Skogsskador Region Nord 2015

Transkript

1 Datum Diarienr 2016/529 1(6) Elin Lindström Jönsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, Magnus Frimodig, Jörgen Sundin, Clas Fries, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo Leijon och Alf Pedersen Skogsskador Region Nord 2015 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens åtta distrikt inom Region Nord (omfattande Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt via kontakter med andra skogliga organisationer. Skogsskaderapporter rapporter lämnas även från Skogsstyrelsens övriga två regioner, Mitt och Syd. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Skogsskadeåret 2015 i Region Nord kännetecknas av att det inte varit några dramatiska väderhändelser som skadat skogen. I övrigt har inte några nya och mer omfattande skador drabbat regionen, kanske med undan tag för två svampangrepp som ser ut att öka, törskate och knäckesjuka. Orosmoln finns även över granbarkborrens angrepp, som har fortsatt att utvecklas. Vi ser tre tydliga fokusområden i arbetet med skogsskador av större omfattning inför 2016: Älgskadorna på tallungskog har generellt sett minskat något under Längs norrlandskusten ligger skadorna till och med nere på 1-4 %. Inom flera områden är skadorna fortfarande alarmerande med skador mellan %. Törskate och knäckesjukeangreppen på yngre tallskog, är särskilt svåra i Norrbottens län, men finns inom hela Region Nord. Ökade angrepp på stående skog av granbarkborre inom Västernorrlands och östra delarna av Jämtlands län. Angreppens omfattning lär synas i vår. Populationen av granbarkborre kan ha fördubblats under Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen (6) I denna rapport redovisas skadorna grupperade på följande sätt: Väderleksbetingade skador Däggdjur Svampskador Insektsskador Övriga skador Väderleksbetingade skador Stormskador Inga större stormar har dragit fram under Konsekvensen av tillfällen då det blåst kraftigt är endast mindre fällningar av träd. Det kan vara skogskanter och enstaka träd som blåst ut. Ett problem i Västernorrlands län är att det ännu finns liggande och lutande äldre vindfällen som fortfarande har rotkontakt. Dessa träd duger fortfarande som föda till granbarkborren. Snöbrott I början av året kom det rekordmycket snö längs Norrbottenskusten som gav kraftig upplega i trädkronorna. Det mesta snön hann komma ned från träden innan det blev blida, men en del av snön frös fast i kronorna, vilket resulterade i att några bestånd kring Luleå och Piteå kommun fick snöbrottsskador. Inom Pajala kommun drabbades en del markägare hårt och vissa fick ta beslutet att slutavverka speciellt hårt drabbade bestånd. I slutet av 2015 kom det mycket blötsnö som fastnade i trädkronorna och då var det Norrbottens läns inland som hade mest problem. De drabbade kommunerna var Gällivare, Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog. Där ser det ännu ut som att det bara är enstaka bestånd som drabbats hårdare och för det mesta har det knäckts träd spridda över de drabbade bestånden. Omfattningen av denna förvinters snöbrott är inte klar. Även från norra delarna av Jämtland rapporteras om enstaka bestånd med toppbrott på grund av snötryck. Skador av däggdjur Kunskapen om skador av älg ökade markant 2015 genom att ÄBIN genomfördes i större omfattning än tidigare. Norrbottens län (sex älgförvaltningsområden, ÄFO) och Västerbottens län (fem ÄFO) inventerades med undantag för fjällkedjan. I Västernorrlands län inventerades två och i

3 Skogsstyrelsen (6) Jämtland fyra av länets sex ÄFO. Inom Västernorrlands län inventerades allt utom Sundsvallsdelen av Östersund-Sundsvalls ÄFO. Vintern 2014/2015 kan mycket översiktligt beskrivas som medelsvår ur älgskadesynpunkt men med stora variationer mellan områden. Tidigare kända mönster av skadedrabbade områden bekräftades. Kustlandet ungefär från Örnsköldsviksområdet till Piteå uppvisade ganska låg frekvens färska skador på tall, 1 4 %. En kontrollerad älgstam i kombination med kort och ganska snöfattig vinter bedöms som troliga förklaringar. Siffrorna avser ÄFO-nivå. Naturligtvis finns som alltid stora lokala variationer även inom ÄFO:n med genomsnittligt låg skadefrekvens. Delar av mellersta Norrland uppvisade alarmerande nivåer av färska skador på tall, främst västra Jämtland (11-23 %) och Älvarnas ÄFO i Västernorrland (11 %). Båda är med norrlandsmått tallfattiga områden. Alltmer stöd kommer fram för att förhållandet mellan antalet betningsbara (tall-)stammar och antalet älgar har stor betydelse för skadenivån. Även delar av Hammerdal- Ragunda ÄFO hade hög frekvens färska skador (13 %). I Norrbottens län återkommer tidigare kända skadedrabbade områden i statistiken: Arjeplog-Arvidsjaur ÄFO 3 (13 %) med de svåraste skadorna inom Arjeplogs kommun, Kiruna-området ÄFO 1 (12 %) och ÄFO 6 med särskilda problemområden inom Överkalix och Pajala. Det som sticker ut mest i regionen är ÄFO 5, Råneå-Haparanda, med i snitt 20 % färska skador på tall särskilt koncentrerade mot väster (Råneå-området). Fjolårets försommarbetning (betning på ej förvedade årsskott hos tall) inventerades för första gången systematiskt. Nästan inga skador noterades förutom i Strömsund-Sollefteå (1 %). Det är möjligt att försommarbetning mest är ett syd- och mellansvenskt problem, alternativt att skadorna lätt förbises. Det är viktigt att notera försommarbete eftersom det ska räknas in i senaste årets skador och om omfattningen ökar kan vara en signal på hårt betestryck. Länk till ÄBIN-resultat: Kronhjort I trakterna av Nordmaling/Hörnefors, söder om Umeå, så finns det en inte obetydlig kronviltspopulation. Djuren sprider sig sakta geografiskt och är troligen ökande till antalet. Skogsstyrelsen har ingen klar uppfattning av skadornas uppfattning, då ingen riktad inventering gjorts. Genom ÄBIN ser vi dock lokalt skador i ungskog. Även markägare hör ibland av sig och rapporterar svåra skador.

4 Skogsstyrelsen (6) Även i norra Jämtland ökar sakta antalet kronhjortar, de håller gärna ihop inom vissa favoritområden och spridningen därifrån går långsamt. Lokalt inom kärnområdena förekommer begränsade skador på skog. Sork I norra Norrbotten och i Jämtland rapporterar man om att gynnsamma snöförhållanden vintern 2014/2015 ledde till en del sorkskador, dock ingen katastrof. I Västerbotten rapporteras om sorkskador från spridda platser inom länet. Enstaka hyggen är svårt drabbade. Tjäder I Krokomstrakten och inom norra Västerbotten kommer enstaka rapporter om tjäderbetning på plantskog. Svampskador Knäckesjuka på tall Från delar av Jämtland, men främst från Norrbotten kommer det tydliga signaler om en kraftig ökning av knäckesjuka på tallungskog. Knäckesjuka orsakas av en rostsvamp som värdväxlar mellan tall och asp. Tallens årsskott angrips vid skottsträckningen under försommaren, i norra Sverige huvudsakligen under juli. Infektionen koncentreras till toppskottet och de övre grenvarven. Vid angrepp är det vanligt att skotten böjs S-formigt och ibland till och med knäckas. Törskatesvamp på tall I norra och östra delen av Norrbottens län bedömts situationen som fortsatt allvarlig. Tidigare har skadorna främst uppträtt i planteringar, men nu har angrepp observerats även i självföryngringar, ofta på bättre marker. I södra Norrbottens län beskrivs skadorna förekommande i några bestånd (bland annat i åriga bestånd) och med begränsade skador, i nivå som tidigare år. På Skellefteå distrikt har det observerats en hel del törskateangrepp. Skadorna rapporteras från ungskogar och medelålders bestånd, men arealerna bedöms inte öka. Fler observationer börjar även komma från Vindelns och Robertsfors kommuner. Omkring 2005 började angrepp av törskatesvamp ses på tall i röjnings- och yngre gallringsskog i Norrbotten, Västerbotten och i norra Finland. Angrepp orsakas av en värdväxlande (tall skogskovall) form av törskatesvamp. Avdöendet hos enskilda trädindivider sker ofta under flera år och är därför lätta att förbise. Maj till augusti (mest i juni/juli) känns svampen igen på orangea sporsamlingar på stammen, syns särskilt tydligt vid fuktig väderlek. Svampen kan också kännas igen genom en brun/rödbrun, död gren i en annars grön krona.

5 Skogsstyrelsen (6) Granrost och skvattramrost Mycket kraftiga angrepp i norra delarna av Norrbotten. Avtagande utbredning ju längre söderut man kommer, dock mycket vanligt med angrepp i norra Västerbotten. Orsakar sällan stora skador. Ger gulnad på barren. Insektsskador Granbarkborre En tydligt senare svärmning i hela Region Nord, vilket troligtvis beror på att vår och försommar var ovanligt blöt och sval. Intensivövervakningen har gett små fångster i norr. Fångsterna i de södra delarna är lika eller lite större än de två senaste åren. Det börjar bli tydliga angrepp på stående skog i de södra delarna av regionen (Västernorrlands län och östra Jämtlands län). Många granar har dock inte blivit bruna i barren än, vilket troligtvis beror på att de invintrade innan de dog. Angreppen kommer att synas tydligt i vår när de angripna granarna dör. Förökningen av granbarkborre var framgångsrik och populationen kan ha fördubblats under Prognosen för kommande barkborreskador i de södra delarna är: m 3 sk vindfällen (dvs alla som finns kvar idag, enligt Riksskogstaxeringen, SLU) m 3 sk stående skog Snytbagge Snytbaggeskador finns i planteringarna längs Norrlandskusten, men omfattningen är oklar. Inventeringstidpunkter och möjligheten att avgöra orsaken till att plantor skadats eller dött kan vara begränsande. Sextandad barkborre Ett ganska kraftigt angrepp noterades i Hammerdalstrakten, Strömsunds kommun. I en nyligen gallrad 50-årig granskog upptäcktes i slutet av juni 2015 utspridda angrepp på kvarstående skog. Flera hundra stående, till synes friska, träd med 3-11 cm diameter var angripna av sextandad barkborre. Enstaka träd över cm var angripna av åttatandad barkborre. I samma område som ovan hittades också skador i en granungskog. Försiktig röjning var nyligen utförd. En hel del kvarvarande stammar var angripna av sextandad barkborre.

6 Skogsstyrelsen (6) Övriga skador Snöskoter Inkommer en del rapporter om snöskoterkörningar i planteringar/ungskogar, ofta belägna i sluttningar Annan skada Skador på plantskog har konstaterats i Brunflotrakten. Vissnade skott på mycket stor andel av plantorna observerades på våren. Dock fanns levande skott nertill på de flesta av plantorna och förnyad besiktning på hösten visade att även om toppskotten var döda så har de flesta överlevt genom att skjuta nya skott. Skadorna liknar angrepp som besiktades på flera ställen SLU försöker utreda orsaken, men ytterligare material kan behöva samlas in under Främsta tänkbara alternativ är Gremmeniella, Sirococcus eller höstfrost.