Fältförsök med Bugstop 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fältförsök med Bugstop 2002"

Transkript

1 Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, Uppsala 2002

2 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE... 3 RESULTAT... 4 SNYTBAGGESKADOR... 4 TORKSKADOR... 6 BEHANDLINGSSKADOR... 7 Plantmortalitet... 8 HYLTEFÖRSÖKET... 8 SLUTSATSER... 9 REFERENSER... 9 TABELLBILAGA Bakgrund Sedan 1995 har institutionen för entomologi, SLU, studerat skyddseffekten mot snytbagge för vaxbehandlade plantor (Bugstop) i fält. Studierna har genomförts både som uppföljningar av praktiska planteringar och genom mer kontrollerade försök. Försöken har genomförts på uppdrag av Stora Enso Skog AB. Att spruta ett skyddande lager med vax på den nedre delen av plantans stam har i de flesta av tidigare års försök givit ett relativt gott skydd mot snytbaggeskador, under åtminstone det första året i fält. En sammanställning av samtliga kända studier med Bugstop gjordes i utredningen Bugstop utredning av nuvarande kunskap, ekonomi och framtid (Stora Enso Skog, internutredning 2002). Skadorna av snytbagge i dessa försök reducerades från 49 till 28 % och andelen snytbaggedödade plantor mer än halverades, från 41 till 16 %. Även under 2002 har ett flertal praktiska planteringar med vaxbehandlade plantor på några av Stora Ensos bevakningar inventerats. Dessa inventeringar har ett stort praktiskt värde genom att jämförelsen mellan behandlade och obehandlade plantor kan göras på ett relativt stort antal hyggen med delvis olika geografiskt läge, marktyp, exponering osv. Det har också bedömts som viktigt att kunna jämföra skyddseffekten för Bugw98 med tidigare års praktiska försöksplanteringar med andra typer av vaxer. Under 2002 har SLU, institutionen för entomologi, genomfört ytterligare två delförsök med Bugstop på uppdrag av Stora Enso Skog AB: 1. Fältförsök med Bugstop Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar (Hellqvist 2002) 2. Fältförsök med Bugstop Resultat från försök med olika vaxtyper (Hellqvist 2002 b) Planerna för årets försök har gemensamt utformats av Kristin Haga och Mats Karlbom, Stora Enso Skog AB, Jarl Petersen, Norsk Wax och Claes Hellqvist, institutionen för entomologi, SLU. Allt fältarbete gjordes av Claes Hellqvist som också ansvarar för sammanställning och redovisning av försöket. Göran Nordlander, institutionen för entomologi, SLU, har bidragit med värdefulla synpunkter på försöksuppläggningen.

3 Utförande Under 2002 inventerades 15 praktiska planteringar på Hagge, Storfors och Dalälvens bevakning (Tabell 1). Urvalet av hyggen för försöket gjordes av resp bevakning. Varje hygge delades in i tre jämförbara delar som planterades med obehandlade kontrollplantor, permetrinbehandlade plantor resp vaxbehandlade plantor (Bugw98). Utläggning av försöksytor på Dalälvens bevakning gjordes av personal från SLU medan bevakningarna själva ansvarade för försöksyteutläggning på övriga hyggen. Försöksytorna planterades i början och mitten av juni. Alla plantor i försöket var Planta 80 gran och var odlade vid Plantskolan Sjögränd. För plantbeställning, transport och plantering ansvarade resp bevakning. Efter plantering markerades 100 plantor per försöksled i en linje diagonalt över ytorna. Tabell 1. Beskrivning av försökshyggen för inventering av praktiska planteringar (K=kontroll, V=Bugw98, P=permetrin) Bevakning Lokal Försöksled Areal Bonitet Avverkat 1 Dalälvens Masmästarbotten K,V,P 6.3 T27 Sep Dalälvens Timmermyren K,V,P 9.4 T25 Sep Dalälvens Tjäderfallet K,V,P 17.9 G26 Aug Dalälvens Västra Vad K,V,P 13.9 G25 Maj Dalälvens Utjorden K,V,P 16.7 T28 Nov Hagge Mörttjärnstorp K,V,P 8.0 G26 Maj Hagge Gränse K,V,P 7.3 G26 Juli Hagge Gränsesticket K,V,P 5.0 G28 Juli Hagge Södra Hoberget K,V,P 11.9 G28 Feb Hagge Norra Hoberget K,V,P 11.9 G28 Feb Storfors Hallåsen K,V,P 5.8 G24 Juli Storfors Äspviken K,V,P 5.5 G26 Juli Storfors Blåsjön K,V,P 5.6 G30 Juli Storfors Halla K,V,P 4.3 G26 Juli Storfors Franstorp K,V,P 4.5 G28 Maj 1999 Under sommaren och hösten 2002 genomfördes tre inventeringar. Vid den första inventeringen under perioden 1-10 juli inventerades försöksytorna 1-3 samt 6-8. En andra inventering gjordes augusti, då ytorna 4-5 och 9-12 inspekterades. Slutinventering av de praktiska planteringarna gjordes under perioden 3-25 september Vid denna inventerades de försöksytor som ännu inte inspekterats (13-15). Dessutom återinspekterades de försöksytor som inventerades i juli (1-3 och 6-8). Resultaten från de två första inventeringarna avrapporterades till uppdragsgivaren 12 juli resp 28 augusti Vid inventeringen registrerades för varje planta plantvitalitet, skadegrad av snytbagge samt övriga skador på plantan.

4 Förutom de 15 praktiska planteringarna på Dalälvens, Storfors och Hagge bevakning lades ett försök ut 20 km söder om Hyltebruk i södra Halland. I detta försök användes endast permetrin- och vaxbehandlade plantor. Plantorna till försöket kom från Svenska skogsplantor AB. De vaxbehandlade plantorna i försöket skickades upp till plantskolan Sjögränd för behandling. Plantorna behandlades med Bugw101 och behandlingen utfördes med fontänspruta. Permetrinplantorna levererades direkt från Svenska skogsplantor till planteringslokalen. Försökshygget avverkades vintern 2001/2002 och risrensades samt markbereddes under försommaren. Plantering av försöket utfördes veckan efter midsommar och omfattade ett ha vardera per försöksled. Försöket inventerades 18 september. Vid inventeringen inspekterades 200 plantor per försöksled med samma inventeringsrutiner som för de praktiska planteringarna. På grund av de kraftiga torkskadorna i detta försök (se Resultat) kompletterades inventeringen med en registrering av kvarvarande barrmassa. Resultat Snytbaggeskador Snytbaggeskadorna varierade kraftigt mellan de olika planteringarna (Figur 1, Tabell 3). Även vid tidigare års inventeringar av praktiska planteringar har liknande variationer i frekvensen snytbaggeskadade plantor registrerats. Skillnader i bonitet, hyggesvilans längd, snytbaggepopulationens storlek inom området, typ av markberedning och geografiskt läge har tillsammans varit faktorer som bestämt skadetrycksnivån på de enskilda hyggena Dalälvens bev Snytbaggedödade Snytbaggeskadade Hagge bev Storfors bev 50 Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 1. Snytbaggeskadornas fördelning på de 15 planteringarna.

5 Inom alla tre bevakningarna fanns både hyggen med mycket låga skadenivåer och hyggen med omfattande skador och plantdöd. Knappt en tredjedel, 32.9 %, av samtliga oskyddade plantor i försöket fick skador av snytbagge under det första året i fält (Tabell 2). På ett av hyggena på Storfors bevakning, Hallåsen, angreps 64 % av plantorna och nästan alla dog av sina skador. På ytterligare tre hyggen på Storfors bevakning samt på ett av hyggena på Dalälvens bevakning var mer än varannan oskyddad planta skadad av snytbagge. Som kontrast var snytbaggeskadorna på kontrollplantorna på två av hyggena på Dalälvens bevakning och på ett hygge vardera på övriga bevakningar lägre än 5 %. Snytbaggeskador drabbade huvudsakligen plantor som var satta utanför det markberedda området eller i humus. På några av hyggena med mycket kraftiga skador förkom dock även gnag på plantor som var satta i mineraljordshög. På samtliga femton av de inventerade hyggena utom ett reducerade vaxbehandlingen snytbaggeskadorna (Figur1, Tabell 3). Undantaget var försöksytan vid Blåsjön på Storfors bevakning där alla behandlingar hade endast marginella skador. På de flesta hyggen var skillnaden i angrepp mellan vaxbehandling och kontrollplantor stor. Variationen i angrepp mellan olika lokaler var dock, som nämnts, stor. Av 1500 obehandlade kontrollplantor angreps 32.9 % av snytbagge mot 8.7 % för plantorna behandlade med Bugw98. Detta resultat är något bättre än under 2001 då 29.2 % resp 12.2 % blev angripna. Denna skadenivå var i sin tur något lägre än i tidigare motsvarande försök. Tabell 2. Andel plantor som skadats eller dödats av torka, snytbagge eller annan orsak (N=1500) Behandling Torkskador Snytbaggeskador Övriga skador Totalt påverk död påverk död påverk död påverk död Obehandlade Bugw Permetrin Av de angripna vaxplantorna dog ungefär hälften av skadorna mot två tredjedelar av kontrollplantorna. Av de permetrinbehandlade plantorna som angreps av snytbagge dog endast 28 % av skadorna. Gnagen på permetrinbehandlade plantor var oftast ganska små vilket gjorde skadorna mindre allvarliga (Figur 2). Medelskadan på en permetrinbehandlad planta var bara hälften mot de obehandlades skador medan skadorna för de vaxbehandlade plantorna var intermediära. De totala angreppen på permetrinplantor var högre än vaxplantornas medan ungefär lika många plantor dog av snytbaggeskador. Hyggesvilan på de olika försökslokalerna varierade från ett till fyra år (Tabell 1). På två av bevakningarna fanns ett relativt tydligt samband mellan hyggesvilans längd och storleken på snytbaggeskadorna. Fyra av försökslokalerna på Storfors bevakning var avverkade sommaren 2001 och hade alltså en hyggesvila på en knapp säsong. På dessa hyggen var i medeltal 57 % av de obehandlade plantorna skadade av snytbagge. På det femte hygget på Storfors bevakning, Franstorp, var hyggesvilan tre år och här var endast en planta angripen. Ett liknande mönster är tydligt även på Hagge bevakning. På tre hyggen med treårig hyggesvila var i medeltal 36 % av kontrollplantorna skadade medan på två hyggen med fyraårig hyggesvila var 7.5 % av plantorna snytbaggeangripna. Det hygge som användes för specialförsöket 2002 (Hellqvist 2002) var beläget på Hagge bevakning var också fyraårigt. Även här var snytbaggeskadorna överlag låga, 22 %, trots att hälften av plantorna sattes i humus. På Dalälvens bevakning var variationen i hyggesvilans längd mindre och inget tydligt samband med skador av snytbagge kunde urskiljas.

6 120 Kontroll Bugw98 Permetrin 100 Antal skadade: 511 Medelskada: 3.65 Antal skadade: 132 Medelskada: 2.79 Antal skadade: 212 Medelskada: 1.94 Antal skadade plantor Skadegrad Skadegrad Skadegrad Figur 2. Fördelning av skadegrad på snytbaggeskadade plantor. För förklaring av skadegrad, se Utförande Några hyggen slutinventerades redan i slutet av augusti. Detta kan innebära att ytterligare plantor kan ha angripits senare under hösten. Ganska få plantor hade dock pågående angrepp vilket gör att några mer omfattande angrepp senare under hösten, efter inventeringen, inte är att vänta. Torkskador Några av försökslokalerna på Dalälvens och Hagge bevakning drabbades av kraftiga skador av torka (Figur 3). Skadorna drabbade samtliga försöksled hårt men var kraftigast för de permetrinbehandlade plantorna. Vaxbehandlade plantor och kontrollplantor drabbas av torkskador i ungefär samma utsträckning. Liknande skador, lokalt ännu svårare, drabbade även de praktiska planteringarna i norra Uppland under 2001 (Hellqvist 2001). Även då var skadorna allvarligast för de permetrinbehandlade plantorna. Båda åren har dominerats av en lång högtrycksperiod utan regn och med höga temperaturer veckorna efter plantering. Från mitten av maj till 11 juni kom troligtvis ingen nederbörd alls. Enligt SMHI:s beräkningar klassades markfuktigheten i det aktuella området den 10 juni som Extremt torrt och brandrisken som Extremt stor (SMHI 2002). En bidragande orsak till skadorna kan också vara att på vissa hyggen har plantorna satts i relativt små mineraljordshögar som lagts ovanpå humusen. Under de senaste årens extremt torra försomrar har dessa högar torkat ut. För att liknande skador i framtiden ska undvikas bör högarna göras flackare och plantorna sättas djupare så att de får kontakt med underliggande humus. Man kan även se ett mönster där torkskadorna är allvarligare på hyggen där mineraljorden huvudsakligen bestått av grövre material. I dessa högar sker uttorkningen snabbt. På ett av hyggena på Dalälvens bevakning, Masmästarbotten, bestod mineraljorden främst av sand med en bättre kapillaritet. Här var också torkskadorna radikalt lägre än på övriga försökslokaler i området.

7 70 60 Dalälvens bev Torkdödade Torkskadade Hagge bev Storfors bev 50 Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 3. Torkskadornas fördelning på de 15 planteringarna. Orsaken till torkskador kan dock även vara ett uttryck för allvarliga brister i planthanteringen. De två planteringarna Mörttjärnstorp och Gränse på Hagge bevakning ligger endast några hundra meter från varandra. Av dessa var den torrare sluttningen vid Mörttjärnstorp nästan helt befriad från torkskador medan torkskadade plantor var vanliga på det fuktigare och plana hygget Gränse. Tänkbara anledningar till dessa skillnader kan vara dels vitalitetsskillnader i det utsatta plantmaterialet eller skillnader i väderförhållandena i samband med plantering. Efter kontakt med den plantör som skötte planteringarna visade det sig att till hygget med ringa skador levererades plantorna samma dag som planteringen startade. På det andra hygget, Gränse, blev plantorna stående i oöppnade kartonger under två veckor före plantering. Plantören menade också att plantkvaliteten på dessa plantor var så låg att de aldrig borde ha satts. Uppenbarligen kan logistiken och rutinerna i samband med plantering förbättras. Behandlingsskador I de praktiska fältförsöken 2001 användes vaxformuleringen Bugw93. Detta vax ger en god skyddseffekt men även en alltför hög andel plantor med behandlingsskador. Skadorna har i första hand uppträtt på exponerade lägen i humus på torra hyggen. Under år 2000 och 2001 fälttestades i mindre skala plantor behandlade med titanvax, Bugw98 (Hellqvist 2001). De lovande resultaten från dessa tester, med betydligt färre behandlingsskadade plantor, medförde att alla plantor som vaxades hösten 2001 behandlades med Bugw98. Resultaten från årets försök indikerar att behandlingsskador av den typ av som under tidigare år förekommit i exponerade lägen är med Bugw98 mycket sällsynta. Enstaka plantor satta i humus i sydläge har haft vax som varit mjukt. Inga plantor har dock haft de typiskt bruna färgförändringarna i vaxet som under tidigare år registrerats för AW5530, Bugw93 och Bugw97. Detta kan antingen bero på att behandlingsskadorna faktiskt minskat eller på att man

8 med det vita titanvaxet inte ser behandlingsskadorna. Med ett mer transparent vax, som Bugw93 och Bugw97, syns färgförändringarna tydligt. Om man med Bugw98 inte ser färgförändringarna är det mycket svårt att särskilja behandlingsskador från vanliga torkskador. Eftersom andelen torkskadade plantor för Bugstop inte påtagligt avviker från övriga behandlingar bör dock de rena behandlingsskadorna, orsakade av att vaxet smälter och skadar kambiet, vara relativt låga. En mindre del av plantorna var drabbade av andra typer av skador. I några fall var skotten brunfärgade utan att plantorna visade symptom på torka. Några plantor i försöket var också utsatta för betskador. Plantmortalitet Totalt dog 25.4 % av de totalt 4500 plantorna i årets praktiska planteringar och 63.9 % var helt oskadade. Vaxbehandlingen medförde en halvering av plantmortaliteten efter en säsong i fält (Tabell 2). Plantavgången för de permetrinbehandlade plantorna var några procentenheter högre än för de vaxbehandlade. För de obehandlade plantorna svarade torkskador för 38 % av avgången och snytbaggeskador för 62 %. Av de döda vaxbehandlade plantorna hade 74 % dött av torka och 24 % av snytbaggeskador. Högsta andelen torkdödade plantor registrerades för de permetrinbehandlade där 83 % av de döda plantorna dog av torka medan 17 % dog av snytbaggeskador. 100 Dalälvens bev Hagge bev Storfors bev 90 Döda plantor Skadade plantor Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 4. Antal skadade resp döda plantor totalt på de 15 planteringarna efter en säsong i fält Hylteförsöket De vaxbehandlade plantorna i försöket i Hylte drabbades av mycket omfattande torkskador medan de flesta permetrinbehandlade plantorna var vitala. Orsaken till skadorna kan med stor säkerhet härledas till hur plantorna behandlades innan plantering. Dels utsattes de vaxbehand-

9 lade plantorna för en lång transport till och från plantskolan Sjögränd. Dels har plantorna enligt uppgift blivit stående i oöppnade kartonger på hygget i mellan en och två veckor innan plantering. Detta sammantaget gör att plantornas kondition vid plantering med största sannolikhet var mycket låg. Torkskadorna yttrade sig dels i en mycket hög plantdödlighet, dels att alla levande vaxbehandlade plantor tappat nästan samtliga fjolårsbarr. Dessa plantor hade därför bara små tofsar med årsbarr på en i övrigt kal stam. I medeltal återstod endast 3.5 % av fjolårsbarrmassan. Under det första året dog 70 % av vaxplantorna, 7 % av snytbaggeskador och resten av torkskador. Totalt angreps 12 % av vaxplantorna av snytbagge. Av de 200 permetrinplantorna i försöket angreps 8 % av snytbagge och en planta (0.5 %) dog av skadorna. Den totala plantavgången för permetrinplantorna var 6.5 %. Av dessa hade 3.5 % dött av torkskador och 3.0 % av behandlingsskador. Behandlingsskadorna för permetrinplantorna yttrade sig som skador i kambiet vid rothalsen men en ansvällning strax ovanför. Slutsatser - Variationen i snytbaggeangrepp mellan de olika försökslokalerna var mycket stor - På samtliga femton av de inventerade hyggena utom ett reducerade vaxbehandlingen snytbaggeskadorna. Snytbaggeskadorna på de obehandlade kontrollplantorna var nästan fyra gånger så höga som för vaxbehandlade plantor - Vaxbehandlingen gav i de praktiska planteringarna ett lika gott skydd mot snytbaggeskador som permetrinbehandling - Flera av försökslokalerna drabbades av mycket omfattande torkskador. Permetrinplantorna var något mer utsatta för torkskador än kontrollplantor och vaxbehandlade plantor - Med Bugw98 har de behandlingsskador hos vaxbehandlade plantor som under tidigare år varit vanligt förekommande i exponerade lägen mer eller mindre försvunnit - Den totala plantmortaliteten efter ett år i fält var i medeltal 35.0, 23.3 och 17.9 % för obehandlade, permetrinbehandlade resp vaxbehandlade plantor. För de två sistnämnda svarade torkskador för merparten av avgången medan skador av snytbagge huvudsakligen orsakade kontrollplantornas död Referenser Hellqvist, C Fältförsök med Bugstop Resultat från praktiska planteringar och försök med olika vaxtyper samt återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, institutionen för entomologi. Stencil. 12 s Hellqvist, C Fältförsök med Bugstop Resultat från försök med olika vaxtyper. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, inst f entomologi. Stencil Hellqvist, C. 2002b. Fältförsök med Bugstop Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, inst f entomologi. Stencil SMHI Väder och Vatten, Nr 6 juni SMHI, Norrköping.

10 Tabellbilaga Tabell 3. Sammanställning av skador och plantmortalitet för 15 praktiska planteringar. För behandlingarna är K = kontrollplantor, V = vaxbehandlade plantor och P = permetrinbehandlade plantor. N=100 Lokal Bevak- Behand- Torkskador Snytbaggeskador Övriga skador Antal Antal Oskadade ning ling påverk död påverk död påverk död påverkade döda plantor 1 Masmästarbotten Dalälven K Masmästarbotten Dalälven V Masmästarbotten Dalälven P Timmermyren Dalälven K Timmermyren Dalälven V Timmermyren Dalälven P Tjäderfallet Dalälven K Tjäderfallet Dalälven V Tjäderfallet Dalälven P Västra Vad Dalälven K Västra Vad Dalälven V Västra Vad Dalälven P Utjorden Dalälven K Utjorden Dalälven V Utjorden Dalälven P Mörttjärnstorp Hagge K Mörttjärnstorp Hagge V Mörttjärnstorp Hagge P Gränse Hagge K Gränse Hagge V Gränse Hagge P Gränsesticket Hagge K Gränsesticket Hagge V Gränsesticket Hagge P S Hoberget Hagge K S Hoberget Hagge V S Hoberget Hagge P N Hoberget Hagge K N Hoberget Hagge V N Hoberget Hagge P Hallåsen Storfors K Hallåsen Storfors V Hallåsen Storfors P Äspviken Storfors K Äspviken Storfors V Äspviken Storfors P Blåsjön Storfors K Blåsjön Storfors V Blåsjön Storfors P Halla Storfors K Halla Storfors V Halla Storfors P Franstorp Storfors K Franstorp Storfors V Franstorp Storfors P

11

Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält

Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält Uppdrag Bergvik Skog AB Claes Hellqvist, SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala Dec 2011 Bakgrund Sedan mitten av 1990

Läs mer

Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011

Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011 Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011 Resultat efter en, två och tre säsonger i fält Uppdrag Svenska Skogsplantor AB Claes Hellqvist Henrik Nordenhem SLU, Institutionen för ekologi,

Läs mer

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält Anders Lindström Claes Hellqvist Högskolan Dalarna Akademin Industri och Samhälle Plantproduktion/Skogsetablering

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 1 Plantaktuellt Skogforsk NR. 2 211 2 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 Ovan. Såddpucken består av sammanpressad torv med ett frö. Den är ca två cm hög och väger ca 2 g. Puckens övre del är

Läs mer

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat Nr 483 2001 Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat Henrik von Hofsten & Jan Weslien Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren Slutrapport

Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren Slutrapport Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren 2010. Slutrapport Carina Härlin och Stefan Eriksson Rapport/Report 9 Asa 2014 Resultat av storskaligt försök

Läs mer

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål Jörgen Hajek, Skogforsk Vad är kvalitet? Vad är kvalitet? Kvalitet = uppfylld förväntan D v s att varan eller

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre

Läs mer

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren 2009 Slutrapport

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren 2009 Slutrapport Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren 2009 Slutrapport Carina Härlin & Stefan Eriksson Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning Rapport 4 Swedish

Läs mer

Resultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök

Resultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök Resultat från fältförsök med miniplantor 2003 samt återinventering av äldre försök Anders Lindström Claes Hellqvist Lars Håkansson Eva Stattin Högskolan Dalarna Institutionen för matematik, naturvetenskap

Läs mer

åtgärder mot SNYTBAGGEN

åtgärder mot SNYTBAGGEN åtgärder mot SNYTBAGGEN Magnus Petersson Kristina Wallertz SLU, Enheten för skoglig fältforskning Asa försökspark 360 30 Lammhult Tel 0472-26 30 00 Claes Hellqvist Göran Nordlander SLU, Institutionen för

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

SNYTBAGGE. Magnus Petersson SLU Asa försökspark

SNYTBAGGE. Magnus Petersson SLU Asa försökspark SNYTBAGGE Magnus Petersson SLU Asa försökspark När barrskog avverkats avges dofter som lockar till sig svärmande snytbaggar. Snytbaggen äter på barken på de planterade eller självföryngrade plantor som

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Skogsskador i Region Syd 2013

Skogsskador i Region Syd 2013 Region Syd för 2013 Datum 2014-03-10 Diarienr 2014/783 1(11) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Håkan Kollander, Anders Settergren Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Milena Stefanovic, Lennart Weidinger,

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver

Läs mer

Grankloner under skärm och på hygge

Grankloner under skärm och på hygge Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Grankloner under skärm och på hygge försöksbeskrivning och resultat de första två åren i försök S22S9420251 Skyttorp Mats Hannerz Arbetsrapport nr 334 1996 SkogForsk,

Läs mer

jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund

jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund Nr 452 2000 Planteringsförsök jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Älgbetesskador i tallungskog

Älgbetesskador i tallungskog ÄLGBETESSKADOR I SÖDRA GÄSTRIKLANDS VFO 2009........................................................................................................... Älgbetesskador i tallungskog Södra Gästriklands VFO

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Kartläggning av markberedning i svår terräng på SCA Skog

Kartläggning av markberedning i svår terräng på SCA Skog SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2012:10 Kartläggning av markberedning i svår terräng på SCA Skog Survey of scarification in difficult terrain at SCA Forest Alexander Edholm Examensarbete i skogshushållning,

Läs mer

Anvisningar och råd vid hyggesbränning

Anvisningar och råd vid hyggesbränning Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Anvisningar och råd vid hyggesbränning Jan Weslien Arbetsrapport nr 321 1996 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-188500 Fax: 018-188600 Serien Arbetsrapporter

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om

Läs mer

Viltskadestatistik 2005

Viltskadestatistik 2005 Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE

Läs mer

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen

Läs mer

Skogsskötselåtgärder mot snytbagge

Skogsskötselåtgärder mot snytbagge Webbhandbok, tillgänglig på www2.ekol.slu.se/snytbagge Version 1.2 Skogsskötselåtgärder mot snytbagge Göran Nordlander Göran Örlander Magnus Petersson Claes Hellqvist Göran Nordlander, Inst f ekologi,

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER B SVERIGE PORTO BETALT NR 1 2006 FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Spillningsinvetering av älg

Spillningsinvetering av älg Spillningsinvetering av älg Älgförvaltning FO Natur Version 2016-04-07 Basmetod för inventering av älg Avskjutningsstatistik, Älgobs, Spillningsinventering och kalvslaktvikter är de inventeringsmetoder

Läs mer

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant Plantor för framtidens skogar Nytt från NorrPlant 2014 www.scaskog.com En ny generation plantor tar vid Årets fröskörd av tall och contorta blev fantastisk! En del av dessa frön kommer från den tredje

Läs mer

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Ett barn av virkessvackan

Ett barn av virkessvackan PLANTaktuellt NR 3 2004 Foto: Nils Jerling En frostlänt torvmark där nästan allt utom svartgranen frusit bort. Ett exempel som visar att trädslaget kan ha en nisch i svenskt skogsbruk I detta nummer Svartgran

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2016

Prislista. Skogsplantor våren 2016 lista Skogsplantor våren 2016 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2016. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Prislista. Skogsplantor våren 2013 lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 1. SYFTE Att: restaurera de

Läs mer

Protokoll från det 1:a sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2011

Protokoll från det 1:a sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2011 Protokoll från det 1:a sammanträdet med :s styrelse 2011 Tid 14 februari 2011 kl 10.00 15.00 Plats: WWF, Ulrikdals slott i Stockholm Närvarande: Anders Blom SSR, Stig Hansson, Folkrörelserådet Hela Sverige

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad

Läs mer

Viltskadestatistik 2005

Viltskadestatistik 2005 Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE

Läs mer

Skogsskador i Region Mitt 2012

Skogsskador i Region Mitt 2012 Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries

Läs mer

GJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011

GJB 753:2. Skogsförsäkring. Försäkringsvillkor 1 januari 2011 GJB 753:2 Skogsförsäkring Försäkringsvillkor 1 januari 2011 1 Innehåll B EGENDOMSFÖRSÄKRING - SKOGSFÖRSÄKRING...3 1. Vem försäkringen gäller för...3 2. När försäkringen gäller...3 3. Var försäkringen gäller...3

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

UPPFÖLJNING AV FÖREKOMSTEN AV VÄSTLIG KNOTTER-

UPPFÖLJNING AV FÖREKOMSTEN AV VÄSTLIG KNOTTER- UPPFÖLJNING AV FÖREKOMSTEN AV VÄSTLIG KNOTTER- LAV I ÄLVRUMMETS NATURRESERVAT, TROLLHÄTTAN 2015-12-21 Rapport 2015:2 Rapport: 2015:2 ISSN: 1403-1051 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Slutrapport 12 januari 2010 Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Bo Långström 1, Gunnar Isacsson 2, Anna Björklund 1, Niklas Björklund 1 1 SLU, Uppsala, Box 7044, 750 07 Uppsala

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway EXAMENSARBETE HGU 2008 2010 Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway Peter Pettersson Course Manager ABBEKÅS GK 2010 INLEDNING Syfte Är att undersöka om man kan få en märkbar effekt av

Läs mer

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bekämpning av insekter i vårsäd Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen

Läs mer

Lokaleko. Skogen på nätet. Skellefteå distrikt. I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar

Lokaleko. Skogen på nätet. Skellefteå distrikt. I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Skellefteå distrikt Skogen på nätet I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar om de e-tjänster Skogsstyrelsen

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning

Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning Mats Hagner 2010-05-26 Grönrisplanterad 100 100 Överlevnad % 80 60 40 20 Relativ plantlängd

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

Tall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare?

Tall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare? Tall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare? och hur klarar tall Mountain Pine Beetle? Anders Fries Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU,

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutsatser Vid vårplantering är det fullt möjligt att

Läs mer

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Snytbaggeskador på Conniflexbehandlade

Snytbaggeskador på Conniflexbehandlade Examensarbete Snytbaggeskador på Conniflexbehandlade plantor en studie av tre olika markberedningsmetoder ett år efter plantering på färska hyggen Pine weevil damage in Conniflex-treated plants a study

Läs mer