagen är verksamma inom skogsbruk och omfattar allt från enskilda näringsidkare och enmansföretag till mycket stora företag. Skogsstyrelsens karttjänst på Mina sidor används företrädesvis av enskilda skogsägare och mindre företag. Den gemensamma inlämningsfunktionen kommer att under 2018 ersätta E-avverka vilket kommer att innebära att även de större företagen kommer att använda inlämningsfunktionen. 10. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Bestämmelserna om inlämningsfunktionen har till syfte att bl.a. underlätta myndighetskontakterna för skogsägaren. De föreslagna föreskrifterna innehåller inga bestämmelser som är betungande för dem som berörs av regleringen. Skogsstyrelsen bedömer att de föreslagna föreskrifterna medför vissa administrativa lättnader och mindre arbete och därmed vissa besparingar för dem som använder inlämningsfunktionen.

6 Skogsstyrelsen (6) Det är enligt 5 förordningen om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare frivilligt att använda inlämningsfunktionen. Skogsägaren kan således välja att istället för att använda inlämningsfunktionen vända sig till Skogsstyrelsen respektive länsstyrelsen för att inleda sina ärenden på så sätt som skulle ske utan en reglering. 11. Beskrivning av vilka andra kostnader som den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Bestämmelserna om inlämningsfunktionen har till syfte att bl.a. underlätta myndighetskontakterna för skogsägaren. De föreslagna föreskrifterna innehåller inga bestämmelser som är betungande för dem som berörs av regleringen. 12. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen De föreslagna föreskrifterna torde inte påverka konkurrensförhållandena för företagen, eftersom bestämmelserna om en gemensam inlämningsfunktion har till syfte att bl.a. underlätta myndighetskontakterna för skogsägaren och minska den administrativa bördan. Inlämningsfunktionen kan användas av samtliga skogsföretag och samtliga skogsägare. 13. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen De föreslagna föreskrifterna reglerar möjligheten att använda inlämningsfunktionen för skogsföretag och skogsägare vid ärenden som rör avverkningsanmälningar m.m. samråd, fornlämningar och markavvattning. Regleringen torde inte i andra avseenden komma att påverka företagen. 14. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Små företag har samma möjlighet som andra företag att tillämpa bestämmelserna om inlämningsfunktionen. Det är enligt 5 förordningen om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare frivilligt att använda inlämningsfunktionen. 15. Kontaktpersoner Projektledare Thomas Mårtensson, , thomas.martensson@skogsstyrelsen.se Chefsjurist Cecilia Hedman, , cecilia.hedman@skogsstyrelsen.se