RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG"

Transkript

1 RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG Röj i tid för bättre ekonomi i ditt skogsbruk

2 Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Text och foton: Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris Tabeller, grafer och teckningar: Råd i god skogsvård - SKOGSVÅRD, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio 2014 Mer information ger Skogscentralens rådgivare, tfn

3 Inledning Det är dina egna mål som är utgångspunkten för hur du sköter och använder din skog. Du avgör själv hur de här rekommendationerna tillämpas i din skog. Du kan också ha olika mål för olika beståndsfigurer och för olika delar av skogen. Det allmänna målet med virkesproduktionen är en god lönsamhet. Ett av skogsvårdsrekommendationernas huvudsyften är att förbättra skogsbrukets privatekonomiska lönsamhet. Det finns ofta rum för effektivering. Skogsförnyelsen inverkar på skogens utveckling ända till slutet av omloppstiden, och följaktligen också på de inkomster du får från skogen. Rätt åtgärd vid rätt tid är grunden för lönsamheten i skogsbruket. Om plantskogsvården försummas kan det leda till minskade virkesförsäljningsintäkter i framtiden. Rekommendationen är att i huvudsak använda sig av tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk. Olika trädslag har olika krav på växtplatsen för att de ska trivas och växa bra. Använd det trädslag som är lämpligast för växtplatsen. När du har fakta om olika trädslag och deras krav, kan du lättare fatta de rätta besluten. I den här handboken fokuserar vi på anläggandet av ny skog och på plantskogsvården i likåldriga skogar. Plantskogsvården omfattar gräsröjning, slyröjning och röjning. Vi presenterar de metoder som ger det säkraste resultatet. Du får senaste nytt från forskningen kompletterat med erfarenheter från praktiken.

4 Så här får du en bra plantskog Utgå från växtplatsen och det avverkade trädbeståndet. Välj ett trädslag som utnyttjar växtplatsens produktionsförmåga (näring och vatten). Tallen är ett ljuskrävande träd. Tall som huvudträdslag passar på karg mo, torr mo och på frisk mo med grovkorning jord och på myrar och näringsfattiga kärr. Täta bestånd i början är en förutsättning för bra kvalitet på stockarna. Granen tål beskuggning och den kan växa både som härskande träd och underväxt. Granen växer bra i lund, på lundartad mo och på frisk mo med medelgrov eller finkornig jord. Den passar också på örttorvmo och blåbärstorvmo. Vårtbjörk på lundartad mo och som blandträd på frisk mo. Glasbjörk på försumpade momarker, lermarker och torvmarker. Välj en lämplig markberedningsmetod Harvning eller fläckupptagning på grovkorniga och vattengenomsläppliga jordar på torr mo och karg mo. Rekommenderas för naturlig förnyelse, sådd och plantering av tall. Fläckhögläggning (eller inversmarkberedning) på finkorniga jordar på torr mo och på frisk mo och bördigare växtplatser. Bästa metoden vid plantering av gran. Högläggning med fåror på marker där det finns behov att leda bort ytvattnet. Dikningshögläggning på marker där det finns behov att torrlägga med diken. Välj en säker förnyelsemetod Plantering och sådd är snabbare och säkrare än naturlig förnyelse. Naturlig förnyelse med fröträd passar för tall på karg mo och torr mo. Lämna då tillräckligt med goda fröträd, markbered med harvning eller fläckupptagning och avverka fröträden efter 2-3 år. Maskinell sådd i samband med harvningen är ett bra alternativ. Målet är minst såddpunkter/hektar. Plantera tillräckligt många plantor, minst per hektar. Efter fläckhögläggning, plantera på högen. Plantera tillräckligt djupt så att rotklumpen når genom mineraljorden ner till humusskiktet.

5 Trampa ner gräset (gräsröjning) Kolla behovet av gräsröjning redan på hösten efter planteringen, därefter ännu de två följande åren. Gräset ökar risken för snytbaggeskador och sorkskador och kan till och med kväva plantan. Röj bort det lövsly som konkurrerar med barrträdsplantorna (slyröjning) Slyröjning 3-5 år efter planteringen, senast när björkslyet är lika högt som barrträdsplantorna. Barrträdsplantorna är då ungefär en meter höga. Brunnsröjning är ett alternativ i granplantskogar. I en tallplantskog ska allt sly röjas bort för att minska risken för älgskador. Röj plantskogen i tid (röjning) Det lönar sig att röja. Röjningen koncenterar tillväxt och grovleksutveckling till de bästa träden. Arbetet betalar sig vid första gallringen. Den rekommenderade tidpunkten är när granen är 3-4 meter hög och tallen 5-7 meter. Röj tidigare om lövslyet hotar att piska gran och tall. Tidpunkten för röjning inverkar på tidsåtgången och därmed på kostnaderna. Ta hänsyn till naturen Lämna kantzoner och andra speciella ställen oröjda. Spara ekologiskt värdefulla buskar och träd (brakved, skogstry, skogslind). Spara trädartade sälgar och rönnar där de inte konkurrerar med plantorna.

6 Vilket är syftet med ditt skogsbruk? Oberoende av om du utför skogsarbeten själv eller om du anlitar utomstående arbetskraft, bör du göra klart för dig vad du vill uppnå. När du har målet klart är det lättare att välja rätta åtgärder. Skogsfackmannens roll är att presentera de olika alternativen och deras sannolika inverkan på skogens utveckling. Sedan får ni diskutera för att sammanjämka de olika målen. Skogsvård omfattar alla de åtgärder med vilka man styr utvecklingen av beståndet i den riktning som skogsägaren önskar. Skogsvårdsrekommendationerna grundar sig på de nyaste forskningsrönen och erfarenheterna från det praktiska skogsbruket. Avsikten är att minimera riskerna för misslyckanden. Ett bra slutresultat förutsätter att arbetena planeras och utförs omsorgsfullt. Förhållandena i skogen kan avvika från det allmänt beskrivna. Därför är det viktigt att noggrant bekanta sig med det bestånd som ska behandlas. Att driva upp ett bestånd från plantor till stockträd är en kedja där varje åtgärd påverkar tidpunkten och kostnaderna för de följande åtgärderna. Skogsvårdens mål är att minska den arbetsinsats som behövs i följande stadium av virkesproduktionen, och påskynda utvecklingen av virke av hög kvalitet. En snabb diametertillväxt ger tidigare inkomster från virkesförsäljningen. Olika trädslag har olika krav på växtplatsen. En plantskog är bra då den består av lämpligt trädslag, är fullsluten och utnyttjar växtplatsens produktionsförmåga. Dessutom är plantskogsvården gjord och plantbeståndet inte i behov av omedelbar skötsel. Tänk på att du kan Höja avkastningen på kapitalet genom att använda förädlat frö som ger snabbväxande skog av hög kvalitet. Öka inkomsterna genom att utföra skogsvårdsarbeten i tid. Sänka utgifterna genom att förnya skogen omedelbart efter avverkningen. Det ger ett bättre förnyelseresultat och sänker kostnader för gräsröjning, slyröjning och röjning.

7 Plantering, sådd eller naturlig förnyelse? Naturlig förnyelse är det billigaste sättet att förnya skog. Metoden passar för förnyelse av tall på torra och karga moar. Förutsättningen är att det finns tillräckligt med fröproducerande tallar av hög kvalitet. I de flesta fall behövs en lätt markberedning för att plantskogen ska bli fullsluten och jämn. Fröträden ska avverkas genast när det finns ett tillräckligt stort plantuppslag på förnyelseytan. Naturlig förnyelse lyckas inte på marker med finkorniga jordarter eftersom dessa marker har kraftig uppfrysning som trycker upp groddplantorna ur marken. Sådd är ett fördelaktigare alternativ än plantering när du ska förnya tall på torra och karga moar med grov eller medelgrov jord. På rätt slags mark har sådden också andra fördelar. Med sådd kan du få en verkligt tät plantskog Val av trädslag och förnyelsemetod på mineraljordar i södra och mellersta Finland. Förklaring: grön = rekommenderas, gul = med reservation, 0 = ingen markberedning, B = markberedning som blottar mineraljorden, H = högläggning. Växtplats Lundartad mo eller bördigare Frisk mo Torr mo Karg mo Jordart Fin Grov Fin Grov Fin Grov Medelgrov Medelgrov Medelgrov Medegrov Grov Tall, plantering B/H B H Tall, sådd B B B B Tall, fröträd B B B B/0 0 Gran, plantering H H H H H H H/B Gran, teghuggning B/0 B/0 B/0 B/0 B/0 B/0 B/0 Gran, skärmträd Vårtbjörk, plantering H/B B H/B Vårtbjörk, sådd Vårtbjörk, fröträd B B Ståndorten, det vill säga växtplatsen, och jordarten är avgörande för valet av trädslag och förnyelsemetod på mineraljordar. Bilden visar de förnyelsemetoder för tall, gran och björk som ger det säkraste förnyelseresultatet.

8 med plantor per hektar. Den tätheten behövs för att producera stockträd av hög kvalitet. En tallplanta som vuxit tätt i plantskogsstadiet får klena kvistar och de nedersta kvistarna dör i ett tidigt skede. Den bästa tidpunkten för sådd av tallfrön är genast efter snösmältningen när marken ännu är fuktig. Sådd lyckas inte på bördiga marker och inte heller på finkorniga jordar. Vid plantering och sådd kan du använda förädlat frö som gör att träden växer snabbare och får en bättre kvalitet. Plantering är den dyraste förnyelsemetoden, men samtidigt den snabbaste och minst riskfyllda. På bördiga marker är plantering också den säkraste metoden. Vid förnyelse av gran är plantering den allmännaste metoden. Som köpare ska du kräva säljaren på uppgifter om plantorna. Plantorna och fröna ska vara av sådan härkomst att de är lämpliga för din förnyelseyta, och de ska vara av hög kvalitet. Kontrollera plantornas skick och kvalitet när du tar emot dem. Fryslagrade plantor ska tinas upp före planteringen. Plantorna får inte torka ut under lagringen och transporten. Plantan är lagom fuktig när vatten tränger fram när du klämmer lätt på rotklumpen. Största delen av plantorna planteras nu för hand, men den maskinella planteringen ökar. Vid maskinell plantering sätts plantan alltid på rätt djup och i ett färskt markberedningsspår. Tall Tallen är ett ljuskrävande trädslag och den trivs inte när den växer i skugga under andra träd. Tallen är anpassad att växa på marker med dålig tillgång på vatten och näring. Den blir ett prima stockträd på torra och karga momarker och på myrar och näringsfattiga kärr. På dessa växtplatser är tall lämpligast som huvudträdslag. Tallen är lämplig som huvudträdslag även på friska momarker och i blandskogar tillsammans med gran och björk. Tallstockens kvalitet beror på kvistigheten, kvistarnas grovlek och årsringarnas bredd. Ett tallbestånd ska i ungdomsskedet växa tätt för att kvistarna ska hållas klena och kvistrensningen ske tidigt. När tallen växer i glesa förband eller på bördig mark får den grova kvistar. Sådd är den vanligaste skogsodlingsmetoden för tall. Sådden utförs vanligen maskinellt i samband med harvningen. På sorterade jordar med god vattengenomsläpplighet kan tallen förnyas förmånligt på naturlig väg genom att man lämnar lämpliga fröträd. Vid avverkning i fröträdsställning lämnas på varje hektar friska träd med livskraftig krona som fröträd. Markberedningen gör att fröna gror bättre och att groddplantorna rotar sig bättre. På momarker lämpar sig harvning eller fläckupptagning, och på torvmarker fläckhögläggning eller inversmarkberedning.

9 Genom att så under fröträden kan du dra nytta av förädlat frö med högre tillväxt och kvalitet, samtidigt som fröträden säkerställer plantsättningen under flera år. Plantering rekommenderas på torra moar med finkorning jord och på friska moar med medelgrov eller grov jord. Vid harvning och fläckupptagning ska markbredningsspåret respektive fläcken vara fri från humus och minst en halv meter bred, för att ge tillräckligt skydd mot angrepp av snytbagge. Gran Granen trivs i halvskugga och den växer bra både som härskande träd och som underväxt. Granen är mer krävande än tallen beträffande ståndorten. Marken måste vara näringsrik och grundvattnet rörligt. Med tanke på tillväxten är frisk mo med medelgrov och finkorning jord, samt lundartad mo, de mest lämpade ståndorterna för gran. Granen trivs också på örttorvmoar, blåbärstorvmoar och lingontorvmoar under förutsättning att näringsbalansen är i skick. På karga växtplatser med god vattengenomsläpplighet har granen en klart sämre tillväxt än tallen. På sådana marker är granen sett ur ekonomisk synvinkel lämpad enbart som blandträd. Granen har en jämnare virkeskvalitet än tallen och kvistigheten är inte av lika stor betydelse för sågvarorna som när det gäller tall. Plantering är en snabb och säker förnyelsemetod för gran. Högläggning har visat sig vara den bästa markberedningsmetoden för att säkerställa att granplantorna klarar sig i konkurrensen med annan markvegetation och med lövsly som kommer upp runt plantorna. Växtplatsens produktionsförmåga kan utnyttjas fullt ut när produktionen kommer snabbt igång efter slutavverkningen.

10 Vårtbjörk Vårtbjörken är ett ljuskrävande trädslag och som ung växer den snabbt. Vårtbjörken växer bra i lundar, på lundartad mo och på friska moränmarker med god vattenhushållning. På dessa ståndorter växer den till grova stockträd. För att få björkstock av hög kvalitet lönar det sig att odla björk som blandträd med gran. I blandskogar med gran och björk blir björkarna inte lika kvistiga som i rena björkbestånd. Även med tanke på stamvedens kvalitet är blandbestånd ett bättre alternativ, eftersom skador av björkbastfluga vanligen är mindre i blandskogar med gran och björk än i rena björkbestånd. Du får de största virkesförsäljningsintäkterna när du kan sälja björkstockar av hög kvalitet som har klena kvistar eller är helt kvistfria. Grova rotblock av hög kvalitet är värdefullast. Vårtbjörken förnyas vanligen genom plantering. Förnyelseytan ska hyggesrensas ordentligt så att ingen underväxt kan skugga björkplantorna. Fläckhögläggning och fläckupptagning är lämpliga markberedningsmetoder. att driva upp glasbjörk endast som utfyllnadsträd i barrträdsbestånd. Glasbjörkens tillväxt avtar redan i unga år och diametertillväxten är betydligt sämre än vårtbjörkens, och den ökar inte fastän träden får mer växtutrymme. Den som driver upp glasbjörk, får vanligtvis nöja sig med att huvudsakligen få massaved på grund av sämre tillväxt och kvalitetsfel. Glasbjörken är lätt att förnya naturligt via frön och stubbskott. Vet du skillnaden på vårtbjörk och glasbjörk? Vårtbjörkens blad är bredast vid basen och de har utdragen bladspets. Bladens kanter är dubbeltandade och skotten hårlösa med vårtor. Glasbjörkens blad är bredast mitt på bladskivan och kanten är enkeltandad. Skotten är släta och hårbeklädda. Glasbjörk Glasbjörken trivs på försumpade momarker och på torvmarker. På mineraljordar är det ekonomiskt sett lönsamt

11 Ståndortsklasserna Lund och lundartad mo Frisk mo Torr mo Karg mo Bördiga växtplatser med rik ört- och gräsvegetation. Jordmånen består ofta av brunjord, och under ett tunt mårlager hittar man ett mullaktigt skikt. Marken innehåller rikligt med finkorniga partiklar. Växtplatserna domineras av ris, mosstäcket består av vägg-, hus- och kvastmossor. Jordmånen består av podsol med ett filtaktigt mårlager. Fältskiktet domineras av blåbär. Förekommer på moränmarker med måttliga mängder av finkorniga partiklar. Markytan är täckt av ett relativt tjockt mårlager. Fältskiktet består av lingon, ljung och blåbär. Förekommer på moränmarker med en liten andel finkorniga partiklar. Ris och lav dominerar. Fältskiktet består av ljung, lingon och kråkris. Jordarten är sand eller grus. Planteringstäthet, plantor per hektar Tall Gran Vårtbjörk Kolla planterings- och röjningstätheten Du kan kontrollera planteringstätheten med hjälp av en 3,99 meter lång käpp. För runt käppen i en full cirkel och räkna de utvecklingsdugliga plantor som växer inom cirkeln. Multiplicera antalet plantor med talet 200 för att få antalet plantor per hektar. Exempel: Om det finns 10 plantor innanför cirkeln finns det plantor per hektar. Ta flera provytor och räkna sedan medeltalet. Använd samma metod vid slyröjningen och röjningen.

12 Viktigt med rätt markberedning Markberedningen är tillsammans med valet av trädslag och förnyelsemetod, en av de viktigaste länkarna i förnyelsekedjan. Valet av markberedningsmetod utgår från markens egenskaper. Markberedningen påverkar beståndets utveckling i många år framöver. Ett av markberedningens mål är att höja markens temperatur. Blottad mineraljord och speciellt upphöjningar värms upp tidigare på våren och de är varmare också på sommaren jämfört med planteringspunkter utan markberedning. Rötterna utvecklas snabbare och det i sin tur främjar upptagningen av näring och vatten. Plantan växer snabbare. Du kan minska konkurrensen från markvegetationen avsevärt genom att välja sådana markberedningsmetoder som skapar upphöjningar. De plantor som växer på högarna får ett försprång i förhållande till markvegetationen och klarar sig bättre i konkurrensen om ljus, näring, vatten och utrymme. Vid fläckhögläggning bildas det ett humuslager under lagret av mineraljord, och därmed en komposteringseffekt där näring frigörs för plantorna allteftersom humusen bryts ner. På sorterade jordar med god vattengenomsläpplighet kan tallen förnyas förmånligt på naturlig väg genom att man lämnar lämpliga fröträd. Vid avverkning i fröträdsställning lämnas på varje hektar friska träd med livskraftig krona som fröträd. En lätt markberedning, här harvning, säkerställer en jämn plantsättning.

13 Man ska inte blotta mer mineraljord än nödvändigt. Om markberedningen blottar för mycket av mineraljorden, uppstår det stora mängder gräs och lövsly. En på kort sikt billigare metod, till exempel harvning på en bördig växtplats, blir dyr i längden. Plantorna i harvspåret växer sämre än de som planterats på högar, och behovet av gräsoch slyröjning blir större jämfört med fläckhögläggning. Med hjälp av rätt vald markberedningsmetod kan du reglera vattenhushållningen på förnyelseytan. Snytbaggen är den allvarligaste skadegöraren på små planterade barrträdsplantor. Plantorna skyddas med bekämpningsmedel på plantskolorna. För att ytterligare minska risken för skador orsakade av snytbagge är det viktigt att använda en markberedningsmetod som blottar mineraljorden. I synnerhet fläckhögläggning har gett goda resultat. Snytbaggen undviker öppna platser. Avståndet från plantan till humuskanten är avgörande. Vid plantering ska det runt plantorna finnas minst 15 cm blottlagd mineraljord. Torv skyddar lika bra som mineraljord. Upphöjda planteringspunkter minskar också risken för sorkskador Markberedningen kan göras procent snabbare om kvistarna och topparna har tagits ut som energived. Skogsägaren pekar på den bästa planteringspunkten. Den är mitt på högen där risken för snytbaggeskador och konkurrerande markvegetation är minst. Under högen blir ett dubbelvikt humuslager och ovanpå humusen kommer ett 5-10 cm tjockt lager med mineraljord eller torvjord. Plantan får ett redigt försprång i tävlingen om vatten och näring.

14 Markberedningsmetoderna Harvning inför sådd och naturlig förnyelse Vid harvning inför sådd eller naturlig förnyelse blottas mineraljorden, men i ytlagret i markberedningsspåret bör det finnas kvar lite humus som främjar frögroningen. För att antalet groningspunkter ska bli tillräckligt stort, bör det finnas meter markberedningsspår per hektar. Harvning inför plantering På grova och medelgrova mineraljordar med bra vattenhushållning är harvning och fläckupptagning lämpliga markberedningsmetoder. Harvspåret är cm brett och det ska finnas meter harvspår per hektar. Vid markberedning inför plantering bör markberedningsspåret vara så djupt att det inte finns någon humus i harvspåret. Plantan ska planteras på höga punkter mitt i markberedningsspåret eller lite upp på kanten. Minst 15 cm blottad mineraljord ska finnas runt plantan för att motverka snytbaggeskador. Fläckupptagning inför plantering Fläckupptagning inför sådd Vid fläckupptagning ska det finnas fläckar per hektar. Vid fläckupptagning inför plantering får det inte finnas humus överst i fläcken. Vid fläckupptagning inför sådd eller naturlig förnyelse blottas mineraljorden, men i fläckens yta bör det finnas kvar lite humus som främjar frögroningen. På torvmarker används fläckupptagning och inversmarkberedning.

15 Fläckhögläggning Högläggning med fåror Vid fläckhögläggning vänds det översta markskiktet så att det under högen blir ett dubbelvikt humuslager. Högen ska packas till. Täckrotsplantan ska nå ända ner till humusen. Det räcker att hälften av den gröna delen av plantan är ovanför jordytan. Vid högläggning med fåror görs högen av jord som tas upp från den grunda fåran. Fårans djup är cm. Högarna görs platta, cm höga och cm breda. De behöver inte packas samman. Inversmarkberedning Vid inversmarkberedning blir högen omkring fem centimeter hög. Under den första vintern sätter sig högen. Med hjälp av rätt markberedningsmetod ger du plantan en bra start.

16 Gör gräsröjningen i tid Med gräsröjning säkerställer du att plantorna klarar sig i konkurrensen med annan vegetation. Vid mekanisk gräsröjning trampar du ner markvegetationen runt plantorna, eller skär eller klipper av den. Röj fram en så stor cirkel runt plantan att gräset inte kan lägga sig över plantorna. Våren och senhösten är bra tider att kontrollera plantskogens skick och vid behov röja fram barrträdsplantorna. Då är det lätt att få syn på plantorna eftersom den övriga växtligheten är brunskiftande. barrträdens tillväxt och förhindrar att det uppstår mekaniska skador till följd av övertäthet. Slyröjningen ska göras när plantorna är ungefär en meter höga, det vill säga 3-5 år efter planteringen. Arbetet vid rätt tid garanterar att det trädslag som planterats bibehålls som huvudträdslag. Slyröjningen kan utföras som en fullständig röjning eller som brunnsröjning. Plantskogar med tall får de första åren växa tätt, plantor per hektar, för att kvistarna ska bli klena. Ta bort konkurrerande lövträd, men lämna naturligt uppkomna lövträd och granar som utfyllnad. Slyröjningen är avgörande för plantskogens utveckling Slyröjning är det viktigaste arbetet i en plantskog. Vid slyröjning tar du bort lövträd som stör huvudplantornas utveckling. Slyröjningen upprätthåller Det är viktigt att du följer upp hur skogsförnyelsen lyckas och vid behov röjer bort konkurrerande gräs. Gräset förhindrar plantans tillväxt och kan i värsta fall döda plantan. Kontrollera ett planterat bestånd minst en gång per år i 2-3 års tid efter planteringen.

17 I plantskogar med gran ska du röja bort de lövträd som uppkommit från stubbskott eller rotskott och frösådda lövträd som växer för nära granarna. Lämna frösådda björkar i luckor. Du kan minska uppkomsten av sly genom att slyröja under högsommaren. Tidpunkten är ändå inte lika viktig som det att arbetet blir gjort. I plantskogar med kraftigt slyuppslag kan du vara tvungen att röja två gånger. Maskinell röjning där maskinen rycker upp slyet med rötter minskar effektivt uppslaget av nytt sly. Man har fått goda resultat av den här slyröjningsmetoden. Röjning är en investering som lönar sig Då du röjer bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden och lägger grunden för produktionen av gagnvirke. Röjning är ett av de bästa sätten att förbättra skogsbrukets lönsamhet. Vid röjningen glesar du ut plantskogen till den täthet som rekommendationerna anger, och justerar trädslagsförhållandena. Efter röjningen får kvarvarande träd mer utrymme, ljus, vatten och näring. Röj i första hand bort kvistiga och sjuka träd och sådana träd som kan skada huvudstammarna. Gynna de kvalitetsmässigt bästa träden som har god tillväxt, det kan vara odlade plantor eller plantor som kommit på naturlig väg. Kom ihåg att björken i unga år växer mycket snabbare än tall och gran. Lämna hellre vårtbjörk än glasbjörk där det finns luckor i barrträdsbeståndet. Ett inslag på procent av vårtbjörk är lämpligt. Lämna sådana björkar som är kortare än granarna och tallarna. Röjning vid rätt tid säkrar plantskogens snabba utveckling och sparar reda pengar. Röjningsarbetet betalar igen sig redan när du gallrar första gången. Målet med röjningen är att det virke som du avverkar vid första gallringen ska vara så grovt att det går att sälja som gagnvirke. Om arbetet försenas kan det bli dubbelt så arbetsdrygt och dyrt. Utebliven röjning betyder senare första gallring och mindre inkomster. Utan slyröjning blir huvudträdslaget lätt ett annat än det planerade.

18 Röjning: tidpunkt och täthet efter röjningen Trädslag Ståndort Övre höjd, m Stamantal, st/ha Tall Frisk och torr mo Torr mo, täta sådda plantbestånd Karg mo Gran Lundartad mo och frisk mo Vårtbjörk Lundartad eller frisk mo Glasbjörk Bördiga torvmarker Röj i tid - förbättra ekonomin i ditt skogsbruk. Plantskogvården tryggar plantbeståndets utveckling. De bästa träden lämnas kvar för att växa till sig före första gallringen. Det räcker 6-10 timmar för ett proffs att röja en hektar.

19 Förnyelsekostnader, euro/ha Röjning Slyröjning Plantering 200 Markberedning 0 Harvning Fläckhögläggning Fläckhögläggning är den bästa markberedningsmetoden vid plantering av gran. Den billigare metoden harvning blir i längden dyrare eftersom det uppstår mera sly och plantskogsvården blir kostsammare. Tallbestånden ska hållas täta för att stammarna ska bli klenkvistiga och för att kvistvinkeln ska vara så nära 90 grader som möjligt. På torr mo har tallen goda förutsättningar att producera kvalitetsvirke.

20 Björken växer vid unga år mycket snabbare än granen. Här har man i röjningen lämnat björkar för nära granarna och björken har piskat alla barr från granen. Lämna enbart frösådda vårtbjörkar som är betydligt kortare än granarna och endast i luckor.

21 Spara inte på fel ställe Det är klokt att återinvestera virkesinkomster genom att satsa på en säker och snabb förnyelsemetod. De totala kostnaderna för de vanligaste förnyelsekedjorna uppgår till 5-15 procent av virkesförsäljningsinkomsterna från slutavverkningen. Tänk på helheten och beståndets utveckling ända till första gallringen. Målet med förnyelsen är att få till stånd ny skog så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. En snabb förnyelse som genast lyckas, är den bästa garantin för att du får en fullsluten och frisk plantskog. Om du till exempel låter bli att utföra markberedning, eller skjuter upp plantskogsvården med förhoppning om att spara in på kostnaderna, kan du i stället få extra utgifter senare och de framtida inkomsterna minskar. De billigaste alternativen kan innebära större sammanlagda kostnader än om du valt att investera i en förnyelsekedja som är förknippad med mindre risker. Alla åtgärder inverkar på beståndets följande stadier, både i fråga om tillväxt och om skaderisk. Det här gäller också behovet av skötselarbete. Till exempel när du använder fläckhögläggning blir behovet av gräsbekämpning och slyröjning mindre. Också risken för skador orsakade av snytbagge minskar. Så här inverkar tidpunkten på röjningskostnaderna En fördröjning av slyröjningen och röjningen med ett år höjer kostnaderna med ungefär 10 procent. Om du skjuter upp arbetet med 4-5 år blir kostnaderna alltså 50 procent högre. Visa hänsyn till naturen Ta vara på den biologiska mångfalden så att det även i din skog finns mångsidiga och artrika livsmiljöer, och att också de specialiserade och hänsynskrävande arterna har goda levnadsmöjligheter. Genom beståndsanpassade åtgärder kan du både bevara och öka mångfalden i skogen. Skydda vattnen genom att lämna en skyddszon mot småvatten och vattendrag utan markberedning. Genom att lämna beståndsfigurer eller delar av figurer, som har svag virkesproduktionsförmåga, utanför skogsvården kan du minska dina utgifter och samtidigt främja naturvården. Spara ekonomiskt sett mindre värdefulla träd som naturvårdsträd, och lämna enar, rönnar och buskar med bär oröjda. Spara också torrakor och lågor. Många

22 fåglar, mossor och tickor är beroende av död ved. Lämna surdråg och steniga partier oröjda. Detsamma gäller kantzonerna mot vatten, torvmark och åker, eftersom de är viktiga ställen för småviltet. Minimiera risken för skador För att motverka snytbaggeskador ska man vid plantering använda en markberedningsmetod som blottar mineraljorden. Aspsly fungerar som mellanvärd för knäckeskjuka som sänker kvaliteten på tallplantorna. Med hjälp av ringbarkning eller fickning 2-3 år före förnyelseavverkningen kan du förhindra att asparna bildar rotskott. Kapning till högstubbar kan även minska mängden rotskott. Undvik att röja tallar med skorpbark på vintern och våren. Då finns det risk att de röjda tallarna blir yngelplats för märgborren. Med tillräckligt täta och välskötta plantskogar har du de bästa förutsättningarna att motverka skador av älg på tall och björk. Vid förnyelse av tall och björk lönar det sig att satsa på sådd och naturlig förnyelse, om ståndorten är lämplig. Vid plantering av vårtbjörk blir det ofta nödvändigt med skyddsåtgärder. I tallplantskogar som är små till arealen kan du undvika älgskador genom slyröjning. När du röjer bort lövträdsslyet som kan skada plantorna, är plantskogen inte längre lika intressant som matplats för älg. Slyröjningen bör utföras medan tallarna är kortare än 1 meter. På områden med stor vinterstam av älg och svåra älgskador, bör du vänta med att gallra plantskogen tills tallarna är minst fem meter höga. Talltoppar, som efter en första gallring på hösten eller vintern blir kvar på avverkningsytan, är eftertraktad föda för älgen. När den här födan finns nära plantskogen minskar betestrycket på plantorna. Undvik att utnyttja underväxt av gran i rötskadade bestånd, då det är stor risk för att plantorna är infekterade av rottickan. Om andelen infekterade träd är över 10 procent av det totala stamantalet i förnyelseavverkningen, är det skäl att överväga trädslagsbyte. Gå ut i skogen - kolla hur dina plantskogar mår.

23 Så här blir du en bättre beställare av skogsvårdstjänster Gör klart för dig vad du vill uppnå, och berätta det för den aktör som du anlitar. Fundera på vad du vill göra själv, och vilka arbeten du beställer. Underskatta inte tidsåtgången. Be om en uppskattning av kostnaderna. Fråga också om tidtabellen. Be om tydliga alternativ och jämför dem. Skriv en minneslista i förväg. Vad är viktigt för dig att veta? Fråga om aktörens egenkontroll och begär en rapport över den. Fråga också efter garanti. Det är din skog det gäller.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN RESEARCH För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN TTS research rapporter och handböcker 42 Nurmijärvi 2009 För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten Pertti Hourunranta

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt.

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Utdrag ur Kunskap Direkt / Grundkurs för skogsägare Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Grundkursen ger dig en snabb överblick

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010 Skogsbruket 2-2010 Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2010. År g å n g 80 4 Många fördelar med kall

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 6 7 2006. ÅRGÅNG 76 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD RÅDEN HAR GRANSKATS. SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU RÅD FÖR SJÄLVVERKSAMMA. 6 10BARRSKOG AVVERKAS

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

skogen är full av liv BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG

skogen är full av liv BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG skogen är full av liv BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG 1 SKOGEN ÄR FULL AV LIV Den här boken är en bearbetad version av Skogen är full av liv (2004). Den andra utgåvan (2011) gav vi ut endast på

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2007. ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2 Skogsbruket

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI.

Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI. Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 8 2006. ÅRGÅNG 76 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EN REKLAMATION BÖR GÖRAS FÖRE VINTERN. EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Information om skogsskötsel i brandområdet

Information om skogsskötsel i brandområdet Information om skogsskötsel i brandområdet Stora risker med att beträda brandhärjade områden Miljöhänsyn vid avverkning Kulturmiljöhänsyn Stöd för prioriteringar bland avsättningar Plantering Sådd Skadeinsekter

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt,

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning. Lövskog. Mål. Produktion och miljö i förening. Produktion och miljö i förening. Produktionsförutsättningar

Innehållsförteckning. Inledning. Lövskog. Mål. Produktion och miljö i förening. Produktion och miljö i förening. Produktionsförutsättningar SkogSSkötSelhandbok Innehållsförteckning 1 Inledning 9 Lövskog 2 3 4 5 Mål 2.1 Skogsskötselpolicy 2.2 Miljöstyrning 2.3 Lagar och andra krav 2.4 Skogsbruk och klimat Produktion och miljö i förening Produktionsförutsättningar

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Bekämpning av rotröta med stubbehandling

Bekämpning av rotröta med stubbehandling Bekämpning av rotröta med stubbehandling HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Handledningen har utarbetats av arbetsgruppen: Erkki Hänninen, Metsäteho Oy Kari Korhonen, Skogsforskningsinstitutet Katriina Lipponen,

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Prislista. Skogsplantor våren 2013 lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

åtgärder mot SNYTBAGGEN

åtgärder mot SNYTBAGGEN åtgärder mot SNYTBAGGEN Magnus Petersson Kristina Wallertz SLU, Enheten för skoglig fältforskning Asa försökspark 360 30 Lammhult Tel 0472-26 30 00 Claes Hellqvist Göran Nordlander SLU, Institutionen för

Läs mer

Vård av ungskog. Examensarbete. Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten (2008-2012) Ragnar Höckerstedt

Vård av ungskog. Examensarbete. Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten (2008-2012) Ragnar Höckerstedt Vård av ungskog Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten (2008-2012) Examensarbete Ragnar Höckerstedt Examensarbete för skogsbruksingenjörs (YH)-examen Utbildningsprogrammet Skogsbruk

Läs mer

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK Styrande dokument beslutat av GD skogsfastigheter skogsfastigheter (1) Styrande dokument förvaltning av skogsfastigheter innehåller: Policy Skogsbrukspolicy Skogsbrukspolicy Policy 3(1) Skogsbrukspolicy

Läs mer

skogsskötsel gallring i barrskog

skogsskötsel gallring i barrskog skogsskötsel gallring i barrskog Gallring ökar lönsamheten i skogsbruket. Genom att ta bort de mindre värdefulla träden och låta de bästa växa kvar ökar värdetillväxten i skogen. En nettointäkt fås tidigt

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2009. År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2014

Prislista. Skogsplantor våren 2014 lista Skogsplantor våren 2014 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2014. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid SBO-NYTT Information från Mark skogsbruksområde juni 2015 Vilken härlig tid Nu är väl livet som bäst, dagarna är långa, solen värmer gott ibland och det händer mycket i naturen när allting förnyas. I går

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Föryngring. Hyggesrensning. Hyggesrensning är oftast nödvändig för att den kommande föryngringen skall kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt.

Föryngring. Hyggesrensning. Hyggesrensning är oftast nödvändig för att den kommande föryngringen skall kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Föryngring Hyggesrensning Hyggesrensning är oftast nödvändig för att den kommande föryngringen skall kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Utförande Alla enstaka mindre träd och små grupper av

Läs mer

Din skog syns bättre om den märks

Din skog syns bättre om den märks Din skog syns bättre om den märks FSC -certifiering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Alltfler konsumenter frågar efter FSC -märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2012

Prislista. Skogsplantor våren 2012 lista Skogsplantor våren 2012 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäongen 2012: Täckrotsplantorna hanteras i bevattnad terminal i Dalboda, Björklinge. Det

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Skogs bruket 4 2012. Din guide. till skogsodling. Stoppa rotrötan Violinbygge är handarbete Miljöstödsavtal utan tvekan

Skogs bruket 4 2012. Din guide. till skogsodling. Stoppa rotrötan Violinbygge är handarbete Miljöstödsavtal utan tvekan Skogs bruket 4 2012 Din guide till skogsodling Stoppa rotrötan Violinbygge är handarbete Miljöstödsavtal utan tvekan Skogs bruket 4 2012 Din guide till skogsodling Stoppa rotrötan Violinbygge är handarbete

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Din skog syns bättre om den märks. FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel

Din skog syns bättre om den märks. FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Din skog syns bättre om den märks FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Alltfl er konsumenter frågar efter FSC-märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara

Läs mer

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket 6/7-2010 Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2010. År g å n g 80

Läs mer

Skogsbruket 4 ATT BYGGA UPP SKOGEN PÅ NYTT TÄCKROTSPLANTAN PÅ FRAMMARSCH MASURBJÖRK SOM HOBBY EXTRA PENGAR MED KOTTPLOCKNING

Skogsbruket 4 ATT BYGGA UPP SKOGEN PÅ NYTT TÄCKROTSPLANTAN PÅ FRAMMARSCH MASURBJÖRK SOM HOBBY EXTRA PENGAR MED KOTTPLOCKNING Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 4 2003. ÅRGÅNG 73 4 ATT BYGGA UPP SKOGEN PÅ NYTT RESTAURERINGSÅTGÄRDER PÅ SKYDDSOMRÅDEN KOMMER ATT ÖKA AVSEVÄRT. 6 KVALITET I SKOGSVÅRDSARBETEN

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Synen på lövträd under 1900-talet.

Synen på lövträd under 1900-talet. 113 Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för skoglig vegetationsekologi Umeå 94-04-28 Anders Björk Synen på lövträd under 1900-talet. 114 Inledning Inställningen till lövträd har varierat kraftigt under

Läs mer

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER B SVERIGE PORTO BETALT NR 1 2006 FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Avverkning på region Uppland

Avverkning på region Uppland Lokal information till skogsägare i Uppland Avs.: Korsnäs AB, Karl Kihlboms väg 11, 748 30 Österbybruk Avverkning på region Uppland Östra Uppland Norra Uppland Henrik Larsson 0295-24 44 65 henrik.larsson@korsnas.com

Läs mer

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer# 1427631, 1701103 Glommen Skog SA Postboks 1329 Vestad Revisionskriterium

Läs mer