Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Transkript

1 Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet

2 Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk 1. fullkomligt olikåldriga bestånd; plockhuggning 2. luckhuggning 3. cykliskt och skiktat avverknings- och föryngringsförlopp 4. kombinationer, mellanformer 5. omvandling från likåldrig till olikåldrig skog

3 Olikåldrigt bestånd; sköts med plockhuggning flerskiktat bestånd enskilda stora ("mogna") träd avverkas kvarstående mindre träd och underväxt ökar sin tillväxt skogen återhämtar sig mellan huggningarna kontinuerlig föryngring krävs för hållbarhet på lång sikt variationer inom beståndet och mellan perioderna förekommer Juha Varhi Sauli Valkonen

4 Val av träd i plockhuggningen Juha Varhi

5 Skillnaden till höggallring (HG) HG tillhör beståndsskogsbruket med likåldriga bestånd utöver de största träden avlägsnas ÄVEN DE MINSTA vid HG ej hänsyn till föryngring eller underväxt HG leder till slutavverkning Metla/Erkki Oksanen

6 Puita kpl/ha Struktur i olikåldriga granbestånd flera träd i mindre diameterklasser (skador, naturlig avgång, ojämn fördelning) men hur många krävs det egentligen? glöm bort J-kurvan snarare en rät linje träden behöver inte bli större än i vanligt skogsbruk (30-35 cm) lågt virkesförråd (lönsamhet, underväxt, föryngring) varierande strukturer i praktiken Poistuvat Jäävät Läpimittaluokka, cm Metla/Erkki Oksanen

7 Omvandling från likåldrigt till olikåldrigt granbestånd 1. Försiktigt och långsamt föryngringen inleds och underväxten etablerar sig steg för steg: gallring, skärmträdsställning? även luckor emellan? ont om erfarenheter, forskning Matti Koivula

8 Omvandling från likåldrigt till olikåldrigt granbestånd 2. Raskt (Pukkala, Lähde & Laiho 2011) över en lövskogsfas skärmträd-höggallring grundyta 27 7 m 2 /ha först uppslag av björk och annat löv, sedan granunderväxt förnyelseskyldighet efter avverkningen - uppfyller inte lagstadgat virkesförråd efter plockhuggning Heikki Surakka

9 Kalhyggesfritt skogsbruk med tall ännu glesare bestånd och större luckor ej fullskiktade bestånd, ej ren plockhuggning glesare föryngringsfaser och tätare tillväxtfaser överlappar varandra kontinuiteten bevaras med överståndare Markku Saarinen

10 Kalhyggesfritt skogsbruk med lövträd: ännu glesare Sauli Valkonen

11 Luckhuggning i samband med plockhuggningen främja föryngring och underväxt främja ljuskrävande trädslag knappt med erfarenheter, ingen forskning Piirros: Juha Varhi

12 Enbart luckhuggning stegvist avverknings- och föryngringsförlopp resulterar i gruppvis olikåldrighet tar mycket tid, i detta exempel >60 år antagligen ännu längre plantornas tillväxt i luckorna okänd

13 Luckhuggning + kalavverkning för provisorisk kontinuitet 1. luckor och naturlig föryngring 2. restbeståndet huggs ner och ytan planteras 3. resultat: likåldrigt bestånd Piirros: Juha Varhi

14 Kalavverkning 10 år efter luckhuggning ingen kontinuitet Markus Strandström

15 Biologiska förutsättningar underväxt plantuppslag och -dynamik trädens tillväxt och reaktionsförmåga risk för skador virkeskvalitet

16 Underväxtens kvalitet Förmågan att reagera med ökad tillväxt syns i årsskottens längd (>5 cm/år med gran) kronformen

17 Ytterligheter i reaktionsförmåga Under gran, 2 år efter mycket kraftig gallring Sauli Valkonen Under björk, 4 år efter delvis friställning

18 Metla/Erkki Oksanen Fullt återhämtad trots tidigare dålig tillväxt Sauli Valkonen Tallen trivs mycket sämre som underväxt än gran årsskottet ska vara längre än på granen

19 Ålder och rekationsförmåga Åldern i och för sig inte avgörande men av underväxtplantor med samma höjd reagerar den äldre sämre än den yngre Varför det? haft lägre tillväxt (per år) sannolikt kortare årsskott i dagsläget har tynat en längre tid sämre vitalitet Riikka Piispanen

20 Plantans längd, m Långsam utveckling med variationer Tid (från och med tidpunkten när höjden var 10 cm), år (Eerikäinen et al. 2013)

21 De snabbväxande individerna har bättre utsikter och större vikt vid uppskattningen av underväxtens kvalitet och kvantitet Metla/Erkki Oksanen Metla/Erkki Oksanen

22 Föryngring- funkar det i olikåldriga granbestånd? Enligt våra resultat tillräckligt med plantuppslag ojämn fördelning på ytan låg beståndstäthet en absolut förutsättning för överlevnad och utveckling! Ja, förutsättningar finns väl, men utgången varierar, och beror helt på hur man lyckas utföra skötsel- och drivningsåtgärderna så att underväxten sparas och plantornas uppkomst och framgång gynnas Metla/Erkki Oksanen

23 Föryngring i tallbestånd med olikåldriga egenskaper med tillräckligt låg täthet borde det funka cyklisk och skiktad struktur och dynamik med mycket glesa faser kampen mot graninvasionen! Metla/Erkki Oksanen

24 Föryngring i lövbestånd med olikåldriga egenskaper med tillräckligt låg täthet borde det funka kampen mot graninvasionen! Sauli Valkonen

25 Föryngring i luckor Juha Varhi

26 Luckhuggning i granbestånd MONTA-försöket Södra Finland endast MT-typ luckor med 50 m diameter med och utan markberedning naturligt plantuppslag även kalavverkning + markberedning + granplantering som jämförelse resultat 10 år efteråt!10 år efter huggningen Markus Strandström

27 Utvecklingsdugliga plantor, st/ha Resultat björk, tall gran Av bestånd med luckhuggning över målet (>1600 st/ha) 27% god ( ) 10% försvarlig ( ) 45% dålig (< 1000) 18% Valkonen et al. (2011) 0 luckor, ej markber. luckor+ markb. kalhygge med naturvårdsträd kalhygge

28 Kantskogens starka inverkan på plantor rot- och ljuskonkurrens mycket långsam tillväxt ljuskrävande träd trivs endast i mitten av luckan kantskogarna ska gallras/plockhuggas! Juhani Mäkinen

29 Problem med gräs och sly på bördiga ståndorter med större luckor Markus Strandström Matti Koivula Frisk mo, efter 10 år Lundartad mo, efter bara 1 år

30 Stor skillnad i höjdutvecklingen jämfört med planterade bestånd Luckhuggning Planterat kalhygge Markus Strandström Efter 10 år (MONTA)

31 Trädens tillväxt och reaktionsförmåga de mindre trädens vitalitet och utveckling efter huggningen är avgörande för framgången god beståndsstruktur = mindre träd med god vitalitet följd: snabb tillväxt efter kraftiga plockhuggningar svag vitalitet = dålig prognos Metla/Erkki Oksanen

32 Tillväxt, m3/ha/år Snabb tillväxt efter kraftiga plockhuggningar i olikåldriga granbestånd Vesijako 2 Evo 3 Kettuselkä 4Kettukallio 5 Mikkeli Volym efter huggning, m3/ha ERIKA intensivförsök (5 bestånd*8 täthetsvarianter, 20 år)

33 Risk för skador i kalhyggesfritt skogsbruk vind, snö rotröta färre skador av typ beståndsskogsbruk (sork, älg, hjort, snytbagge osv.)

34 Vind och snö luckor inne i skogen: OK färdigt olikåldrig beståndsstruktur med stadiga träd: OK trasiga kulisser av restskog omgiven av kalmark: mycket farligt friställande av rangliga träd genom en kraftig gallring i tät skog: farligt Piirros: Juha Varhi Metla/Erkki Oksanen

35 Rotröta Kalhyggesfritt skogsbruk skapar och upprätthåller väldigt gynnsamma förhållanden för granens rotticka! smittar underväxten via rotförbindelser kan överleva 50 år i en stubbe, kortare tid i rötter kan inte avlägsnas lika väl som på kalhyggen (ej trädslagsbyte, stubbrytning, hyggesbränning nya infektioner från skador vid återkommande avverkningar Bekämpning avverka inte under varm årstid! bekämpningsmedel på nya stubbar Metla/Erkki Oksanen

36 Granbarkborre (Juha Siitonen) trivs bäst på försvagade och skadade träd i gassiga omgivningar = vanligast längs hyggeskanter olikåldrig skog principiellt härdigare se ovan lämnar mindre träd i fred fall med högre risk finns dock enskilda stora träd i gles skog nyligen friställda träd med svag vitalitet vindfällen i restbestånd Juha Siitonen

37 Virkeskvalitet i kalhyggesfritt skogsbruk med gran (Riikka Piispanen) Skillnader till virke från likåldriga bestånd Deformationer: skevhet främst i centrumutbytet i sidobräder inte mera än i likåldriga bestånd Tjurved reaktionsved, som kan utvecklas, när trädens tillväxtposition förändras försämrar bl.a. hållfasthet och fiberkvalitet av 6 olikåldriga granbestånd hade 1 mycket tjurved, 5 lite medeltal 6 % av volymen Riikka Piispanen Riikka Piispanen

38 Variationer i årsringsbredd och virkesdensitet underväxtperiodens mycket smala årsringar hög densitet i ungdomsveden Kvistgrupperingar i centrumutbytet formats under underväxtperioden Granvirkets kvalitet enligt kvalitetssorteringen kvaliteten i olikåldriga bestånd var en aning lägre än i likåldriga typisk kvalitetsklass var C (i sydfinska likåldriga granbestånd B) Metla/Erkki Oksanen Riikka Piispanen - Fönster- och dörrkarm (målade) (A3-A4,B) - Väggbeklädnader (B) - Inredningspanelbräden (A3-A4, B) - Golvbräden (A3-A4, B) Erkki Oksanen/Metla

39 Några luckor i kunskapen kvarstår. Ytterligare uppgfifter: Sauli.Valkonen@metla.fi tel Metla/Erkki Oksanen