Skogsskador i Region Mitt 2017

Transkript

1 Skogsskaderapport Region Mitt 2017 Datum Diarienr 2018/656 1(x) Stefan Forsberg, Magnus Hedspång, Nils Frank, Karin Wågström, Lars Gullberg, Hans Källsmyr Skogsskador i Region Mitt 2017 Inledning Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens sju distrikt i Region Mitt (omfattande Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län) och regional skadesamordnare för skogsskador i Region Mitt (Hans Källsmyr). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall via kontakter med andra skogliga organisationer. Skogsskaderapporter lämnas även från Skogsstyrelsens övriga två regioner, Nord och Syd. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt, se Sammanfattning 2017 var ett ganska lugnt år när det gäller skogsskador. Inga större stormar drabbade regionen. Här följer en kort sammanfattning av de allvarligaste skadorna under De största skadorna av åttatandad granbarkborre i regionen finns i norra Gävleborgs län. Där genomförde vi svärmningsövervakning av åttatandad granbarkborre på två platser under året. Fällfångsterna var rekordhöga på båda platserna med en toppnotering i norra Furuberg på st borrar på en vecka. Vi kan dock konstatera att skadorna på stående skog inte är i paritet med fällfångsterna utan tvärtemot hade dessa minskat jämfört med året innan. Vad det beror på är svårt att svara på men det är kanske en kombination av ett mindre antal lämpliga vindfällen, en kall sommar och att granarna varit välvattnade och därmed haft hög motståndskraft mot angrepp. Sammanfattningsvis är det ett svårbedömt läge inför 2018, men det är mer sannolikt att angreppen minskar än att de ökar 2018 jämfört med 2017.

2 Skogsstyrelsen 2(8) - Svampsjukdomen Diplodia pinea har fortsatt sprida sig inom regionen. Den har registrerats på några ställen i Uppsala län nära gränsen mot Stockholms län(arlanda) där den först upptäcktes och väster om Tierp i norra Uppland finns en del bestånd som är infekterade. Dessutom har den angripit två plantskogsbestånd i Ljusdals kommun. Det är första gången svampen har upptäckts i norra Sverige överhuvudtaget. Väderbetingade skador Stormskador Regionen har under 2017 varit förskonad från större stormskador. I Sörmland blev det en del vindfällen och toppbrott på grund av ett större snöfall och påföljande blåst i början av året. Den 25 april blåste det rejält i Gävleborgs län. Det gav en del lokala stormskador i trakten runt Bollnäs. Det var främst nygallrade bestånd och fröträdsställningar som drabbades. Den 7 juli 2017 så var det ett hårt blåsväder, delvis storm som drabbade Dalarna. Total sett över länet var skadorna små med många spridda vindfällningar i hyggeskanter, miljöhänsyn och nygjorda gallringar. Enstaka fröträdsställningar lade sig helt, bland annat ett flertal kring Orsa. Snöbrott I månadsskiftet november och december drog ett snöoväder in över norra delen av regionen. Detta ledde till snöbrott i flera områden. Rapporter om skador har kommit från både norra och södra Dalarna. I Långvindsbruk i norra Hälsingland blev det också snöbrott. Förvaltaren på Långvinds bruk uppskattar skadorna till mellan m3sk på deras egen fastighet. Det finns också snöbrott på flera håll i Hälsingland men den totala volymen är svår att uppskatta. Frosttorka Under våren kom det rapporter om röda evighetstallar i en syd/västslänt väster om Särna mot Fulufjället. Skadorna var begränsade till en sluttning och vad det egentligen var som hade hänt fick vi inget riktigt bra svar på. Men bedömdes troligtvis som en abiotisk skada i form av frosttorka. Möjligen kan det ha varit någon form av svampsjukdom.

3 Skogsstyrelsen 3(8) I Sörmland var det en hel del torkskador på plantskog efter den torra våren och sommaren men det är stor lokal variation beroende på väderbetingelser. Under april kom det in ganska många rapporter om frosttorka på granplanteringar i Örebro län. Svampskador Askskottsjuka Askskottsjukan förekommer i Örebro, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Stockholms län och även på Gotland. Askskottsjuka upptäcktes redan 2001 på Gotland och är nu allmänt utbredd på Gotland. En påtaglig effekt av askdöden är att många döda individer nu fälls i samband med kraftiga vindar då rotsystemen är döda. Troligtvis är andra svampar inblandade, exempelvis honungsskivling. Uppfattningen är att insjuknandetakten har avstannat, men något vetenskapligt belägg finns inte. Almsjuka Almsjuka finns i Sörmlands, Örebro, Stockholms och Gotlands län. Den har funnits här i flera år. Den finns i huvudsak i parker, på tomter och vid gårdar och relativt sparsamt i bestånd på skogsmark. Almsjukan har i dag en omfattande utbredning i hela Stockholms län. På Gotland är Almsjukan ett problem. Almsjukan påträffades på Gotland hösten 2005, och har bekämpats där sedan På Gotland är almen, mest lundalm, spridd på alla typer av marker inklusive skogsmark. Från 1 juli 2013 till våren 2017 har Skogsstyrelsen genomfört bekämpningsinsatser på Gotland inom projektet LifeELMIAS, där 50 % av finansieringen kommer från EU-kommissionen. En ny inventering genomfördes sommaren-hösten 2017 och bekämpningsåtgärderna fortsätter

4 Skogsstyrelsen 4(8) med förstärkta medel från Naturvårdsverket under hösten 2017 och våren Arbete pågår för att försöka ordna finansiering för fortsatta bekämpningsåtgärder kommande år. Drygt träd har avverkats på grund av almsjuka mellan åren (tabell 1). Ca 65% av träden var konstaterat almsjuka vid investeringstillfällena. Träden har avverkats och destruerats påföljande höstvinter varje år, sedan starten Sedan 2012 är antal drabbade träd relativt konstant. Det är ännu för tidigt att säga om det är en trend, men enligt erfarenheter från andra håll i Europa och i Sverige, ökar som regel insjuknandetakten dramatiskt efter ca 5 6 år när almsjukan inte bekämpas. Efter 10 år brukar antalet almsjuka träd vara ca 90 %. På Gotland bedöms fortfarande, efter 10 år, endast ca 5 % av almarna ha drabbats av almsjuka. En rimlig förklaring till det förhållandevis goda resultatet är att de bekämpningsinsatser som genomförts har haft effekt. Öland drabbades av almsjuka något år tidigare än på Gotland och där bedöms nu en stor del av almbeståndet vara drabbat. Tabell 1. Almsjuka träd på Gotland, inventerade under åren (Riskträd = risk för smitta av almsjuka via rotkontakt) År Almsjuka träd Riskträd * summa * År 2011: riskträd + almsjuka träd Diplodia pinea Svampsjukdomen Diplodia pinea som upptäcktes norr om Arlanda 2016 har under 2017 upptäckts på flera platser i regionen. Den har registrerats på några ställen i Uppsala län nära gränsen mot Stockholms län(arlanda) där den först upptäcktes och väster om Tierp i norra Uppland finns en del bestånd som är infekterade. Dessutom har den angripit två plantskogsbestånd i Ljusdals kommun. Det är första gången svampen har upptäckts i norra Sverige överhuvudtaget.

5 Skogsstyrelsen 5(8) Fynd av Diplodia pinea i Sverige till och med 2017 Rotticka Rotticka är ett problem i Region Mitt, särskilt Örebro och Uppsala har lokalt stora problem. Dalarna lyfter fram problemet i de kalkdominerade markerna mellan Mora och Rättvik. Dock bedöms skadorna ligga på samma nivå som tidigare eller öka något. I Värmland har det kommit in enstaka rapporter om rotticka på tall. I Sörmland har vi fått in tre kända fall av rotröta på tallbestånd i 40-års åldern. Alla dessa är planterade på före detta åkermark med sandjordar. Övriga svampskador Knäckesjuka finns i förhöjd omfattning på planterad tall i brandområdet i Västmanland. Den har även noterats i Stockholms län, men det är inga omfattande skador och endast som spridda förekomster. I Stockholms län har granrost påträffats lokalt på några platser Tallens gråbarrsjuka är observerad på ett flertal platser i Dalarna bland annat i Malung-Sälens, Gagnefs och Ludvika kommuner. Från Sundborn i Dalarna kom det under sommaren rapporter om granens topptorka (Gremmeniella abietina) i ett bestånd på ett par hektar. Den angripna skogen var cirka 10 år gammal.

6 Skogsstyrelsen 6(8) Under sommaren upptäcktes det stora plantavgångar i nygjorda planteringar på höjdlägena inom Älvdalens skjutfält. Det bedöms att ca hektar kan vara drabbade och det är troligen tallskytte som drabbat plantorna. I Örebro län förekommer sedan många år tillbaka (så även 2015 och 2016) skador i främst planterade medelålders granbestånd i jordbruksbygder. Skadorna gör att granarna skiftar färg till ljusgröna/gula för att sedan torka helt. Skadorna bedöms till största delen bero på honungsskivling men även andra faktorer bedöms spela in såsom klimat, näringsobalanser, fel trädslag på aktuell mark, torka mm. Granbarkborreskador förekommer ofta i dessa bestånd men är då oftast en sekundär skada. Insektsskador Granbarkborre Sommaren 2017 skedde svärmningen av granbarkborre något sent i slutet av maj. Sedan var juni månad ganska varm vilket ledde till stor aktivitet bland granbarkborrarna. Under juli och augusti blev vädret sämre vilket gjorde att granbarkborrarnas aktivitet minskade. De största skadorna i regionen finns i norra Gävleborgs län. Där genomförde vi svärmningsövervakning av åttatandad granbarkborre på två platser under år Vi hade en station i norra Furuberg, Bjuråker samt en i Ilsbo, strax utanför Hudiksvall. Fällfångsterna var rekordhöga på båda platserna med en toppnotering i norra Furuberg på st borrar på en vecka (tre fällor)! Med viss förvåning kunde vi i höstas konstatera att skadorna på stående skog inte var i paritet med fällfångsterna utan tvärtemot hade dessa minskat jämfört med året innan. Vad det beror på är svårt att svara på men det är kanske en kombination av ett mindre antal lämpliga vindfällen, en kall sommar och att granarna varit välvattnade och därmed haft hög motståndskraft mot angrepp. Värt att notera är att skadorna möjligtvis underskattats p.g.a. att granarna ej hunnit ändra färg innan de invintrade och på det viset missats i vår bedömning av skadebilden då de i så fall fortfarande är gröna. Skadornas verkliga omfattning kommer i så fall visas våren Sammanfattningsvis är det ett svårbedömt läge inför 2018, men det är mer sannolikt att angreppen minskar än att de ökar 2018 jämfört med I Uppsala-Västmanlands distrikt har skadorna ökat något. De rapporterade angreppen under året har främst berört delar av distriktet. I Uppsala län har stiftet informerat om en ökning av skador nordväst om Uppsala. I Västmanland rapporterats om en hel del skador av granbarkborre öster om norra delen av brandområdet fram till Salbohed. Samtliga övriga distrikt gör bedömningen att granbarkborrepopulationen ligger på en normal eller kanske lite ökande nivå. Förekommande skador är

7 Skogsstyrelsen 7(8) främst koncentrerade till hyggeskanter, hänsynsytor samt stormluckor med färska vindfällen. Värmlands och Södra Dalarnas distrikt ingår i SLU:s och Skogsstyrelsens program Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering och de rapporterar att mängden granbarkborrar minskat något jämfört med Fångstmängderna har minskat på båda ställena. Antalet kantträd som dödats av granbarkborre ligger på en låg nivå. I Dalarna på 4,2 och i Värmland på 7 st per km beståndskant. Snytbagge De flesta län anger att skador av snytbagge ligger på en normal nivå eller lite ökad omfattning mot Större Märgborre Skador finns i södra delen av brandområdet i Västmanland precis som förra året (där det finns tallar med grön krona). Övriga insektsskador Enstaka rapport om larver av röd tallstekel norr om Karlstad kom in i juni. I Sörmland påträffades ett område med dubbelögad bastborre som angripit de torkstressade träden. Under sommaren 2017 observerades att ekar i de östra kommunerna av Stockholms län såg gråa och torra ut. De allra flesta av dem var angripna av ekstyltmal. Lokalt har ekstyltmalen funnits i flera år men under 2017 var förhållandena för malen gynnsamma och den spred sig över flera kommuner nära kusten. Ekarna dör inte av malens angrepp, och om ekstyltmalen återgår till normala nivåer, kommer träden att se normala ut igen. Skador orsakade av däggdjur förutom klövvilt. När det gäller älgskador så hänvisar vi till ÄBIN-rapporterna. Kanin Kanin inplanterades på Gotland 1902 och har funnits på ön sedan dess. Stammen ökade ganska snabbt och kom att medföra stora skador på föryngringarna. På 60-talen infördes Myxomatos och senare kom även gulsot vilket medförde att stammen reducerades kraftigt och även betesskadorna. Under senare år har kaninstammen ökat igen och lokalt har omfattande gnagskador på tallplantor förekommit. Det är osäkert om stammen fortfarande ökar eftersom det åter igen kommit rapporter om kanindöd. Skogsbruket dock har under året fortsätt att rapportera om lokala och kraftiga betesskador på tallföryngringar.

8 Skogsstyrelsen 8(8) Skogsbränder Det har inte varit några större skogsbränder i regionen under Den största skogsbranden som förekom är en brand i Garphyttan väster om Örebro under våren. Den omfattade ha, främst ungskog. Den 13 juli uppstod en skogsbrand på ett berg söder om Kvarnsjön i Huddinge kommun. Omfattningen mättes till 6 ha. Branden var under kontroll på kvällen. Värt att nämna kan vara en skogsbrand som härjade i mitten av maj i Hedesunda, Gästrikland också den på ca 6 ha. För övrigt har regionen under 2017 drabbats av ett antal mindre skogsbränder på olika platser. Dessa har dock bekämpats på ett effektivt sätt och därmed inte utvecklats till några allvarliga skogsbränder. Övriga skador Inga övriga skador noterade Bedömda konsekvenser för 2018 De ovan beskrivna skadetyperna har naturligtvis påverkan på vårt skogsbruk i stort. Problematiken med granbarkborre i norra Gävleborg får lokalt stora konsekvenser för skogsbruket med minskat ekonomiskt värde, tillväxtförluster och omprioritering av maskinresurser hos skogsbruket. Rekommendationer för att begränsa skadorna För att begränsa de ovan nämnda skadetyperna finns det några saker man kan göra och tänka på i sitt skogsbrukande. Det är viktigt att ståndortsanpassa sitt skogsbruk. Sätter man rätt trädslag på rätt marker ökar trädens vitalitet och motståndskraft. Ståndortsanpassningen ger oss även ett mer varierat skogsbruk, vilket i sin tur både genererar en större riskspridning och mer foder åt det vilda i våra skogar. Det är även viktigt att både markbereda och behandla plantorna med insektsskydd vid planteringen för att öka plantornas chans att konkurrera med omgivande vegetation och för att skydda dem mot insektsskador under etableringsfasen. Vidare är det nödvändigt att aktivt bruka sin skog och utföra röjningar och gallringar i tid för att skapa vitala bestånd som bättre klarar av olika typer av yttre påverkan. Vi måste även hålla en god skogshygien. Det är viktigt att arbeta upp stormfällt virke i tid och det är viktigt att hålla efter skadade objekt.