Skogsskador i Region Syd 2013

Transkript

1 Region Syd för 2013 Datum Diarienr 2014/783 1(11) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Håkan Kollander, Anders Settergren Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Milena Stefanovic, Lennart Weidinger, Kenth Dahlin Volsing, Elisabeth Lindström, Lars Strand och Lars Karlsson Skogsskador i Region Syd 2013 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens elva distrikt i region Syd (omfattande Västra Götalands, Hallands, Jönköpings, Östergötlands, Kalmar, Kronobergs, Blekinge och Skåne län). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall även via kontakter med andra skogliga organisationer. Distriktens uppgifter har sedan sammanställts av den regionala skadesamordnaren för skogsskador i södra Sverige (Lars Karlsson). Denna samlade beskrivning av skogsskador inom Region Syd kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga två regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Insektsskador Granbarkborren I distrikt Fyrbodal har granbarkborreangreppen fortsatt att vara ganska begränsade under 2013 och angreppen är relativt små. Med tanke på sommarvädret med lite nederbörd framförallt under juli och september befarades att granbarkborren skulle kunna bli ett större problem under 2013, men så tycks inte vara fallet. År 2009 fanns flera områden med större angrepp i Dalsland men de har minskat under flera år och 2013 var det sällan man såg mer än enstaka träd som var angripna. Detta tycks gälla även för övriga delar av distriktet och de angrepp som kan noteras är mindre angrepp i framförallt exponerade hyggeskanter med äldre granar. Några större angrepp har dock noterats, bl a i kanterna av Hunneberg i Västergötland där Sveaskog av naturvårdsskäl lämnat branterna orörda. Här verkar angreppen vara klart större 2013 jämfört med året innan. I Göteborgs distrikt upplever man att granbarkborreskadorna varit på ungefär samma nivå som under 2012 inom större delen av distriktet. Barkborreskadorna bedöms dock ha ökat något i Tranemo och Svenljunga kommuner. för Region Syd 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 (11) I Halland konstaterar man att även under 2013 var det en hög nivå på angreppen av granbarkborre, främst på grund av en varm och torr sommar. De drabbade kommunerna var Hylte, det inre av Falkenberg, Varberg och även delvis i Kungsbacka. I Halmstad och Laholm förekom begränsade skador. De allvarligaste skadorna var norr om Unnaryd i Hylte kommun där det på några platser fick avverkas flera hektar skadad granskog. Skador förekom främst i anslutning till gamla angrepp och i nyare hyggeskanter. I Skaraborg finns angrepp men inte av någon anmärkningsvärd omfattning. Granbarkborrarna håller sig på en kontrollerad nivå och inget exceptionellt har inträffat under året. På Höglandets distrikt har granbarkborreskadorna minskat något varje år. Undantaget är södra delen av Sävsjö kommun där skadorna inte minskat utan är fortfarande på en besvärande nivå. Under höstens torra samt varma period har man uppmärksammat sena angrepp av granbarkborren på fuktiga och blöta ståndorter. På grund av torkan har troligen granarna stressats och blivit angripna av granbarkborrar. Den varma sommaren kan ha gynnat granbarkborren. Detta i kombination med att strövindfällen kan ligga kvar efter höstens stormar ser man nu som en stor risk inför våren. Vädret kommer att ha stor betydelse för vad som händer under vår och försommar. Generellt något högre granbarkborrepopulation och mera skador under 2013 i Jönköpings distrikt. Ökning av skador i de områdena som varit problemområde tidigare år (väster och sydväst om Smålandsstenar och Gislaved, norr om Bredaryd och Marieholmsområdet). Skador uppträder framförallt i utsatta bestånd som t ex gamla, torra eller tidigare skadade bestånd eller om yngelmaterial funnits i närheten. I Östergötland bedömer man att granbarkborreläget ligger på en låg, normal nivå. Kalmar distrikt bedömer att barkborreangreppen ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Angreppen under 2013 bedöms närma sig normala nivåer. Distrikt Kronoberg anser att granbarkborreskadorna har ökat något i delar av distriktet. Årets huvudsvärmning kom igång sent, under andra halvan av maj. Fällfångsterna i Ljungby visar en liten minskning och i Tingsryd en liten ökninge från 2012 (skillnaderna är små). Kantinventeringen av angripna och dödade träd har generellt minskat utom i Ljungby där ökningen är skyhög, ca 2 träd 2012 till 13 träd per km beståndskant I Älmhult är barkborreskadorna något större än I Alvesta och Växjö kommuners norra delar har inrapporterats skador. Populationen är fortfarande hög ute i skogen och uppstår de rätta förhållanden med mycket kvarlämnade vindfällen kommer stammen att öka kommande år. I Blekinge distrikt bedömer man att inga större förändringar av barkborreskadorna skett jämfört med föregående år. En del sena barkborreangrepp under sensommaren- hösten kan indikera att de spridda

3 (11) vindfällena från 2012 gjort att populationen ökat, främst i västra delen av länet. Nya vindfällen från stormen Simone samt träd som varit torkstressade under hösen 2013 gör att 2014 kan bli ett barkborreår. Distrikt Skåne bedömer att granbarkborren troligen gynnats av den långa varma hösten som medfört många sena angrepp. Man befarar en snabb uppförökning om inte höstens stormvirke, som ligger väldigt utspritt, hinner upparbetas i tid. Snytbaggen Skador av snytbaggen förekommer över hela regionen som tidigare. Angreppen kan dock variera kraftigt mellan olika hyggen. Distrikt Skaraborg upplever att problemet ökar men att detta kan bero på sämre effekt av de preparat som används. Hallands distrikt bedömer att det generellt sett varit begränsade skador, men en viss ökning sedan På vissa hyggen har det dock förekommit kraftiga skador, främst på ej markberedda hyggen. Några enstaka försäkringsärenden där snytbaggen kan ha varit orsak till skadan har rapporterats. Jönköpings distrikt upplever att höstgnagen har ökat i omfattning. Kalmar distrikt rapporterar om lokalt svåra skador av snytbagge, speciellt i den södra delen av distriktet. Angreppen har ökat jämfört med föregående år. Snytbaggeskadorna bedöms ha ökat i hela Kronobergs distrikt utom i Ljungbyområdet där man bedömer att skadorna minskat. Försäkringsärenden som rör snytbaggeskador har ökat under Blekinge distrikt bedömer att snytbaggeangreppen ligger på en oförändrad nivå. Distriktet har hanterat några försäkringsärenden under året. Distrikt Skåne rapporterar om svåra snytbaggeskador som upptäcktes våren Skadorna har troligtvis uppkommit vid höstgnaget Distrikt Fyrbodal rapporterar om iakttagelser om minskade snytbaggeskador efter stubbrytning. I ett område runt Bäckefors, som tidigare haft mycket kraftiga skador, har nu andelen skador minskat kraftigt på de hyggen där det brutits stubbar. Det finns flera stora hyggen där det brutits stubbar som har mycket små snytbaggeskador. Liknande hyggen utan stubbrytning har åren innan haft mycket stora snytbaggeskador. Röda Tallstekeln Röd tallstekel har även under 2013 angripit tallskog i delar av norra Dalsland. Omfattningen av angreppen bedöms vara ungefär lika som under 2011 och Skadorna klassas som lätta angrepp och berör ett område på några tusen hektar.

4 (11) Höglandets distrikt rapporterar att angreppen av röda tallstekeln som fanns i sydöstra delen av Vetlanda kommun under 2012 har avtagit. I stort sett har nu angreppen ebbat ut för denna gången. Inga rapporter om angrepp av röd tallstekel från övriga distrikt. Övriga insekter Hallands distrikt rapporterar att lärkborrefällor varit utplacerade på tre platser i södra Halland under Inga lärkborrar har fångats i dessa fällor. Under försommaren upptäcktes skador på ek av Allmän frostfjäril och Ekvecklare, främst i nygallrade bestånd och i bestånd i mindre skyddade lägen. Vid besiktning av en del av dessa på sensommaren visade det sig att vissa träd hade dålig återhämtning, vilket ledde till att en del träd dog. Även Jönköpings distrikt har noterat angrepp av Ekvecklare i södra och norra delen av distriktet under våren. Angrepp har skett på såväl enstaka träd som hela bestånd. Återhämtningen har dock varit god under sommaren. Kalmar distrikt har noterat angrepp av Allmän frostfjäril över hela länet där det finns ek. Lokalt svåra angrepp med helt avlövade ekbestånd. Lokalt har även Ekvecklaren orsakat skador. Jättebastborren har ökat i Skåne, troligtvis som en följd av den torra sommaren. Blåsvart björkstekel har ökat och har påträffats på ett flertal platser i Skåne. Efter att ha hållit sig på Falsterbonäset och dess närmaste omgivningar längst ner i sydvästligaste Skåne sedan 2002, då den påträffades för första gången i Sverige, har den 2013 dykt upp på en lång rad platser söder om en linje från Landskrona till Simrishamn. Särskilt vid Snogeholm och kring Sjöbo har björkar och björkbestånd kalätits. Larverna är dödligt giftiga för betande får och kor m.fl. som råkar få dem i sig. Om arten sprids längre norrut finns hälsorisker även för älg m.fl. Svampskador Distrikt Fyrbodal upplever att rottickan finns spridd i stor omfattning i många granbestånd. Särskilt rötbenägna verkar åkerplanteringar, gran på sand- och grusmarker samt vissa tunna marker med kalkhaltig berggrund vara. Om angreppen ökar är svårt att säga men det verkar som att ganska många unga granbestånd har relativt mycket rotröta och detta skulle kunna tyda på en ökning av rötangreppen. Angreppen av granrost under 2013 har minskat jämfört med 2011, som var ett år med stora angrepp. Granrostangrepp är fortfarande vanliga men det har skett en kraftig minskning under Distrikt Halland upplever att angrepp av rotticka är allmänt förekommande i äldre granskogar men även i medelålders granskog på grunda marker. Bedömningen är att det sker en successiv ökning av dessa skador men att det är svårt att utläsa förändringen mellan olika år. Distrikt Höglandet upplever att skador av rottickan ökar lite för varje år.

5 (11) Samtliga distrikt rapporterar om fortsatta angrepp av askskottsjukan och askskottsjukan verkar vara spridd över hela området. Göteborgs distrikt bedömer att askskottsjukan är på ungefär samma nivå som under Tidigare angripna träd verkar dock ha repat sig något under de två senaste åren. Även distrikt Skaraborg upplever att skadebilden är på ungefär samma nivå som föregående år och konstaterar att vissa äldre askar tycks ha en större motståndskraft. Distrikt Halland redovisar att det finns skador men att en viss återhämtning har skett. Distrikt Östergötland har fått in några inrapporterade fall av askskottsjuka. Kalmar distrikt har inte noterat någon förändring jämfört med tidigare år och bedömer att askskottsjukan fortfarande ligger på en hög nivå inom distriktet. I Kronoberg upplever man att angreppen av askskottsjukan är oförändrade och fortfarande omfattande i Tingsryd, Lessebo och Växjö kommuner. Distrikt Skåne bedömer att askskottsjukan förekommer i de flesta askbestånd. Distrikt Fyrbodal rapporterar att almsjuka hittades på några ställen i Dalsland under 2012 men att den fortfarande verkar vara ovanlig i landskapet. I Bohuslän är den dock vanlig. Almsjukan har funnits där i många år och tycks sprida sig sakta men säkert till nya områden. Almen slås oftast ut mer eller mindre totalt i drabbade bestånd. Distrikt Skaraborg rapporterar om fortsatta angrepp av almsjuka på Kinnekulle och även på några andra platser i trakterna av Skövde och Hjo. Distrikt Jönköping meddelar att almsjukan är allmänt utbredd i distriktet men skadorna är värst öster om Vättern. Distrikt Skåne anger att almsjukan förekommer som tidigare. Distrikt Skaraborg rapporterar att angrepp av grankotterost har noterats lokalt. Distrikt Fyrbodal upplever att skador av Phytophthora på al verkar vara relativt vanliga och spridda i området. Två skadade områden har under tidigare år besiktigats och i det ena området fann man Phytophthora pluvirora och i det andra området Phytophthora alni ssp. uniformis. Distriktets subjektiva bedömning att skadorna verkar vara relativt vanliga och spridda i området bygger på jämförelser av utseendet på de tidigare undersökta områdena (med kraftigt utglesade kronor) med utseendet av andra, ej undersökta områden. Göteborgs distrikt bedömer att skadorna på al var av mindre omfattning under 2012 och bedömer att skadorna inte ökat ytterligare under Algsvamp, Phytophthora spp. på bok har iakttagits på flera platser i nordvästra Skåne. Skadeutvecklingen är oroande. Väderleksbetingade skador Stormskador Två stormar har drabbat regionen under hösten Först kom stormen Simone som drog in över södra Götaland under kvällen och natten den 28-29

6 (11) oktober. Det hårdast drabbade området var södra Halland, norra Skåne, södra Kronoberg och norra Blekinge. Skadorna avtog sedan norrut och österut. Skogsstyrelsens och skogsbrukets gemensamma bedömning av skadorna hamnade på ca 1,5-2 milj m3sk stormfälld skog. Effekterna efter stormen visade på stor variation av stormskadorna. På vissa ställen har större ytor blåst omkull helt och hållet men den vanligaste bilden är omkullblåsta träd, enstaka eller i mindre grupper som är spridda i bestånd eller beståndskanter samt fröträd. De berörda distrikten har fått hantera ett betydande antal försäkringsärenden med anledning av stormen.

7 (11) Efter stormen gjordes en grov bedömning av skadornas fördelning på länsnivå: Län Bedömd volym m3sk Skåne Kronoberg Halland Blekinge Kalmar Jönköping Västra Götaland ca Gotland ca Östergötland Obetydliga skador Nästa storm, stormen Sven, drog in över Götaland den 5-6 december Denna storm var totalt sett något skonsammare än stormen Simone. Värst drabbade blev återigen Halland och Skåne. I Halland blev de norra delarna mer skadade denna gång och det föll ungefär lika stor volym som vid stormen Simone. I Skåne, och då framförallt nordvästra Skåne, stormfälldes ungefär halva volymen jämfört med Simone. Betydande skador uppstod även i ett stråk väster om Värnamo, Borås och i riktning ända upp mot Bohuskusten. Detta stråk berör framförallt delar av Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Svenljunga kommuner. I de centrala och östliga delarna av Götaland blev däremot skadorna små. Skogsstyrelsens och skogsbrukets gemensamma bedömning av skadorna resulterade i att stormen Sven totalt fällde mellan m3sk i hela Götaland. Skadorna efter Sven blev lokalt kraftigare, framförallt i nordvästra Skåne men även i delar av Halland eftersom det var vanligare att större ytor och i vissa fall hela bestånd blåste ner jämfört med skadorna efter Simone. I övrigt var den vanligaste skadebilden omkullblåsta träd, enstaka eller i mindre grupper i bestånd eller beståndskanter. Gran blev mest drabbat, men det förekom även betydande skador på tall och björk. I Halland har man efter stormarna även fått in rapporter om lutande plantor i föryngringar där plantorna är 1-1,5 m höga. I vissa bestånd kan det röra sig om skador på mellan 5-10% av plantorna.

8 (11) Utöver de två stormarna Simone och Sven, som tillsammans berörde de flesta av regionens distrikt, rapporterar distrikt Jönköping att en lokal fallvind inträffat under sommaren sydväst om Värnamo. Främst lövträd fälldes eller skadades. Snöbrottsskador Snöbrottsskadorna verkar ha varit av begränsad omfattning under året. Skaraborgs distrikt rapporterar dock om snöbrott i distriktets nordöstra del med en del snöbrottsskador i unga bestånd som följd. En del snöbrott på ung skog (främst björk) inträffade under januari-februari 2013 även i norra Östergötland. I övrigt inga rapporter om snöbrottsskador. Frosttorka Flera distrikt rapporterar om frosttorka på plantor pga extrem väderlek med tjälad mark i kombination med soligt väder som medförde att plantorna började transpirera. Distrikt Fyrbodal rapporterar att många plantor dog på sol- och vindutsatta hyggen. Skadorna var störst i Bohuslän medan i Dalsland där marken oftast var snötäckt var skadorna färre. I distrikt Skaraborg förekom skador på planteringar över hela distriktet men skadorna var vanligast i de södra delarna. Distrikt Halland rapporterar om tjälade förhållanden i så gott som hela Halland fram till mitten av april och att skador uppstod på nyplanterade områden av gran, framförallt på hyggen som var planterade hösten 2012, men även på hyggen som var planterade våren Då en del skott överlevde repade sig vissa föryngringar under sommaren. Ett 70-tal försäkringsärenden har hanterats. Det har även inkommit rapporter om frosttorka på utländska trädslag som sitkagran i plantstadiet och douglasgran i plant- och ungskogsstadiet. Göteborgs distrikt rapporterar om problem med frosttorka på planteringar med omfattande skador under våren Mycket skador i Vårgårdaområdet men även omfattande skador på andra håll. Sena höstplanteringar verkar ha varit känsligare. Man bedömer även att sitkagranen verkar ha varit känsligare för frosttorka än vanlig gran. Även distrikten Skåne och Jönköping rapporterar om frosttorka på granplantor. Övriga väderleksbetingade skador Distrikt Skåne har observerat torkskador på gran i nordöstra Skåne p g a den torra sommaren Bruna äldre barr och nydöda kvistar har varit vanligt

9 (11) förekommande. Även distrikten Blekinge och Östergötland rapporterar om torkstress och torkskador på gran. Hallands distrikt har observerat torkskador på björk. Området är ca 0,5-1 ha och är beläget på ett höjdparti med låg grundvattennivå. På distrikt Fyrbodal gav vårens mycket höga vattenflöden i åar och älvar i kombination med isflak upphov till stamskador och en del skred som tog med sig träd. Skadorna var dock lokala och begränsade. Isbränna har rapporterats från Dalsland. Översvämmade och blöta marker där vattnet frusit till is har skadat framförallt en del yngre granbestånd. Skador orsakade av däggdjur Inom region Syd genomförs inte ÄBIN (älgbetesinventeringen) eller någon annan systematisk och objektiv inventering av älgskador. Redovisningen nedan utgörs av samlade bedömningar av betesskador mm från de olika distriktens skadesamordnare. På vissa distrikt har enklare, subjektiva inventeringar genomförts. Även inventeringar som utförts av andra skogliga organisationer kan ligga till grund för bedömningarna. Fyrbodal Älgskador på tall är vanliga i stora delar av norra Dalsland men förekommer i hela området. Vissa områden i norra Dalsland har omfattande älgskador på tall. Generellt verkar älgstammen öka så rimligtvis bör skadenivån öka de kommande åren. Även i Bohuslän är älgbetning på många ställen ett stort problem i tall- och lövungskog. En betesinventering i ungskog söder om Uddevalla visade på 59% skadade stammar på tall (färska skador 30%) och 87% skadade stammar på björk (färska skador 11%). Asp, rönn och sälg är oftast bortbetat i området men föryngring av träden förkommer i bergbranter, blockmarker, i kanten av åkrar och på övergiven jordbruksmark. Även i vissa skogsområden nära samhällen förekommer också föryngring av dessa trädslag. Distriktet har även fått in rapporter om sorkskador på lövträdsplanteringar, bl a på lind och bok. Göteborg Betesskadorna av älg och rådjur är ungefär som tidigare, d v s på en för hög nivå. Halland I början av 2013 blev det betesskador i viss omfattning på tall och i lite mindre omfattning på vårtbjörk. Sidobetning på gran av älg förekommer där brist på bete börjar uppstå. Där man har en hög rådjursstam har det under vårvintern förekommit toppbetning på relativt nyplanterade granar. Vildsvin har bökat så att plantor blivit skadade. Skador av kronhjort har rapporterats från mellersta Halland.

10 (11) Skaraborg Distriktet bedömer att betesskador av älg är det största problemet vad gäller skogsskador och det mest allvarliga. Årligen förekommer barkgnag av gran. I de områden där blandskogsbestånd med tall vore önskvärt är det i stort sett utsiktslöst att i dagsläget skapa nya blandskogsbestånd. Det går inte i dagsläget att få upp naturligt förekommande trädslag förutom gran. Till denna problematik bidrar också övriga hjortdjur. Höglandet Älgskador på tall förekommer över hela distriktet men lokalt minskar skadorna. I vissa granområden i Nässjötrakten har betesskador på yngre gran upptäckts (kvistbetning). Några fall av barkgnag på gran har uppmärksammats. Rådjurstammen är starkt uppåtgående efter den svåra vintern Stor risk för skador på plantor framöver. Vildsvin finns inom större delen av distriktet. I områden med de mest täta populationerna finns i dag stora bökskador i ungskog och äldre skog främst av gran. Jönköping Fortsatt högt betestryck av älg. Störst problem på mellanboniteter. Rapporter om stora älgskador väster om Nissastigen (nordvästra delen av distriktet). Rapporter förekommer om barkgnag och betning på gran av älg. Lokala betesskador av rådjur. Sorkskadorna har minskat under året. Östergötland I Östergötland är skador av vilt i varierande omfattning, generellt är skadenivån hög till mycket hög. Föryngring med tall har dramatiskt minskat i länet på grund av viltbetning. I områden som förutom älg och rådjur hyser dov- och/eller kronvilt är skadorna mycket höga. Stambildning och nyrekrytering av rönn är extremt låg och låg för sälg, asp och ek. Under 2013 har lokala rapporter inkommit om kvistbetning av granar som är 1-3 meter höga. Under 2013 har skogsbruket genomfört en viltbetesinventering av talldominerande ungskogar i ett område som omfattar ca 20 % av Östergötlands skogsmarksareal. Resultaten styrker ovanstående och visar på en genomsnittlig skadefrekvens om 19 % av huvudstammarna fördelade på 9 % vinterbete och 10 % sommarbete. Kalmar Älgskadorna varierar men över större delen av distriktet är skadenivån hög till mycket hög. De skogsägare som anger att de har acceptabla skador av älg är främst de som har fastigheter inom områden där det finns gott om kronvilt. I

11 (11) dagsläget finns det få tallungskogar med acceptabla nivåer av färska och/eller ackumulerade skador. Kronviltet fortsätter att utöka sitt geografiska område och finns nu över stora delar av norra distriktet samt i den södra delen med centrum i Emmaboda kommun. Trenden att kronviltet repar bark från allt yngre granar har förstärkts och det kan innebära att bestånden börjar brytas sönder av blötsnö redan vid års ålder. Skadorna verkar öka med stigande bonitet och för många skogsägare känns det meningslöst att plantera gran. Rådjursstammen verkar vara på uppåtgång med mer plantbetningar som följd. När det gäller dovvilt finns inga dokumenterade skador men dovviltet bidrar till det samlade betestrycket. Förekommer främst i Västerviks kommun och i trakten av Oskarshamn. På Kalmar distrikt har man även iakttagit sorkskador, delvis svåra skador i främst den södra delen av distriktet. På många hyggen lyste granplantorna vita efter att snön smält undan. Sorken gynnades av den långa vintern med ett tjockt snötäcke. Kronoberg Betesskador av älg har ökat något från tidigare år. Generellt sett är betestrycket högt. I Ljungby kommun bedömer man dock att betestrycket är oförändrat jämfört med tidigare år. Skadorna har däremot ökat kraftigt i Uppvidinges nordöstra del. Älgstammen verkar öka här och eftersom denna del är ett tallområde, ökar också skadorna. Rådjursskadorna på nyplanterade granar är på en oförändrad nivå, I några områden (Tingsryd, Lessebo) ligger dock rådjursskadorna på en lägre nivå. Kronhjortsskadorna är på samma höga nivå som tidigare i östra delarna av Tingsryds kommun och sydöstra delen av Lessebo kommun. Vildsvinen ligger på en oförändrat hög stam. Blekinge Svårt att få en sammanhängande bild av skadorna över länet. Men skadorna av älgbetning ligger för högt enligt distriktets bedömning Kronhjorten gör i vissa områden stora skador i grangallringsbestånd. Områdena ligger nära gods och stora gårdar med stora viltintressen. Skåne Sorkskador har inträffat under vintern 2012/2013. Denna vinter var ett s k sorkår med snö under långa perioder. Kronvilt har orsakat barkskador i ädellövföryngringar, främst i sydöstra Skåne. Det rör sig om barkgnag och fläkskador. Övriga skador Jönköping rapporterar om en mindre brand som omfattade ca 4 hektar. Kronoberg rapporterar om några enstaka små bränder, dels på några öar i Åsnen samt utmed större vägar.