Skogsskador i Region Syd 2018

Transkript

1 Skogsskaderapport Region Syd 2018 Datum Diarienr 2019/438 1(12) Mats Carlén Skogsskador i Region Syd 2018 Inledning Denna rapport har tagits fram gemensamt av Region Syds skogsskadesamordnare, som finns på vart och ett av Skogsstyrelsens distrikt i regionen. Distrikten är; Östergötland, Skaraborg-Fyrbodal, Göteborg, Jönköping, Kalmar, Halland, Kronoberg, Blekinge, Skåne (se karta nedan) Underlaget har samlats in av distriktspersonalens observationer samt från rapporter av SLU och andra källor inom skogsbruket. Denna information sammanställas sedan av distriktsskadesamordnarna. Slutligen har uppgifterna sammanställts av Mats Carlén, regional skadesamordnare för Region Syd. Skogsskaderapporter lämnas även från Skogsstyrelsens övriga två regioner, Mitt och Nord. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt, se

2 Skogsstyrelsen 2(12) Sammanfattning Den, utan konkurrens, allvarligaste skadan uppkommen under 2018 är massförökningen av den åttatandade granbarkborren. Man skulle kunna kalla den en sekundärskada, då årets växtperiod var synnerligen nederbördsfattig och torr. Med sjunkande grundvatten blev skogen torkstressad och granarna blev ett enklare byte för angripande insekter. En, med skogsbruket, gemensam inventering och bedömning av skadorna visade på att ca 2,5 miljoner m³sk angripits under året. Träd-/plantdöd genom vattenbrist har också förekommit, som en följd av torrt och varmt väder. Insekter som; sextandad granbarkborre, lärkborre, skarptandad barkborre, snytbagge, vivlar, bastborrar, röd tallstekel m fl har även de förekommit med varierande frekvens och skadebild. Diplodia Pinea, askskottssjuka, phytophthora, rotticka och almsjuka fortsätter att förekomma i regionen. Barkborredödade granar samt kådrinning, som är tecken på torkstress. Foto Mats Carlén

3 Skogsstyrelsen 3(12) Väderbetingade skador Den mycket varma och torra sommaren drev fram torkdöd hos en del träd. Man har funnit, delvis omfattande, plantdöd av vårplanterade gran- & lövplantor. Dessa har inte hunnit rota sig tillräckligt för att kunna dra vatten och torkat ganska omgående. Men även vuxna träd av olika arter har hittats döda p g a att de inte kunnat nå vatten med sina rötter. Både björk, ek, rönn och bok har uppvisat torkskador genom att bladverket helt eller delvis torkat. Hur, eller om, återhämtningen kommer att ske återstår att se. Tillväxtförluster på drabbade lövträd är i alla fall säkert. Granar växande på vanligtvis fuktiga och/eller högproduktiva ståndorter, och tallar på extremt torra ståndorter har här och var stått och dött, i varierande omfattning. Igenplantering av en åker, med barrotsgran. Areal ca 3 ha. Nära 100% av plantorna har dött av torka. Foto Mats Carlén

4 Skogsstyrelsen 4(12) 2018 var ett tämligen lugnt år utan några större stormar. Runt 21 september blåste stormen Knud in över regionen, men det visade sig att den knappt lämnade några skogliga skador efter sig. Några tromber gav lokala skador i norra och östra delarna av regionen. Halland drabbades lokalt (område om ca 4 X 1 mil norr Halmstad) av snöbrott i november. Lärkungskog och granskog i gallringsfasen blev värst drabbade. Även sydöstra delarna av Östergötland noterade snöbrottsskador under året. Svampskador Askskottsjukan Sjukdomen fortsätter att förekomma, men upplevelsen är att det mestadels håller sig till redan angripna träd. Det verkar som skadan uppträder olika aggressivt mellan åren? 2018 verkar vara ett av de mildare åren. Almsjukan Almsjukan fortsätter att ödelägga almförekomsten i regionen. Det är mycket ovanligt att se grövre almar än 15 cm bh, i södra delarna av regionen. Rotticka & honungsskivling Rotticka och honungsskivling fortsätter att vara allmänt förekommande. Men om det är någon ökning är svårt att ange. Rottickan förekommer i olika varianter och det vanligaste är att gran blir angripen, men även angrepp på tall och lärk förekommer. I sällsynta fall även på björk. Honungsskivlingens vanligaste angreppstyp, där skog dör, är i yngre granskog (ibland även i tallungskog) där mindre samlingar av unga träd dör. Diplodia Pinea Diplodia Pinea uppmärksammades i regionen under 2017, ffa i Kalmar- /Vimmerbytrakten men även i Kronoberg. Under 2018 har rapport om trolig förekomst kommit från Blekinge, i övrigt inga nya observationer. Det är svårt att skilja diplodiaangrepp från knäckesjuka. De kan även förekomma samtidigt, för att försvåra bestämningen ytterligare. Sporspridningen sker i samband med tallens skottsträckning. Därför bör man undvika röjning i angripna bestånd vid den tidpunkten. För att bekämpa diplodiaangrepp rekommenderas att röja ner angripna träd (under annan tid än under skottssträcknigen). Knäckesjuka Knäckesjuka har noterats på några platser i Östergötland och Halland. Värdväxling sker via asp och skadan är svår att skilja från angrepp av diplodia pinea.

5 Skogsstyrelsen 5(12) Phytophthora Detta är ett släkte av svampliknande skadegörare som ger sig på och orsakar vävnadsdöd i rötter, blad och stam. Både plantor och vuxna träd kan drabbas. Angrepp, på al, har tidigare rapporterats från regionen har misstanke om angrepp på bok inkommit från några olika platser i Skåne och Halland. SLU är kontaktad och man har tagit prover för bestämning. Insektsskador Åttatandad granbarkborre Angreppet av åttatandad granbarkborre är det största på många år. Angreppet är ovanligt på det viset att det inte uppkom i samband med, eller i efterdyningarna av en storm. Det som drev upp populationen var den varma och torra väderleken över lång tid. Tillståndet tillät inte granarna att återhämta sig från torkstressen, någon gång under insektens förökningsperiod. Därför fanns nästan inget motstånd kvar hos träden när angreppet skedde, utan insekternas förökningsframgång var ett faktum. Normalt uppvattnade granar har en egen förmåga att motstå insektsangrepp och dränka angriparen i kåda. Första svärmningsangreppet var traditionellt på så vis att det skedde mestadels i hyggeskanter och i anslutning till tidigare angrepp. Men det senare angreppet slog mer som ett hagelskott med enstaka angripna träd lite var stans i bestånden, där det fanns konditionsnedsatta träd. Sextandad granbarkborre Även den mindre släktingen sextandad granbarkborre hade ett uppsving i sin förökning under Den förekommer frekvent varje år och livnär sig vanligtvis på avverkningsrester. Man tänker därför inte på den, som ett bekymmer, i vanliga fall. Men vissa år går populationen upp och ungskogar samt toppar på äldre träd blir angripna. Det brukar inte bli så stora skador, sett på landskapsnivå, men för den drabbade kan det bli kännbart. Snytbagge Snytbaggen fortsätter att vara en besvärlig skadegörare i regionens planteringar. I takt med insekticidernas kräftgång ersätts den behandlingen med mekaniska skydd. Rätt använda är de ett gott skydd för stamdelen på plantan. Men grönkronan är oftast oskyddade och om insekten kan ta sig upp dit (via grässtrån e d) kan skadan bli omfattande, trots skydd. Viktigt är att även markbereda ordentligt för att komplettera det mekaniska skyddet.

6 Skogsstyrelsen 6(12) Snytbaggeangrepp på obehandlad planta där det dessutom inte är markberett Foto Mats Carlén Snytbaggeangrepp ovan mekaniskt skydd. Foto Christian Persson Ögon-/öronvivel & svart granbastborre Ögon- och öronvivel samt svart granbastborre är insekter som bitvis ger bekymmer i planteringarna. Ögonviveln äter barren men plantan kan ibland överleva angreppet och komma igen. Bastborren äter på plantans rötter och

7 Skogsstyrelsen 7(12) skadan liknar snytbaggens gnag. Öronviveln äter både på stam och barr som vuxen insekt, samt på rötterna i larvstadiet. Både vivlarna och bastborren var inga större bekymmer när insekticiderna användes på bred front. På senare tid har man upplevt en ökande skadebild från dessa insekter. Tyvärr är de mekaniska skydden ännu inte så verksamma mot dessa skadegörare. Lärkborre Från Skåne kommer rapport om att lärkborren har dödat ett mindre bestånd av 50-årig lärk. Man konstaterade även angrepp i ett 20-årigt bestånd i närheten. Tidigare år har förekomst av insekten gjorts i hela nordvästra Skåne. Troligen kan man ana att förekomsten kommer att flytta norrut!? Antalet lärkbestånd har ökat under den senaste 10-årsperioden. Lärkborren är inte kräsen på yngelmaterial utan kan ha föryngringsframgång från 5 cm grovlek. Avverkningsrester och röjningsstammar från sena röjningar kan alltså vara inkörsporten för en etablering. Avverkat lärkvirke, oavsett avverkningstidpunkt bör upparbetas, flisas eller transporteras till terminal senast 1 juli. Skarptandad barkborre Skarptandad barkborre är en insekt, som enligt literaturen vanligen ska hålla sig norr om Dalälven. Den har dock påträffats i Halland under året. Tallen, som det angripna trädet är, dör och blånad uppstår i virket. Hittills har ett tiotal angrepp påträffats och det största angreppet bestod av ca 50 träd. Trädåldern på angreppsplatserna har grovt bedömts att vara mellan år. Angrepp av skarptandad barkborre. Exempel på blånat virke, gångar och utflygningshål. Foto Anders Hejnebo

8 Skogsstyrelsen 8(12) Här ses skarptandade barkborrar under barken och i fullt födosöksgnag. Foto Anders Hejnebo Jättebastborre Den här stora insekten har tidigare noteras slagit till i regionens sydöstra delar. Den angriper i vanliga fall redan mekaniskt skadade träd, t ex träd med dubbeltoppar. Men man kan antagligen ana att även här har vattenstress, pga den långvariga torkan, fått träden mer mottagliga för angrepp. I yngre bestånd kan man eventuellt sanitetsgallra. I äldre bestånd avstår man ifrån åtgärd eller låter slutavverka det. Gallring i äldre bestånd har visat att det kan sätta igång ökande angrepp. Röd tallstekel Angrepp noterades i nordöstra delarna av regionen samt i omfattande mängd i norra Dalsland samt väster om Vättern. Områdena hade spridda angrepp även Tallstekelskadorna återfinner man även på Värmlandssidan och i angränsande områden i Norge. Äldre barr äts upp, men årsskotten överlever oftast och trädet dör därför sällan. Tillväxtnedsättning sker dock. Skador orsakade av däggdjur förutom älg. Östergötland rapporterar lokala bäverskador i norra länsdelen. Kort kan nämnas att kronhjorten ökar i antal och utbredning, i sort sett i hela regionen. Lokalt medför det stora problem med barkflängning på gran. Rådjursstammen är bitvis stor och betning på planteringar sker frekvent. När det gäller älgskador så hänvisar vi till ÄBIN-rapporter.

9 Skogsstyrelsen 9(12) Skogsbränder Skogsbränderna 2018 har varit så omfattande, sett på nationell nivå, så de kommer att behandlas i en separat skrivelse. Därför redovisas bara helt kort antalet bränder och areal, länsvis, i tabellen nedan. Län Areal (ha) Antal bränder Västra Götaland Blekinge 9 7 Kalmar Östergötland Kronoberg 65 7 Jönköping 0 1 Halland 0 1 Skåne 1 1 Summa: Övriga skador Tillväxtstörning på tallungskog rapporteras från Kalmars distrikt. Skadan är märklig på så vis att den uppstår spontant och liknar skadan som uppstår efter älgens sommarbete på tall, dvs en boll av många sidoskott. Den apikala tillväxten uteblir. Se bild nedan på sommarbetad tall, för jämförelse. Foto: Mats Carlén

10 Skogsstyrelsen 10(12) Dessutom har diverse rapporter om ekskogar med dålig vitalitet, sitkaplanteringar med slokande toppskott och grenar kommit in. Inga direkta orsaker funna, men antagligen kan man gissa på brist på vatten i många fall. Bedömda konsekvenser för 2019 Enligt skogsskadeexperter kommer innevarande års angrepp av åttatandad granbarkborre att, i bästa fall, bli lika illa som Förutom olika insatser av myndigheter, skogsägare och skogsföretag kommer vädret att bli avgörande för förökningsframgången av granbarkborren. Enligt SGU:s beräknade grundvattennivåer för regionen så är omfattande arealer av de stora vattenmagasinen under, eller mycket under, sina normala nivåer. Se SGU:s karta nedan för läget i skrivande stund.. De magasinen har ingen direkt verkan på växligheten, men signalerar om att det saknas en hel del vatten i systemet. Om det inte fyller på med nederbörd under resterande vinter och vår är det en uppenbar risk att vi går in i kommande växtperiod med ett underskott av grundvatten. Får vi sedan en regnfattig sommar kommer det att påverka skogen negativt och återigen göra den torkstressad. Det i sin tur gör att granbarkborren får en utmärkt förutsättning för sin populationsförökning.

11 Skogsstyrelsen 11(12) Även om insektsskadad volym bara kommer upp till 2018 års nivåer så blir konsekvenserna omfattande. Fram för allt blir det ekonomiska konsekvenser med mångmiljonförluster. Här får man räkna in både för försämrat virkesvärde och för fördyrande avverkningskostnader, eventuella virkesprisförsämringar mm. Men även problem med att få ihop tillräckligt med resurser för att hitta, upparbeta och transportera skadad skog i tid, kommer att vara aktuella. Blir angreppen värre är det lätt att förstå att även övrigt blir värre. När det gäller andra skadegörare, bland insekterna, är det svårare att sia om framtiden. Men om träden kommer att vara något nedsatta i kondition så utgör de ett enklare byte att angripa. Rotrötan kommer att fortsatt vara ett stort ekonomiskt avbräck för skogsnäringen. Rekommendationer för att begränsa skadorna När det gäller åttatandad granbarkborre är det otroligt viktigt att hela skogsbrukets aktörer är på tårna och gör allt som är möjligt för att försöka mildra den negativa utvecklingen. Här måste man försöka göra vad man kan för att hitta och få ut angripet virke innan första generationen flyger ut i sommar. Man räddar både virkesvärde och håller igen populationsökningen. Avverkning strax efter att insekterna lämnat trädet räddar i alla fall visst virkesvärde. Träd som angripits föregående år är ingen mening att avverka, här huserar förhoppningsvis granbarkborrens fiendeinsekter. Att hitta nyangripen ståndskog är inte enkelt. Leta i anslutning till kända angrepp från föregående år samt i nya beståndskanter. Hittar man angrepp anmäler man det omgående. Har man misstankar om att det kan komma att bli angrepp i ett visst bestånd kan man anmäla det området för avverkning redan innan angreppet skett. Man behöver då inte vänta ut 6 veckors regeln eller begära dispens. Skulle det sedan inte bli angripet behöver man ju inte avverka. Som hjälp att fånga insekter, under svärmningen, kan man använda avverkat virke. Man låter insekterna lägga sina ägg och använder virket som fångstvirke. Virkesvältor som ligger utmed vägarna kan skummas på sitt översta lager av virke, efter att svärmningen skett. Här är det mycket viktigt att man har planerat logistiken ordentligt så att man inte får kvar angripet virke i skogen när insekterna flyger ut. Skogsstyrelsen tillsammans med aktörer från skogsbruket och länsstyrelser ingår i ett projekt som helt fokuserar på denna insektsfråga. Utifrån detta projekt kommer en mängd rådgivning och information att komma. Att söka och ta del av den informationen är ett gott råd. De större skogsaktörerna och Skogsstyrelsen kan upplysa närmare om detta.

12 Skogsstyrelsen 12(12) En ingång till information om granbarkborren är från Skogsstyrelsens hemsida. Här kan man även följa svärmningens framgång. Där den sextandade granbarkborren slår till bör man undvika att gallra och röja, för att inte spä på yngelmaterialet ytterligare. Har man färsk GROT liggande bör den köras bort, om angrepp finns i närheten. När det gäller föryngring av skog där snytbaggen är problemet, gäller det att se till att skaffa plantan så bra skydd som står till buds, samt att markbereda där det är möjligt. Inventera planteringarna efter första sommaren för att notera eventuella avgångar. Inventeringen gäller f ö alltid även när man inte har bekymmer med snytbagge. Rotröteproblematiken är svår att komma åt, men behandling mot den bör alltid vidtas enligt de rekommendationer som finns. Efter angrepp av röd tallstekel kan man få sekundärangrepp av andra skadegörare, som då kan döda träden. Vill man minska risken för sekundära skador kan man välja att "sanitetsgallra" kraftigt skottklippta tallar. Skadegörare på marginalen som diplodia pinea, bastborrar, knäckesjuka, lärkborre, skarptandad barkborre m fl bör alla verksamma inom skogsbruket ha lite koll efter och notera förekomst på SLU:s skogsskadesida. På sikt bör skogsägaren sköta sin skog så att den håller sig så vital som möjligt Vid föryngringsåtgärder och röjning ska man sträva efter att ståndortsanpassa inför framtiden. En större diversitet i skogsbruket bör ge förutsättningar för att ha alternativ i sitt skogsbrukande och kunna möta framtida skadegörare bättre.