Checklista för personer som får frågor om träd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Checklista för personer som får frågor om träd"

Transkript

1 Checklista för personer som får frågor om träd Denna checklista vänder sig till personer som ofta får frågor om träd och främst om man får ta ner dem eller inte. Det kan vara personer på länsstyrelser, kommuner eller andra organisationer. Fokus är att försöka hitta alternativ till nedtagning och argument mot nedtagning. VERSION 2. REVIDERAD 18 DEC 2015.

2 Checklista för personer som får frågor om träd Frågor att ställa 1.Har trädet någon sorts skydd? Olika skydd kan göra att man faktiskt inte får ta ner trädet. Vad som gäller beror på vad som är sagt för just det området. Utpekade områden som skyddas (naturreservat, byggnadsminne, naturminne, biotopskydd, nationalpark, kulturreservat, Natura 2000). Vilka regler som gäller i varje område är unikt formade efter just det områdets värden. Därför behöver man gå till föreskrifterna för varje enskilt område för att se vad som är tillåtet och inte. Generella biotopskyddet, allé (minst fem lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad, längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd = 30 år eller 20 cm i diameter). Förbud mot åtgärd som kan skada naturmiljön. Ex. gräva, ta ner träd, kraftig beskärning. Strandskydd (varierande, upp till 300 meter från strandlinje) Markanvändningen får ej ändras, Man får inte heller göra åtgärder som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur eller växtarter. Hyser en fridlyst art (t.ex. mistel, doftticka, ekoxe). Det är förbjudet att skada arterna eller ta ner trädet där de lever. För vissa arter som finns med i 4 (t.ex. läderbagge, alla fladdermöss, buskmus) är det även förbjudet att förstöra fortplantningsområden eller viloplats (dvs. träd) som används regelbundet men ej nödvändigtvis årligen. Jaktlagstiftningen ger skydd åt alla fåglar och däggdjur som inte har jakttid, dessa får inte fångas, skadas eller dödas. Vissa kommuner eller kommundelar har trädfällningsförbud, i andra kommuner finns det byggplaner och detaljplaner som har förbud mot trädfällning som kan gälla alla träd över en viss diameter eller områden med träd (utpekade på kartan med PARK, NATUR, eller q). Vid större åtgärder som väsentligt kan komma att förändra naturmiljön (detta kan inbegripa träd) behövs samråd med Länsstyrelsen (s.k. 12:6-samråd). 2 Kyrkotomter och begravningsplatser skapade före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen. Där får man inte göra åtgärder på träden som minskar eller förvanskar de kulturhistoriska värdena. Om man måste ta ner trädet i ett skyddat område gäller följande: Man måste lämna in en dispens/tillståndsansökan. Ansökan ska in till länsstyrelsen om trädet står i ett statligt skyddat område, i en allé, om det hyser en fridlyst art eller krävs ett 12:6-samråd (se förklaringar till vänster). Ansökan ska in till kommunen om det står i ett kommunalt skyddat område strandskyddsområde, eller ett kommunalt beslutat trädfällningsförbud, eller förbud mot att ta ner träd i byggplaner och detaljplaner (se förklaringar till vänster). Ansökan ska innehålla svar på följande frågor: - var står trädet. - varför tänker man ta ner trädet. - när tänker man ta ner trädet. - hur tänker man ta ner trädet. - hur det påverkar kulturmiljövärdet (Kyrkotomter och begravningsplatser). - hur trädet ska ersättas (eller varför det inte ska det). - eventuell kompensationsåtgärd t.ex. faunadepå (biodepå). Ansökan ska även innehålla en karta över trädets placering och ett foto av trädet. Ansökan ska komma in i god tid, helst minst tre månader innan planerad nedtagning. Att komma in med en an sökan när maskinerna är på plats är ingen bra idé. I akuta fall, kontakta alltid tillståndsmyndighet innan åtgärd via telefon eftersom man inte kan lämna dispens i efterhand.

3 Frågor att ställa 2.Finns det någon sorts avtal för marken där trädet står? Även avtal kan göra att man inte får ta ner trädet, läs mer i avtalet för att veta exakt vad som gäller. Miljöstödsersättning. Naturvårdsavtal. Skötselavtal. 3.Är trädet ett naturvärdesträd värt att kämpa för? Vilket trädslag och omkrets och hålighet har trädet? Titta gärna efter om trädet är inrapporterat i trädportalen ( för att se parametrar på trädet. Man kan även använda street view i Google maps för att få en uppfattning om hur trädet ser ut. Trädets värden som livsmiljö för andra organismer (dess biologiska värde) kan man uppskatta med en den enkla AHA-metoden, ju högre poäng, desto mer värdefullt att bevara (se längst bak för referens). 4.Varför ska trädet tas ner (underförstått, måste det verkligen tas ner?) SÄKERHETSRISK I vilka miljöer måste träden vara säkra? Publika områden ex. kyrkogårdar och parker, i de delar där folk rör sig. Vägar. Om trädet står i vägen kan man alltid fråga om inte den andra verksamheten kan flytta på sig vid t ex nyanläggning av stigar eller parkeringsplatser. OLIKA SÄKERHETSRISKER Döda grenar- Om träd står inväxta får de naturligt många döda grenar, bästa åtgärden är att friställa trädet. Större grenar kan sågas bort av arborist, mindre grenar kan man dra ner själv med kastsnöre. Får man inte ner det med kastsnöre (vanligt hos ekar) trillar de inte ner i första taget. Död ved är en naturlig del av åldringsprocessen hos gamla träd. Stor andel döda grenar kan däremot indikera att något är fel, bäst att tillkalla arborist. Hålighet- Träd med så lite som 30% frisk ved av trädstammens radie kan ha bra hållfasthet, bedömning bör naturligtvis göras från fall till fall. Hålighet indikerar även stort naturvärde! Savflöden- Beror ofta på bakteriella flöden som generellt är ofarliga för träden. Svamp- Ta reda på vilken svamp det är och hur aggressiv den är? De flesta svampar är inte aggressiva (t.ex. skinn) dessa träd kan man lugnt ha kvar. Om ett träd är angripet av en aggressiv svamp bör man tillkalla en arborist. Spricka i stam eller grenar- kan eventuellt vara farligt, bör undersökas av en arborist. SJUKA TRÄD Askskottssjuka sprids med vinden, smittspridning går inte att förhindra. Eftersom inte alla askar dör av sjukdomen behöver man inte göra något annat än rensa potentiellt farlig döda grenar. Asken kan komma igen efter flera år av sjukdom och dålig vitalitet. Almsjukan bekämpas bara på Gotland. Där ska man ta ned det omgående. I övriga landet kan en död alm kan stå säkert i många år. Avverkning i förbyggande syfte bör undvikas. Almsjukan kan däremot spridas med smittade redskap vilket är onödigt (rengör med desinfektionsmedel, exempelvis rödsprit eller upphetta med gaslåga, för att förhindra att smitta förs vidare till friska almar). Kastanjeblödarsjukan skapar blödande sår på hästkastanjens stam. Till slut försvagas hela kronan. Ta bort sjuka träd för att undvika smittspridning. Plantera inga nya hästkastanjer eftersom många träd smittas redan på plantkolan. Övriga sjukdomar ska man dock se upp med eftersom en del är mycket smittsamma. Viktigt att kontrollera svampangrepp på döda eller döende träd som bryter ner rötter så som honungsskivling (Armillaria) eller stubbdyna (Kretzschmaria deusta). Om honungsskrivning finns bör man inte spara högstubbar eller hela träd. Gällande stubbdyna bör endast lägre stubbar sparas. ANDRA ARGUMENT FÖR ATT TA NER TRÄDEN Kanske mer estetiska eller bekvämlighetsskäl? Står i vägen, skuggar, för många löv att kratta mm. - Tänk på positiva effekter av trädet, t.ex. insynsskydd, ljuddämpare, skugga ger svalka, öka värdet av huset, minskar elräkningar, reducera risken av översvämmning. - Istället för krattning kör över löven med gräsklipparen ett par gånger så har du gödslat gräsmattan. Löv är jättebra att ha i komposten/som gödsel. - Trädet har stått där kanske 300 år. - Ändra plan. - Bygg/dra vägen på annan plats. - Gör kronreducering/högstubbe. 3

4 Frågor att ställa 5. Trädets ekonomiska värde Med Alnarpsmodellen räknar man ut trädens värde. Kan kanske vara ett bra argument om man kan ifrågasätta folk varför de vill ta ned ett träd som är värt 45000kr (eller vad det nu kan vara) (se referens längst bak). Det är inte alls säkert att nedtagning och nyplantering är en billigare åtgärd än trädvård. Man måste räkna med kostnader för nedtagning, stubbfräsning, grävning av ny planteringsgrop och ny trädplanta samt extra skötsel de första åren. Många så kallade riskträd kan göras säkra genom god trädvård och även bättre skötsel av omgivningen. Andra värden som finns är kulturhistoriska värden, estetiska värden, ger skugga och insynsskydd. 6. Finns alternativa lösningar? Även om trädet bedöms som farligt enligt nuvarande skick behöver man inte alltid ta ner det, många alternativ finns. De vanligaste är: beskärning. kronstabilisering d.v.s. att man stadgar kronan eller enskilda grenar så att delar av trädet inte fläks sönder eller tappar en gren. friställning (mycket bra åtgärd för att förlänga livet hos ekar och motverka att de får döda grenar). 7.Om trädet tas ner, kan man då göra naturvårdsnytta Död ved är alltid bra och gynnar mångfalden. Man måste inte lägga den döda veden precis där trädet stod, det går att flytta till ett område där den är mindre i vägen, men det är bra att ha ursprungsplatsen som förstahandsval. Skada trädet kraftigt så att det dör långsamt men utan att den utgör en säkerhetsrisk, t.ex. genom ringbarkning. Högstubbe; kronan sågas bort och stammen lämnad (död) kvar stående. Låga; stammen lämnas kvar liggande på marken. Läggas på faunadepå (biodepå); en samling stammar, grenar och kvistar på ett utpekat ställe. 8.Om man tar ner trädet, hur ska man då ersätta det? Det är alltid bra att ersätta trädet med ett nytt, om man funderar på att lämna platsen tom, fråga efter en motivering. Plantera helst ett träd så likt som möjligt det som tagits ner eller andra träd som växer i området. Plantering av trädslag och sorter som är av annan proveniens än det ursprungliga trädbeståndet ska undvikas. Dessa träd kan vara känsliga för vårt svenska klimat och kommer att bli betydligt mer kortlivade än förväntat. I områden med höga naturvärden knutna till en eller några trädarter ska dessa i första hand planteras eftersom det är dåligt känt hur de arter som lever på träden kan anpassa sig till nya trädarter. I områden med höga kulturmiljövärden ska det nya trädet inte minska områdets kulturhistoriska värden och därmed förmedla en felaktig uppfattning av anläggningens utseende och innehållet i det historiska landskapet. Det kan gälla både val av art, men även sort eftersom olika sorter kan se helt olika ut. Se upp med arter som kan föra med sig smittsamma sjukdomar till området (t.ex. hästkastanj). Dessa sjukdomar sprids via plantskolor oavsett om de är svenska eller utländska. Handeln med träd är idag internationell och även en svensk plantskola får träd från hela världen (eller träd som varit i kontakt med träd från hela världen). Ett sätt att ha lite bättre kontroll på vilka träd man köper är att plantera träd som har certifikat eller inköpsgaranti, t.ex. e-planta. Man kan få problem i framtiden om man i huvudsak planterar kortlivade träd, som körsbär, björk, vide och poppel mm. Man behöver också satsa på lönnar, bokar mm som lever i flera hundra år! OBS!! Om man bestämmer sig för att ta bort fällda träd och kapade grenar är det bäst att göra detta så snart som möjligt. Många skalbaggar hinner annars lägga ägg i den döda veden. När veden sedan forslas bort eller bränns dör larverna och man har istället för en depå skapat en faunafälla. 4 Tips och råd

5 Tips och råd Trädskötsel i stort Toppkapa aldrig, förutom tunna träd (max 10 cm i diameter) som ska bli hamlingsträd. Beskär inte för tjocka grenar: istället för, - Max 5 cm: bok, björk, lönn, rönn - Max 10 cm: ek, lind, alm, tall, ask - Helst ska grenarna vara max 10% av trädets diameter Kapa gren med minst tre snitt: 1. under 2. över 3. (ta bort grenen) utanför grenkragen. Om du är osäker på var grenkragen slutar skär hellre lite för långt ut än för långt in på grenen. Beskär rötter om de är skadade, använd såg eller sekatör. Anlita en arborist för sådana åtgärder det är extremt svårt. Beskär vid rätt årstid, juli, augusti, september eventuellt även oktober, vårvintern och ibland även vintern -10 grader är lägsta lämpliga temperatur. Stryp inte trädet, gäller rep, ståltråd, band mm. Vid nyplantering tänk på följande saker för att få ett friskt träd Gräv en tillräckigt stor grop (minst 3 ggr rotklumpens volym), fråga gärna plantskolan om råd. Fyll på med ny fräsch jord. Sätt inte trädet för djupt utan 20 % högre än tänkta slutliga djupet (trädet sjunker första året och riskerar att få svampangrepp på rötter och stambasen). Se till att jorden inte torkar ut runt det nyplanterade trädet, använd gärna en bevattningspåse speciellt anpassad för detta ändamål. I park- och gatumiljö, uppbyggnadsbeskär de första åren (redan på ett tidigt stadium ta bort grenar som med tiden kan ge problem så att bara friska bra grenar blir kvar). Skydda trädet mot djur som kan gnaga på stammen. Ännu fler saker finns att tänka på, fråga gärna en arborist eller plantskola om råd. Gamla hamlade träd Freda rötterna under kronan, gärna mycket längre ut (en bra tumregel är 15 x stammens diameter). Detta gäller grävningar, men även att elda, köra med tung trafik bygga mm. Undvik påkörningsskador av tex gräsklippare, anlägg gärna rabatt eller lägg grus närmast stammen, eller lämna ytan oklippt. Träd som inte varit hamlade på länge och som fått hamlingsgrenar grövre än 10 cm bör inte hamlas enligt tradtionell mening utan restaureringsbeskäras stegvis (om det behövs). Det är viktigt att inte ha som mål att komma ner tillbaka till den gamla hamlingspunkten. Då är risken stor att man förkortar livet på trädet och dessutom att stora naturvärden går förlorade. Se även information innan gällande storlek på snittytan mm. 5

6 Tips och råd Friställning av träd Målet med frihuggningen är att skapa en ljusbrunn kring det utpekade trädet, dels för att kronan ska bli fri från konkurrerande träds kronor, dels för att solinstrålningen till trädets stam ska öka. Härmed gynnas trädet och därmed även det växt- och djurliv som är knutet till de ursprungligen mer öppet stående träden. Det är dock viktigt att man inte öppnar upp för mycket och för snabbt kring mycket gamla träd som stått invuxna under lång tid! Spara alltid andra gamla träd, hålträd eller stående döda träd. I lägen med två eller flera gamla träd i grupp så frihuggs dessa som en grupp. Spara någon efterträdare ett träd som kan bli skyddsvärt i framtiden. I löv- och blandbestånd tas sly, barrplantor och konkurrerande träd bort inom ytan från det frihuggna trädets stam till och med en trädrad utanför det frihuggna trädets kronprojektion (vilket blir ca 3-5 meter). I huvudsak utförs detta i ett steg. Genom denna åtgärd skapas i de flesta fall en oregelbunden ljusbrunn runt det frihuggna trädet. (se schematisk skiss nedan). Före Ytterliggare frihuggning bör ske ungefär 3-5 år efter första åtgärdstillfälle. Här är det viktigt att träd tas bort lite längre ifrån trädet, ca 10m utanför det frihuggna trädets kronprojektion. För att frihuggning kan ske sakta kan man även välja att ringbarka en del av träden istället för att avverka alla. Då friställs trädet långsamt och man slipper komma tillbaka ytterligare en gång. Vid frihuggningen lämnas i möjligaste mån alla buskar och bärande träd samt gamla hasselstrutar orörda, om de inte påverkar det frihuggna trädet/livsmiljön för arter knutna till trädet mycket negativt (kraftigt skuggar stammen eller går upp i kronan). Skilj alltså mellan sly och buskar! I vissa fall toppkapas exempelvis rangliga vildaplar, hagtorn etc. som tränger upp i t.ex. en ekkrona så att dessa kan bilda en ny frisk krona under eken, till fördel för vilt och insektsliv. Vid frihuggningen tas också hänsyn till huruvida det lokalt i landskapet finns gott eller ont om vissa buskar eller bärande träd etc.! Läs mer SÖRENSSON, M. AHA en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Entomologisk Tidskrift 129 (2): Uppsala, Sweden ISSN x. Veteran Trees A Guide to Good Management, Read, "Trädvård - Termer och definitioner Svensk standard SS :2014" laddar man ner gratis här: och-ledning-och-administration/tjänster/allmänt/ss Efter "Fria eller fälla- En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer" laddar man ner gratis här:

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Infrastruktursektorn

Infrastruktursektorn Infrastruktursektorn Lindesplanaden stadens gröna ryggrad 26.11.2015 Med hänvisning till infrastrukturnämndens arbetsprogram 2015 om en plan för underhåll och förnyelse av Esplanadparken har markenheten

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig

Läs mer

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Lagstiftning Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Ärendehandläggning Service och samordning Parallell tillämpning Utmaning i många prövningar

Läs mer

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll

Läs mer

Vi sprängning inom 100 meter från träd skall förbesiktning ske av kultur- och fritidsförvaltningen.

Vi sprängning inom 100 meter från träd skall förbesiktning ske av kultur- och fritidsförvaltningen. Bilaga park- och naturmark Skyddsåtgärder vid träd Ska grävning göras i närheten av träd (tumregel: närmare än dubbla krondiametern) skall tillståndsgivaren kontaktas för överenskommelse om lämpliga skyddsåtgärder/förbesiktning.

Läs mer

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla räd TBroaryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Broaryd Under sommaren 2011 har Gislaveds kommun inventerat träd i och kring Broaryds tätort. Inventeringen är en del av Naturvårdsverkets

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB RAPPORT NYA TIUNDASKOLAN uppdragsnummer 3413444102 Beskrivning av träd runt tiundaskolan samt bedömning huruvida de omfattas av biotopskydd - underlag för ansökan om biotopskyddsdispens 2015-03-26 Reviderad

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen

Läs mer

Trädvårdplan Skönstaholm

Trädvårdplan Skönstaholm LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20 info@landskapslaget.se www.landskapslaget.se Trädvårdplan Skönstaholm TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 2 TRÄDVÅRDPLAN

Läs mer

Meddelande nr 2012:08 Reviderad september 2013. Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Meddelande nr 2012:08 Reviderad september 2013. Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Meddelande nr 2012:08 Reviderad september 2013 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun 2 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun MEDDELANDE NR 2012:08 Reviderad september 2013 3 Meddelande nr 2012:08, reviderad

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan 2 (14) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan. 2012 Diarienummer: 795/12 Text: Emil

Läs mer

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård Tylömarks lilla gröna om... Naturvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Viksäters samfällighetsförening

Viksäters samfällighetsförening Viksäters samfällighetsförening Vi i styrelsen vill hälsa nya medlemmar inflyttade under 2007 välkomna och till samtliga medlemmar vill vi lämna aktuell information. Vi bifogar kontaktuppgifter för Viksäters

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014

Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014 Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering På uppdrag av

Läs mer

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska

Läs mer

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten. Eldningsinstruktion Eldningsinstruktion Tack för ditt köp av en kamin från Kaminexperten och vi hoppas att du får mycket glädje av din nya kamin. I detta häftet hittar viktig information om hur du hanterar

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

KVALITETSHANDBOK 1. Inledning 2. Vinterväghållning 3. Underhåll av vägnätet 4. Diken och vägtrummor 5. Vägområde och körbanebredd 6.

KVALITETSHANDBOK 1. Inledning 2. Vinterväghållning 3. Underhåll av vägnätet 4. Diken och vägtrummor 5. Vägområde och körbanebredd 6. Rev 3, 2011-04-20/BEWN Grimsta vägsamfällighet KVALITETSHANDBOK 1. Inledning 2. Vinterväghållning 3. Underhåll av vägnätet 4. Diken och vägtrummor 5. Vägområde och körbanebredd 6. Vägars jämnhet 7. Mötesplatser

Läs mer

Okulär besiktning av träd kv Stenhöga juni-augusti 2013

Okulär besiktning av träd kv Stenhöga juni-augusti 2013 Okulär besiktning av träd kv Stenhöga juni-augusti 2013 BILD Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Uppdrag: På uppdrag av Natanael Bachtiar (Forsen projekt AB) utförde

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra

Läs mer

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002 Trädplan för Stockholm maj 2002 KUNGSHOLMEN TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Trädplanen har utarbetats av Landskapsarkitekterna Söderblom & Palm på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

DOM 2013-11-14 Stockholm

DOM 2013-11-14 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060202 DOM 2013-11-14 Stockholm Mål nr M 2368-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-27 i mål nr M 4158-12, se

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen f d grusgrop

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921.

SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921. Skånes största träd SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921. Inte minst på stora träd. De är av skiftande kvalitet, tagna av olika fotografer under 100

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Information om. Slamtömning

Information om. Slamtömning Information om Slamtömning Hjälp oss att göra vårt tunga arbete lite lättare. Innan vi kommer hem till dig för att tömma din brunn eller tank är det bra om du tänker på några saker som underlättar hanteringen.

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Handboken. just nu i trädgården. januari. 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan

Handboken. just nu i trädgården. januari. 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan just nu i trädgården Trädgårdsarkitekt Karin Janrik och trädgårdsmästare André Strömqvist guidar dig igenom Handboken. januari 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan 46 Månadens Kom ihåg

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Trädinventering och okulär trädbesiktning för 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Trädinventering och okulär

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm FSK01 Tpl Kungens kurva Ansökan Dispensansökan Gömmarens naturreservat 2016-03-11 Naturreservat och Strandskydd BYGGHANDLING Dispensansökan Gömmarens naturreservat motfyllning_strandskydd Objektnamn E4

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger. Ämne: Biologi Författare: Linda Karlsson Årskurs: 4-9 Gruppstorlek: Helklass som delas in i smågrupper Svarar mot kursmål: Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven - utvecklar

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01 VAL AV BRÄNSLE Alla sorters ved, såsom ved av björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd kan användas som bränsle i kaminen. Olika träslag har olika densitet, ju högre densitet veden har desto högre

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2008:7) om stöd för åtgärder för att bevara och utveckla skogens mångfald; beslutade den

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola 1. Hur ser en fjäril? har så kallade fasettögon som är sammansatta av upp till 17 000 delögon. Detta ger fjärilen ett mosaikseende. Måla

Läs mer

TRÄTJÄRA NATURENS EGEN MÅLARFÄRG

TRÄTJÄRA NATURENS EGEN MÅLARFÄRG MÅLNINGS- GUIDE PIGMENTERAD TRÄTJÄRA LJUS TJÄROLJA TRÄTJÄRA NATURENS EGEN MÅLARFÄRG TJÄRLEK by HUNDRAÅRIG TJÄRLEKSHISTORIA FRÅN SKOGEN Från vikingaskepp till moderna villor och utemöbler. Trätjära är som

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Friluftsliv - använda naturen

Friluftsliv - använda naturen Friluftsliv - använda naturen Idrott och hälsa 1 Hur kan vi använda naturen på ett bra sätt! Introduktion Som vi pratat om berört många gånger nu under friluftslivs lektionerna är att naturen har mycket

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun 1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut

Läs mer

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Viktiga ändringar: Förbud mot fjällösa reptiler Förbud mot venomoider (opererade giftormar) Minsta behållare 1.5 dl Skärpta krav för giftiga

Läs mer

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.

Läs mer

Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup

Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup SLUTRAPPORT 060228 Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt: 10 En kommun

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA är huvudregeln Det som vi idag kallar allemansrätten är det som blev kvar när allas intressen av naturtillgångar hade tillgodosetts i Sverige under medeltiden.

Läs mer

Trädvårdsplan. Gullmarsberg naturreservat. Rapport 2011:08

Trädvårdsplan. Gullmarsberg naturreservat. Rapport 2011:08 Trädvårdsplan Gullmarsberg naturreservat Rapport 2011:08 Rapportnr: 2011:08 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Utgivare: Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Lokalbussen i Lycksele

Lokalbussen i Lycksele Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är

Läs mer