Fosforflöden inom skogsbruket och skogsindustrin
|
|
- Ingemar Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fosforflöden inom skogsbruket och skogsindustrin Håkan Staaf Naturvårdsverket Januari 2013 Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: Naturvårdsverket 2013
2 1 Bakgrund Det svenska skogsbruket och skogsindustrin är viktiga råvarubaserade sektorer där det förekommer stora materialflöden. Det innebär att även om råvaran och produkterna är fosforfattiga så är de årliga fosforflödena på nationell nivå betydande. Den primära källan för den övervägande delen av flödena är den fosfor som vittrar fram ur markens mineraler och som sedan tas upp av träden. Relativt små mänger tillförs skogsmarken via atmosfärisk deposition och askåterföring. Någon gödsling med fosforgödselmedel utöver aska förekommer inte i det svenska skogsbruket. Till industrin kommer fosforn främst genom skogsråvaran och i mindre grad med processkemikalier och kalk. Utflödet sker med träprodukter avfall och bränslen, främst export av virke, papper och pappersmassa, samt till avfallsfraktionerna förbränningsaska och slam. I askan hamnar också fosfor från andra typer av bränslen, delvis i blandning. Avgränsningar I möjligaste mån har uppgifter för använts, och allt avverkat virke antas förbrukat av industrin under perioden. Uppgifter för 2011 är i dagsläget Det innebär att inga uppskattningar av lagerförändringar har gjorts. Industrins virkesförbrukning har fördelat på massa/papper, sågverk och skivindustrin, men alla del flöden av bark och annan råvara inom och mellan industrin har inte kvantifieras. Användingen av brännved småhus inklusive jordbruksfastigheter redovisas också, men här bedöms kunna skapas inom den sektorn. Ingen särredovisning av olika trädslag har gjorts, och där proportionering mellan trädslag har bedömts viktig har proportionen 50 % gran, 40 % tall och 10 % löv använts. Underlagsdata och metodik Följande statistikkällor har använts för att uppskatta materialflöden inom skogsbruket och skogsindustrin: - Skogsstyrelsen; avverkning, import av virke, trädbränslen - SCB; trädbränsleanvändning inom industri och hushåll, fjärrvärme - Energimyndigheten; tillförd energi i fjärrvärme, biobränsleanvändning - Skogsindustrierna; råvaruanvändning, produktion och pappersåtervinning - Trädbränsleföreningen; produktion och användning av trädbränslen Tolkningen av statistiken kompliceras av att man använder olika kvantitetsmått för materialflöden inom skogs- och energisektorn och att det därför krävs omräkningsfaktorer för omräkning mellanvirkesvolym, massa och energienheter. Sådana koefficienter har hämtats från SCB, Skogsstyrelsen och Trädbränsleföreningen. Inom skogsnäringen anges virkesvolymer vanligen som fastkubikmeter med eller utan bark, I denna studie har virkesvolym utan bark använts (milj.m3f ub) använts för att beskriva industrins råvaruförbrukning samt import och export av
3 2 virke. Vedvolymerna har sedan räknats om till torrvikt med hjälp av den av Skogsstyrelsen angivna omvandlingsfaktor 0,42 ton/m 3. Därefter har barkmängder beräknats genom att multiplicera med en standardfaktor 1,11. Underlagsdata för virkesflödena redovisas i tabell 1. Förbrukningen inom industrin är nettoflöden som tar hänsyn till överföring av biprodukter inom sektorn. Tabell 1. Flöden av virke inom skogssektorn, som medel för perioden I den angivna förbrukningen inom massa- och pappersindustrin utgörs av 10 milj. m 3 flis och spån som levereras från sågverken. I förbrukningen för övrig skogsindustri ingår 1 milj m3 flis och spån (Källa: Skogsstatistisk årsbok, Skogsstyrelsen). Virkesvolymer Milj. m 3 f ub Milj. ton torrsubstans Årlig nettoavverkning 73,6 30,9 Rundvirkesimport 5,3 2,2 Rundvirkesexport 1,6 0,7 Förbrukning av vedråvara; massa- o 45,2 19,0 pappersindustrin Förbrukning av vedråvara; sågverksindustrin 24,5 10,3 Förbrukning vedråvara övr. 1,9 0,8 skogsindustri Brännved i småhus 5,9 2,5 Fosformängder i stamved respektive stambark samt GROT (grenar och toppar) har beräknats genom att använda standardhalter och kvoter från skogsförsök. Baserat på rådata för 18 undersökta skogsbestånd, 11 granbestånd och 7 tallbestånd, i Sverige, Finland och Danmark redovisats i en rapport av Olsson & Westling (2006) har medelvärden beräknats (Tabell 2). Beståndens ålder varierar mellan 32 och 181 år. Uppgifter för GROT härrör från samma rapport liksom omräkningsfaktorn för att räkna om stamvedsvikt till stambarksvikt. De viktade värdena baseras på fördelning mellan användning av virke från tall och gran samt i GROT. Tabell 2. Använda fosforhalter för beräkningarna i denna rapport. De är baserade på data från Olsson & Westling (2006). Fraktion g P/kg TS Antal bestånd Stamved, tall 0,048 7 Stamved gran 0, Stamved viktad 0, Stambark, tall 0,345 7 Stambark, gran 0, Stambark, viktad 0, GROT, tall 1,00 14 GROT, gran 0,54 10 GROT viktad 0,9 24
4 3 Fosforflöden inom skogsbruket Såväl skogens tillväxt som avverkningen har successivt ökat i Sverige under de senaste 50 åren. Den årliga bruttoavverkningen har sedan år 2000 legat mellan miljoner skogskubikmeter (Figur 1). Tillväxten har hela tiden legat över avverkningen och virkesvolymen ökar därför; en ökning som förväntas fortsätta även under kommande decennier. Figur 1. Tillväxt (röd linje) och bruttoavverkning (grön linje) i produktiv skogsmark i Sverige (milj. m 3 sk = stående volym inklusive bark), uttryckt som glidande 5-årsmedelvärden. Källa: Skogsstyrelsen. En del avverkade träd och träddelar lämnas kvar i skogen och den virkesdugliga mängden, den så kallade nettoavverkningen, är därför lägre. Den uppgick årligen för perioden till i genomsnitt 83,9 miljoner kubikmeter med bark och 73,6 miljoner kubikmeter under bark (m3 f ub). Virkesförbrukningen inom industrin mäts vanligen i kubikmeter utan bark (tabell 1). Fosforinnehållet i den årligen avverkade skogsbiomassan ovan jord är grovt räknat ton P under perioden , varav ton följer virket till skogsindustrin. I detta fosforflöde ingår både ved och bark, eftersom barkning normalt sker vid industrin. Ett annat stort fosforflöde är uttag av GROT för energiändamål, men här är underlaget osäkert. I Skogsstyrelsen undersökningar om åtgärder i stor- och småskaligt skogsbruk ingår sedan några år även uttaget GROT. För perioden uppskattades uttaget till årligen 5900 m 3 stjälpt mått, som omräknat till energiinnehåll blir 4-5 TWh, beroende på vilket värmevärde som används. Svenska Trädbränsleföreningen redovisar betydligt högre utleverenser av GROT och skogsflis/kross från sina medlemmar för samma period; mellan 8,5 och 11,8 TWh per år. Här används siffran 10 TWh per år, vilken motsvarar 2,6 miljoner ton TS och 2300 ton fosfor om man antar 40 % vattenhalt i bränslet. Dessa siffror rymmer en betydande osäkerhet, på grund av osäkra antaganden. Svenska trädbränsleföreningen redovisar också årliga utleverenser av drygt 4 TWh flis från rundved. Det är en aning oklart hur denna post ska redovisas
5 4 eftersom bränsleanvändningen inte ingår i statistiken. Sannolikt ingår denna mängd i nettoavverkningen, eftersom separata energiavverkningar knappast förekommer, men den kan delvis boksöras som en del av virkesleveranserna till industrin. Flisen kan också gå till vidareförädling till pellets och briketter och då finns det risk för dubbelräkning om den redovisas som bränsle. Här räknas därför inte flis från rundvirke som en leverans från skogsbruket direkt till energisektorn, vilket däremot GROT och skogsflis gör. Sammanfattningsvis har man relativt stora fosforflöden inom skogsbruket trots att råvaran är mycket fosforfattig, särskilt veden. Ungefär hälften av fosforn går direkt till energisektorn som en beståndsdel i oförädlade bränslen. Den andra hälften följer råvaran till industrin där flödena är mer komplicerade. Här hamnar en del i träavaror men ett betydande flöde går via avfall till bränsle inom industrin och energisektorn. Fosforflöden inom skogsindustrin Som framgår av tabell 1 har massasindustrin och sågverken den helt dominerande förbrukningen av ved, motvarande ett årligt fosforflöde av 1900 ton P, med ved och bark. Massaindustrin får ca 20 % av sin totala råvaruförbrukning via biprodukter inom sågverksindustrin, 10 % genom import samt dessutom ca 10 % returfiber. Förutom till massabruken levererar sågverken också smärre mängder sågspån och andra restprodukter till den övriga träindustrin för bland annat tillverkning av spånskivor, träfiberskivor och plywood. Fosforn flödar sedan sekundärt via pappersmassa till pappersbruken som också förbrukar betydande mängder returpapper. Massaindustrin Den största användningen av ved inom massaindustrin sker vid 20-talet sulfatmassabruk, några sulfitbruk samt producenter av halvkemisk massa. Dessa förbrukar tillsammans ca 80 % av veden med tillhörande fosforinflöde till industrin. De övriga massabruken tillverkar olika typer av mekanisk massa. Förutom via ved och bark tillförs fosfor genom den kalk som används inom massaindustrin. Rothpfeffer (2007) studerade bland annat massbalanser för olika element i tre svenska sulfatmassabruk som visar att ved och bark står för ca 80 % av det totala inflödet av fosfor medan kalkanvändning bidrar med ca 20 %. Baserat på den uppgiften kan man uppskatta det totala fosforflödet via kalk till sulfat/sulfitmassabruken får man drygt 400 ton P/år. Fosforinnehållet i råvaror förutom ved inom tillverkningen av mekanisk massa har inte kunnat beräknas, men den antas vara försumbar. Det uppskattade totala årliga tillflödet av fosfor till den svenska massaindustrin framgår av tabell 3. Tabell 3. Uppskattade årliga bruttotillförsel av fosfor i råvaror till den svenska massaindustrin under perioden Substansflöde Ton fosfor/år Virke från skog, inklusive bark 1520 Import av virke 210
6 5 Flis från sågverk 290 Returfiber 100? Kalk 400 Processkemikalier 0? Summa: 2370 Cirka hälften av den fosformängd som kommer med massaveden finns i barken. Innan veden flisas och kokas så avlägsnas barken och används som bränsle. Här antas att all fosfor i barken slutligen hamnar i förbränningsaskan. Detta är en förenklad beskrivning eftersom en del fosfor utlakas när massaveden tvättas och barkas samt när överflödigt vatten pressas ur barken. Å andra sidan återförs en del fosfor genom att fiberslam från sedimentationsdammarna blandas och förbränns tillsammans med barken, men dessa fosforflöden går inte att bedöma. Förlusterna av fosforföreningarna till atmosfären kan dock anses som försumbara. När det gäller utgående fosforutflöden visade Rothpfeffers avhandling att den producerade pappersmassan innehöll 1-28% och utsläpp till vatten för 5-6 % medan resten hamnade i olika avfallsfraktioner, främst grönlutslam 32-54%, mesakalk 1-45% och bioslam 1-95%. Inget nämns i studien om att fosfater tillförs i vattenreningsprocessen. Den stora spridningen i resultat variationen i gör det svårt att skala upp dem till nationell nivå. Innehållet av fosfor i den producerade pappersmassas baserades på produktionen av olika sorters massa (Tabell 4). Enligt Boström. f.l. (2007) innehåller blekt massa från ett sulfatbruk ca 5 % av råvarans forsformängd medan oblekt innehåller ca 35 %. För mekanisk massa och halvkemisk massa finns inga uppgifter, men här antas 75 % respektive 50 %. Det totala fosforflödet med ved (exklusive bark) och returfiber, 1300 ton P, fördelas på de olika massafraktionerna efter en fördelningsnyckel baserad på vedförbrukning och multipliceras sedan med fosforfraktion i massan. Tabell 4. Årlig massaproduktion under Källa: Skogsindustrierna, Massatyp Produktion (tusen ton) Vedförbrukning (tusen ton) Kvarvarande fosfor i massan (%) Fosforinnehåll (ton) Mekanisk massa Blekt sulfatmassa Övr. kemisk massa Halvkemisk massa Totalt Fosforflödet med producerad pappersmassa utgör således ca 400 ton per år, eller 17 % av inflödet med råvaran och processkemikalier. Utöver pappersmassa produceras bland annat tallolja och terpentin, men deras fosforinnehåll har bedömts som små. Pappersbruken Pappersbruken producerar årligen ca 11 miljoner ton papper, som till 85 % kommer från pappersmassa och 15 % från returpapper. Mer än hälften av massan, ca 7 miljoner ton, kommer från den egna industrin och knappt 1miljoner ton är köpt svensk avsalumassa (Skogsindustrierna 2012). Av det producerade papperet går 90 % på export.
7 6 Uppskattningsvis går årligen ca 350 ton fosfor in pappersproduktion med pappersmassa, och därtill kommer ca 20 ton med returpappret. Bestrykningsmedel och andra tillsatsämnen innehåller troligen försumbara mängder. Omkring 300 ton fosfor lämnas bruken i form av pappersprodukter. En mindre mängd förloras till vatten. Sågverken Sågverken producerar årligen 17 miljoner kubikmeter sågat virke, varav ca 12 miljoner m 3 går på export (Skogsindustrierna, 2012). Det årliga fosforinflödet till sågverken med rundveden är ca 1500 ton per år, varav 700 ton hamnar i barken och förbränns. Av resterande 800 ton P följer 300 ton P som flis och spån till massabruken och övrig träindustri. Kvar är 500 ton P i det sågade virket. Vissa förluster förekommer sannolikt under lagring, men de är svåra att uppskatt och sannolikt relativt små. Övrig träindustri Jämfört med massaindustrin och sågverken förbrukar skivindustrin förhållandevis små virkesmängder. Förbrukningen motsvarar ca 100 ton P per år, varav 20 ton kommer som flis och spån från sågverken. Resten kommer som rundvirke. Man kan anta att huvuddelen av denna fosformängd byggs in i produkterna som utgörs av spånskivor, träskivor och plywood. Mindre mängder kan förväntas hamna i virkesspill och andra avfallsfraktioner som används som bränsle. Skogsindustrins avfallsflöden Skogsindustrin producerar biprodukter i form av bark, sågspån, flis och talloljebeck som utnyttjas som bränslen och ger upphov till stora mängder aska, både vid industrin och inom energisektorn. Vid den kemiska massaproduktionen kokar man veden i så kallad vitlut för att frilägga cellulosafibrerna. Därvid får man en restprodukt kallad svartlut som består av förbrukade kemikalier och lignin från veden. Svartluten innehåller mycket organisk substans som efter att ha indunstats bränns i en sodapanna för att återvinna kemikalierna och få energi för ångproduktion. Kemikalierna i svartluten koncentreras till en smälta som löses i vatten till grönlut. Denna behandlas med bränd kalk och blir ny vitlut och dessutom bildas en restprodukt, grönlutslam. Kalken omvandlas till mesa, som till största delen består kalciumkarbonat, och som bränns om till ny kalk. En viss del av kalken måste ersättas eftersom en del förloras i form av en restprodukt så kallad mesakalk. Alla dessa avfallskategorier innehåller en viss mängd fosfor. Avloppsvattenreningen i massa- och papperbruken sker med biologisk eller kemisk rening och fosforn tas ut med bioslammet. Kväve och fosfor kan behöva tillsättas för att få den biologiska nedbrytningen av organisk substans att fungera tillfredsställande. Totalt används ca 1500 ton inköpt fosfor i skogsindustrins vattenrening, som till största delen hamnar i bioslammet (Linderholm 2012, manuskript). Aska Akan kommer från förbränning av bark, fiberslam, flis, spån och i viss mån annat slam. Svenska Energiskor (2011) uppskattade askproduktionen år 2010 från förbränning av biobränslen och fiberslam från pappers- och massa industrin år 2010 till ca ton. För samma år anger Naturvårdsverket (2012) att mängden avfall från förbränning inom
8 7 pappers och pappersvarutillverkning (SNI-kod 17-18) var ton, uttryckt som fuktvikt, men den mängden omfattar troligen även förbränning av bioslam. Om man räknar med 60 % torrvikts-procent på Naturvårdsverkets uppskattning av aska mängden och med 1 procent P i askan får man ca ton TS och ton P. Den största mängden fosfor i askan kommer från bark som innehåller ca 1600 ton P och den resterande mängden fosfor kommer sannolikt från förbränning av bioslam och spån eller annat träavfall. Därutöver producerar aska från användning av GROT som levereras från skogsbruket till energisektorn. Fosforinnehållet i GROT:en är årligen ca ton P som hamnar i askan. Grönlutslam Enligt Naturvårdsverket (2012) producerades grönlutslam år 2010, som omräknat till torrvikt kan uppskattas till ton. Fosforhalten i grönlutslam är relativt låg och uppgår uppskattningsvis till 0,2-0,3 % (Andersson, 2012, Nordström 1999). Om man antar att medelhalten är 0,25 % så blir det årliga fosforflödet 325 ton P. Största delen av grönlutslammet läggs i dag på deponi eller används till deponitäckning på grund av sina alkaliska egenskaper. Mesakalk Enligt Naturvårdsverket (2012) producerades mesakalk år 2010, som omräknat till torrvikt kan uppskattas till ton. Fosforinnehållet i mesakalken varier en hel del men ligger mellan 0,3 och 1.4 % (Andersson, 2012; Hultman, N. & Lundmark, S. 2007). Om man antar 0,7 % P så blir den årliga fosformängden 900 ton. Mesakalken används delvis som kalkningsmedel i jordbruket och delvis för deponitäckning. En mindre del deponeras. Avloppsslam Enligt Naturvårdsverket (2012) producerades ton TS bioslam från avloppsreningen år I slammet hamnar den fosfor som inte hamnar i produkter eller andra avfallsfraktioner, plus en stor del av den fosfor som tillsätts för att stimulera avloppsreningen. Man kan då uppskatta mängden P i avloppsslammet genom att göra en fosforbalans över skogsindustrin och beräkna skillnaden mellan tillförsel och förluster. Tillförsel Årlig P-mängd Massaindustrin ved + kalk, Pappersindustrin, returpapper 20 Sågverken, v 1200 Övrig industri 100 Bark 1600 Summa tillförsel 5220 Förluster produkter o avfall Produkter massa o papper 500 Produkter sågverk o övr. industri 600 Aska Grönlutslam 325
9 8 Mesakalk 900 Summa förluster 4425 Till vattenrening 795 Tillförsel av fosfat till vattenreningen 1500 Utsläpp till vatten -270 Kvar i bioslam Denna beräkning är givetvis osäker, men den indikerar att det borde finnas omkring 2000 ton P i bioslammet från vattenreningen, varav huvuddelen härstammar från P- tillsatserna i det externa reningsverket. Det skulle i så fall innebära att slammet har en genomsnittlig P-halt på knapp 1 %. Osäkerhet i beräkningarna Beräkningen av fosforflödena inom skogsbruket kan bedömas som relativt säkra, med en osäkerhet på omkring +/- 10%. Flödena inom skogsindustrin är betydligt större, särskilt för avfallsfraktionerna aska och bioslam. Man kan göra överslagsberäkningar för att analysera vissa aspekter av beräkningarna. I en studie av ett sulfatmassabruk (Åstrand 2006) återfanns drygt 30 % av den tillförda fosforn till fosforreningen. Om man tar detta som riktmärke för hela massaindustrin och utgår från att ca 2400 ton P tillförs industrin med råvaran och kalk (Tabell 3) och sedan se var forsforn hamnar. Förlusterna till mesakalk och grönlutslam har uppskattats till ca 1225 ton P och pappersmassan innehåller 400 ton, det vill säga sammantaget bortförs 1625 ton P. Till vattenreningen bör således gå ca = 775 ton P, eller 32 % av tillförseln. Detta förefaller vara ett rimligt resultat. Den samlade tillförseln till vattenrening för hela branschen enligt ovanstående tabell är 795 ton. Denna siffra är kanske i minska laget, även om fosforflödena i pappersbruken bidrar i betydligt mindre grad än massaindustrins. Möjligen är fosforflödet i aska eller mesakalken något överskattade, vilket gör att förlusterna i form av avfall blir för stora. Referenser Andersson, E A laboratory study of ARD neutralization and prevention by alkaline rest products. Master s Thesis. Luleå Tekniska Universitet. Boström, C-Å m.fl Kväve och fosfor i ett sulfatmassabruk. STFI Miljö/96/96 Rapport nr. 22. Hultman, N. & Lundmark, S Dammbindning av grusvägar med mesakalk Naturvårdsverket (2012). Avfall i Sverige 2010, Rapport Nordström, J Livscykelanalys av industriell avfallshantering en studie vid Östrands massafabrik. Examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet Rothpfeffer,C From wood to waste and waste to wood. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. SCB Industrins årliga energianvändning EN23SM1101
10 9 SCB Industrins årliga energianvändning EN23SM1201 SCB Försäljning av kalk för för jord-och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog MI30 SM1202. Svenska energiaskor 2012, Askor i Sverige Svenska Trädbränsleföreningen, Statistik över utleverenser av trädbränsle 2008, 2009 och Skogsindustrierna, 2012; Skogsindustrin en faktasamling. Åstrand, M Studier av metoder som kan reducera utsläpp av vattenburet fosfor från Korsnäsverken. Examensarbete vid Industriell Ekologi, KTH, Stockholm Bilaga 1 Export av träprodukter från Sverige Råtorrvikt 0,5 Produkter Vikt (milj ton/år ) Fosformängd (tonp/år) Papper och papp 10,3 270 Pappersmassa 3,4 120 Träavfall och pellets 0,1 10 Sågade trävaror 5,9 500 Träflis 0,2 20 Sågtimmer 0,5 50 Massaved 0,3 30 Övr. rundved 0,4 40 Summa: 1040
SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
September 2017 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2012 2016 2 (23) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2008 2012 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
Augusti 2016 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2011 2015 VMU virkesmätning utveckling 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
Augusti 2014 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2009 2013 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
September 2015 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2010 2014 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2006 2010 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2005 2009 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2007 2011 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera
Läs merMaterialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009
Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)
Läs merSKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
November 2005 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2000 2004 VMR virkesförbrukning 2004 2 (30) Verksamhetsområdet VMR företräder skogsnäringen i frågor som berör virkesmätning
Läs merBiomassaflöden i svensk skogsnäring 2004
Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004 Per Olov Nilsson Professor emeritus i skogsbrukets energisystem Den som vill få en överblick över den svenska skogens tillväxt och avverkning, hur och till vad
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merStatistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor
Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor 2 Förord Askor i Sverige 2012: ca 1 709 000 ton Askor i Sverige 2012 är inte direkt jämförbar med Askor i Sverige 2010. Uppgifterna i Askor 2012
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merVärdekedjan Energi från skogsråvara
Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25
Läs merSkogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius
Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31
Läs merVMR virkesmätning och redovisning SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER
VMR virkesmätning och redovisning SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 1999 2003 JUNI 2004 SDC ek för SDC är skogsnäringens IT-företag som erbjuder service till det svenska
Läs merSCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood
SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk
Läs merTrädbränslestatistik i Sverige
RAPPORT 24 2006 Trädbränslestatistik i Sverige - en förstudie Jonas Edh Skogsstyrelsen oktober 2006 Projektledare Jan-Olof Loman Projektgrupp Jonas Edh Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga
Läs merWater Profile för den svenska skogsindustrin
Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water
Läs merOM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER
OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som
Läs merBIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal
BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI 2016-09-14 Tomas Thuresson Principal SAMMANFATTNINGSVIS DE BIOLOGISKA MÖJLIGHETERNA TILL HÖGRE NYTTJANDE AV SKOGEN FÖR ENERGIÄNDAMÅL FINNS MEN DE EKONOMISKA MÖJLIGHETERNA
Läs merSkogsräkenskaper 2010
Miljö och naturresurser 2011 Skogsräkenskaper 2010 Av det trämaterial som används i Fland förbränns hälften År 2010 förbrändes 50 procent av den totala mängden trä som användes i Fland. Av trämaterialet
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merLager av massaved och massaflis 2002
Lager av massaved och massaflis 2002 JO0306 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktionen i skogsbruket A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
Läs merRegion Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen
Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen Det finns mycket skog i Östergötland Skogen är en viktig resurs för en grön omställning av samhället Skogsnäringen har stor betydelse
Läs merUttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen
Läs merBruttoavverkning 2015 JO0312
Enheten för policy och analys 2016-08-31 1(8) Bruttoavverkning 2015 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merVarför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %
Läs merAskstatistik från energistatistik
SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merBiobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Läs merFalu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Läs mer2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål
Instruktioner Vem ska redovisa produktion, import och export? Produktionsuppgifter ska redovisas i tabell 1 om: 1. företaget under 2016 köpt eller sålt flis, kross, bark spån eller brännved och samtidigt
Läs merKVALITETSDEKLARATION
1 (7) KVALITETSDEKLARATION Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske. Statistikområde Produktion i skogsbruk. Produktkod JO0312. Referenstid Kalenderår
Läs merRemissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb
Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken
Läs merBSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merKONKURRENSEN OM BIORÅVARAN
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion
Läs merGROT är ett biobränsle
GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,
Läs merOM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ
OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin
Läs merAvverkning 2008 JO0312
Analysenheten 2008-02-18 1(6) Avverkning 2008 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merIndustrins energianvändning 2018
Datum 1/8 2019-03-05 Instruktioner Industrins energianvändning 2018 Logga in på www.scb.se/isen med det användarnamn och lösenord som finns förtryckt på brevet du fått och lämna uppgifterna. Lämnade uppgifter
Läs merHar ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat oförädlat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2016?
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2016:5. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merHelhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet. KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna
Helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet är A och O i åtgärdsarbetet KSLA 12 februari 2014 Ingrid Haglind, Skogsindustrierna Skogsindustrierna Bransch- och arbetsgivarorganisation för massa-, pappers-
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merEU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen
EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv LULUCF-förordningen Skogsindustrin och bioenergisektorn bildar ett kluster Million m 3 fub Export 0,7 Import 7,8 Sågtimmer 36,3 Sågade
Läs merAvfallsstatistik 2011
Miljö och naturresurser Avfallsstatistik Ändringar i shanteringen Avfallshanteringen genomgår just nu en kraftig brytningstid. År förbrändes procent mer än året innan, sammanlagt över miljoner ton. Med
Läs merI enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer
Läs merRåvaruströmmar från skogen - tillgång och samband
NR C 116 MARS 2015 RAPPORT Råvaruströmmar från skogen - tillgång och samband Louise Staffas, Karin Hansen, Anders Sidvall, John Munthe Författare: Louise Staffas, Karin Hansen, Anders Sidvall, John Munthe
Läs merBiobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Läs merInförsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista
Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merKVALITETSDEKLARATION
20190827 1 (9) KVALITETSDEKLARATION Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske. Statistikområde Produktion i skogsbruk. Produktkod JO0312. Referenstid Kalenderår2017 och preliminära
Läs merAskor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor
Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs merBruttoavverkning 2015 JO0312
Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-08-31 1(8) Bruttoavverkning 2015 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merBruttoavverkning 2013 JO0312
Enheten för Skogspolicy och Analys 2014-07-01 1(7) Bruttoavverkning 2013 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2013
Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på
Läs merRäcker Skogen? Per Olsson
Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000
Läs merVälkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier
Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare
Läs merBruttoavverkning 2011 JO0312
Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-06-29 1(6) Bruttoavverkning 2011 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merScenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar
Bilaga 2 Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Skogliga konsekvensanalyser 2008 (SKA VB-08) syftar till att beräkna uttag ifrån skogen utifrån olika framtida scenarier med varierad intensitet
Läs merSammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen
Nr 370 1997 Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Staffan Mattsson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se
Läs merSvenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson
Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är
Läs merVärldens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group
Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i
Läs merBibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning
Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merBiobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson
Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Stora Enso Bioenergi AB Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Vad var det som hände? Varför hände det? Framtiden. Sammanfattning.
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
Läs merRolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes
Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till
Läs merHur ser marknaden för lövvirke ut?
Hur ser marknaden för lövvirke ut? Lotta Woxblom Inst. för skogens produkter SLU i Uppsala Klimatförändring hot eller möjlighet för skoglig mångfald? Skogsstyrelsen - 23-24 oktober 2012 Hur ser marknaden
Läs merÅrsavverkning (~94 Mm 3 )
Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved
Läs merSkogsindustriernas utmaningar
Skogsindustriernas utmaningar Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna 6/2 2014 Skogsindustriernas uppdrag är att stärka medlemsföretagens konkurrenskraft fördelaktiga politiska och marknadsmässiga villkor
Läs merVirkesbalanser för år 2004
RAPPORT 4 2007 Virkesbalanser för år 2004 Jan-Olof Bäcke, Surendra Joshi, Sven A Svensson Skogsstyrelsen mars 2007 Författare Jan-Olof Bäcke, Skogsstyrelsen Surendra Joshi, Skogsstyrelsen Sven A Svensson,
Läs merStorproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Läs merUppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk
Uppströms- istället för nedströmsarbete vid ett massabruk VA-mässa Vattenrening inom industrin 2014-10-01 Åsa Sivard, ÅF Dan Björk, Munksjö Aspa Bruk Åsa Sivard, Processkonsult ÅF Industry, Heat&Power
Läs merDen svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Läs merSkogsindustriella förutsättningar Tomas Elander
www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3
Läs merVälkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier.
Välkommen till Södra Cell Värö En av världens största och mest moderna massaindustrier. 2 I Södras värld utgår allt från skogen Södra är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare
Läs merStatistik över industrins energianvändning 2010
Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merDEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN
DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN Förord Detta arbete om den svenska marknaden för biobränslen är gjord som en självstudie i kursen Energitransporter (MVKN10) vid Lunds tekniska högskola. Tanken med
Läs merSDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius
SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merPROJEKT. Panncentraler
PROJEKT Panncentraler 2011 2011-11-16 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Inledning Panncentraler
Läs merEtt långsiktigt perspektiv
40 Hållbar utveckling Iggesund Paperboard följer Holmen-koncernens miljöpolicy: Det ligger i Holmens intresse att bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling såväl ekonomiskt, socialt som miljö-
Läs merVIDA Hållbarhetsrapport 2018
VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är
Läs merÖkat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?
Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region
Läs merVDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019
VDs anförande Årsstämma 2019 Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019 2018 i sammandrag Bästa resultat hittills Fördubblad massakapacitet Positiv klimatnytta Fortsatt tillväxt 2 SCAs prestation 2018
Läs merEnergianvändningen inom skogsbruket år 2005
Energianvändningen inom skogsbruket år 2005 Förbättrat statistikunderlag för övrig sektor, del 3 ER 2007:15 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens
Läs merEffektivare skogsbränslesystem
Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn
Läs merKALK FÖR CELLULOSAINDUSTRIN
KALK FÖR CELLULOSAINDUSTRIN Det eviga kretsloppet SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merHar ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2014:1. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-
Läs merFöreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Läs mer