RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG"

Transkript

1 RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG Röj i tid för bättre ekonomi i ditt skogsbruk

2 Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Text och foton: Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris Tabeller, grafer och teckningar: Råd i god skogsvård - SKOGSVÅRD, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio 2014 Mer information ger Skogscentralens rådgivare, tfn

3 Inledning Det är dina egna mål som är utgångspunkten för hur du sköter och använder din skog. Du avgör själv hur de här rekommendationerna tillämpas i din skog. Du kan också ha olika mål för olika beståndsfigurer och för olika delar av skogen. Det allmänna målet med virkesproduktionen är en god lönsamhet. Ett av skogsvårdsrekommendationernas huvudsyften är att förbättra skogsbrukets privatekonomiska lönsamhet. Det finns ofta rum för effektivering. Skogsförnyelsen inverkar på skogens utveckling ända till slutet av omloppstiden, och följaktligen också på de inkomster du får från skogen. Rätt åtgärd vid rätt tid är grunden för lönsamheten i skogsbruket. Om plantskogsvården försummas kan det leda till minskade virkesförsäljningsintäkter i framtiden. Rekommendationen är att i huvudsak använda sig av tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk. Olika trädslag har olika krav på växtplatsen för att de ska trivas och växa bra. Använd det trädslag som är lämpligast för växtplatsen. När du har fakta om olika trädslag och deras krav, kan du lättare fatta de rätta besluten. I den här handboken fokuserar vi på anläggandet av ny skog och på plantskogsvården i likåldriga skogar. Plantskogsvården omfattar gräsröjning, slyröjning och röjning. Vi presenterar de metoder som ger det säkraste resultatet. Du får senaste nytt från forskningen kompletterat med erfarenheter från praktiken.

4 Så här får du en bra plantskog Utgå från växtplatsen och det avverkade trädbeståndet. Välj ett trädslag som utnyttjar växtplatsens produktionsförmåga (näring och vatten). Tallen är ett ljuskrävande träd. Tall som huvudträdslag passar på karg mo, torr mo och på frisk mo med grovkorning jord och på myrar och näringsfattiga kärr. Täta bestånd i början är en förutsättning för bra kvalitet på stockarna. Granen tål beskuggning och den kan växa både som härskande träd och underväxt. Granen växer bra i lund, på lundartad mo och på frisk mo med medelgrov eller finkornig jord. Den passar också på örttorvmo och blåbärstorvmo. Vårtbjörk på lundartad mo och som blandträd på frisk mo. Glasbjörk på försumpade momarker, lermarker och torvmarker. Välj en lämplig markberedningsmetod Harvning eller fläckupptagning på grovkorniga och vattengenomsläppliga jordar på torr mo och karg mo. Rekommenderas för naturlig förnyelse, sådd och plantering av tall. Fläckhögläggning (eller inversmarkberedning) på finkorniga jordar på torr mo och på frisk mo och bördigare växtplatser. Bästa metoden vid plantering av gran. Högläggning med fåror på marker där det finns behov att leda bort ytvattnet. Dikningshögläggning på marker där det finns behov att torrlägga med diken. Välj en säker förnyelsemetod Plantering och sådd är snabbare och säkrare än naturlig förnyelse. Naturlig förnyelse med fröträd passar för tall på karg mo och torr mo. Lämna då tillräckligt med goda fröträd, markbered med harvning eller fläckupptagning och avverka fröträden efter 2-3 år. Maskinell sådd i samband med harvningen är ett bra alternativ. Målet är minst såddpunkter/hektar. Plantera tillräckligt många plantor, minst per hektar. Efter fläckhögläggning, plantera på högen. Plantera tillräckligt djupt så att rotklumpen når genom mineraljorden ner till humusskiktet.

5 Trampa ner gräset (gräsröjning) Kolla behovet av gräsröjning redan på hösten efter planteringen, därefter ännu de två följande åren. Gräset ökar risken för snytbaggeskador och sorkskador och kan till och med kväva plantan. Röj bort det lövsly som konkurrerar med barrträdsplantorna (slyröjning) Slyröjning 3-5 år efter planteringen, senast när björkslyet är lika högt som barrträdsplantorna. Barrträdsplantorna är då ungefär en meter höga. Brunnsröjning är ett alternativ i granplantskogar. I en tallplantskog ska allt sly röjas bort för att minska risken för älgskador. Röj plantskogen i tid (röjning) Det lönar sig att röja. Röjningen koncenterar tillväxt och grovleksutveckling till de bästa träden. Arbetet betalar sig vid första gallringen. Den rekommenderade tidpunkten är när granen är 3-4 meter hög och tallen 5-7 meter. Röj tidigare om lövslyet hotar att piska gran och tall. Tidpunkten för röjning inverkar på tidsåtgången och därmed på kostnaderna. Ta hänsyn till naturen Lämna kantzoner och andra speciella ställen oröjda. Spara ekologiskt värdefulla buskar och träd (brakved, skogstry, skogslind). Spara trädartade sälgar och rönnar där de inte konkurrerar med plantorna.

6 Vilket är syftet med ditt skogsbruk? Oberoende av om du utför skogsarbeten själv eller om du anlitar utomstående arbetskraft, bör du göra klart för dig vad du vill uppnå. När du har målet klart är det lättare att välja rätta åtgärder. Skogsfackmannens roll är att presentera de olika alternativen och deras sannolika inverkan på skogens utveckling. Sedan får ni diskutera för att sammanjämka de olika målen. Skogsvård omfattar alla de åtgärder med vilka man styr utvecklingen av beståndet i den riktning som skogsägaren önskar. Skogsvårdsrekommendationerna grundar sig på de nyaste forskningsrönen och erfarenheterna från det praktiska skogsbruket. Avsikten är att minimera riskerna för misslyckanden. Ett bra slutresultat förutsätter att arbetena planeras och utförs omsorgsfullt. Förhållandena i skogen kan avvika från det allmänt beskrivna. Därför är det viktigt att noggrant bekanta sig med det bestånd som ska behandlas. Att driva upp ett bestånd från plantor till stockträd är en kedja där varje åtgärd påverkar tidpunkten och kostnaderna för de följande åtgärderna. Skogsvårdens mål är att minska den arbetsinsats som behövs i följande stadium av virkesproduktionen, och påskynda utvecklingen av virke av hög kvalitet. En snabb diametertillväxt ger tidigare inkomster från virkesförsäljningen. Olika trädslag har olika krav på växtplatsen. En plantskog är bra då den består av lämpligt trädslag, är fullsluten och utnyttjar växtplatsens produktionsförmåga. Dessutom är plantskogsvården gjord och plantbeståndet inte i behov av omedelbar skötsel. Tänk på att du kan Höja avkastningen på kapitalet genom att använda förädlat frö som ger snabbväxande skog av hög kvalitet. Öka inkomsterna genom att utföra skogsvårdsarbeten i tid. Sänka utgifterna genom att förnya skogen omedelbart efter avverkningen. Det ger ett bättre förnyelseresultat och sänker kostnader för gräsröjning, slyröjning och röjning.

7 Plantering, sådd eller naturlig förnyelse? Naturlig förnyelse är det billigaste sättet att förnya skog. Metoden passar för förnyelse av tall på torra och karga moar. Förutsättningen är att det finns tillräckligt med fröproducerande tallar av hög kvalitet. I de flesta fall behövs en lätt markberedning för att plantskogen ska bli fullsluten och jämn. Fröträden ska avverkas genast när det finns ett tillräckligt stort plantuppslag på förnyelseytan. Naturlig förnyelse lyckas inte på marker med finkorniga jordarter eftersom dessa marker har kraftig uppfrysning som trycker upp groddplantorna ur marken. Sådd är ett fördelaktigare alternativ än plantering när du ska förnya tall på torra och karga moar med grov eller medelgrov jord. På rätt slags mark har sådden också andra fördelar. Med sådd kan du få en verkligt tät plantskog Val av trädslag och förnyelsemetod på mineraljordar i södra och mellersta Finland. Förklaring: grön = rekommenderas, gul = med reservation, 0 = ingen markberedning, B = markberedning som blottar mineraljorden, H = högläggning. Växtplats Lundartad mo eller bördigare Frisk mo Torr mo Karg mo Jordart Fin Grov Fin Grov Fin Grov Medelgrov Medelgrov Medelgrov Medegrov Grov Tall, plantering B/H B H Tall, sådd B B B B Tall, fröträd B B B B/0 0 Gran, plantering H H H H H H H/B Gran, teghuggning B/0 B/0 B/0 B/0 B/0 B/0 B/0 Gran, skärmträd Vårtbjörk, plantering H/B B H/B Vårtbjörk, sådd Vårtbjörk, fröträd B B Ståndorten, det vill säga växtplatsen, och jordarten är avgörande för valet av trädslag och förnyelsemetod på mineraljordar. Bilden visar de förnyelsemetoder för tall, gran och björk som ger det säkraste förnyelseresultatet.

8 med plantor per hektar. Den tätheten behövs för att producera stockträd av hög kvalitet. En tallplanta som vuxit tätt i plantskogsstadiet får klena kvistar och de nedersta kvistarna dör i ett tidigt skede. Den bästa tidpunkten för sådd av tallfrön är genast efter snösmältningen när marken ännu är fuktig. Sådd lyckas inte på bördiga marker och inte heller på finkorniga jordar. Vid plantering och sådd kan du använda förädlat frö som gör att träden växer snabbare och får en bättre kvalitet. Plantering är den dyraste förnyelsemetoden, men samtidigt den snabbaste och minst riskfyllda. På bördiga marker är plantering också den säkraste metoden. Vid förnyelse av gran är plantering den allmännaste metoden. Som köpare ska du kräva säljaren på uppgifter om plantorna. Plantorna och fröna ska vara av sådan härkomst att de är lämpliga för din förnyelseyta, och de ska vara av hög kvalitet. Kontrollera plantornas skick och kvalitet när du tar emot dem. Fryslagrade plantor ska tinas upp före planteringen. Plantorna får inte torka ut under lagringen och transporten. Plantan är lagom fuktig när vatten tränger fram när du klämmer lätt på rotklumpen. Största delen av plantorna planteras nu för hand, men den maskinella planteringen ökar. Vid maskinell plantering sätts plantan alltid på rätt djup och i ett färskt markberedningsspår. Tall Tallen är ett ljuskrävande trädslag och den trivs inte när den växer i skugga under andra träd. Tallen är anpassad att växa på marker med dålig tillgång på vatten och näring. Den blir ett prima stockträd på torra och karga momarker och på myrar och näringsfattiga kärr. På dessa växtplatser är tall lämpligast som huvudträdslag. Tallen är lämplig som huvudträdslag även på friska momarker och i blandskogar tillsammans med gran och björk. Tallstockens kvalitet beror på kvistigheten, kvistarnas grovlek och årsringarnas bredd. Ett tallbestånd ska i ungdomsskedet växa tätt för att kvistarna ska hållas klena och kvistrensningen ske tidigt. När tallen växer i glesa förband eller på bördig mark får den grova kvistar. Sådd är den vanligaste skogsodlingsmetoden för tall. Sådden utförs vanligen maskinellt i samband med harvningen. På sorterade jordar med god vattengenomsläpplighet kan tallen förnyas förmånligt på naturlig väg genom att man lämnar lämpliga fröträd. Vid avverkning i fröträdsställning lämnas på varje hektar friska träd med livskraftig krona som fröträd. Markberedningen gör att fröna gror bättre och att groddplantorna rotar sig bättre. På momarker lämpar sig harvning eller fläckupptagning, och på torvmarker fläckhögläggning eller inversmarkberedning.

9 Genom att så under fröträden kan du dra nytta av förädlat frö med högre tillväxt och kvalitet, samtidigt som fröträden säkerställer plantsättningen under flera år. Plantering rekommenderas på torra moar med finkorning jord och på friska moar med medelgrov eller grov jord. Vid harvning och fläckupptagning ska markbredningsspåret respektive fläcken vara fri från humus och minst en halv meter bred, för att ge tillräckligt skydd mot angrepp av snytbagge. Gran Granen trivs i halvskugga och den växer bra både som härskande träd och som underväxt. Granen är mer krävande än tallen beträffande ståndorten. Marken måste vara näringsrik och grundvattnet rörligt. Med tanke på tillväxten är frisk mo med medelgrov och finkorning jord, samt lundartad mo, de mest lämpade ståndorterna för gran. Granen trivs också på örttorvmoar, blåbärstorvmoar och lingontorvmoar under förutsättning att näringsbalansen är i skick. På karga växtplatser med god vattengenomsläpplighet har granen en klart sämre tillväxt än tallen. På sådana marker är granen sett ur ekonomisk synvinkel lämpad enbart som blandträd. Granen har en jämnare virkeskvalitet än tallen och kvistigheten är inte av lika stor betydelse för sågvarorna som när det gäller tall. Plantering är en snabb och säker förnyelsemetod för gran. Högläggning har visat sig vara den bästa markberedningsmetoden för att säkerställa att granplantorna klarar sig i konkurrensen med annan markvegetation och med lövsly som kommer upp runt plantorna. Växtplatsens produktionsförmåga kan utnyttjas fullt ut när produktionen kommer snabbt igång efter slutavverkningen.

10 Vårtbjörk Vårtbjörken är ett ljuskrävande trädslag och som ung växer den snabbt. Vårtbjörken växer bra i lundar, på lundartad mo och på friska moränmarker med god vattenhushållning. På dessa ståndorter växer den till grova stockträd. För att få björkstock av hög kvalitet lönar det sig att odla björk som blandträd med gran. I blandskogar med gran och björk blir björkarna inte lika kvistiga som i rena björkbestånd. Även med tanke på stamvedens kvalitet är blandbestånd ett bättre alternativ, eftersom skador av björkbastfluga vanligen är mindre i blandskogar med gran och björk än i rena björkbestånd. Du får de största virkesförsäljningsintäkterna när du kan sälja björkstockar av hög kvalitet som har klena kvistar eller är helt kvistfria. Grova rotblock av hög kvalitet är värdefullast. Vårtbjörken förnyas vanligen genom plantering. Förnyelseytan ska hyggesrensas ordentligt så att ingen underväxt kan skugga björkplantorna. Fläckhögläggning och fläckupptagning är lämpliga markberedningsmetoder. att driva upp glasbjörk endast som utfyllnadsträd i barrträdsbestånd. Glasbjörkens tillväxt avtar redan i unga år och diametertillväxten är betydligt sämre än vårtbjörkens, och den ökar inte fastän träden får mer växtutrymme. Den som driver upp glasbjörk, får vanligtvis nöja sig med att huvudsakligen få massaved på grund av sämre tillväxt och kvalitetsfel. Glasbjörken är lätt att förnya naturligt via frön och stubbskott. Vet du skillnaden på vårtbjörk och glasbjörk? Vårtbjörkens blad är bredast vid basen och de har utdragen bladspets. Bladens kanter är dubbeltandade och skotten hårlösa med vårtor. Glasbjörkens blad är bredast mitt på bladskivan och kanten är enkeltandad. Skotten är släta och hårbeklädda. Glasbjörk Glasbjörken trivs på försumpade momarker och på torvmarker. På mineraljordar är det ekonomiskt sett lönsamt

11 Ståndortsklasserna Lund och lundartad mo Frisk mo Torr mo Karg mo Bördiga växtplatser med rik ört- och gräsvegetation. Jordmånen består ofta av brunjord, och under ett tunt mårlager hittar man ett mullaktigt skikt. Marken innehåller rikligt med finkorniga partiklar. Växtplatserna domineras av ris, mosstäcket består av vägg-, hus- och kvastmossor. Jordmånen består av podsol med ett filtaktigt mårlager. Fältskiktet domineras av blåbär. Förekommer på moränmarker med måttliga mängder av finkorniga partiklar. Markytan är täckt av ett relativt tjockt mårlager. Fältskiktet består av lingon, ljung och blåbär. Förekommer på moränmarker med en liten andel finkorniga partiklar. Ris och lav dominerar. Fältskiktet består av ljung, lingon och kråkris. Jordarten är sand eller grus. Planteringstäthet, plantor per hektar Tall Gran Vårtbjörk Kolla planterings- och röjningstätheten Du kan kontrollera planteringstätheten med hjälp av en 3,99 meter lång käpp. För runt käppen i en full cirkel och räkna de utvecklingsdugliga plantor som växer inom cirkeln. Multiplicera antalet plantor med talet 200 för att få antalet plantor per hektar. Exempel: Om det finns 10 plantor innanför cirkeln finns det plantor per hektar. Ta flera provytor och räkna sedan medeltalet. Använd samma metod vid slyröjningen och röjningen.

12 Viktigt med rätt markberedning Markberedningen är tillsammans med valet av trädslag och förnyelsemetod, en av de viktigaste länkarna i förnyelsekedjan. Valet av markberedningsmetod utgår från markens egenskaper. Markberedningen påverkar beståndets utveckling i många år framöver. Ett av markberedningens mål är att höja markens temperatur. Blottad mineraljord och speciellt upphöjningar värms upp tidigare på våren och de är varmare också på sommaren jämfört med planteringspunkter utan markberedning. Rötterna utvecklas snabbare och det i sin tur främjar upptagningen av näring och vatten. Plantan växer snabbare. Du kan minska konkurrensen från markvegetationen avsevärt genom att välja sådana markberedningsmetoder som skapar upphöjningar. De plantor som växer på högarna får ett försprång i förhållande till markvegetationen och klarar sig bättre i konkurrensen om ljus, näring, vatten och utrymme. Vid fläckhögläggning bildas det ett humuslager under lagret av mineraljord, och därmed en komposteringseffekt där näring frigörs för plantorna allteftersom humusen bryts ner. På sorterade jordar med god vattengenomsläpplighet kan tallen förnyas förmånligt på naturlig väg genom att man lämnar lämpliga fröträd. Vid avverkning i fröträdsställning lämnas på varje hektar friska träd med livskraftig krona som fröträd. En lätt markberedning, här harvning, säkerställer en jämn plantsättning.

13 Man ska inte blotta mer mineraljord än nödvändigt. Om markberedningen blottar för mycket av mineraljorden, uppstår det stora mängder gräs och lövsly. En på kort sikt billigare metod, till exempel harvning på en bördig växtplats, blir dyr i längden. Plantorna i harvspåret växer sämre än de som planterats på högar, och behovet av gräsoch slyröjning blir större jämfört med fläckhögläggning. Med hjälp av rätt vald markberedningsmetod kan du reglera vattenhushållningen på förnyelseytan. Snytbaggen är den allvarligaste skadegöraren på små planterade barrträdsplantor. Plantorna skyddas med bekämpningsmedel på plantskolorna. För att ytterligare minska risken för skador orsakade av snytbagge är det viktigt att använda en markberedningsmetod som blottar mineraljorden. I synnerhet fläckhögläggning har gett goda resultat. Snytbaggen undviker öppna platser. Avståndet från plantan till humuskanten är avgörande. Vid plantering ska det runt plantorna finnas minst 15 cm blottlagd mineraljord. Torv skyddar lika bra som mineraljord. Upphöjda planteringspunkter minskar också risken för sorkskador Markberedningen kan göras procent snabbare om kvistarna och topparna har tagits ut som energived. Skogsägaren pekar på den bästa planteringspunkten. Den är mitt på högen där risken för snytbaggeskador och konkurrerande markvegetation är minst. Under högen blir ett dubbelvikt humuslager och ovanpå humusen kommer ett 5-10 cm tjockt lager med mineraljord eller torvjord. Plantan får ett redigt försprång i tävlingen om vatten och näring.

14 Markberedningsmetoderna Harvning inför sådd och naturlig förnyelse Vid harvning inför sådd eller naturlig förnyelse blottas mineraljorden, men i ytlagret i markberedningsspåret bör det finnas kvar lite humus som främjar frögroningen. För att antalet groningspunkter ska bli tillräckligt stort, bör det finnas meter markberedningsspår per hektar. Harvning inför plantering På grova och medelgrova mineraljordar med bra vattenhushållning är harvning och fläckupptagning lämpliga markberedningsmetoder. Harvspåret är cm brett och det ska finnas meter harvspår per hektar. Vid markberedning inför plantering bör markberedningsspåret vara så djupt att det inte finns någon humus i harvspåret. Plantan ska planteras på höga punkter mitt i markberedningsspåret eller lite upp på kanten. Minst 15 cm blottad mineraljord ska finnas runt plantan för att motverka snytbaggeskador. Fläckupptagning inför plantering Fläckupptagning inför sådd Vid fläckupptagning ska det finnas fläckar per hektar. Vid fläckupptagning inför plantering får det inte finnas humus överst i fläcken. Vid fläckupptagning inför sådd eller naturlig förnyelse blottas mineraljorden, men i fläckens yta bör det finnas kvar lite humus som främjar frögroningen. På torvmarker används fläckupptagning och inversmarkberedning.

15 Fläckhögläggning Högläggning med fåror Vid fläckhögläggning vänds det översta markskiktet så att det under högen blir ett dubbelvikt humuslager. Högen ska packas till. Täckrotsplantan ska nå ända ner till humusen. Det räcker att hälften av den gröna delen av plantan är ovanför jordytan. Vid högläggning med fåror görs högen av jord som tas upp från den grunda fåran. Fårans djup är cm. Högarna görs platta, cm höga och cm breda. De behöver inte packas samman. Inversmarkberedning Vid inversmarkberedning blir högen omkring fem centimeter hög. Under den första vintern sätter sig högen. Med hjälp av rätt markberedningsmetod ger du plantan en bra start.

16 Gör gräsröjningen i tid Med gräsröjning säkerställer du att plantorna klarar sig i konkurrensen med annan vegetation. Vid mekanisk gräsröjning trampar du ner markvegetationen runt plantorna, eller skär eller klipper av den. Röj fram en så stor cirkel runt plantan att gräset inte kan lägga sig över plantorna. Våren och senhösten är bra tider att kontrollera plantskogens skick och vid behov röja fram barrträdsplantorna. Då är det lätt att få syn på plantorna eftersom den övriga växtligheten är brunskiftande. barrträdens tillväxt och förhindrar att det uppstår mekaniska skador till följd av övertäthet. Slyröjningen ska göras när plantorna är ungefär en meter höga, det vill säga 3-5 år efter planteringen. Arbetet vid rätt tid garanterar att det trädslag som planterats bibehålls som huvudträdslag. Slyröjningen kan utföras som en fullständig röjning eller som brunnsröjning. Plantskogar med tall får de första åren växa tätt, plantor per hektar, för att kvistarna ska bli klena. Ta bort konkurrerande lövträd, men lämna naturligt uppkomna lövträd och granar som utfyllnad. Slyröjningen är avgörande för plantskogens utveckling Slyröjning är det viktigaste arbetet i en plantskog. Vid slyröjning tar du bort lövträd som stör huvudplantornas utveckling. Slyröjningen upprätthåller Det är viktigt att du följer upp hur skogsförnyelsen lyckas och vid behov röjer bort konkurrerande gräs. Gräset förhindrar plantans tillväxt och kan i värsta fall döda plantan. Kontrollera ett planterat bestånd minst en gång per år i 2-3 års tid efter planteringen.

17 I plantskogar med gran ska du röja bort de lövträd som uppkommit från stubbskott eller rotskott och frösådda lövträd som växer för nära granarna. Lämna frösådda björkar i luckor. Du kan minska uppkomsten av sly genom att slyröja under högsommaren. Tidpunkten är ändå inte lika viktig som det att arbetet blir gjort. I plantskogar med kraftigt slyuppslag kan du vara tvungen att röja två gånger. Maskinell röjning där maskinen rycker upp slyet med rötter minskar effektivt uppslaget av nytt sly. Man har fått goda resultat av den här slyröjningsmetoden. Röjning är en investering som lönar sig Då du röjer bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden och lägger grunden för produktionen av gagnvirke. Röjning är ett av de bästa sätten att förbättra skogsbrukets lönsamhet. Vid röjningen glesar du ut plantskogen till den täthet som rekommendationerna anger, och justerar trädslagsförhållandena. Efter röjningen får kvarvarande träd mer utrymme, ljus, vatten och näring. Röj i första hand bort kvistiga och sjuka träd och sådana träd som kan skada huvudstammarna. Gynna de kvalitetsmässigt bästa träden som har god tillväxt, det kan vara odlade plantor eller plantor som kommit på naturlig väg. Kom ihåg att björken i unga år växer mycket snabbare än tall och gran. Lämna hellre vårtbjörk än glasbjörk där det finns luckor i barrträdsbeståndet. Ett inslag på procent av vårtbjörk är lämpligt. Lämna sådana björkar som är kortare än granarna och tallarna. Röjning vid rätt tid säkrar plantskogens snabba utveckling och sparar reda pengar. Röjningsarbetet betalar igen sig redan när du gallrar första gången. Målet med röjningen är att det virke som du avverkar vid första gallringen ska vara så grovt att det går att sälja som gagnvirke. Om arbetet försenas kan det bli dubbelt så arbetsdrygt och dyrt. Utebliven röjning betyder senare första gallring och mindre inkomster. Utan slyröjning blir huvudträdslaget lätt ett annat än det planerade.

18 Röjning: tidpunkt och täthet efter röjningen Trädslag Ståndort Övre höjd, m Stamantal, st/ha Tall Frisk och torr mo Torr mo, täta sådda plantbestånd Karg mo Gran Lundartad mo och frisk mo Vårtbjörk Lundartad eller frisk mo Glasbjörk Bördiga torvmarker Röj i tid - förbättra ekonomin i ditt skogsbruk. Plantskogvården tryggar plantbeståndets utveckling. De bästa träden lämnas kvar för att växa till sig före första gallringen. Det räcker 6-10 timmar för ett proffs att röja en hektar.

19 Förnyelsekostnader, euro/ha Röjning Slyröjning Plantering 200 Markberedning 0 Harvning Fläckhögläggning Fläckhögläggning är den bästa markberedningsmetoden vid plantering av gran. Den billigare metoden harvning blir i längden dyrare eftersom det uppstår mera sly och plantskogsvården blir kostsammare. Tallbestånden ska hållas täta för att stammarna ska bli klenkvistiga och för att kvistvinkeln ska vara så nära 90 grader som möjligt. På torr mo har tallen goda förutsättningar att producera kvalitetsvirke.

20 Björken växer vid unga år mycket snabbare än granen. Här har man i röjningen lämnat björkar för nära granarna och björken har piskat alla barr från granen. Lämna enbart frösådda vårtbjörkar som är betydligt kortare än granarna och endast i luckor.

21 Spara inte på fel ställe Det är klokt att återinvestera virkesinkomster genom att satsa på en säker och snabb förnyelsemetod. De totala kostnaderna för de vanligaste förnyelsekedjorna uppgår till 5-15 procent av virkesförsäljningsinkomsterna från slutavverkningen. Tänk på helheten och beståndets utveckling ända till första gallringen. Målet med förnyelsen är att få till stånd ny skog så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. En snabb förnyelse som genast lyckas, är den bästa garantin för att du får en fullsluten och frisk plantskog. Om du till exempel låter bli att utföra markberedning, eller skjuter upp plantskogsvården med förhoppning om att spara in på kostnaderna, kan du i stället få extra utgifter senare och de framtida inkomsterna minskar. De billigaste alternativen kan innebära större sammanlagda kostnader än om du valt att investera i en förnyelsekedja som är förknippad med mindre risker. Alla åtgärder inverkar på beståndets följande stadier, både i fråga om tillväxt och om skaderisk. Det här gäller också behovet av skötselarbete. Till exempel när du använder fläckhögläggning blir behovet av gräsbekämpning och slyröjning mindre. Också risken för skador orsakade av snytbagge minskar. Så här inverkar tidpunkten på röjningskostnaderna En fördröjning av slyröjningen och röjningen med ett år höjer kostnaderna med ungefär 10 procent. Om du skjuter upp arbetet med 4-5 år blir kostnaderna alltså 50 procent högre. Visa hänsyn till naturen Ta vara på den biologiska mångfalden så att det även i din skog finns mångsidiga och artrika livsmiljöer, och att också de specialiserade och hänsynskrävande arterna har goda levnadsmöjligheter. Genom beståndsanpassade åtgärder kan du både bevara och öka mångfalden i skogen. Skydda vattnen genom att lämna en skyddszon mot småvatten och vattendrag utan markberedning. Genom att lämna beståndsfigurer eller delar av figurer, som har svag virkesproduktionsförmåga, utanför skogsvården kan du minska dina utgifter och samtidigt främja naturvården. Spara ekonomiskt sett mindre värdefulla träd som naturvårdsträd, och lämna enar, rönnar och buskar med bär oröjda. Spara också torrakor och lågor. Många

22 fåglar, mossor och tickor är beroende av död ved. Lämna surdråg och steniga partier oröjda. Detsamma gäller kantzonerna mot vatten, torvmark och åker, eftersom de är viktiga ställen för småviltet. Minimiera risken för skador För att motverka snytbaggeskador ska man vid plantering använda en markberedningsmetod som blottar mineraljorden. Aspsly fungerar som mellanvärd för knäckeskjuka som sänker kvaliteten på tallplantorna. Med hjälp av ringbarkning eller fickning 2-3 år före förnyelseavverkningen kan du förhindra att asparna bildar rotskott. Kapning till högstubbar kan även minska mängden rotskott. Undvik att röja tallar med skorpbark på vintern och våren. Då finns det risk att de röjda tallarna blir yngelplats för märgborren. Med tillräckligt täta och välskötta plantskogar har du de bästa förutsättningarna att motverka skador av älg på tall och björk. Vid förnyelse av tall och björk lönar det sig att satsa på sådd och naturlig förnyelse, om ståndorten är lämplig. Vid plantering av vårtbjörk blir det ofta nödvändigt med skyddsåtgärder. I tallplantskogar som är små till arealen kan du undvika älgskador genom slyröjning. När du röjer bort lövträdsslyet som kan skada plantorna, är plantskogen inte längre lika intressant som matplats för älg. Slyröjningen bör utföras medan tallarna är kortare än 1 meter. På områden med stor vinterstam av älg och svåra älgskador, bör du vänta med att gallra plantskogen tills tallarna är minst fem meter höga. Talltoppar, som efter en första gallring på hösten eller vintern blir kvar på avverkningsytan, är eftertraktad föda för älgen. När den här födan finns nära plantskogen minskar betestrycket på plantorna. Undvik att utnyttja underväxt av gran i rötskadade bestånd, då det är stor risk för att plantorna är infekterade av rottickan. Om andelen infekterade träd är över 10 procent av det totala stamantalet i förnyelseavverkningen, är det skäl att överväga trädslagsbyte. Gå ut i skogen - kolla hur dina plantskogar mår.

23 Så här blir du en bättre beställare av skogsvårdstjänster Gör klart för dig vad du vill uppnå, och berätta det för den aktör som du anlitar. Fundera på vad du vill göra själv, och vilka arbeten du beställer. Underskatta inte tidsåtgången. Be om en uppskattning av kostnaderna. Fråga också om tidtabellen. Be om tydliga alternativ och jämför dem. Skriv en minneslista i förväg. Vad är viktigt för dig att veta? Fråga om aktörens egenkontroll och begär en rapport över den. Fråga också efter garanti. Det är din skog det gäller.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN RESEARCH För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN TTS research rapporter och handböcker 42 Nurmijärvi 2009 För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten Pertti Hourunranta

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Röjning i barrskog. - en lönsam investering

Röjning i barrskog. - en lönsam investering Röjning i barrskog - en lönsam investering 2 röjning i barrskog röjning i barrskog 3 Röjning i rätt tid påverkar resultatet Röjning är en av de klokaste åtgärderna du kan göra i skogen. Genom att röja

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St Ha Totala mängden granskade stämplingar 369 1107 - slumpvis

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet R a p p o r t e r Värd.datum: 05.01.2015... 31.12.2015 Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar - RAPPORT Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St. Ha Totala mängden granskade stämplingar

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt.

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Utdrag ur Kunskap Direkt / Grundkurs för skogsägare Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Grundkursen ger dig en snabb överblick

Läs mer

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig 1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Märkenkall vindkraftspark

Märkenkall vindkraftspark OX2 AB Märkenkall vindkraftspark Komplettering av utredning av vegetation och naturtyper 2016 FCG DESIGN OCH PLANERING AB P29646P004 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Utgångsdata och metoder... 2

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1308/2013 Statsrådets förordning om hållbar skötsel och användning av skog Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Röjningsinstruktion.

Röjningsinstruktion. Röjningsinstruktion www.norra.se Stamdefinitioner Vid röjning definieras stammarna enligt nedan: Huvudstam- Röjstam- Bistam- stam som bedöms ge avsättningsbart virke vid första gallringen. Närmaste avstånd

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Rotmurkla och andra skadegörare: Kunskapsunderlag och råd vid föryngring efter Salabranden från våren 2016 och framåt

Rotmurkla och andra skadegörare: Kunskapsunderlag och råd vid föryngring efter Salabranden från våren 2016 och framåt Datum 2015-09-14 1(9) Skogsenheten Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314, fax 070-6068303 Rotmurkla och andra skadegörare: Kunskapsunderlag och råd vid föryngring

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) TRÄDVÅRDSPLAN GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Innehållsförteckning 1. Utgångsläge...

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Inledning Naturen i och runt bostadsområden fyller en mängd olika funktioner. Grönstrukturen har stor betydelse för lokalklimatet och

Läs mer

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Användning av gräsmattan Hemmanets färdiga gräsmatta håller att gå på genast efter utläggning. I början ska mera slitande användning undvikas tills

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 Nr 83 LANDSKAPSLAG om skogsvård Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län Ägare Adress Tord Abrahamsson Bysättra 10 740 12 Knutby Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-05-20

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer