Skogsskador Region Nord 2014

Transkript

1 RAPPORT Datum Diarienr 2015/653 1(8) Elin Lindström Jönsson, Gullik Nilsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P- O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo Leijon och Alf Pedersen Skogsskador Region Nord 2014 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens åtta distrikt i Region Nord (omfattande Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall även via kontakter med andra skogliga organisationer. Distriktens uppgifter har sedan sammanställts av de regionala skadesamordnarna för skogsskador i Region Nord (Alf Pedersen och Anders Lindqvist). Denna samlade beskrivning av skogsskador inom Region Nord kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga två regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Skogsskadeåret 2014 i Region Nord kännetecknas av effekterna av stormarna Omhändertagande och förebyggande arbete för att undvika massförökning av insekter har varit stort fokus under året. I övrigt har inte några nya och mer omfattande skador drabbat regionen. Vi ser fortfarande tre fokusområde i arbetet med skogsskador av större omfattning: älgskadorna på tallungskog har generellt sett minskat något under I Norr- och Västerbottens kustland ligger skadorna till och med nere på 2 3 %. Oklart vad som är orsak, viltförvaltningen eller vinterns väder. törskateangreppen i yngre tallskog, särskilt svåra i norra Norrbottens län men som finns i hela Region Nord den växande populationen granbarkborre i Västernorrland och Jämtland (främst östra delarna). Bra förökningsframgång och troligen också en andra generationssvärmning innebar att populationen framförallt i Medelpad är mycket större än tidigare under angreppet. I denna rapport redovisas skadorna grupperade på följande sätt: Väderleksbetingade skador Däggdjur Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen (8) Svampskador Insektsskador Övriga skador Väderleksbetingade skador Stormskador Under året har det fallit lite spridda vindfälle på flera håll. Inga stora volymer och många gånger kan det handla om nya vindfälle i bestånd som drabbades av vindfälle sent Lokala stormbyar, tromber och kraftig vind i samband med åskväder har drabbat Pajala samt centrala och södra Jämtland. Enligt uppgift är det små volymer skog som drabbats och väldigt lokalt. Västernorrland och framförallt i Medelpad har haft stora volymer ej omhändertagna vindfälle av gran från stormen Ivar i december NRS (Nationellt Riktad Skadeinventering, SLU) kom fram till att det fanns ca 1,2 miljoner m 3 sk rått virke kvar i skogen i slutet av september. Snöbrott Norra Norrbottens distrikt, västra delarna av Skellefteå distrikt och Södra Lapplands distrikt rapporterar om snöbrott. Det har varit lokalt förekommande och i liten omfattning. Holmen har tagit hand om ca 3500 m 3 sk i västra delarna av Skellefteå distrikt. Frostskador Frosttorka på plant- och ungskog har noteras på vissa ställen i västra Jämtland under vårvintern. Även tidigare skadad granungskog (2013) har på nytt drabbats. Dessa stammar uppvisade frekvent förekommande stamsprickor (Offerdal).

3 Skogsstyrelsen Frosttorka och stamsprickor? ( Foto: Jörgen Sundin) Brand Inom södra delen av Umeå distrikt har skog motsvarande ca 2 hektar brunnit. Skador av däggdjur Älg ÄBIN-resultat I de flesta områden inom regionen, där mätserier från ÄBIN finns, var ungskogen mindre drabbad av älgbetesskador vintern än åren innan. Kort vinter, litet snödjup och i vissa områden tillgång på kvistbete från stormfälld tallskog har förts fram som tänkbara förklaringar. Viltförvaltningens strävan att anpassa älgstammen till vad skogen tål antas också börja ge effekt i vissa områden. I södra och östra delarna av Norrbottens län inventerades tre älgförvaltningsområdern (ÄFO) med sammanlagt nio delområden. Färska skador på tallungskog låg på ca 3,7 7,4 % på ÄFO-nivå. I åtta av delområdena var de färska skadorna ungefär lika eller lägre än vid föregående inventering. Tydligaste minskningen noterades i nordost (ÄFO 5, RåneåHaparanda). I inlandet (ÄFO 3) var skadorna tvärtom ungefär lika (Arvidsjaur) eller högre (Arjeplog) än vid föregående inventering. Där rapporterades normala snöförhållanden och tydliga säsongsvandringar och vinterkoncentrationer av älg. Situationen är bekymmersam eftersom stora områden i Arjeplogs kommun sedan tidigare är hårt belastade av älgskador. Hela Västerbottens län inventerades med uppdelning på fem ÄFO:n. Här var minskningen av färska skador markant jämfört med året innan (2,8 mot 12,4 %) och tydligast i inlandet. På ÄFO-nivå noterades ca 1,5 3 % färska skador på tall. 3(8)

4 Skogsstyrelsen (8) I Västernorrland län inventerades Örnsköldsviks ÄFO. Också här sjönk andelen färska skador jämfört med året innan från 18 till 6 % (2 8 % i delområdena). I Jämtland län inventerades två ÄFO:n. Från Härjedalens ÄFO (fyra delområden) rapporterades 3 % färska skador (2 6% per delområde). I Östersund-Sundsvalls ÄFO var motsvarande siffror 7 % (5 8 %) med de högsta skadorna närmare Sundsvall. Här saknas referens från åren närmast innan men skadenivån måste bedömas som relativt hög mot bakgrund av de kraftigt sjunkande skadenivåerna i andra delar av regionen. ÄBIN har under 2014 utförts av Skogsstyrelsen och Svensk Naturförvaltning AB på uppdrag av Älgförvaltningsområdena. Kronhjort Lokal stam av kronhjort finns i Nordmaling/Hörnefors. Stammen sprider sig sakta och antalet hjortar blir sakta större. Det rapporteras om skador av dem; oklart om de ökar eller ligger på jämn nivå. Det efterfrågas en riktad inventering för att få en tydligare bild över omfattning och skadornas dynamik över tid. Även i Oviken och Ytterhogdal finns lokala kronhjortsstammar. Också här kommer rapporter om skador av dessa djur. Sork Rapporter om sorkskador har förekommit i Västernorrland men i liten omfattning. Skadorna kan ha större omfattning än vad rapporteringen antyder, vilket i så fall ännu inte uppdagats med det fokus som varit på stormskador och granbarkborre. Observation på förekomst av sork finns på Västernorrlands och Norra Jämtlands distrikt. På vissa håll har det varit rikligt med sork. Detta signalerar att det finns risk för problem med sorkskador kommande sommar (2015). Vinterns (2104/2015) växlande temperaturer och snödjup kan ha en bromsande effekt på sorkpopulationens ökning i vinter.

5 Skogsstyrelsen (8) Statistik från folkhälsomyndigheten gällande rapporterade fall av sorkfeber under perioden i Jämtland och Härjedalen. Omfattande sorkskador har vi haft i Jämtland 2005, 2008 och Av de 54 fall sorkfeber som rapporterats under 2014 är 12 fall inrapporterade under december månad. Frågan är vad det säger om risken för sorkskador Svampskador Granrost Granrost har observerats under året i Jämtland, möjligen i lite större omfattning än tidigare. Skvattramrost I de norra och östra delarna av Norrbotten har skvattramrost uppträtt även under Förekomsten ser ut att bli årligt återkommande. Törskatesvamp I norra delen av Norrbottens län bedömts situationen som fortsatt allvarlig. Angrepp har där observerats även i självföryngringar, ofta på bättre marker. Tidigare har skadorna främst uppträtt i planteringar. Inom södra delen av Norrbottens län beskrivs skadorna förekommande i några bestånd och med begränsade skador. På nivå som tidigare år. På Skellefteå distrikt har observerats en hel del törskateangrepp. Skadorna rapporteras från ungskogar samt från medelålders bestånd. Arealerna bedöms inte öka. I centrala Jämtland finns också törskateangrepp i ungskogar. Utbredning och omfattning oklart. Pia Barklund från SLU i Uppsala samlade in svamp i blåroststadium för analyser under försommaren i detta område.

6 Skogsstyrelsen (8) Knäckesjuka Knäckesjuka har observerats i Norrbotten och i Jämtland. Bedömningen i norr är att angreppen är färre än tidigare år. Den torra sommaren skulle kunna vara en orsak till detta. Observationerna i östra Jämtland bedöms som betydande, vilket är i nivå med tidigare år. Gremmeniella På höjdläge söder om Ljungan i Västernorrlands län finns rapporter om angrepp av gremmeniella. I västra Jämtland, Offerdal, har gremmeniella observerats på contortaföryngring (se bild). Contorta med förmodat gremmeniellaangrepp i Offerdal sommaren Foto Jörgen Sundin. Gråbarrsjuka Viss omfattning inom hela distriktet, södra Jämtland. Björkrost Mindre angrepp av björkrost har observerats inom Gällivare kommun. Övrigt Inom Skellefteå distrikt lade man märke till missfärgade barr, gul/orange/röda på tall- och contortaungskogar. Orsaken är inte utredd.

7 Skogsstyrelsen (8) Insektsskador Granbarkborre Inga angrepp av granbarkborre på stående skog har rapporterats förutom de få angrepp som hittades i samband med kantinventeringen som utfördes under hösten. Likaså har fångsterna i feromonfällorna för svärmningsövervakningen varit relativt små. Orsaken är inte avsaknad av granbarkborrar utan snarare det rikliga utbudet av idealsubstratet vindfälld gran. Den stormfällda granen efter stormen Ivar som fanns kvar då granbarkborren svärmade relativt tidigt i maj månad angreps rikligt. Tidig svärmning, varm och torr sommar samt fortfarande rikligt utbud av färsk vindfälld gran gav förutsättningar för svärmning sent i juli månad framförallt i Västernorrlands östra delar. Detta kan vara en så kallad 2:a generations svärmning. Observationer av larvutveckling från den sena svärmningen visade att dessa kullar till stor del utvecklades så att de hade stor sannolikhet att överleva vintern. Drabbat område är Västernorrland och östra Jämtland där stormen Ivar drog fram och med tyngdpunkt i Medelpad. Granbarkborren har haft god förökningsframgång under 2014 enligt Martin Schröders, SLU, undersökning. Angående granbarkborre, beakta också information under avsnittet stormskador. Dubbelögad bastborre Vid SLU:s inventeringar inom Västernorrland hösten 2014 är ca 10 % av insektsangripna vindfälle av gran angripna av dubbelögad bastborre. Tidigare inventeringar har visat större andel, ca 30 %, då det handlar om angrepp på stående skog. Fångstförsök av dubbelögad bastborre har pågått även sommaren 2014 med mer är 100 fällor. Framförallt för att utveckla lämpliga doftämne som attraherar dem. Detta har varit ett samarbete mellan Mittuniversitetet, SLU och Skogsstyrelsen. Skälet till intresse för dubbelögad bastborre är de indikationer från de senaste åren på att den kan vara en lika stor skadegörare som på gran som granbarkborren. Märgborre Inga rapporter trots stora mängder stormfälld tall. Röd tallstekel Mindre angrepp av röd tallstekel har uppträtt i Haparanda kommun. Snytbagge Skellefteå distrikt rapporterar kraftiga snytbaggeangrepp på nyplanterade hyggen. Framförallt steniga hyggen med exponering åt söder och belägna under 200-metersnivån.

8 Skogsstyrelsen (8) Övriga skador Snöskoter Snöskotertrafik över planteringar ses som ett utbrett problem. Skotrarna med kraftigare och kraftigare motorer och aggressiva mattor med höga kammar riskerar att orsaka omfattande skador på de föryngringar som berörs. Okynnestrafik utanför skoterlederna ökar på vissa håll samt att kunskapen och respekten för skogsbruket bleknar. Även trafik med fyrhjulingar orsakar skador. Stora skador har inte rapporterats däremot mindre och på flera ställe. I vissa område har rapporterade skador ökat. Osäkerhet råder om det är en ökning av faktiska skador eller att tålamodet hos berörda skogsägare minskat och benägenheten att rapportera har ökat. De flesta av regionens distrikt har kommenterat snöskoterskadorna.