Skogsskador i Region Mitt 2013

Transkript

1 1(7) Datum Diarienr 2014/783 Alf Olofsson, Rolf Gransvik, Ulf Lindenbaum, Magnus Hedspång, Sven-Olle Larsson, Stefan Forsberg, Erik Häggkvist, Sven Kihlström, Staffan Dackman, Linda Munter, Karin Wågström, Per Hazell Skogsskador i Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens elva distrikt i Region Mitt (omfattande Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län) och regional skadesamordnare för skogsskador i Region Mitt (Per Hazell). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall via kontakter med andra skogliga organisationer. Denna samlade beskrivning av skogsskador inom Region Mitt kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga två regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Insektsskador Granbarkborren Sett över hela regionen ligger angreppen av granbarkborre på samma nivå som 2012, eller lägre. Gävleborgs distrikt rapporterar många fynd av färskt borrmjöl under sommaren 2013 i vindfällen som låg kvar efter stormen Dagmar (december 2011), och anser att det kan föreligga stor risk för ökade angrepp under 2014, till följd av den varma sommaren Örebro och Västmanlands distrikt rapporterar om skador på gran under 2013 troligen orsakade av torka (se även väderleksbetingade skador nedan), och påtalar att detta kan leda till större skador Västra Värmlands och Södra Dalarnas distrikt ingår i Skogsstyrelsens och SLU:s fällfångstövervakningsprogram för granbarkborre och båda distrikt rapporterar att 2013 var fällfångsterna lägre än Övriga distrikt rapporterar låga skadenivåer i nivå med skadorna 2012, främst koncentrerade till hyggeskanter, hänsynsytor samt stormluckor med färska vindfällen. Snytbaggen Distrikten har antagligen lagt olika vikt vid rapportering av skador av snytbagge, och flera distrikt i region Mitt anger att de inte fått några rapporter om allvarliga skador av snytbagge, och att nivån för 2013 har varit av samma -Slutversion Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 (7) omfattning som för Södra och Norra Dalarnas distrikt menar att omfattningen av snytbaggeskador är väldigt osäker och att det kan föreligga ett stort mörkertal i inrapporteringen, och de gör bedömningen att nivåerna är i ökande. Gävleborgs distrikt anger att nivån på skador är hög, och att det är det allvarligaste problemet efter granbarkborren. De ser ingen större skillnad jämfört med 2012, men att nivån tydligt ökat jämfört med fem år tillbaka. Övriga insektsskador Även när det gäller övriga insektsskador har det varit låga eller normala nivåer i Region mitt under Inom Södra Dalarnas distrikt, i Vansbro kommun, har man observerat döda granar till följd av sextandad barkborre. Från Särna-Idre besparingsskog inom Norra Dalarnas distrikt rapporteras ökade angrepp av märgborre runt nyupptagna hyggen under senare år, samt relativt stora angrepp av större märgborre vid distriktets tallskogsförsök väster om Mora, där en stor mängd död tallved skapats. Uppsala distrikt har observerat en liten ökning av märgborreangrepp till följd av ett ökat antal biobränsleterminaler. Övriga distrikt rapporterar ringa eller normala nivåer av märgborreangrepp. Södra Dalarnas distrikt anger att angrepp av den röda tallstekeln återkom under 2013 i liten skala, efter de tidigare angreppen som var Angreppen var små (ca 10 träd per hektar i angripna bestånd), främst i gallringsbestånd. Angreppen konstaterades i södra delen av Vansbro kommun samt i Malingsbo-Kloten i Smedjebackens kommun. Svampskador Rotticka Rottickan är ett problem inom Region Mitt, särskilt Uppsala och Örebro distrikt har lokalt stora problem. Dock bedöms skadorna ligga på samma nivå som tidigare. Gotlands distrikt nämner att omfattningen av rotticka är oklar, men att P-formen av rotticka har uppmärksammats på senare år, då den kan orsaka koncentrerad och snabb träddöd framförallt i gallringsbestånd av tall. Under 2013 rapporteras fall av rotticka på Fårö. Gråbarrsjuka Angrepp av gråbarrsjuka rapporteras från Norra Dalarnas distrikt där den förekommer för tredje året, i huvudsak på äldre tallskog i höjdlägen i Mora, Orsa och Rättvik. Även Gävleborgs distrikt har noterat gråbarrsjuka under 2013 för de nordvästra delarna av Gävleborgs län. Askskottsjuka Askskottsjukan rapporteras som allmänt förekommande med omfattande skador inom askens utbredningsområde (främst distrikten Örebro, Västmanland, Uppsala, Sörmland, Stockholm och Gotland), men någon egentlig nivå på hur stor andel av askarna som är skadade finns inte. Omfattningen verkar dock inte ha ökat under 2013.

3 (7) Almsjuka Även när det gäller almsjukan är den allmänt förekommande inom sitt utbredningsområde inom Region Mitt (motsvarande distrikt som för askskottsjukan). Gotlands distrikt har gjort en mer omfattande rapportering om almsjukans utbredning, eftersom almsjuka har bekämpats på Gotland sedan 2006, i början i mycket liten omfattning. Skogsstyrelsen har därefter fortsatt genomföra bekämpningsinsatser mot almsjuka fram till våren 2013, se tabell 1. Under 2013 beviljade EU-kommissionen, 35 miljoner kronor för ett 5-årigt Life + Nature projekt på Gotland, LifeELMIAS, vilket har som huvudsyfte att bekämpa almsjukan på ön, främst för att försöka säkerställa naturvärden i Natura 2000 områden med alm, men även ask. Projektkoordinator är Skogsstyrelsen, Gotlands distrikt och partners i projektet är SLU, Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland och Naturvårdsverket. Aktiviteter för att minska effekterna av askskottsjuka ingår i mindre omfattning i projektet. Tabell 1. Almsjuka träd på Gotland år Åren är indelade i verksamhetsår 1 april till den 31 mars påföljande år. Almsjuka = infärgade kärlsträngar, Boträd = yngel av almsplintborren, Riskträd = risk för att smittas med almsjuka via rotkontakt År Almsjuka Boträd Riskträd * * År 2011/12 riskträd + almsjuka träd Övriga svampskador Norra Dalarnas distrikt nämner omfattande skador i planteringar (speciellt höstplanteringar) på flera platser inom distriktet. Angreppen bedöms till en del vara tallskytte, men orsaken har varit svår att fastställa. Uppsala distrikt nämner skador av törskate i medelålders bestånd i Norduppland med stor andel angripna träd. Inom Örebro län förekommer det sedan flera år skador i framförallt planterade medelålders granbestånd i jordbruksbygder. Skadorna bedöms främst bero på honungsskivling, även om detta troligen är en sekundär orsak och huvudorsaken är felaktigt trädslagsval (lermarker), klimatfaktorer, näringsobalanser och torka (se även väderleksbetingade skador).

4 Väderleksbetingade skador (7) Stormskador Region Mitt har varit ovanligt förskonat från större stormskador under det i övrigt ganska stormiga Såväl de två större stormarna i södra Sverige, Simone den oktober, och Sven den 5-6 december, som även de två stora stormarna i norr, Hilde den november samt Ivar den december, passerade i huvudsak söder respektive norr om regionen. Ett visst mått av stormskador förekom dock, främst i norra Gävleborgs län, vilket redovisas nedan. För mer omfattande redovisningar av skadeverkningarna av de ovan nämnda stormarna, hänvisas till motsvarande sammanställningar av skogsskador för Region Syd respektive Region Nord för Västra Värmlands distrikt rapporterar om några dagars hård vind från nordnordost, vilket renderat vindfällen i hyggeskanter mot norr. Bedömningen är att det ligger något mer vindfällen än normalt i hyggeskanter och som strövindfällen i bestånd. Södra Dalarnas distrikt bedömer att den samlade mängden vindfällen från de fyra ovan nämnda stormarna uppgår till ca m 3 sk inom distriktet. Gävleborgs län var det distrikt som drabbades hårdast av stormskador inom region Mitt. Flera oväder passerade länet, med spridda skador inom nygallrade bestånd samt fröträd. Den storm som gav tydliga och mätbara skador var stormen Ivar (12-13 december). Skadorna från stormen Ivar finns spridda över landskapet Hälsingland, men i huvudsak inte med så omfattande skador som efter stormen Dagmar (26 december, 2011). Dock vid länsgränsen mot Västernorrlands län är skadorna större från Stormen Ivar än stormen Dagmar, och riktigt omfattande skador av stormen Ivar återfinns i nordöstra kanten av Gävleborgs län med halva Ljusdals kommun, halva Hudiksvalls kommun samt hela Nordanstigs kommun. Totalt omfattas ett område på cirka hektar skogsmark av omfattande skador, och den bedömda volymen stormskadad skog efter stormen Ivar inom Gävleborgs län (landskapet Hälsingland) bedöms till ca 1 miljon m 3 sk. Även Gotland drabbades av stormskador under 2013, men i detta fall av stormen Simone den oktober. Uppskattningsvis blåste ca 6000 m 3 sk ner, huvudsakligen på södra Gotland, i hyggeskanter, vägkanter mm. Snöbrott Även när det gäller snöbrott har i huvudsak Region Mitt varit förskonad från skador under 2013, med några undantag. Örebro distrikt drabbades under de sista dagarna av 2012 (föregående år) av omfattande snöbrottsskador, främst lokaliserade till höjdlägen över 200 m.ö.h. i Örebro, Nora, Karlskoga, Ljusnabergs kommuner samt delar av Hällefors kommun. Skadorna förekom främst i gallringsbestånd, men även äldre skog drabbades. Under 2013 har mycket arbete lagts ner på upparbetning av merparten av skadorna. Uppsala distrikt drabbades av relativt stora snöbrottsskador i ett område norr om Uppsala och därifrån österut mot Roslagskusten.

5 (7) Stockholms distrikt rapporterar omfattande snöbrottsskador i delar av Stockholms län i en zon några mil in från kusten i södra delen av länet upp mot Norrtälje samt i ett stråk upp mot Edsbro. Totalt bedöms volymen snöbrottsskadad skog till ca m 3 sk. Frosttorka Flera distrikt inom regionen rapporterar om frosttorka på plantor och annan vegetation som en följd av extrema väderleksförhållanden under våren 2013 med tjälad mark i kombination med stark sol. Detta innebär att vintergröna växter börjar transpirera i solvärmen, utan att få tillgång på vatten från den tjälade jorden, vilket medför att hela eller delar av de vintergröna delarna av växterna (plantorna) dör. Ofta överlever dock knopparna, och om inte skadorna är för omfattande kan växterna skjuta nya skott och överleva, dock med en viss tillväxtförlust. Södra delarna av Västra Värmlands distrikt (Årjäng, Säffle och Arvika kommuner) rapporterar torkade plantor, främst på nyligen planterade hyggen. Inga uppgifter på drabbad areal. Vid uppföljning av skadorna under sommaren, visade sig många plantor ha återhämtat sig och skjutit skott. Västra delarna av Södra Dalarnas distrikt noterar frosttorka på enar. Västmanlands distrikt har observerat skador av frosttorka över hela Västmanlands län. I Uppsala distrikt observerades skador av frosttorka på plant- och ungskog i exponerade lägen (beståndskanter, hyggen), något som dock inte påverkat beståndens överlevnad i någon större omfattning. Övriga väderleksbetingade skador Den varma och nederbördsfattiga sommaren innebar risk för torkstress, något som en del distrikt noterat. Västmanlands distrikt har noterat flera bestånd över hela länet som uppvisade symptom på torkstress. Distriktet konstaterar att detta innebär att detta innebär en ökad risk för insektsskador under Som beskrivits ovan har man på Örebro distrikt noterat skador på planterad medelålders gran på f.d. jordbruksmark, där just torka bedöms vara en av de utlösande faktorerna. Skador orsakade av däggdjur Skador framförallt orsakade av klövvilt (älg, kronvilt och rådjur och i viss mån dovvilt), men även sorkskador rapporteras här. Älgskadorna som dominerar har inventerats systematiskt med älgbetesinventering (ÄBIN), men under 2013 har ÄBIN endast utförts i delar av Gävleborgs distrikt. De distrikt som inte genomfört någon inventering redovisar kortare samlade bedömningar av betesskador mm. Nedan redovisas skador av däggdjur samlat för varje distrikt i regionen.

6 (7) Västra och Östra Värmland Avsaknaden av systematisk inventering gör det svårt att bedöma älgskadornas nivå. Norra Dalarna När det gäller älgskador rapporteras en varierande bild, möjligen är detta en tendens att skillnaderna mellan olika områden har blivit större. Särna-Idre besparingsskog rapporterar enligt sin inventering att de färska skadorna var ca 12 %. Vissa rapporterar att det inte är några problem alls utom möjligen med vandringsälgar medan andra menar att det blivit värre. På några stora (sammanlagt ca 90 ha) hyggen kring Gesundaberget konstaterades i slutet på 2013 att en stor andel sådda tallplantorna var uppryckta (tjäder?). Det förekom där även omfattande betesskador av älg. Södra Dalarna Omfattningen av Älgskador är dåligt kartlagda inom distriktet, då det saknas ÄBIN inom de flesta älgförvaltningsområden. Men inom två älgförvaltingsområde som berör distriktet har Svensk naturförvaltning AB på uppdrag av Sveaskog utfört en älgskadeinventering som har stora likheter med ÄBIN. Förvaltningsområdena som berörs är Gävle-Dala och Malingsbo- Kloten. Gävle-Dala Gävle-Dala älgförvaltningsområde berör delar av kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Hedemora inom distriktet. Området berör även Gävleborgs distrikt. Enligt inventeringen var det på 5,8% +/- 1,8 färska skador på tall vintern 2012/2013. Svensk naturförvaltning AB har tidigare år genomfört liknade inventeringar i området och menar att skadorna är i minskade. Skadenivån bedöms nu ligga inom det acceptabla. Malingsbo-Kloten Malingsbo-Kloten älgförvaltingsområde berör en del av Smedjebackens kommun, men även Västmanlands och Örebro distrikt. Därifrån rapporteras 9 % +/- 3,4 % färska skador på tall vintern 2012/2013. Trots den höga skadenivån bedöms det, utifrån områdets förutsättningar, att älgskadorna ligger inom en acceptabel nivå. Gävleborg I distriktet har ÄBIN utförts omfattade de två nordligaste älgförvaltningsområdena i Ljusdals, Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner och de är sedan flera år mycket hårt drabbade med cirka 20 procent färska skador på ungtall varje år. Ett älgförvaltningsområde, Strömsbruk, har en bättre skadebild än övriga. Där ligger skadenivåerna på 3,8 procent, vilket dock är över skogsbrukets mål på 2 procent årliga skador. Örebro Betesskador utgör ett oförändrat stort problem. Detta medför svårigheter att föryngra med tallskog där så är lämpligt och att gran planteras istället. De höga stammarna av klövvilt innebär även stora svårigheter att föryngra med

7 (7) löv och ädellövskog. Förutom betesskador orsakar klövviltet, främst kronvilt, på sina håll barkgnag i medelålders granbestånd. Västmanland Höga klövviltstammar orsakar lokalt stora problem med föryngring och barkskador. Ofta väljer skogsägare att föryngra med gran framför tall och löv. I södra delen av länet (Västerås och Arboga) finns stora kronviltstammar som lokalt orsakar stora skador genom barkgnag. Uppsala Nivån på älgskador bedöms ligga på samma nivå som tidigare eller på ökande nivåer. Lokalt är det svårt att nå godtagbara föryngringar med tall. Rönn och asp betas lokalt hårt. Fortsatt stora älgskador inom Tierps och Älvkarleby kommuner. Skador av rådjur är små då en lokalt mycket stark lodjursstam håller nere rådjurspopulationen. När det gäller kronvilt ger ökande stammar ökande skador på yngre till medelålders granskog. Skadorna är ännu koncentrerade till södra och västra delen av distriktet, men i takt med att kronviltet expanderar norrut och österut förväntas skadebilden följa med. Trots en snörik vinter rapporteras få skador av sork. Hösten 2013 har inte indikerat någon ökande sorkpopulation. Sörmland Älg, kronvilt och dovvilt förekommer i länet och orsakar ett hårt betestryck. Även bäver förekommer och påverkar med fördämningar och gnagskador. Stockholm Skador av älg är det mest förekommande, framförallt koncentrerat till norra Norrtälje. Gotland Skador orsakade av kanin har minskat under de senaste åren på grund av olika sjukdomar, men det finns tecken på att stammen ökar på sina håll igen. Rapporter om gnagskador på plantor har dock inte kommit till Skogsstyrelsens kännedom under året. Rådjur fanns inte tidigare på Gotland men inplanterades under en längre period fram till slutet av 80-talet, då denna åtgärd förbjöds. Numera finns en stadigt växande rådjursstam, spridda i en till synes livskraftig stam på hela ön. Att så är fallet visar viltolyckorna med rådjur som har ökat kraftigt på senare år rapporterades 121 rådjursolyckor, 2012 var siffran 254 och 2013 var antalet olyckor med rådjur 313, en ökning på tre år med 38 %. Fejningsskador har under flera år noterats på planterade lövträd och andra lite mer udda trädslag som lärk, contortatall etc., men under 2013 har också gnagskador på tallplantor uppmärksammats. Övriga skador Södra Dalarnas distrikt rapporterar om ett tiotal mindre skogsbränder under sommaren, dock med mindre areell omfattning.