Kostnader för plantskogsvård vi behöver både skogsarbetare och maskiner

Transkript

1 Kostnader för plantskogsvård vi behöver både skogsarbetare och maskiner Seminarieserien Kustannustehokas taimikonhoito Kostnadseffektiv plantskogsvård Karri Uotila, LUKE

2 Innehåll Kostnader för manuell plantskogsvård Kostnader för maskinell plantskogsvård Behovet av förröjning före första gallringen och kostnader för den

3 KOSTNADER FÖR MANUELL PLANTSKOGSVÅRD

4 Vid slyröjning är ett typiskt uttag stammar/ha och medeldiametern 1 2 cm. Erkki Oksanen/Luke Vid vård av ungskog är ett typiskt uttag stammar/ha, men medeldiamtern är 3 6 cm. Tidsåtgången är mångdubbel jämfört med slyröjning. Karri Uotila/Luke

5 Tidsåtgång, dgr/ha Uttagets inverkan på tidsåtgången vid plantskogsvård 5 5 cm cm 1 cm Uttagets täthet st/ha Källa: Hämäläinen 1983, Skogsbranschens kollektivavtal 2010

6 Uttag, stammar/ha Uttaget i plantskogar av olika ålder Ensimmäistä Plantskog som kertaa sköts hoidettava första gången taimikko Källa: Uotila ym Plantskogens ålder, år

7 Lövträdens grundyta, m 2 /ha Lövträdens grundyta i granplanteringar av olika ålder Uotila ym Uotila & Saksa Plantskogens ålder, år

8

9

10 Tidsåtgång, dgr/ha Tidsåtgång, dgr/ha Tidpunktens inverkan på tidsåtgången vid plantskogsvård Gran, MT Tall, VT Beståndets ålder, år Beståndets ålder, år Källa: Uotila et.al. 2014

11 Uttag, st/ha Slyröjningens inverkan på uttaget Ensimmäistä Plantskog som kertaa sköts hoidettava första gången taimikko Aiemmin Plantskog perattu som tidigare taimikkoslyröjts Lähde: Uotila ym Plantskogens ålder, år

12 /ha Slyröjningens inverkan på de totala kostnaderna vid plantskogvård Slyröjning och röjning Endast röjning Slyröjningen medför endast små extra kostnader när vi ser på hela förnyelsekedjan.

13 Tidpunktens inverkan på tidsåtgången vid slyröjning Effektiv arbetstid, h ha Totaali Total Reikä Brunns Slyröjningens produktivitet är bäst på våren; på sommaren är tidsåtgången ca 35 % och på hösten ca 18 % större än på våren. 0 Vår Kevät Sommar Kesä Syksy höst Källa: Koskinen 2013

14 Höjd, cm Tidpunktens inverkan på stubbskottens höjdtillväxt efter slyröjningen Stubbskottens höjd 5 år efter fällning Källa: Johansson Fällningstidpunkt, månad Kostnadseffektiviteten för slyröjning vid olika tidpunkter

15 KOSTNADER FÖR MASKINELL PLANTSKOGSVÅRD

16 Metoder i maskinell plantskogsvård Karri Uotila Naarva P25 slyröjer genom att rycka upp De vanligaste aggregaten i maskinell plantskogsvård är Naarva Oy:s P25 som rycker upp slyet med rötter, och Usewood Oy:s Tehojätkä och MenSe Oy:s röjhuvud som kapar av slyet. Karri Uotila Usewood Tehojätkä och UW40 slyröjare MenSe röjhuvud Ville Kankaanhuhta

17 Maskinell slyröjning, Naarva P25 rycker upp slyet med rötter Karri Uotila

18 Plantskogar där slyet har ryckts upp med rötter 18 Luke/Erkki Oksanen

19 Plantskogar där slyet har ryckts upp med rötter Slyet rycktes upp med rötter för 6 år sedan och den här granplanteringen behöver ingen mer röjning. Enligt en preliminär uppskattning är detta läget i cirka 70 % av de bestånd där slyet har ryckts upp med rötter. (Källa: Kukkonen 2011) Karri Uotila

20 Valet av objekt för maskinell slyröjning Valet av arbetsområde är viktigt för att resultatet ska bli bra. Lämpliga objekt är gran- och tallplanteringar på jämna mineralmarker med endast lite sten. Plantskogens höjd ca 1 m Slyets höjd under 2 m Kolla: Koneellisen Taimikonhoidon Toimihenkilöopas ( metinfo/metsanhoitopalvelut/ TH_manuaali.htm) Karri Uotila

21 Produktiviteten vid maskinell slyröjning Den effektiva tidsåtgången på lämpliga arbetsområden är ungefär 6 7 h/ha och kostnaderna /ha. Under en arbetssäsong kan man slyröja ungefär 200 ha. Karri Uotila

22 Tidsåtgången, effektiva timmar/ha Produktiviteten beror på - Uttagets täthet Lövuppslagets medelhöjd 3 m 2 m 1 m Lövuppslagets täthet 1 000/ha Rantala & Kautto 2011 Hallongren & Rantala 2013

23 Produktiviteten beror på - Tidpunkten Uppryckningen av sly lyckas bäst den lövfria tiden. På växtplatser som är kargare än torr mo är vegetationen inget problem, men på bördiga växtplatser bromsas arbetet upp på högsommaren. Uppryckningen av sly lyckas endast på ofrusen mark. April Maj Juni Juli Augusti Septempber Oktober November VT eller kargare MT OMT Lätt Arbetet Medelsvårt Svårt Källa: Tomperi & Väänänen

24 Karri Uotila Plantskogsvård med röjsåg Uppryckning med rötter -300 Slyröjning -600 Uppryckning -400 Röjning (-100 Röjning) 800 Första gallring 900 Första gallring Kalkylen innehåller ingen räntefaktor. När vi diskonterar kostnaderna till nuvärdet ändrar jämförelsen mellan olika metoder, eftersom kostnaderna till olika tidpunkter. Med de antaganden som används i kalkylen är metoderna lika kostnadseffektiva när räntesatsen är 3 %.

25 Maskinella metoder där lövuppslaget kapas av Karri Uotila UW40D

26 Tidsåtgång, driftstid, h/ha Arbetets produktivitet i maskinell plantskogsvård, metoder där lövuppslaget kapas av Skogsarbetare Tehojätkä MenSe skördare MenSe liten grävmaskin Metsuri Tehojätkä MenSe hakkuukone MenSe pienkaivinkone Uttag, stammar/ha Källor: Strandström & Poikela 2010, Hämäläinen et al. 2013

27 Arbetets timkostnad i maskinell plantskogsvård, metoder där lövuppslaget kapas av Försäkringar Administration och underhåll Räntor Förflyttningar Bränsle Reparation och service Avskrivningar på kapitalet Arbetskraftskostnader Källa: Hämäläinen et.al. 2013

28 Kostnader, /ha Arbetets timkostnad i maskinell plantskogsvård, metoder där lövuppslaget kapas av Metsuri, Skogsarbetare TES Tehojätkä Uttagets grundyta i stubbskäret, m 2 /ha Källa: bearbetat från Strandströms & Poikelas 2010 material, Skogsbranschens kollektivavtal

29 FÖRRÖJNING FÖRE FÖRSTA GALLRING - KOSTNADER OCH BEHOV

30 Kostnader för förröjningen Tidsåtgången vid förröjning beror på uttagets storlek, liksom också tidsåtgången vid plantskogsvård. Medelkostnaderna för förröjning före beståndsvårdande avverkningar var år 2013 i Finland 280 /ha. Källa: Skogsstatistiska årsboken 2014 Arbetstidsåtgången ca 8 effektiva timmar/ha (Kärhä et.al. 2006) När man tar bort de stammar som växer närmare än 1 meter från det träd som ska fällas i första gallringen och från hela området den över 1 meter höga granunderväxt som skymmer sikten. Arbetssvårighetsgraden i en typisk förröjning före första gallring motsvarar ungefär den vid slyröjning

31 Med rätt tidpunkt för röjningen kan vi undvika förröjningen av underväxt och småträd före första gallringen. Speciellt i granbestånd sluter sig kronorna i en tillräckligt tät plantskog så snabbt efter plantskogsvården att lövslyet inte kan utvecklas. Erkki Oksanen/Luke

32 Lågvuxet lövuppslag är endast en liten olägenhet, speciellt i vintertida avverkning. Det här beståndet behöver ingen förröjning: Erkki Oksanen/Luke

33 Förröjning behövs i : Oskötta bestånd Bestånd som har lämnats för täta i röjningen. Bestånd där plantskogsvården har gjorts för tidigt och lett till efterföljande riklig skottbildning. Erkki Oksanen/Luke Förröjning kan behövas också i välskötta plantbestånd, om förhållandena är speciellt fördelaktiga för uppkomsten av en riklig underväxt. Så är fallet på bördiga torvmarker, på finkorniga och täta mineralmarker och i harvade tallplanteringar

34 Drivningskostnader, /m3 Förröjning behövs om 1) drivningen av klenträd går på förlust, 2) klenträden medför problem för drivningen och 3) kostnaden för röjningen av klenträden är lägre än tilläggskostnaden för avverkning utan röjning Drivningskostnader i första gallring Brösthöjdsdiameter för uttaget i medeltal, cm Källa Heikkilä et.al

35 Produktivitet, m3/effektiv timme Förröjning behövs om 1) drivningen av klenträd går på förlust, 2) klenträden medför problem för drivningen och 3) kostnaden för röjningen av klenträden är lägre än tilläggskostnaden för avverkning utan röjning Underväxtens betydelse för produktiviteten i första gallring Ei kuusialikasvosta 22000st/h. r/ha r/ha Medelhöjd på underväxten 2 m Stamvolymen, liter Källa: Kärhä et. al ingen granunderväxt st/ha

36 /stam Förröjning behövs om 1) drivningen av klenträd går på förlust, 2) klenträden medför problem för drivningen och 3) kostnaden för röjningen av klenträden är lägre än tilläggskostnaden för avverkning utan röjning Första gallringens lönsamhet och kostnaden för förröjning 1,00 0,80 0,60 0,40 Avkastning från första gallringen 0,20 0,00-0,20-0,40-0,60-0, Brösthöjdsdiamter, cm Kostnad för förröjningen

37 Granunderväxtens täthet, st/ha Lönsamhetsgränser för förröjningen av granunderväxt Lönsamhetsgränser för förröjning (röjning av underväxt tätare än gränsvärdet är lönsamt) m 2 m 3 m 4 m Uttaget vid första gallring, stammar/ha Källa: Kärhä et.al Borde gränserna förenklas för praktiken?

38 Nya teknologiska innovationer minskar eventuellt behovet av förröjning Marja-Leena Mentula/Mense Oy Fixteri Oy När kostnadseffektiviteten vid drivningen av klenträd blir bättre, sjunker medeldiameterkravet på virke som kan tas ut lönsamt. Utvecklingen av förröjning i samband med avverkningen förbättrar dess konkurrenskraft med manuell förröjning

39 Kort om kostnaderna: Onödiga dröjsmål höjer kostnaderna för plantskogsvård. Tilläggskostnaden för slyröjning är relativt liten när man ser på plantskogsvården som helhet. Slyröjningen sänker kostnaden för röjning. Maskinell plantskogsvård är kostnadsmässigt konkurrenskraftig med manuellt arbete när arbetsområdet är rätt valt. Behovet av förröjning före första gallring är ofta en följd av bristfällig plantskogsvård. Förröjningen lönar sig i regel om underväxten är grandominerad och den tydligt skymmer sikt och färdväg i beståndet och speciellt om antalet stammar är stort

40