Fältförsök med Bugstop 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fältförsök med Bugstop 2002"

Transkript

1 Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, Uppsala 2002

2 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE... 3 RESULTAT... 4 SNYTBAGGESKADOR... 4 TORKSKADOR... 6 BEHANDLINGSSKADOR... 7 Plantmortalitet... 8 HYLTEFÖRSÖKET... 8 SLUTSATSER... 9 REFERENSER... 9 TABELLBILAGA Bakgrund Sedan 1995 har institutionen för entomologi, SLU, studerat skyddseffekten mot snytbagge för vaxbehandlade plantor (Bugstop) i fält. Studierna har genomförts både som uppföljningar av praktiska planteringar och genom mer kontrollerade försök. Försöken har genomförts på uppdrag av Stora Enso Skog AB. Att spruta ett skyddande lager med vax på den nedre delen av plantans stam har i de flesta av tidigare års försök givit ett relativt gott skydd mot snytbaggeskador, under åtminstone det första året i fält. En sammanställning av samtliga kända studier med Bugstop gjordes i utredningen Bugstop utredning av nuvarande kunskap, ekonomi och framtid (Stora Enso Skog, internutredning 2002). Skadorna av snytbagge i dessa försök reducerades från 49 till 28 % och andelen snytbaggedödade plantor mer än halverades, från 41 till 16 %. Även under 2002 har ett flertal praktiska planteringar med vaxbehandlade plantor på några av Stora Ensos bevakningar inventerats. Dessa inventeringar har ett stort praktiskt värde genom att jämförelsen mellan behandlade och obehandlade plantor kan göras på ett relativt stort antal hyggen med delvis olika geografiskt läge, marktyp, exponering osv. Det har också bedömts som viktigt att kunna jämföra skyddseffekten för Bugw98 med tidigare års praktiska försöksplanteringar med andra typer av vaxer. Under 2002 har SLU, institutionen för entomologi, genomfört ytterligare två delförsök med Bugstop på uppdrag av Stora Enso Skog AB: 1. Fältförsök med Bugstop Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar (Hellqvist 2002) 2. Fältförsök med Bugstop Resultat från försök med olika vaxtyper (Hellqvist 2002 b) Planerna för årets försök har gemensamt utformats av Kristin Haga och Mats Karlbom, Stora Enso Skog AB, Jarl Petersen, Norsk Wax och Claes Hellqvist, institutionen för entomologi, SLU. Allt fältarbete gjordes av Claes Hellqvist som också ansvarar för sammanställning och redovisning av försöket. Göran Nordlander, institutionen för entomologi, SLU, har bidragit med värdefulla synpunkter på försöksuppläggningen.

3 Utförande Under 2002 inventerades 15 praktiska planteringar på Hagge, Storfors och Dalälvens bevakning (Tabell 1). Urvalet av hyggen för försöket gjordes av resp bevakning. Varje hygge delades in i tre jämförbara delar som planterades med obehandlade kontrollplantor, permetrinbehandlade plantor resp vaxbehandlade plantor (Bugw98). Utläggning av försöksytor på Dalälvens bevakning gjordes av personal från SLU medan bevakningarna själva ansvarade för försöksyteutläggning på övriga hyggen. Försöksytorna planterades i början och mitten av juni. Alla plantor i försöket var Planta 80 gran och var odlade vid Plantskolan Sjögränd. För plantbeställning, transport och plantering ansvarade resp bevakning. Efter plantering markerades 100 plantor per försöksled i en linje diagonalt över ytorna. Tabell 1. Beskrivning av försökshyggen för inventering av praktiska planteringar (K=kontroll, V=Bugw98, P=permetrin) Bevakning Lokal Försöksled Areal Bonitet Avverkat 1 Dalälvens Masmästarbotten K,V,P 6.3 T27 Sep Dalälvens Timmermyren K,V,P 9.4 T25 Sep Dalälvens Tjäderfallet K,V,P 17.9 G26 Aug Dalälvens Västra Vad K,V,P 13.9 G25 Maj Dalälvens Utjorden K,V,P 16.7 T28 Nov Hagge Mörttjärnstorp K,V,P 8.0 G26 Maj Hagge Gränse K,V,P 7.3 G26 Juli Hagge Gränsesticket K,V,P 5.0 G28 Juli Hagge Södra Hoberget K,V,P 11.9 G28 Feb Hagge Norra Hoberget K,V,P 11.9 G28 Feb Storfors Hallåsen K,V,P 5.8 G24 Juli Storfors Äspviken K,V,P 5.5 G26 Juli Storfors Blåsjön K,V,P 5.6 G30 Juli Storfors Halla K,V,P 4.3 G26 Juli Storfors Franstorp K,V,P 4.5 G28 Maj 1999 Under sommaren och hösten 2002 genomfördes tre inventeringar. Vid den första inventeringen under perioden 1-10 juli inventerades försöksytorna 1-3 samt 6-8. En andra inventering gjordes augusti, då ytorna 4-5 och 9-12 inspekterades. Slutinventering av de praktiska planteringarna gjordes under perioden 3-25 september Vid denna inventerades de försöksytor som ännu inte inspekterats (13-15). Dessutom återinspekterades de försöksytor som inventerades i juli (1-3 och 6-8). Resultaten från de två första inventeringarna avrapporterades till uppdragsgivaren 12 juli resp 28 augusti Vid inventeringen registrerades för varje planta plantvitalitet, skadegrad av snytbagge samt övriga skador på plantan.

4 Förutom de 15 praktiska planteringarna på Dalälvens, Storfors och Hagge bevakning lades ett försök ut 20 km söder om Hyltebruk i södra Halland. I detta försök användes endast permetrin- och vaxbehandlade plantor. Plantorna till försöket kom från Svenska skogsplantor AB. De vaxbehandlade plantorna i försöket skickades upp till plantskolan Sjögränd för behandling. Plantorna behandlades med Bugw101 och behandlingen utfördes med fontänspruta. Permetrinplantorna levererades direkt från Svenska skogsplantor till planteringslokalen. Försökshygget avverkades vintern 2001/2002 och risrensades samt markbereddes under försommaren. Plantering av försöket utfördes veckan efter midsommar och omfattade ett ha vardera per försöksled. Försöket inventerades 18 september. Vid inventeringen inspekterades 200 plantor per försöksled med samma inventeringsrutiner som för de praktiska planteringarna. På grund av de kraftiga torkskadorna i detta försök (se Resultat) kompletterades inventeringen med en registrering av kvarvarande barrmassa. Resultat Snytbaggeskador Snytbaggeskadorna varierade kraftigt mellan de olika planteringarna (Figur 1, Tabell 3). Även vid tidigare års inventeringar av praktiska planteringar har liknande variationer i frekvensen snytbaggeskadade plantor registrerats. Skillnader i bonitet, hyggesvilans längd, snytbaggepopulationens storlek inom området, typ av markberedning och geografiskt läge har tillsammans varit faktorer som bestämt skadetrycksnivån på de enskilda hyggena Dalälvens bev Snytbaggedödade Snytbaggeskadade Hagge bev Storfors bev 50 Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 1. Snytbaggeskadornas fördelning på de 15 planteringarna.

5 Inom alla tre bevakningarna fanns både hyggen med mycket låga skadenivåer och hyggen med omfattande skador och plantdöd. Knappt en tredjedel, 32.9 %, av samtliga oskyddade plantor i försöket fick skador av snytbagge under det första året i fält (Tabell 2). På ett av hyggena på Storfors bevakning, Hallåsen, angreps 64 % av plantorna och nästan alla dog av sina skador. På ytterligare tre hyggen på Storfors bevakning samt på ett av hyggena på Dalälvens bevakning var mer än varannan oskyddad planta skadad av snytbagge. Som kontrast var snytbaggeskadorna på kontrollplantorna på två av hyggena på Dalälvens bevakning och på ett hygge vardera på övriga bevakningar lägre än 5 %. Snytbaggeskador drabbade huvudsakligen plantor som var satta utanför det markberedda området eller i humus. På några av hyggena med mycket kraftiga skador förkom dock även gnag på plantor som var satta i mineraljordshög. På samtliga femton av de inventerade hyggena utom ett reducerade vaxbehandlingen snytbaggeskadorna (Figur1, Tabell 3). Undantaget var försöksytan vid Blåsjön på Storfors bevakning där alla behandlingar hade endast marginella skador. På de flesta hyggen var skillnaden i angrepp mellan vaxbehandling och kontrollplantor stor. Variationen i angrepp mellan olika lokaler var dock, som nämnts, stor. Av 1500 obehandlade kontrollplantor angreps 32.9 % av snytbagge mot 8.7 % för plantorna behandlade med Bugw98. Detta resultat är något bättre än under 2001 då 29.2 % resp 12.2 % blev angripna. Denna skadenivå var i sin tur något lägre än i tidigare motsvarande försök. Tabell 2. Andel plantor som skadats eller dödats av torka, snytbagge eller annan orsak (N=1500) Behandling Torkskador Snytbaggeskador Övriga skador Totalt påverk död påverk död påverk död påverk död Obehandlade Bugw Permetrin Av de angripna vaxplantorna dog ungefär hälften av skadorna mot två tredjedelar av kontrollplantorna. Av de permetrinbehandlade plantorna som angreps av snytbagge dog endast 28 % av skadorna. Gnagen på permetrinbehandlade plantor var oftast ganska små vilket gjorde skadorna mindre allvarliga (Figur 2). Medelskadan på en permetrinbehandlad planta var bara hälften mot de obehandlades skador medan skadorna för de vaxbehandlade plantorna var intermediära. De totala angreppen på permetrinplantor var högre än vaxplantornas medan ungefär lika många plantor dog av snytbaggeskador. Hyggesvilan på de olika försökslokalerna varierade från ett till fyra år (Tabell 1). På två av bevakningarna fanns ett relativt tydligt samband mellan hyggesvilans längd och storleken på snytbaggeskadorna. Fyra av försökslokalerna på Storfors bevakning var avverkade sommaren 2001 och hade alltså en hyggesvila på en knapp säsong. På dessa hyggen var i medeltal 57 % av de obehandlade plantorna skadade av snytbagge. På det femte hygget på Storfors bevakning, Franstorp, var hyggesvilan tre år och här var endast en planta angripen. Ett liknande mönster är tydligt även på Hagge bevakning. På tre hyggen med treårig hyggesvila var i medeltal 36 % av kontrollplantorna skadade medan på två hyggen med fyraårig hyggesvila var 7.5 % av plantorna snytbaggeangripna. Det hygge som användes för specialförsöket 2002 (Hellqvist 2002) var beläget på Hagge bevakning var också fyraårigt. Även här var snytbaggeskadorna överlag låga, 22 %, trots att hälften av plantorna sattes i humus. På Dalälvens bevakning var variationen i hyggesvilans längd mindre och inget tydligt samband med skador av snytbagge kunde urskiljas.

6 120 Kontroll Bugw98 Permetrin 100 Antal skadade: 511 Medelskada: 3.65 Antal skadade: 132 Medelskada: 2.79 Antal skadade: 212 Medelskada: 1.94 Antal skadade plantor Skadegrad Skadegrad Skadegrad Figur 2. Fördelning av skadegrad på snytbaggeskadade plantor. För förklaring av skadegrad, se Utförande Några hyggen slutinventerades redan i slutet av augusti. Detta kan innebära att ytterligare plantor kan ha angripits senare under hösten. Ganska få plantor hade dock pågående angrepp vilket gör att några mer omfattande angrepp senare under hösten, efter inventeringen, inte är att vänta. Torkskador Några av försökslokalerna på Dalälvens och Hagge bevakning drabbades av kraftiga skador av torka (Figur 3). Skadorna drabbade samtliga försöksled hårt men var kraftigast för de permetrinbehandlade plantorna. Vaxbehandlade plantor och kontrollplantor drabbas av torkskador i ungefär samma utsträckning. Liknande skador, lokalt ännu svårare, drabbade även de praktiska planteringarna i norra Uppland under 2001 (Hellqvist 2001). Även då var skadorna allvarligast för de permetrinbehandlade plantorna. Båda åren har dominerats av en lång högtrycksperiod utan regn och med höga temperaturer veckorna efter plantering. Från mitten av maj till 11 juni kom troligtvis ingen nederbörd alls. Enligt SMHI:s beräkningar klassades markfuktigheten i det aktuella området den 10 juni som Extremt torrt och brandrisken som Extremt stor (SMHI 2002). En bidragande orsak till skadorna kan också vara att på vissa hyggen har plantorna satts i relativt små mineraljordshögar som lagts ovanpå humusen. Under de senaste årens extremt torra försomrar har dessa högar torkat ut. För att liknande skador i framtiden ska undvikas bör högarna göras flackare och plantorna sättas djupare så att de får kontakt med underliggande humus. Man kan även se ett mönster där torkskadorna är allvarligare på hyggen där mineraljorden huvudsakligen bestått av grövre material. I dessa högar sker uttorkningen snabbt. På ett av hyggena på Dalälvens bevakning, Masmästarbotten, bestod mineraljorden främst av sand med en bättre kapillaritet. Här var också torkskadorna radikalt lägre än på övriga försökslokaler i området.

7 70 60 Dalälvens bev Torkdödade Torkskadade Hagge bev Storfors bev 50 Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 3. Torkskadornas fördelning på de 15 planteringarna. Orsaken till torkskador kan dock även vara ett uttryck för allvarliga brister i planthanteringen. De två planteringarna Mörttjärnstorp och Gränse på Hagge bevakning ligger endast några hundra meter från varandra. Av dessa var den torrare sluttningen vid Mörttjärnstorp nästan helt befriad från torkskador medan torkskadade plantor var vanliga på det fuktigare och plana hygget Gränse. Tänkbara anledningar till dessa skillnader kan vara dels vitalitetsskillnader i det utsatta plantmaterialet eller skillnader i väderförhållandena i samband med plantering. Efter kontakt med den plantör som skötte planteringarna visade det sig att till hygget med ringa skador levererades plantorna samma dag som planteringen startade. På det andra hygget, Gränse, blev plantorna stående i oöppnade kartonger under två veckor före plantering. Plantören menade också att plantkvaliteten på dessa plantor var så låg att de aldrig borde ha satts. Uppenbarligen kan logistiken och rutinerna i samband med plantering förbättras. Behandlingsskador I de praktiska fältförsöken 2001 användes vaxformuleringen Bugw93. Detta vax ger en god skyddseffekt men även en alltför hög andel plantor med behandlingsskador. Skadorna har i första hand uppträtt på exponerade lägen i humus på torra hyggen. Under år 2000 och 2001 fälttestades i mindre skala plantor behandlade med titanvax, Bugw98 (Hellqvist 2001). De lovande resultaten från dessa tester, med betydligt färre behandlingsskadade plantor, medförde att alla plantor som vaxades hösten 2001 behandlades med Bugw98. Resultaten från årets försök indikerar att behandlingsskador av den typ av som under tidigare år förekommit i exponerade lägen är med Bugw98 mycket sällsynta. Enstaka plantor satta i humus i sydläge har haft vax som varit mjukt. Inga plantor har dock haft de typiskt bruna färgförändringarna i vaxet som under tidigare år registrerats för AW5530, Bugw93 och Bugw97. Detta kan antingen bero på att behandlingsskadorna faktiskt minskat eller på att man

8 med det vita titanvaxet inte ser behandlingsskadorna. Med ett mer transparent vax, som Bugw93 och Bugw97, syns färgförändringarna tydligt. Om man med Bugw98 inte ser färgförändringarna är det mycket svårt att särskilja behandlingsskador från vanliga torkskador. Eftersom andelen torkskadade plantor för Bugstop inte påtagligt avviker från övriga behandlingar bör dock de rena behandlingsskadorna, orsakade av att vaxet smälter och skadar kambiet, vara relativt låga. En mindre del av plantorna var drabbade av andra typer av skador. I några fall var skotten brunfärgade utan att plantorna visade symptom på torka. Några plantor i försöket var också utsatta för betskador. Plantmortalitet Totalt dog 25.4 % av de totalt 4500 plantorna i årets praktiska planteringar och 63.9 % var helt oskadade. Vaxbehandlingen medförde en halvering av plantmortaliteten efter en säsong i fält (Tabell 2). Plantavgången för de permetrinbehandlade plantorna var några procentenheter högre än för de vaxbehandlade. För de obehandlade plantorna svarade torkskador för 38 % av avgången och snytbaggeskador för 62 %. Av de döda vaxbehandlade plantorna hade 74 % dött av torka och 24 % av snytbaggeskador. Högsta andelen torkdödade plantor registrerades för de permetrinbehandlade där 83 % av de döda plantorna dog av torka medan 17 % dog av snytbaggeskador. 100 Dalälvens bev Hagge bev Storfors bev 90 Döda plantor Skadade plantor Andel plantor, % KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP--KVP K = kontroll V = vax P = permetrin Figur 4. Antal skadade resp döda plantor totalt på de 15 planteringarna efter en säsong i fält Hylteförsöket De vaxbehandlade plantorna i försöket i Hylte drabbades av mycket omfattande torkskador medan de flesta permetrinbehandlade plantorna var vitala. Orsaken till skadorna kan med stor säkerhet härledas till hur plantorna behandlades innan plantering. Dels utsattes de vaxbehand-

9 lade plantorna för en lång transport till och från plantskolan Sjögränd. Dels har plantorna enligt uppgift blivit stående i oöppnade kartonger på hygget i mellan en och två veckor innan plantering. Detta sammantaget gör att plantornas kondition vid plantering med största sannolikhet var mycket låg. Torkskadorna yttrade sig dels i en mycket hög plantdödlighet, dels att alla levande vaxbehandlade plantor tappat nästan samtliga fjolårsbarr. Dessa plantor hade därför bara små tofsar med årsbarr på en i övrigt kal stam. I medeltal återstod endast 3.5 % av fjolårsbarrmassan. Under det första året dog 70 % av vaxplantorna, 7 % av snytbaggeskador och resten av torkskador. Totalt angreps 12 % av vaxplantorna av snytbagge. Av de 200 permetrinplantorna i försöket angreps 8 % av snytbagge och en planta (0.5 %) dog av skadorna. Den totala plantavgången för permetrinplantorna var 6.5 %. Av dessa hade 3.5 % dött av torkskador och 3.0 % av behandlingsskador. Behandlingsskadorna för permetrinplantorna yttrade sig som skador i kambiet vid rothalsen men en ansvällning strax ovanför. Slutsatser - Variationen i snytbaggeangrepp mellan de olika försökslokalerna var mycket stor - På samtliga femton av de inventerade hyggena utom ett reducerade vaxbehandlingen snytbaggeskadorna. Snytbaggeskadorna på de obehandlade kontrollplantorna var nästan fyra gånger så höga som för vaxbehandlade plantor - Vaxbehandlingen gav i de praktiska planteringarna ett lika gott skydd mot snytbaggeskador som permetrinbehandling - Flera av försökslokalerna drabbades av mycket omfattande torkskador. Permetrinplantorna var något mer utsatta för torkskador än kontrollplantor och vaxbehandlade plantor - Med Bugw98 har de behandlingsskador hos vaxbehandlade plantor som under tidigare år varit vanligt förekommande i exponerade lägen mer eller mindre försvunnit - Den totala plantmortaliteten efter ett år i fält var i medeltal 35.0, 23.3 och 17.9 % för obehandlade, permetrinbehandlade resp vaxbehandlade plantor. För de två sistnämnda svarade torkskador för merparten av avgången medan skador av snytbagge huvudsakligen orsakade kontrollplantornas död Referenser Hellqvist, C Fältförsök med Bugstop Resultat från praktiska planteringar och försök med olika vaxtyper samt återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, institutionen för entomologi. Stencil. 12 s Hellqvist, C Fältförsök med Bugstop Resultat från försök med olika vaxtyper. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, inst f entomologi. Stencil Hellqvist, C. 2002b. Fältförsök med Bugstop Resultat från återinventering av ett år gamla planteringar. Uppdrag Stora Enso Skog AB. SLU, inst f entomologi. Stencil SMHI Väder och Vatten, Nr 6 juni SMHI, Norrköping.

10 Tabellbilaga Tabell 3. Sammanställning av skador och plantmortalitet för 15 praktiska planteringar. För behandlingarna är K = kontrollplantor, V = vaxbehandlade plantor och P = permetrinbehandlade plantor. N=100 Lokal Bevak- Behand- Torkskador Snytbaggeskador Övriga skador Antal Antal Oskadade ning ling påverk död påverk död påverk död påverkade döda plantor 1 Masmästarbotten Dalälven K Masmästarbotten Dalälven V Masmästarbotten Dalälven P Timmermyren Dalälven K Timmermyren Dalälven V Timmermyren Dalälven P Tjäderfallet Dalälven K Tjäderfallet Dalälven V Tjäderfallet Dalälven P Västra Vad Dalälven K Västra Vad Dalälven V Västra Vad Dalälven P Utjorden Dalälven K Utjorden Dalälven V Utjorden Dalälven P Mörttjärnstorp Hagge K Mörttjärnstorp Hagge V Mörttjärnstorp Hagge P Gränse Hagge K Gränse Hagge V Gränse Hagge P Gränsesticket Hagge K Gränsesticket Hagge V Gränsesticket Hagge P S Hoberget Hagge K S Hoberget Hagge V S Hoberget Hagge P N Hoberget Hagge K N Hoberget Hagge V N Hoberget Hagge P Hallåsen Storfors K Hallåsen Storfors V Hallåsen Storfors P Äspviken Storfors K Äspviken Storfors V Äspviken Storfors P Blåsjön Storfors K Blåsjön Storfors V Blåsjön Storfors P Halla Storfors K Halla Storfors V Halla Storfors P Franstorp Storfors K Franstorp Storfors V Franstorp Storfors P

11

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

åtgärder mot SNYTBAGGEN

åtgärder mot SNYTBAGGEN åtgärder mot SNYTBAGGEN Magnus Petersson Kristina Wallertz SLU, Enheten för skoglig fältforskning Asa försökspark 360 30 Lammhult Tel 0472-26 30 00 Claes Hellqvist Göran Nordlander SLU, Institutionen för

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Skogsskötselåtgärder mot snytbagge

Skogsskötselåtgärder mot snytbagge Webbhandbok, tillgänglig på www2.ekol.slu.se/snytbagge Version 1.2 Skogsskötselåtgärder mot snytbagge Göran Nordlander Göran Örlander Magnus Petersson Claes Hellqvist Göran Nordlander, Inst f ekologi,

Läs mer

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER B SVERIGE PORTO BETALT NR 1 2006 FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Prislista. Skogsplantor våren 2013 lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse

Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse Tid 19 augusti 2010 kl 9.30 15.30 Plats: Grafiska huset, Barnhusgatan 22, 6 tr, Stockholm Närvarande: Röstberättigade: Tomas Ekström (ordf),

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2014

Prislista. Skogsplantor våren 2014 lista Skogsplantor våren 2014 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2014. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

MEDDELANDE 2 1997. Sk o g s v å rd s o r g a n i s a t i o n e n s å r s k o n f e rens 1996

MEDDELANDE 2 1997. Sk o g s v å rd s o r g a n i s a t i o n e n s å r s k o n f e rens 1996 MEDDELANDE 2 1997 Sk o g s v å rd s o r g a n i s a t i o n e n s å r s k o n f e rens 1996 MEDDELANDE 2/97 SKOGSVÅRDSORGANI SATIONE NS ÅRSKON FERENS 1996 Sk o g s v å rdsorganisationens å r s k o n f

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Nord 2011 PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet.

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Under april och maj besvarade 253 fastighetsägare / boende en enkät om vattentillgång och om upplevd kvalitet på sitt vatten. Enkäten

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2012

Prislista. Skogsplantor våren 2012 lista Skogsplantor våren 2012 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäongen 2012: Täckrotsplantorna hanteras i bevattnad terminal i Dalboda, Björklinge. Det

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

sommardäck på sommaren

sommardäck på sommaren sommardäck på sommaren Kör aldrig på dubbfria vinterdäck på sommaren. Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Transport och terminalhantering av plantor på Södra

Transport och terminalhantering av plantor på Södra SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:17 Transport och terminalhantering av plantor på Södra Plant transport and plant terminals at Södra Joakim Ahlberg Examensarbete i skogshushållning, 15 hp Skogsmästarprogrammet

Läs mer

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets

Läs mer

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning.

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 2. Fotopunkter. Allmänt om Fotomontagen Det är en stor vindkraftspark vilket gör det svårt att i samma bild förmedla både naturlig storlek på

Läs mer

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006 Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Information om skogsskötsel i brandområdet

Information om skogsskötsel i brandområdet Information om skogsskötsel i brandområdet Stora risker med att beträda brandhärjade områden Miljöhänsyn vid avverkning Kulturmiljöhänsyn Stöd för prioriteringar bland avsättningar Plantering Sådd Skadeinsekter

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad

Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Lars Edenius, Jonas Malmsten A, Kent Nilsson, Fredrik Stenbacka, Jon Arnemo B, Navinder Singh,

Läs mer

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/11. Maria Stenberg, Janne Hagnell, Eva Mellqvist, Ted von Proschwitz, Jan Jansson, Erik Ekre

HS Skaraborg rapport nr 1/11. Maria Stenberg, Janne Hagnell, Eva Mellqvist, Ted von Proschwitz, Jan Jansson, Erik Ekre Behandling med Ferramol i slåttervall för att förebygga skador Integrerad bekämpning av spansk skogssnigel i slåttervall HS Skaraborg rapport nr 1/11 Maria Stenberg, Janne Hagnell, Eva Mellqvist, Ted von

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

DIN NATURLIGA PARTNER

DIN NATURLIGA PARTNER 1.14 DIN NATURLIGA PARTNER Vi håller koll på ditt virke Från den rotstående skogen ända in till industrin. Sidan 2 Du skapar framtidens skog Plantering är den säkraste metoden att föryngra skog. Sidan

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 27 april 2012 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 27 april 2012 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Får publiceras omedelbart Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsknaden 27 april - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - De svenska hushållen räknar med dyrare bostadsknad - SKOP:s

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Åke Aronson och Håkan Sand D en skandinaviska vargstammen är idag större än på 100 år. Det är dock inte mer än ca 30 år sedan den betraktades

Läs mer