FRÅN PINNE TILL PANNA" - ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan vid hantering av trädbränsle

Transkript

1 FRÅN PINNE TILL PANNA" - ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan vid hantering av trädbränsle

2 FJÄRRVÄRME November FVF 1999:13

3

4 "FRÅN PINNE TILL PANNA" -ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan vid hantering av trädbränslen Utförd av SYCON Energikonsult på uppdrag av Svenska Fjärrvärmeföreningen ISSN

5 1999 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

6 "FRÅN PINNE TILL PANNA" FÖRORD Användningen av biobränsle har ökat kraftigt de senaste åren och denna trend väntas fortsätta. Biobränslen visar en stor känslighet när det gäller transport- och hanteringsmetoder och därför är det nödvändigt att hitta ekonomiskt rationella och miljömässigt bra lösningar för transport och hantering av biobränslen. Samtidigt är det viktigt att hanteringen av bränslet inte åsidosätts för att säkerställa en god kvalitet på det bränsle som når värmeverket. Sycon Energikonsult AB fick därför i uppdrag att utreda ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan från hantering av trädbränslen "från pinne till panna" för de olika hanterings- och transportmomenten som kan uppstå för att leverera biobränsle till energianläggningar runtom i Sverige. Författare har varit Jonas Dyrke, Maria Nilsson, Mikael Olsson och Per Sjöbom, Sycon Energikonsult AB. I projektets referensgrupp har följande personer medverkat: Gunnar Peters Borås Energi ordf. Jan Holmlund Ena Kraft, Enköping Sten Carlsson VGS Thermal Nyköping Ronny Werkelin Norrköping Miljö & Energi Anders Folkesson Sydved Energileveranser Thomas Hammar Sydkraft Energy Trading Göran Hedman Naturbränsle Päivi Lehtikangas SLU Staffan Stymne Fjärrvärmeföreningen sekr. Till dessa och medverkande vid intervjuer riktas härmed ett stort tack för ett trevligt samarbete. 29 oktober 1999

7

8 "FRÅN PINNE TILL PANNA" INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND BRÄNSLEN Bioenergi och biobränslen Förädlade biobränslen Andelen skogsbränsle/grot vid avverkning Energiinnehåll TRANSPORTMOMENT TRÄDRESTER Hanteringsformer efter avverkning Transportteknik Mellanlagring och hanteringsmoment på vägen till anläggningen Lagerstrategier Temperatur Fukthalt Substans- och energiförluster Transportavstånd Tidsaspekter EKONOMI Biobränsleavtal... " Kvalitet Leveransavräkning Miljö Styrande parametrar för pris på biobränslet KVALITET Viktigaste kvalitetsparametrarna Fukthalt Fraktionsfördelning Föroreningshalten Konsekvenser av bränslehantering och transporter MILJÖ Förutsättningar Utsläpp till luft Energianvändning Övriga miljöaspekter Jämförelse mellan transportalternativ Nuvarande och framtida miljökrav på transporter ARBETSMILJÖ Mikrobiell aktivitet Lukt och buller Damm och tillhörande risk för dammexplosioner och brand SAMMANFATTNING / ANALYS AV ENKÄTSVAR Ekonomi Kvalitet Miljö... 55

9 10. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Ekonomi Kvalitet Miljö Sammanställning av hantering avträdbränslen REFERENSER Litteraturförteckning BILAGOR Frågor till energianläggningar Frågor till leverantörer Frågor till åkare Erfarenheter från aktörer inom branschen Energianläggningar Leverantörer Åkare Beräkningsunderlag - Miljöberäkningar Ordlista

10 1. SAMMANFATTNING Denna rapport behandlar hantering av trädbränsle, framförallt gröt, från hygge till tippficka på energianläggningen. Huvudsakligen belyses transporter av gröt, men även olika metoder för hantering av gröt vad gäller skotning, upplägg och flisningsmetoder behandlas. Genom hela rapporten har hänsyn och beaktande tagits till ekonomi, kvalitet och miljö, vilket också genomsyrar analyser, sammanfattningar, rekommendationer och checklistor som presenteras i rapporten. Syftet med uppdraget var att, för ett av dagens mest använda biobränslen (gröt) för förbränning i värme- och kraftvärmeanläggningar, hitta det bästa sättet för transporter med avseende på ekonomi, kvalitet och miljö. Detta skulle sedan ligga till grund för vilka transport- och hanteringskrav som är rimliga att ställa i ett avtal med biobränsleleverantörer. För att få ett underlag att utgå ifrån har en enkätundersökning gjorts där energianläggningar, leverantörer och åkare svarat på frågor rörande ämnet. Förutom enkätundersökningen studerades och sammanställdes även tidigare utförd litteratur i ämnet. De slutsatser som dragits utifrån studerad litteratur, enkätundersökningar samt erfarenheter är att vid transporter med lastbil, vilket är vanligast, ska transport av osönderdelad gröt vid längre sträckor undvikas p.g.a. låg transportkapacitet. Buntningsmetoden tycks vara den bästa och billigaste metoden, där vanliga timmerbilar kan nyttjas. Metoden är dock inte helt utvecklad, men hittills uppnådda resultat verkar lovande. Flisning vid anläggning med elektriskt drivna krossar är att föredra då flisning vid skog är dyrbar och påverkar miljön negativt. Vid längre sträckor kan flisning vid bilväg bli försvarbart tack vare den höga specifika lastkapaciteten. Det är således av största vikt att buntningstekniken utvecklas vidare. I mesta möjliga mån bör terminallagring undvikas. Terminaler syftar till att agera buffertlager och fördyrar bränslet. Lager är billigast i skogen alternativt på anläggningarna. Detta kan genom bättre logistik förbättras i och med just-in-time-leveranser direkt från skogen. Samtidigt skulle antalet returtransporter utvecklas avsevärt. Vid nyprojektering av anläggningar bör man värdera möjligheten för egen flisning högt. Kvalitets- och även skogsvårdsmässigt bör gröten tappa barren på hygget, varvid skotning bör ske till en relativt hygget hög och torr plats. För att erhålla bästa möjliga bränslekvalitet bör underlaget vara fritt från sten och grus. Vältan täcks, om möjligt, över med papp, inte presenning. Vid flisning ska vassa knivar eftersträvas. Lagring på terminal eller anläggning bör ske på hårdgjord yta. Dessutom bör man undvika att ta med det understa lagret som kan innehålla föroreningar. Undvik dessutom att lämna containrar nära allmänheten.

11 Då det är ekonomiskt och tekniskt möjligt bör tågtransporter väljas, eventuellt i kombination med lastbilstransporter som dock aldrig får bli längre än alternativ lastbilstransport direkt från skog till anläggning. Vid den ekonomiska bedömningen ska hänsyn tas till företagsekonomiska vinster till följd av lägre miljöpåverkan, t.ex. ur marknadsföringssynpunkt. Om tåg ej är ett realistiskt alternativ bör lastbilstransporter väljas. Det bästa alternativet är då transport av buntad gröt med eldriven flistugg vid energianläggningen. Om det av praktiska eller ekonomiska skäl ej finns möjlighet att välja något av ovanstående alternativ, bör returtransporter, ålder och miljöklass på bilar, val av drivmedel, fukthalt och volymvikt vid transport, vara punkter som tas upp till diskussion vid upphandling av transporter. 2. BAKGRUND Användningen av biobränsle har ökat kraftigt de senaste åren och denna trend väntas fortsätta. Biobränslen visar en stor känslighet när det gäller transport- och hanteringsmetoder och därför är det nödvändigt att hitta ekonomiskt rationella och miljömässigt bra lösningar för transport och hantering av biobränslen. Samtidigt är det viktigt att hanteringen av bränslet inte åsidosätts för att säkerställa en god kvalitet på det bränsle som når värmeverket. Då energianläggningar för biobränsle projekteras och byggs ut fokuseras alltmer på tillförseln av bränsle till värmeproduktionen. Stora kraftvärmeverk i stadsnära miljö kräver upp till 100 fulla lastbilar under höglasttid, vilket kritiker anger som skäl att tro på en sämre miljöprofil för biobränslet. Dessutom önskar olika delar i biobränslekedjan genom effektiviseringar och rationaliseringar att maximera sin vinst för att säkerställa framtida verksamhet. Sålunda är även de ekonomiska aspekterna av största intresse. Generellt i samhället ökar miljömedvetenheten och kraven från såväl myndigheter som kunder på miljöcertifiering och miljöredovisning av konsekvenserna av företagens olika verksamheter. Energibolagens kunder börjar därmed ställa krav på sina leverantörer, varvid "råttan-på-repet" uppkommer, d.v.s. energibolagen ställer krav på biobränsleleverantörerna, som i sin tur ställer krav på sina åkare. Sycon Energikonsult AB fick därför i uppdrag att utreda ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan från hantering av trädbränslen "från pinne till panna" för de olika hanterings- och transportmomenten som kan uppstå för att leverera biobränsle till energianläggningar runtom i Sverige. Då projektet tenderar att bli hur omfattande som helst, gjordes avgränsningar och optimeringar för att tillsammans med referensgruppen bestämma projektets huvudsakliga syfte och målsättning. Fokus lades därför på gröt (grenar och toppar) som bränsle och vilken leveranskedja detta ingår i.

12 Denna studie baseras på litteratursökningar, enkätundersökningar till aktörerna inom biobränslekedjan, genomgång av biobränsleavtal samt erfarenheter genom besök på anläggning. Bedömningen av miljöpåverkan från transporter av gröt har byggt på samma metodik som används vid utförande av livscykelanalyser. Då transporten av biobränslet endast är en del i biobränslets livscykel har ingen fullständig livscykelanalys kunnat genomföras, men livscykelmetodiken utnyttjas så tillvida att även miljöbelastning från framställning av drivmedel till de aktuella transportmedlen ingår i bedömningen. De utsläppsdata som använts för respektive transportslag är hämtade från källor som frekvent används i samband med livscykelanalysarbeten. Övriga uppgifter som ligger till grund för beräkningar av emissioner och energiåtgång, t.ex. transportavstånd bygger i första hand på uppgifter från de intervjuer som genomförts i projektet. I de fall uppgifter saknas har litteraturdata använts. Miljöbedömningen har utförs i jämförande form med transporthanteringens olika delmoment som indata. Utförda beräkningar av emissioner och energiförbrukning är ett sätt att beskriva miljöpåverkan, men studien har även kompletteras med beskrivande miljöinformation kopplat till transporternas olika delsteg.

13 "FRÄN PINNE TILL PANNA" 3. BRÄNSLEN I detta kapitel ges en genomgång av olika typer av biobränsle och för respektive bränsle ges en kort allmän beskrivning kompletterat med dess egenskaper ur energisynpunkt. Även förädlade biobränslen ges plats i kapitlet trots att de för närvarande inte används i någon större omfattning. Sveriges energiförsörjning har förändrats genom åren och man kan se en tydlig trend att biobränsleanvändningen ökar. För jämförelsens skull kan nämnas att 1987 var energitillförseln från biobränsle 66 TWh (ungefär 14 % av total energianvändning). Tio år senare, 1997 var användningen av biobränsle 91 TWh (ungefär 19 % av total energianvändning). Den totala energianvändningen 1997 var 477 TWh. Kärnkraft, El import minus Vattenkraft, Råolja och oljeprodukter Spillvärme i fjärrvärme Biobränslen, torv mm. Kol och koks Naturgas Figur 1 Sveriges totala energiförsörjning 1997 fördelat på respektive bränsle. {Energimyndigheten, Energiläget i siffror 1998).

14 "FRÅN PINNE TILL PANNA" 100 ^jjjjjjffjjjjrf Figur 2 Sveriges biobränsleutveckling från 1970 till (Energimyndigheten, Energiläget i siffror 1998). Man kan dela upp biobränsleanvändningen i två delar, dels för användning inom industrin och dels för användning inom fjärrvärme användes 54 TWh inom industrin och 24,9 TWh för fjärrvärmeproduktion. Förutom den redovisade användningen tillkommer användning av ved i enbostadshus etc. Sågverks industrins biprodukter elproduktion industrins biprodukter industrins avlutar Figur 3 Användning av biobränslen inom industrin inklusive elproduktion 1997 (Energimyndigheten, Energiläget i siffror 1998).

15 elproduktion Avlutar och råtallolja Trädbränsle Figur 4 Användning av biobränslen och torv mm i fjärrvärme (Energimyndigheten, Energiläget i siffror 1998) Bioenergi och biobränslen Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) har definierat biobränsle som bränsle bestående av biomassa. Biomassa är material med biologiskt ursprung som inte eller i ringa grad har omvandlats kemiskt. Denna definition utesluter en del bränsle som kan uppfattas som biobränsle t ex massaindustrins avlutar. Dessa bränslen kommer dock in under begreppet bioenergi. Bioenergi omfattar alla energibärare där biomassa har varit utgångsmaterial. Bioenergi "tillåter" att bränslet kan ha genomgått en kemisk process. (SOU 1992: 90) Bioenergi och biobränsle kan delas in i nedanstående grupper. Tallolja Returlutar Bioenergi Biobränsle Avfall Biobränsle Halmbränsle Trädbränsle Energigrödor Trädbränsle Skogsbränsle Energiskog Återvunnet trädbränsle Figur 5 Hur begreppen bioenergi, biobränsle och trädbränsle förhåller sig till varandra.

16 Genom ovanstående figur förklaras hur begreppen bioenergi och biobränslen relaterar till varandra. Indelningen är gjord efter ursprung. Biobränslen delas in i tre huvudkategorier: trädbränsle, halmbränsle och energigrödor. Av dessa är det idag endast trädbränslen som används i större omfattning. Trädbränslen kan definieras enligt nedan: Skogsbränslen är trädbränslen som inte tidigare har haft annan användning. Till skogsbränslen räknas: stamved, rötskadad ved, avverkningsrester bestående av grenar, stubbar, toppar och småträd efter avverkning sedan industri virket har tillvaratagits. Avverkningsrester exklusive stubbar benämns ibland GRÖT (Grenar Och Toppar). Under skogsbränslen sorterar även barkbränslen bestående helt eller nästan helt av bark från sågverk eller skiv- och massaindustrier samt spån- och sågverksavfall. Energiskogsbränsle är trädbränsle från snabbväxande trädarter som har odlats för energiändamål, t ex salix. Återvunnet trädbränsle kan utgöras av t ex emballage, rivningsvirke och spillvirke från ny- eller tillbyggnad. Stubbar och rötter ingår i avverkningsrester, men anses inte lönsamt att ta till vara Förädlade biobränslen För att minska volymen och för att få ett mer homogent bränsle kan biobränslen förädlas till briketter, pellets eller pulver. Genom det högre energivärdet per volymsenhet kan bränslet transporteras längre sträckor innan det blir olönsamt. En annan fördel är att det förädlade bränslet har bättre förbränningsegenskaper än det oförädlade biobränslet. Detta beror på en lägre fukthalt samt homogeniteten i bränslet, vilket förenklar förbränningen. Utgångsmaterialet vid förädlingen är återvunnet trä i olika former t ex sågspån, kutterspån och torrflis. Materialet uppstår som restprodukt ur sågverks- och trävaruindustrins tillverkningsprocesser och varierar inte mycket i sammansättning.

17 De vanligaste förädlade bränslena definieras nedan. Briketter består av finfördelat material som pressas samman till cylindrisk eller rektangulär form. Normal diameter för svenska träbriketter är mm. Längden kan variera. Pelletter tillverkas genom att finfördelat material pressas genom en perforerad matris. Pelletter påminner om briketter, men är mindre, normalt 6-12 mm i diameter. Träpulver har kornstorlek mindre än 1 mm Andelen skogsbränsle/grot vid avverkning Grenar och toppar efter slutavverkning (gröt), rötskadad ved samt klent gallrings-och röjningsvirke brukar tillsammans kallas för primärt skogsbränsle. En enkät omfattande 67 större producenter och förmedlare av skogsbränsle visade att det 1996 producerades 6,1 TWh i primära skogsbränslen, vilket motsvarade ca 7,2 miljoner m 3. Av denna volym var 70 procent gröt efter slutavverkningar 20 procent rötskadad ved 10 procent gallrings- och röjningsvirke I enkäten från 1996 kom det fram att merparten av skogsbränsle produceras i Södra Sverige där man tar ut gröt på nästan sex av tio hyggen. Ett ökat bränsleuttag i södra Sverige måste därför framförallt ske i gallring och röjning. I mellersta och norra Sverige är däremot intensiteten lägre. Norr om en linje genom Mälaren och upp till norra Värmland är det samlade uttaget bara två TWh. Den största andelen bränsle i norra Sverige kommer från gallring och röjning. Normalt brukar man säga att gröt utgör ungefär % i flisad volym av en avverkad gran. Andelen avverkningsrester/grot som tas tillvara beror på vilken metod som används vid avverkningen samt givetvis rådande efterfrågan. Ett ungefärligt värde på andelen avverkningsrester/grot som tas tillvara är 10-50%, främst beroende på var i landet avverkningen sker. Detta mosvarar ett ungefärligt medeluttag av slutavverkningsrester/grot av m 3 flis per hektar. Avverkningsresterna/gröten lagras under perioder, oftast minst en sommar, för att minska fukthalten. Under den tiden sker lagringsförluster, vilka beror på hur avverkningsresterna har lagrats samt även längden på lagringsperioden. Om avverkningsresterna legat i högar på hygget uppskattas substansförlusterna till ca 18 % för en halvårsperiod. Om avverkningsresterna har legat täckta är förlusterna inte större än ett par procent. Det bör påpekas att sågverkens biprodukter står för minst lika stor del av biobränsleanvändningen i Sverige som gröt, men detta bränsle berörs inte i denna rapport.

18 3.4. Energiinnehåll Jämfört med andra bränslen har biobränslen relativt lågt energiinnehåll per viktsenhet. Bränslets kemiska sammansättning och fukthalt avgör dess energiinnehåll. Biobränslenas energiinnehåll försämras med ökad fukthalt. Om rökgaskondensering används i samband med förbränning kan energin i den fuktiga rökgasen tillvaratas. Om ett bränsle med hög fukthalt får torka avgår vatten och en del av energiinnehållet. Genom vattenavgången minskar vikten medan en relativt mindre andel av energi avgår, vilket leder till att energiinnehållet per viktsenhet ökar. I tabell 3 framgår skillnaden i energiinnehåll för flis med fukthalt 30 och 50 procent. Avverkningsrester på hyggen får ofta torka en tid för att fukthalten ska minska, vilket medför effektivare transporter genom att ett större energiinnehåll kan transporteras per lastat fordon. Bränsle Värmevärde MWh/ton Fukthalt, % Värdet inom parantes visar vilken fukthalt värmevärdet relaterar till Askhalt, % (Naturligt) Fl is-avverkningsrester 2,4 1,5-3 3,5 Sågspån - sågverk 1, (57) Bark - barrträd (55) 4,9 0,5 Pellets 0,7 Briketter 4, (12) 0,7 Energiskog, nyskördad 2, (50) Halm-rundbal 12-14(12) Rörflen 12-20(15) 4,5-7 Energiskog, lagrad 3, (30) Spannmålskärnor 3,5 1,5 Olivkross 4,8 Biogas Tabell 1 Värmevärden, fukthalter och askhalter. (Källa: Sjölund, Bränsletransporter till Tekniska Verken i Linköping). Anmärkning: Pellets har snarare värmevärdet 4,8 och Briketter 4,7. Något som har betydelse för hur mycket energi som åtgår till transport är hur stor plats bränslet tar, bränslets bulkvikt. Bulkvikten skiljer sig från densiteten genom att ta hänsyn till bränslets form som avgör hur tätt bränslet kan packas. Vid låg bulkvikt gör bränslets form att en stor del av lastutrymmet består av luft. Som exempel kan ges att avverkningsrester med en fukthalt på 50 % har en bulkvikt på kg/m 3 s medan pellets har en bulkvikt på kg/m 3 s (10 % fukthalt). Hädanefter beskrivs endast hantering och transporter med gröt.

19 4. TRANSPORTMOMENT TRÄDRESTER 4.1. Hanteringsformer efter avverkning Tillvaratagande av trädrester från slutavverkning kan utföras på olika sätt. Ett sätt är att man använder en flisskördare (skötare med flishugg + tippbar flisskeppa) som själv samlar ihop, flisar och kör ut flisen till avlägg där den töms i container (se figur nedan). Det är också vanligt att man använder en konventionell skötare för transport av trädresterna till avlägg och flisar där (se figur nedan). m mim ^k Man kan även använda olika kombinationer av flisskördare, skötare och flisskyttel (skötare försedd med flisskeppa). Ytterhgare ett sätt är skotning av trädrester till avlägg och transport av obearbetade trädrester till mottagare där sönderdelning i-4i Det finns alltså idag flera olika tekniker att hantera den avverkade gröten. Den hantering vi behandlar här är gröt i slutavverkning. De system för tillvaratagande av gröt, från slutavverkning som finns idag kan delas in efter hur trädbränslet hanteras före vägtransport. De aktuella systemen är: 1. osönderdelad gröt 2. flisad gröt 3. komprimerad gröt, t.ex. balar eller buntar I det följande ges en kort beskrivning av dessa system. 1) Osönderdelad gröt Transport direkt till förbrukare: Utmärkande för dessa system är att sönderdelning av avverkningsresterna sker sent i hanteringskedjan. Avverkningsresterna skotas ut till välta vid avlägg och transporteras därifrån i speciella risbilar, varvid de antingen transporteras direkt till förbrukare eller till terminal för mellanlagring och sönderdelning.

20 Gröt är ett volyminöst material, men teknik och metoder för lastning har utvecklats för att öka lastvikterna. Tidigare var sju mil en gräns som flera företag tillämpade för att få ekonomiskt lönsamma transporter, men med ökade lastvikter torde denna gräns utökas. En stor fördel är central sönderdelning i anslutning till energiproduktion eller förädling av trädbränslen, vilket är avsevärt billigare än att flisa på hygge eller vid avlägg. För att systemen ska fungera väl bör mottagningskapaciteten hos förbrukare vara tillräckligt stor liksom förbrukningen. 2) Flisad gröt Utmärkande för dessa system är att sönderdelning av avverkningsresterna sker tidigt i hanteringskedjan. I Sverige är det vanligast att flisen sedan transporteras med containerfordon till användare. I Finland förekommer även transport av flis med bulkfordon. Dessa system har funnits sedan början av 1980-talet. Systemens främsta fördel är flexibiliteten, d.v.s. att färdig flis levereras direkt från skogen, och att flisen uppfyller höga krav på fraktionsfördelning. Dessa system är dock behäftade med grundläggande begränsningar: "Heta system", dvs flisbilen är beroende av att flismaskinen är fungerande och ledig just när bilen anländer och vice versa. Detta ömsesidiga beroende mellan flisare och flisfordon kan skapa flaskhalsar. Dyr och energikrävande sönderdelning. Vid lagring bryts flisen ner och mögelbildning gynnas - konflikt mellan substansförluster och jämn sysselsättning/utnyttjande av maskiner över året uppstår. I ett framtidsperspektiv bedöms dessa system vara lämpliga att försörja mindre lokala fliseldade värmeverk utan möjlighet att lagra/sönderdela och som har specifika krav på flisen beträffande föroreningar och fraktionsfördelning. 3) Komprimerad gröt Utmärkande för dessa system är komprimering och paketering. Den mest utprovade tekniken för närvarande är balning. Med detta system utförs balningen antingen på hygget eller vid välta. Vidaretransport sker sedan med standard-flakbilar antingen direkt till förbrukare eller till järnvägsterminaler. Systemet är okänsligare för långväga transport än andra system för oförädlade biobränslen. Ny buntningsteknik är under utveckling, men är redan kommersiell. Tekniken innebär att gröt buntas till stockliknande buntar, som hanteras som rundvirke. Den bärande idén med denna teknik är att vanliga skötare och rundvirkesbilar ska kunna användas, vilket ger systemet större flexibilitet. Flera problem återstår att För låg buntningskapacitet Hur torkar bunten vid lagring Hur sönderdelas bunten.

21 Komprimerad gröt har många principiella likheter med och har samtliga fördelar som osönderdelad gröt i välta har, förutom möjligtvis högre benägenhet att mögla. Komprimering/paketering medför en extra operation, men sänker kostnaden för såväl skotning som vidaretransport balbunt kan användas som handelsmått tekniken medger i viss mån balning under körning mellan grothögarna på hygget, vilket ger systemet fördelar gentemot andra system. Lättare att lagra hos mottagaren. Om buntningskonceptet utkristalliserar sig som bästa system framgent finns en tydlig utvecklingspotential i att utveckla maskiner och metoder för samtidig skörd av rundvirke och trädbränsle. Balning Balning sker oftast under sommarhalvåret, april-september. Den största delen av balningen beräknas ske ute på hygget. Vid avverkningen koncentrerar skördar-förarna högarna av trädrester för att underlätta den efterkommande bränslehanteringen, s.k. bränsleanpassad avverkning. Trädresterna torkar sedan i högarna och det mesta av barren ramlar av och blir kvar på hygget. Detta är viktigt, eftersom en stor del av näringsämnena i materialet är bundna i barren. Uttork-ningen är också viktig, eftersom energiinnehållet per tillvaratagen enhet ökar och lagringsbarheten blir större. Balningen kan också utföras året runt. Detta innebär att en del av balningen under höst- och vintersäsongen kommer att utföras i välta vid bilväg eller direkt efter avverkning ute på hygget. Balning direkt efter avverkning medför en högre fukthalt i materialet och att barren i större omfattning förs bort från hygget. Detta medför också ökad risk för mögelbildning i bålarna. Balningsutrustningen består av en trumma med hydrauliskt drivna gavlar, inmatningsbord och i prototyputförande en separat motor. Trädresterna komprimeras i cylindriska balar, 120 x 120 cm. Utrustningen väger ton och kan monteras på en medelstor skötare. Balaren matas med skötarens kran och grip. Föraren kan på en kontrollenhet i hytten avläsa kammartrycket i balaren. Den färdiga balen omsluts av ett nät innan trumman öppnas och balen lyfts ur med skötarens kran och grip. Arbetscykeln kan delas upp i: Inmatning av trädrester och kontinuerlig komprimering. Komprimering, nätning och öppning av kammaren. Denna sekvens startas av föraren och utförs sedan med automatik. Detta möjliggör förflyttning mellan uppställningsplatser eller tillrättaläggning i rishögen, medan sekvensen utförs. Utlyftning av balen till marken med skotarkranen.

22 Sekvensen stängning och igångsättning av kammaren startas av föraren och sker sedan per automatik när balen lyfts ur kammaren. Buntning Tekniska lösningar för bunttillverkning av obearbetade avverkningsrester har nyligen presenterats. Buntarna är ca 3 meter långa (inställbart) och har en diameter på ca 70 cm. I forskningssyfte har tillverkade buntar varit ca 3 meter långa och diametern ca 40 cm. Dessa buntar har relativt låg bulkdensitet och bränslekvaliteten har efter lagring liknat de lösa avverkningsresternas, som har varit lagrade i välta. Buntningen utförs direkt på hygget i en speciell bunt-ningsmaskin. Maskinen har en kran som används till att lyfta gröten upp i en ficka där själva buntningsproceduren påbörjas. Bunten framställs sedan i etapper med kontinuerlig lindning. Processen är helt datoriserad, vilket innebär att föraren kan ägna sig åt arbete med kranen eller att framföra fordonet. Figur 6 Ovanstående bilder visar en buntningsmaskin i arbete samt hur buntarna ser ut på upplägget. Fördelen med buntning är att man uppnår lägre totalkostnader genom en god bränslekvalitet kombinerad med transportbesparingar. Transportbesparingarna består främst av att konventionella timmerfordon kan användas i stället för risbilar. En annan fördel är buntarnas mycket goda hanterbarhet. Som nackdel kan

23 "FRÄN PINNE TILL PANNA" nämnas den möjliga värmeutvecklingen samt mögelbildningen som tenderar att förekomma vid högre fukthalter. Förenkling av logistiken skulle ytterliggare kunna förbättras om bunten inte behöver sönderdelas utan kunde användas direkt i ugnen. I befintliga anläggningar finns förmodligen inte tekniken, men i så fall bör sönderdelningen ske vid värmeverket om detta är möjligt ur buller- och utrymmes skäl. Figur 7 På bilden kan man se smidigheten med transport av buntar i vanliga timmerbilar. Transportkostnaden hålls nere vid buntning genom att vanliga timmerbilar kan nyttjas. Timmerbilarna är i sig billigare än grotbilar samt att de är mer flexibla och kan därmed sysselsättas året runt Transportteknik De fordon som används i de olika bränslekedjorna beskrivs nedan. Allmänt om lastbilar Motorer till tunga lastbilar har utvecklats i snabb takt sedan början av 1980-talet med kraftigt minskad bränsleförbrukning och utsläppsnivåer som följd. I takt med att fordonsflottan moderniseras blir den genomsnittliga bränsleförbrukningen lägre. Som en följd av den lägre bränsleförbrukningen och den effektivare reningen är även emissionsnivåerna lägre.

24 Flislastbil Till största delen sker transport av skogsbränsle i form av flis. Trädresterna har antingen flisats direkt på hygget eller vid bilväg. Den vidare transporten av flis sker vanligtvis med flislastbil eller containerfordon. Vid större avstånd blir det snabbt höga kostnader, då flis har relativt låg densitet, vilket innebär olönsamhet. Flisbilen är ofta sidotippande och kan frakta upp till 140 m 3 s. Figur 8 Flisbilar tippas oftast från sidan genom att sidoväggen kan lyftas.

25 Containerfordon Container-fordon används förutom vid transport av flis även för en mängd andra transporter. Ett containerfordon är mer flexibelt än en flislastbil genom att containrarna kan lastas av och ställas vid t.ex. hyggen. Containrarna hämtas då de har fyllts och ersätts då ofta med tomcontainrar som har fraktats dit vid tilltransporten. Figur 9 Containerfordon Containerfordonen har en lastvolym på m 3 eller ca 10 ton per container. I Sverige är det tillåtet att transportera upp till 3 containrar åt gången (1 på dragbilen + 2 på släpet). Containerekipaget håller vanligen ca 100 m 3 s.

26 En del av skogsbränslet transporteras obearbetat. Det transporteras vanligtvis med en risbil (trädrestfordon) utrustad med en egen kran. En nackdel med risbilen är att den vanligtvis inte har full sysselsättning under hela året. Figur 10 Risbil Risbilen har en kraftig kran som den kan komprimera riset med, ofta används också en flyttbar vägg i lastutrymmet som fungerar som en press. Fartyg Transport av svenskt biobränsle med fartyg är inte särskilt vanligt idag. För importerade bränslen som kommer över Östersjön sker transporten med fartyg som normalt lastar ca ton. Energianvändningen vid fartygsdrift är i hög grad beroende av effektuttaget, vilket i första hand styrs av båtens hastighet och sjögång. Tåg I dagsläget sker få eller inga tågtransporter av bränsle genom Sverige. För långväga transporter och för transporter in till stadskärnor är tåg ett intressant alternativ. Ett eldrivet tåg måste sägas ha en hel del miljömässiga fördelar vad gäller både utsläpp och trafikpåverkan. Med introduktionen av balade trädrester kan tåg betraktas som ett realistiskt alternativ även för skogsbränsle som kommer direkt från skogen, eftersom omlastning av balar från lastbil till tåg kan fungera rationellt.

27 När väl tågseten är lastade är kostnaden per sträckenhet låg, vilket innebär att tåg kan vara en lösning som ger tillräckligt låga kostnader även på större avstånd, när det finns större efterfrågan än tillgång i vissa regioner. För de stora förbrukare som har nära till järnvägsspår som kan ta godstrafik torde det vara en naturlig uppgift att se närmare på vilka möjligheter detta kan ge. Järnvägstransport av skogsråvara med mindre matarbolag, eller s.k. shortline-företag, kan vara ett intressant alternativ till andra transportsätt. Transporterad volym, möjligheter till returtransport samt förutsättningar till rationell terminalhantering styr transportsystemets kostnadsnivå. Mindre järnvägsföretag är av kostnadsskäl hänvisade till äldre järnvägsmaterial. Igångsättning av ett transportsystem kräver en kontinuerlig dialog mellan transportföretag och transportör. För lekmannen är förutsättningarna vid järnvägstransport många gånger svårgripbara. För järnvägsföretaget gäller det att kunna förklara de förutsättningar som järnvägen kräver, samtidigt som man är lyhörd för kundens Det finns på många håll en skepticism mot järnvägstransport, som järnvägsföretaget har att arbeta emot. För att överbrygga motstånd och övertyga om sitt företags kompetens krävs att järnvägsföretaget genomför ett mycket seriöst förfarande vid försäljning av tjänsten. Organisationen, inte bara själva järnvägstransporten utan också terminalhantering och mätning, måste utvecklas tillsammans med kunden. Att kunna presentera en realistisk kostnads- och intäktskalkyl är också av stort värde för att utveckla en stabil relation mellan järnvägsföretag och befraktare Mellanlagring och hanteringsmoment på vägen till anläggningen Lagerstrategier En anledning att lagra biobränsle är att utjämna flödet till fastbränslepannan och därmed säkra kontinuerlig drift, dvs ett konsumentanpassat lager. En annan anledning till att man bygger upp ett lager är att producenten eftersträvar en jämn sysselsättning, dvs ett producentanpassat lager. När det gäller biobränslen talar man i första hand om säsongs- och buffertlager. Säsongslager är egentligen en form av omsättningslager som uppkommer där lager byggs upp under lågsäsong och förbrukas under högsäsong. Buffertlager brukar definieras som ett lager man bygger upp för att vara oberoende av störningar i in-och utflöde, dvs egentligen ett annat ord för ett säkerhetslager för konsumenten. Detta bör helst ligga lätt åtkomligt i förhållande till förbränningsanläggningen, för att utjämna oregelbundenhet vad gäller produktion och transport, men även variationer i behovet vid t ex dålig bränslekvalitet eller kyla. Energiförluster, utrymmeskrav, anläggnings- och hanteringskostnader medför att det är en fördel om säsongslagren förläggs till produktionsområdena, exempelvis bilvägsavlägg.

28 Terminalhantering av biobränslen fördyrar bränslet, men ökar åtkomligheten och därmed säkerheten i försörjningen. Generellt gäller vid lokalisering av terminaler och lager att de bör ligga nära bra vägar, som är tillgängliga året runt. Det krävs även stor yta, vilket innebär att markpriset kan ha betydelse. Beroende på var och i vilken form biobränslet lagras varierar kostnaderna för lagring med följande parametrar: Energiförluster. Ränta på det kapital man investerat i hanteringen fram t o m lagret. Här ingår poster som t ex ersättning till markägare, skördekostnad, eventuell kostnad för transport till lagret, ev kostnad för flisning etc. Kostnader för lageranläggning + eventuell markhyra. Kostnad för eventuell extra körsträcka till lagret. Kostnader för hantering, administration, etc. Trädrester kan lagras på hygge, i välta vid bilväg eller sönderdelade i form av flis vid terminal. Energiförlusten är lägre för ej sönderdelat material. Lagras trädresterna på hygget (ej ihopsamlade) är energiförlusten avhängig tidpunkten när trädresterna samlas in. Det är också energiförlusten som då står för största delen av lagringskostnaden. Samlas trädresterna in direkt efter avverkning och lagras i hög välta 3-9 månader ökar energiinnehållet med 1-2 %. Vilka lagerstrategier är då att föredra? Valet påverkas i första hand av räntekostnader, hanteringskostnader och energiförluster Temperatur Vid lagring av biobränslen i högar eller stackar bildas värme. Temperaturstegringen beror på fysikaliska, kemiska och mikrobiella processer. För ej sönderdelade trädrester är energiförluster genom värmestegring inte något stort problem, så länge man inte lagrar dem i alltför stora eller kompakterade högar. Samlas trädresterna ihop efter avverkning lagras de lämpligast i välta. Vid lagring av sönderdelat material i stackar har fukthalten vid uppläggningstillfället en avgörande betydelse för temperaturutvecklingen. Det bästa sättet att hålla temperaturen på en låg nivå är att lagra flisen okompakterad under tak. Näst bäst är att lagra flisen okompakterad i det fria.

29 Fukthalt Fukthalt definieras som kvoten av vattnets vikt i fuktigt material och materialets totala vikt. Perioden april-juni är normalt mycket gynnsam från torksynpunkt. Från hösten upphör uttorkningen i stort sett helt. Detta kan under vintermånaderna medföra kvalitetsproblem vid flisning och efterföljande leverans. Den årstid under vilken trädresterna insamlas har alltså mycket stor betydelse för fukthalten och därmed också för bränslets värme värde. Vältan eller högen bör läggas på en öppen plats så att vind och sol kan påverka trädresterna. Den får heller inte vara för stor, eftersom torkningen då försämras. Det är alltså bättre att utöka längden på en välta än att på höjd och bredd. Ett sätt att bättre bevara sommarens låga fukthalt till vintersäsongen är att lagra trädresterna i täckta vältor. Detta kan innebära att medelfukthalten sänks från 50 % till 40 %, vid normal nederbördsmängd. Lagras trädresterna i form av flis sker med tiden en omfördelning av fuktigheten i stacken. I de centrala och nedre delarna bildas ett torrare område, medan ett fuktigare skikt bildas i stackens sidor och i dess övre del. Att fukten i flisstackar inte enbart omfördelas utan även kan öka med tiden antas bl.a. bero på förluster av torrsubstans och förekomsten av nederbörd. I ett försök med att placera flisstackar under tak var det möjligt att sänka medelfukthalten från ca 55 % till ca 20 % efter 7 månaders lagring. I jämförande stackar utan tak var medelfukthalten 50 % efter lagringstidens slut. Om stacken däremot täcks med presenning ökar medelfukthalten snarare än minskar. Detta på grund av att presenningen är tät, och därmed behåller fukten samtidigt som fukt underifrån och luftens fuktighet ökar fukthalten. De försök som gjorts med energiskogsfhs stämmer väl överens med resultaten från lagringsförsök med flis från trädrester. Vid lagring av energiskogsfhs i stackar i upp till ett år sjunker fukthalten obetydligt. Vid lagring av energiskogsskott i buntar, som har en fastvolymandel jämförbar med lösa skott i välta, minskar fukthalten med i storleksordningen 15 % under ett års lagring Substans- och energiförluster Substansförlusten kan delas upp i två delar: dels förlust av material som fallit av trädresterna vid hanteringen och dels nedbrytning av substans. Nedbrytningen orsakas av mikroorganismer och kemiska oxidationsprocesser. För obearbetade trädrester som lagras i välta uppkommer en förlust genom att finfraktionen faller av. Den största förlusten av barr och finkvist noteras för träd-

30 rester som får ligga kvar på hygget i högar över en (ca 25 %) eller två (ca 45 %) vegetationsperioder. I en stor, dåligt ventilerad stack hålls fukthalten kvar på en högre nivå än i en mindre väl ventilerad stack eller välta, därmed blir substansförlusterna också högre. Genom att lagra trädresterna i väl ventilerade vältor minimeras substansförlusten. Täcks sedan vältorna minskas återfuktningen. Komprimerade flisstackar har en högre värmeutveckling, vilket ökar substansförlusterna och risken för självantändning. För sönderdelade trädrester gäller att ju högre fukthalt och kompakteringsgrad vid uppläggningstillfället, desto större substansförlust. Substansförlusten i flisen minskas genom att trädresterna lagras så att fukthalten hålls på en låg nivå. Substansförlusterna ökar totalt sett med ökad lagringstid. Men genom att substansförlusterna är störst under de första månaderna minskar de genomsnittliga substansförlusterna med ökad lagringstid. Substansförlusten i flis från trädrester ökar också med andelen barr, bark och finkvist eftersom fukthalten tenderar att öka med mängden barr, bark och finkvist. I dessa delar av trädet finns också mycket näring, vilket gynnar mikroorganismernas verksamhet. Det högsta energivärdet hos skogsbränslet erhålls genom att det lagras så att fukthalten minskar och substansförlusterna minimeras. Slutsatsen blir att nyavverkade trädrester ska samlas in och lagras i högvälta vid avlägg och sönderdelas efter behov direkt i container för omgående leverans till förbrukare. Lagras trädresterna i högvälta 3-9 månader torkar de till viss del ut samtidigt som substansförlusterna är ringa. Detta medför att energiinnehållet ökar med 1-2 %. Ett från energisynpunkt likvärdigt system är att sönderdela nyavverkade trädrester på avverkningstrakten och transportera dem direkt till förbrukare där förbränning sker kontinuerligt. Detta medför ingen sänkning av energiinnehållet från avverkning till förbränning. Lagras däremot de sönderdelade trädresterna i stack hos förbrukaren under 3-9 månader minskar energiinnehållet med 7-23 %. Får vinteravverkade trädrester ligga kvar på avverkningstrakten till juli eller augusti innan de samlas in och sönderdelas förändras inte heller energiinnehållet. Lagras därefter de sönderdelade trädresterna i stack 3-9 månader hos förbrukare minskar energiinnehållet 4-10 %. Energiförlusterna blir således hälften så stora jämfört med om man flisar och lagrar i stack direkt efter avverkning. Får trädresterna däremot ligga kvar på avverkningstrakten längre tid än till september innan de samlas in och sönderdelas eller om sönderdelade trädrester lagras i stack längre tid än 2-3 månader erhålls stora substansförluster. Dessa lagringsalternativ är därför olämpliga.

31 "FRÄN PINNE TILL PANNA" Givetvis påverkas energiinnehållet i bränslet även av askhalten. Denna består dels av den naturliga askan i trädets beståndsdelar i form av inert material, såsom olika metalloxider eller mineraler och dels av föroreningar som uppkommer vid hanteringen av bränslet. Exempelvis blandas jord och sten in i bränslet om inte underlaget är av asfalt eller i övrigt hårdgjord yta Transportavstånd Det finns i princip tre sätt att transportera trädbränsle: osönderdelat (trädrester), "paketerat" (balat eller buntat) och sönderdelat (flis). Vid hantering av osönderdelat bränsle slipper man flisning i skogen, vilket sparar flera moment vid hanteringen. Nackdelen är att specialanpassade fordon används för transporten samt att mottagaren måste ha egen kross. Transportavstånden måste hållas låga p.g.a. trädresternas skrymmande last. När man kör buntat eller balat bränsle kan man utnyttja lastvikten nästan lika bra som med flis, dessutom kan man köra buntar med standardfordon vilket reducerar kostnaden. Nackdelen är att bal- och buntningsmaskiner är dyra. Transportavstånden kan hållas längre än vid osönderdelade trädrester. Flis är ur transportsynpunkt mest ekonomiskt eftersom det är relativt kompakt. Nackdelen med flis är förutom sämre lagringshållbarhet att man måste rekvirera dyra mobila krossar och huggar ut i skogen och detta innebär naturligtvis extra hanteringsmoment. Det ekonomiska transportavståndet kan förlängas gentemot andra trädrestformer tack vare bränslets kompakthet. * Trédrester Transportavstånd, km Figur 11 Transportkostnad som funktion av transportsätt. (SkogForsk, Redogörelse nr 6, 1998)

32 4.5. Tidsaspekter De flesta energianläggningar vill ha sina bränsleleveranser levererade enligt JIT (Just In Time) principen, vilket gör att en hel del bränsle lagras i skogen tills dess att behov uppstår. Detta medför konsekvenser för bränslekvaliteten. En studie undersökte lagring av trädrester i vältor och fann att fukthalten var 13 procentenheter högre i ej täckta vältor efter ungefär 11 månaders lagring än i täckta (fukthalten var 39 % i de ej täckta vältorna och 26 % i de täckta). Substansförlusten var omkring 1 % per månad i de ej täckta vältorna och 0,2 % i de täckta. Den totala energiförändringen var -10 % i de ej täckta och +4 % i de täckta. I en annan studie fann man liknande relationer mellan de olika lagringssätten. I ett försöksområde var skillnaden i fukthalt 11 procentenheter efter 7 månaders lagring, (37 % i de ej täckta vältorna och 26 % i de täckta). I ett annat område var skillnaden 9 procentenheter (med 30 % fukthalt i de ej täckta och 21 % i de täckta). Det är alltså uppenbart att en väl genomförd täckning av trädrester medför väsentligt lägre fukthalt och högre energivärde efter lagring upp till ett år, eller fram till eldningssäsongen, åtminstone i de delar av landet där man kan befara blött väder under vinterperioden. En kort lagringsperiod i högar på hygget under vår och försommar gör de fortsatta lagringsförutsättningarna i välta bäst. Samma slutsats torde gälla för träddelar, utom att det då är svårt att praktiskt arrangera detta. Hur viktigt det är att leverera material med lägsta möjliga fukthalt beror förstås på den aktuelle köparens krav och hur prissystemet är utformat.

33 FRÅN PINNE TILL PANNA" 5. EKONOMI 5.1. Biobränsleavtal Kvalitet Inom uppdraget studerades ett 10-tal avtal mellan leverantörer och energianläggningar med olika typer av skogsbränslen. Huvuddelen av de genomgångna energianläggningarna ligger i mellansverige. Biobränsleavtalen ställer olika krav på gröten beroende på om den är obearbetad eller bearbetad. De krav som framgår av avtalen och som presenteras i rapporten rör bränslekvalitet, kontroll av kvalitet samt miljö. Nedan finns en sammanställnig över dessa punkter. Gröt i obearbetad form definieras som skogsavfall, huvudsakligen från barrträd. Gröt framställes av grenar och toppar från avverkningar, småträd från gallringar och röjningar, kvistad brännved, rötskadad stamved samt yt- och ribbved. Stubbar får inte ingå i sortimentet. För leverans till kross får diametern vara max 20 cm. Gröten ska vara fri från föroreningar, såsom sten, skrot o dylikt som kan störa driften eller skada köparens anläggning. Den ska även vara fri från snö, is och s ammanfrysningar. Gröten ska vara lagrad och, i de flesta studerade fall, i princip fri från gröna delar. Om andelen grönt bedöms vara för hög lossas leveransen på anvisad plats för gemensam besiktning. Kravet på medelvärdet av fukthalten för obearbetad gröt varierar i avtalen mellan viktsprocent. Om fukthalten i enskilda leveranser överstiger kravet på viktsprocent reduceras ersättningen utifrån enskilda avtals nivåer. Vid flis-leveranser är kravet på fukthalten mellan %. Medelvärdet av askhalten för obearbetad gröt bör understiga 6 viktsprocent av torrsubstansen (TS). I enskilda leveranser får värdet vara max 10 viktsprocent. För flisad gröt är kravet normalt 3 % i askhalt. Kravet på fraktionsstorleken för flisad gröt ligger på olika intervaller mellan mm beroende på avtal. Andelen finfraktion under 1 mm får i vissa avtal inte överstiga 10 % av bränslemängden Leveransavräkning För att säkerställa kvaliteten utförs mätning och kontroll på varje enskilt lass och detta bekostas av köparen. Dock ska leverantören vid behov vara behjälplig vid hantering av uttaget prov. Mätning och energibestämning utföres enligt av köpare och säljare överenskommen metodik, där målsättningen är att följa Svensk Standard för biobränslen. Säljaren ska ha insyn i vägnings-, mätnings- och

34 Miljö kontrollarbetet samt kunna begära egna kontroller och uppgifter. Vid begäran om "egen kontroll" bestrides kostnaden av säljaren. För avräkning mellan vissa köpare och säljare gäller de värden på vikt-, fukt- och askhalt som erhålles med köparens utrustning och hantering samt med ev. utnyttjande av utomstående laboratorium. Det finns även avtal där askhalten är fastställt till ett konstant värde för respektive bränsleslag. För beräkning av energin i MWh per ton bränsle i råvikt användes vanligen följande formel: H = heff (1-0,01 A) (1-0,01 F) - 0,025 F) / 3,6 MWh/ton F = fukthalt i viktsprocent A = askhalt i viktsprocent av torrsubstansen (TS) heff = 19,2 MJ/kg (effektivt värmevärde) Det effektiva värmevärdet är i samtliga undersökta biobränsleavtal 19,2 MJ/kg. Fukthalten bestämmes genom provtagning. De prov, eller ett urval av prov, som fukthaltbestämmes sparas månadsvis för askhaltbestämning för de anläggningar som mäter detta manuellt. För de anläggningar där askhalten är fastställd varierar denna mellan 1,5-6 %. Vanligtvis används en askhalt runt 3 % som fast värde. Leveransens vikt fastställes med av köparen installerad vågutrustning där vägning sker före och efter avlastning. Vid våghaveri sättes vikten lika med medelvärdet för föregående månad för respektive fordon. Fel och brister i leverans ska utan dröjsmål reklameras. Mögeldamm, sporer eller liknande får inte förekomma i sådan omfattning att arbetsmiljön hotas finns inskrivet i enstaka avtal. Användning av salt eller likvärdigt material som fryshindrande åtgärd får inte förekomma enligt vissa avtal. Andra avtal kan genom tillåtelse få tillgång till att använda diesel för att förhindra fastfrysning. Inget av de studerade avtalen ställer något krav på att leverantörer och underleverantörer ska vara miljöcertifierade. Det nämns inte heller något om att miljöoljor, miljövänliga däck m.m. ska eller bör användas Styrande parametrar för pris på biobränslet De styrande parametrarna som påverkar biobränslepriset beror på valet av hanteringsform, lagringsstrategi, transportteknik och transportavstånd. Många av de ingående parametrarna påverkas av den enskilda anläggningens placering, avstånd mm. Utifrån detta resonemang är också de styrande parametrarna olika lätta att påverka. De styrande parametrarna har dessutom olika stor påverkan på

35 biobränslepriset. En generalisering av kostnaderna kan, enligt vidtalade biobränsleleverantörer, fördela sig enligt följande: 10 kr/nf s till skogsägare 20 kr/m 3 s transport från hygget till skogsväg 38 kr/m 3 s flisning, d.v.s. produktion 22 kr/m 3 s transport till energianläggningen 15 kr/m 3 s via terminal (ca 1/3 av volymen går till terminal, vilket ger en genomsnittlig kostnad på 5 kr/m 3 s) 10 kr/m 3 s administration, vinst etc. Resultatet (med ett överslag på 0,9 MWh/m 3 s) blir ett biobränslepris på ca 115 kr/mwh fritt anläggningen. Detta visar att den kostnad som kan påverkas av själva transporten är relativt liten, ca 22 kr/m 3 s, vilket motsvarar ca 21 % av den totala hanteringskostnaden. Övriga kostnader som kan påverkas genom valet av hanteringsformer, lagringstrategi och transportteknik är samtliga förutom 10 kr/m 3 s till skogsägare samt 10 kr/m 3 s administration, vinst etc. Dessa påverkbara poster motsvarar tillsammans ca 81 %. Nedan har en kostnadsjämförelse med avseende på dessa parametrar gjorts och jämförelsen gäller för gröt som flisas vid bilväg, fraktas obearbetat till terminal, fraktas i buntar till terminal, fraktas obearbetat till anläggning samt transport av buntar direkt till anläggning. Det är viktigt att komma ihåg att dessa värden inte är exakta utan representerar generella siffror. Kostnad Flisning vid bilväg Transport av gröt via terminal Transport av buntar terminal Transport av gröt till anläggning Transport av buntar anläggning 12kr/m 3 s 12kr/m 3 s 12kr/m 3 s 12kr/m 3 s 12kr/m 3 s Buntning 25 kr/m 3 s 25 kr/m 3 s Skotning 21 kr/nfs 21 kr/m 3 s 10kr/m 3 s 21 kr/m 3 s 10kr/m 3 s Täckning 3 kr/nfs 2 kr/m 3 s 2 kr/m 3 s 2 kr/m 3 s 2 kr/m 3 s Transport till terminal 22 kr/m 3 s 11 kr/m 3 s Lagerförluster 5 kr/m 3 s Flisning 36 kr/m 3 s 23 kr/m 3 s 10kr/m 3 s 23 kr/m 3 s 10kr/m 3 s Lastning m.m. 2 x 6 kr/m 3 s 2 x 6 kr/m 3 s 6 kr/m 3 s 6 kr/m 3 s Transport till värmeverk (5 mil) Vinst/adm 19kr/m 3 s 14kr/m 3 s 9 kr/m 3 s 29 kr/m 3 s 14kr/m 3 s Summa 101 kr/m 3 s 121 kr/m 3 s 101 kr/m 3 s 103kr/m 3 s 89 kr/m 3 s Tabell 2 Kostnader för hantering och transport av gröt.