Skogsskador i Region Mitt 2014

Transkript

1 Stefan Forsberg, Erik Häggkvist, Kristoffer Almqvist Karin Wågström, Magnus Hedspång, Åsa Lundberg, Hans Källsmyr Datum Diarienr 2015/1033 1(10) Skogsskador i Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens sju distrikt i Region Mitt (omfattande Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län) och regional skadesamordnare för skogsskador i Region Mitt (Hans Källsmyr). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall via kontakter med andra skogliga organisationer. Denna samlade beskrivning av skogsskador inom region mitt kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga två regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt, se Sammanfattning De tre största skogsskadorna inom Region mitt 2014 var: - Skogsbranden i Västmanland med en omfattning på ha och ca m3sk skadad skog. - Förekomsten av granbarkborre i norra Gävleborgs län. Utifrån gjorda fällfångster bedömer Skogsstyrelsen att mängden granbarkborrar kan vara uppemot nio gånger så många 2015 som under Stormskador i samband med ett åskoväder i Värmland som skadade ca m3sk skog. Insektsskador Granbarkborren Sett över hela regionen ligger angreppen på samma nivå som I Gävleborg har dock mängden granbarkborre ökat betydligt. De största skadorna i regionen finns som sagt i norra Gävleborg. Därifrån rapporteras att utifrån bedömningar från fällfångster kan mängden granbarkborrar vara uppemot nio gånger så många 2015 som För några år sedan uppmärksammades ett problem med granbarkborre i Västernorrland. Det största angreppet låg dessutom i Gävleborg (norra Hälsingland) mot länsgränsen till Västernorrland. Därefter drog en Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 (10) kraftig storm (Dagmar) in i december Tillgången till yngelmaterial blev därför mycket god under de följande två somrarna. Sommaren 2012 var kall och regnig och många vindfällen hade fortfarande en viss rotkontakt och höll sig färska även under I december 2013 drog ytterligare en storm in över de nordligaste delarna av Gävleborg (Ivar) och bidrog till ytterligare år med god tillgång på yngelmaterial. Sommaren 2014 var varm och svärmningsövervakningen visade på att granbarkborren hann med två generationer under en och samma sommar. Avkomman till svärmningen i maj hann bidra med ytterligare en generation i juli. Många barkborrar (närmare kusten fler och längre ifrån kusten färre) hann även utvecklas så pass att de sannolikt kommer att överleva vintern. Den stora mängden vindfällen har dock gjort att man ännu inte har kunnat se några angrepp i stående skog under Faran för angrepp kommer istället under framförallt 2016 och kanske även under 2015 beroende på hur färska vindfällena fortfarande är. Örebro rapporterar att skadorna är betydligt mera omfattande än normalt i ett begränsat område runt Dylta Bruk. I Dalarna säger man att det inkommit rapporter om skador mot Värmlandsgränsen och i södra delen av Borlänge/Faluns kommuner. I Uppsala är sedan tidigare år grandominerade nyckelbiotoper på Bergviks skogsmark i norra delen av länet lokalt hårt drabbade av granbarkborre. Värmlands och Södra Dalarnas distrikt ingår i Skogsstyrelsens och SLU:s fällfångstövervakningsprogram för granbarkborre och Värmland rapporterar samma nivå som 2013 medan Dalarna rapporterar att populationen har ökat jämfört med Övriga distrikt rapporterar normala skadenivåer i nivå med skadorna 2013, främst koncentrerade till hyggeskanter, hänsynsytor samt stormluckor med färska vindfällen. Snytbaggen De flesta län anger att skador av snytbagge ligger på en normal nivå och har samma omfattning som Dalarna menar att omfattningen är osäker och att mörkertalet troligen är stort. Övriga insektsskador När det gäller övriga insektsskador har det varit låga eller normala nivåer i Region mitt under Dalarna anger att under 2014 fortsatte angreppet av röda tallstekeln och bedöms vara ökande från 2013 års observationer. Angreppen hade också flyttas sig från gallringsskog till röjningsbestånd. I enstaka bestånd var angreppen kraftiga i Vansbro kommun, Under 2014 har det också observerats angrepp kring Oreälv i Orsa kommun. Sörmland fick under sommaren in flera samtal av markägare som hade större angrepp av röda tallstekeln på yngre tallskog. Värmland rapporterar att ett bestånd på Värmlandsnäs på 2,5 ha fick avverkats på grund av märgborre och greminiella. Övriga län rapporterar ringa eller normala nivåer av märgborreangrepp.

3 (10) Svampskador Rotticka Rotticka är ett problem i Region mitt, särskilt Örebro och Uppsala har lokalt stora problem. Dalarna lyfter fram problemet i de kalkdominerade markerna mellan Mora och Rättvik. Dock bedöms skadorna ligga på samma nivå som tidigare eller öka något. Gråbarrsjuka I norra delarna av Dalarna på äldre tallskog så förekommer det rapporter om gråbarrsjuka för fjärde året. Angreppen bedöms inte som stora och är i nivå med Askskottsjuka Askskottssjukan rapporteras som allmänt förekommande med omfattande skador inom askens utbredningsområde (främst länen Sörmland, Örebro, Uppsala, Västmanland, Stockholm och Gotland). Omfattningen verkar ligga på samma nivå som Från Gotland är uppfattningen att sjukdomens framfart bromsats upp. Almsjuka Även när det gäller almsjuka är den allmänt förekommande inom sitt utbredningsområde inom Region mitt (motsvarande län som askskottssjukan). Gotland har gjort en mera omfattande rapportering om detta eftersom Almsjuka påträffades på Gotland hösten 2005, och har bekämpats sedan Från 1 juli 2013 genomför Skogsstyrelsen bekämpningsinsatser inom projektet LifeELMIAS, där 50 % av finansieringen kommer från EU-kommissionen. Nedan följer en sammanställning över antal påträffade almsjuka träd i samband med sommarinventering. Träden har sedan destruerats påföljande höst-vinter, sedan starten Man kan se en viss minskning av antalet påträffade almsjuka träd sedan Det är ännu för tidigt att säga om det är en trend, men enligt erfarenheter från andra håll i Europa och i Sverige, brukar insjuknande takten öka dramatiskt efter ca 5-6 år när almsjukan inte bekämpas. Efter 10 år brukar antalet överlevande almar närma sig noll. Detta scenario har inte inträffat på Gotland ännu, och en trolig orsak är att sjukdomen bekämpats. Tabell 1. Almsjuka träd på Gotland år Almsjuka = infärgade kärlsträngar, Boträd = yngel av almsplintborren, Riskträd = risk för att smittas med almsjuka via rotkontakt År Almsjuka Boträd Riskträd * * År 2011: riskträd + almsjuka träd

4 (10) Övriga svampskador I Uppsala län förekommer törskate i liten omfattning men det finns medelålders bestånd i Norduppland med stor andel angripna träd. Törskate förekommer också allmänt spritt i äldre tallbestånd på Gotland. På magra marker, t ex i kusttrakter med strandgrus, påträffas även yngre tallar och plantor med törskatesvamp. En notering om misstänkt törskatesvamp i 5-6 årig ungskog finns från Visby närområde (Stenkumla Lilla Homa). I Värmland och Dalarna finns spridda rapporter om att skvattramrost och granrost har observerats på yngre granskog likväl som under Angreppen bedöms dock inte som allvarliga och utgör inget större problem för tillfället. Värmland rapporterar att i början av året konstaterades ett tallbestånd på Värmlandsnäs om ca 2,5 ha som var så angripet av Greminiella och märgborre att det till största delen avverkades. Inom Örebro län förekommer sedan många år tillbaka (så även under 2013) skador i främst planterade medelålders granbestånd i jordbruksbygder. Skadorna bedöms till största delen bero på Honungsskivling men även andra faktorer spelar in såsom klimatfaktorer, näringsobalanser, fel trädslag på aktuell mark, torka mm. Dalarna nämner att tallbarrsprickling och tallskytte förekommer i ungskogar i Orsa kommun, men bedöms vara i ringa omfattning och inga allvarliga angrepp har konstateras. Gävleborg rapporterar att knäckesjuka har observerats på enstaka platser. Väderbetingade skador Stormskador Värmland drabbades måndagen den 4 augusti av att ett åskoväder med starka så kallade fallvindar och kraftigt regn drog fram genom Värmland från syd till nord. Det gav omfattande stormskador i ett bälte från Karlstad upp förbi Forshaga-Deje. De värsta skadorna inträffade dock i Sunne kommun. Norr därom finns också skador i Lekvattnet-Östmark. Det var främst hyggeskanter i virkesrika granbestånd som drabbades men även tallheden i Gräsmark påverkades med mycket nedblåst tallskog. Förvånansvärt många gamla lövträd (vårdträd, naturvårdsträd) blåste av på grund av att de var fullövade och att regnet var så kraftigt. Den totala skadade volymen bedöms till ca m3sk. Bara i Sunne kommun inkom ca 400 avverkningsanmälningar på grund av stormen. Under 2014 har inga kraftigare stormar passerat Gävleborg. Däremot så har stormen Ivar i december 2013 kraftigt påverkat skogsbruket under De ca.1 miljon kubikmeter som föll i stormen Ivar har upparbetats under större delen av 2014 och även vid utgången av 2014 låg mycket stormskadat virke kvar i skogen. Varje gång vinden har varit kraftig under 2014 har det fallit ytterligare träd i de områden som påverkats av storm både 2011 och Påfyllnaden av vindfällen har därför pågått under hela året och en del platser har fått besökas ett flertal gånger för upparbetning av vindfällen.

5 (10) Södra delen av Örebro län drabbades under den första delen av augusti av en tromb som drog in i området söder om Askersund. Skadorna som denna tromb orsakade bedöms dock som begränsade. Uppsala län rapporterar att vindfällen från en decemberstorm 2013 lokalt kan ha legat kvar under våren 2014 och lagt grunden för granbarkborreangrepp på stående skog under sommaren. För övrigt har Region mitt varit förskonad från större stormskador under Enstaka lokala tromber i samband med åskväder har skapat skador men inte i någon större omfattning. Snöbrott Region mitt har varit förskonad från snöbrottsskador tack vare en snöfattig vinter och höst Frosttorka Inga rapporter om frosttorka 2014 har kommit in. Övriga väderleksbetingade skador Inga rapporter om övriga skador. Skador orsakade av däggdjur ÄBIN (älgbetesinventering) har genomförts inom delar av Region mitt. ÄBINmetoden har tagits fram i ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet och ger ett värdefullt statistiskt säkerställt faktaunderlag med en skattning av andelen unga träd som har skadats av bete från älg eller andra hjortdjur inom inventeringsområdet, se bild 1. Inventeringen ger oss en uppfattning om hur stora betesskadorna är och hur de utvecklas över tid. Därefter redovisas skador av däggdjur samlat för varje län i regionen. Bedömningarnas kvalité när det gäller älgskador varierar dock eftersom ÄBIN endast utförts på vissa områden.

6 (10) Bild 1: Resultat ÄBIN Skogsstyrelsen.se/myndigheten/tillståndet-iskogen/älgbetningsskador Sörmland Betesskador av klövvilt förekommer i stor omfattning i länet. Främst plantskog av tall, gran och löv. Rådjur, dovvilt, kronvilt och älg är de största skadegörarna. Barkgnag förekommer lokalt och oftast på åkerplanterad gran. Det har även visat sig

7 (10) att mufflon orsakar bet- och gnagskador på granskog och där en markägare har fått skyddsjakt på mufflon och får skjuta ett antal efter mörkrets inträdande. Bävern är ett problem som blir allt större. Den orsakar fördämningar, fäller träd på hus samt gör barkgnag. Vildsvin har även orsakat skador, då de har bökat upp plantor på hyggen. Om det är själva plantan eller något annat de är ute efter är dock oklart. Örebro (Älg, Kronvilt och Dovvilt) Resultat ettåriga betesskador på tall från de Äfo som skadeinventerades med ÄBIN 2014: Örebro 12,3%, Närkesberg 14,1%, Malingsbo 4,6%, Tiveden 18,1% och 11,3%. Allstå utgör betesskador ett oförändrat stort problem inom vissa delar av länet. Detta medför svårigheter att föryngra med tallskog där så är lämpligt och att gran planteras istället för tall där marken är mera lämplig för tall. De höga stammarna av hjortdjur innebär även inom vissa delar av länet stora svårigheter att föryngra med löv och ädellövskog. Förutom betesskador orsakar hjortdjuren på sina håll barkgnag i medelålders granbestånd. Uppsala Sork: Vintern 2013/2014 var snöfattig och sorkskadorna begränsade. Hösten och vintern fram till årsskiftet 2014/2015 var snöfattig och det fanns ingen indikation på ökande skador av gnagare. Rådjur: Skogsskadorna av rådjur är små. En lokalt mycket stark stam av lodjur håller nere antalet rådjur. Älg: Skadenivån består. Lokalt problem med att nå godtagbara föryngringar av tall. Rönn och asp är lokalt hårt betad. Fortsatt stora skador lokalt inom Tierps, Östhammars och Älvkarleby kommuner. Kronvilt: Samma bedömning som 2013: ökande kronviltstammar ger ökande skador på yngre (till medelålders) granskog. Skadorna ännu lokala och mest förekommande i södra och västra delen av distriktet. I takt med att kronviltet expanderar norrut och österut följer skadebilden med. Vildsvin: Få skador. Lokalt omfattande bök, frågan är om det har någon inverkan på skogens utveckling? Lokalt hävdar man att vildsvinen bökar upp plantor på höglagda hyggen. Västmanland Sork: Liten omfattning. (snöfattiga vintrar) Älg : Resultat ettåriga betesskador på tall från de Äfo som skadeinventerades med ÄBIN 2014: Malingsbo 4,6% och Gunnilbo 3,8%. Relativ låga skadenivåer med andra ord. Kronvilt: Stora Kronhjortstammar norr och söder om Västerås samt söder om Arboga. Lokalt förekommer omfattande barkskador på gallringskog av gran samt problem att föryngra beteskänsliga trädslag såsom löv och tall. Dessa problem fanns även Ökat antal samtal från markägare i kanten runt brandområdet som upplever skador av kronhjort i grangallringar. Inom några år kommer fodermängden att öka kraftigt inom brandområdet. Ett faktum som sannolikt ökar tillväxten av hjortdjursstammarna lokalt.

8 (10) Gotland Rådjur inplanterades på Gotland under 70-talet fram till slutet av 80-talet, då åtgärden förbjöds. Rådjursstammen har stadigt ökat sedan dess, vilket ökande antal viltolyckor påtagligt visar. Tabell 2. Trafikolyckor med rådjur, Gotlands län år År Antal olyckor Fejningsskador har under flera år noterats på planterade lövträd och andra lite mer udda trädslag som lärk, contortatall etc. Vintern 2013 rapporterades enstaka gnagskador på tallplantor, men under vintern har allvarliga skador på nyplanterade hyggen rapporterats från flera håll runt om på Gotland. Dalarna Älgskadorna inom länet varierar inom de olika älgförvaltningsområdena. Under 2014 gjordes ett mindre antal snarliknande ÄBIN-inventeringar av Svensk Naturförvaltning. I Gävle-Dala och Malingsbo älgförvaltningsområde som har en serie av inventeringar är skadorna i minskande men ändå 7,3% i Gävle-Dala och 4,6% i Malingsbo. Nyinventerande områden som Fredriksberg och Gyllebergen visar på en hög skadenivå, speciellt inom det sistnämnda. Enligt rapport från Orsabesparingsskog är det svåra betesskador orsakade av älg i södra delen av besparingsskogen. Vintern 2013/2014 var också inom delar av länet mycket gynnsam för älgen med en sen snöläggning och tidig vår. Skador orsakade av rådjur och kronvilt är små inom Dalarna. Framförallt kronviltstammen är lokalt förekommande med en långsam spridning i länet. Under 2014 har det inte rapporterats in några skador orsakade av kronhjort på skog, men det förekommer med stor sannolikhet i mindre omfattning på enstaka medelålders granskogar. Rådjur förekommer spritt över hela länet men orsakar inte någon större skada på skog. Någon enstaka rapport om tjäderskadad plantering har inkommit. Totalt sett är skadorna orsakade av rådjur, kronvilt och tjäder små över länet och förekommer bara i enskilda bestånd. Värmland Betesskadorna har generellt minskat. Vi har dock inga färska inventeringar när det gäller älgskador. På grund av vargförekomsten i länet varierar älgtätheten. I norra delen av länet förekommer det vandringsälg. Gävleborg Under 2014 gjordes ÄBIN för Gruvberget, Ljusne, Ödmorden, Söder Voxnan och Trödje. Dom nordligare delarna av länet kommer att inventeras under 2015.

9 (10) Resultat ettåriga betesskador på tall från de Äfo som skadeinventerades med ÄBIN 2014: Ljusne 3,3% och Trödje 1,5% vilket är tolererbara skador. Söder Voxnan 6,3%, Gruvberget 7,5% och Ödmorden 8,2% vilket är allvarliga skador. Sorkskador har också observerats på enstaka platser. Övriga skador Skogsbränder Sommaren 2014 var torr och varm så flera län rapporterar om många småbränder. Den utan motstycke största skogsbranden i Region mitt var förstås Skogsbranden i Västmanland med en omfattning på ha och ca m3sk skadad skog. Den orsakades av gnistbildning från markberedare i området. Branden pågick under tiden från den 31 juli och till den 11 augusti då den bedömdes vara under kontroll. Ett hundratal privata skogsägare berörs och stora markägare inom området är AB Karl Hedin, Bergvik Skog AB, Västerås stift och Sveaskog. Konsekvenser av den omfattande skogsbranden i Västmanland är att Snytbagge och Rotmurkla kan komma att öka i omfattning, och innebära problem framförallt i planteringar de kommande åren. Troligen kommer även Granbarkborren öka i området till följd av skadade och döende träd, inte minst i kanten på brandområdet. Det blir viktigt att följa utvecklingen av Granbarkborren i området under de närmast följande åren. Det finns även risk för ökade angrepp av Märgborre i området kring branden.

10 (10) I Sörmland uppstod bränder i norra delen av länet. En något större på ha och några mindre bränder. Örebro rapporterar att under första delen av augusti uppstod på några platser i främst länets norra delar ett mindre antal skogsbränder. Dessa skogsbränder bekämpades på ett framgångsrikt sätt av brandskyddsmyndigheterna. Skadorna begränsades trots svåra förhållanden med torka, höga temperaturer och starka vindar till att omfatta två större områden i norra länsdelen om vardera ca 20 hektar samt några mindre bränder spridda över länet. När det gäller Dalarna så hade de en onormalt varm april och ett flertal mindre bränder uppstod. Juli månad och hösten var varmare en normalt och relativt nederbördsfattig vilket innebar att det uppstod flera mindre bränder. Bränder har därför förekommit inom hela länet och bedöms ha ökat i antal jämfört med Sammantaget av bränderna är det är små arealer som berörts I Gävleborg uppstod några mindre bränder under sommaren Bl.a. i Långvind, Bjuråker och Västanhede (14 ha). Vilket orsakat mindre skador på skog. Övriga län rapporterar endast enstaka småbränder.