RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN

Transkript

1 RESEARCH För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN TTS research rapporter och handböcker 42 Nurmijärvi 2009

2 För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten Pertti Hourunranta Jari Valkonen TTS research rapporter och handböcker 42 ISBN ISSN NURMIJÄRVI 2009

3 Arbetsgruppen som sammanställt handboken: Pertti Hourunranta Jari Valkonen Teckningar: Vera Jouhiaho Fotografier: Svf Päijät-Hämes bildarkiv Arto Mutikainen Jari Valkonen Pertti Hourunranta Ombrytning: Kaija Laaksonen Översättning till svenska: Maria Lindén

4 SISÄLTÖ TILL LÄSAREN... 4 VARFÖR BEHÖVS SKOGSVÅRD?... 5 Skogens naturliga utveckling...5 Med hjälp av skogsvård försnabbas skogens naturliga utveckling...6 PRINCIPERNA FÖR SKOGSODLING... 8 LÖNAR DET SIG ATT VARA SJÄLVVERKSAM? HUR SKA JAG VÄLJA ARBETSOBJEKTEN? ARBETSSLAG SOM LÄMPAR SIG FÖR SKOGSÄGAREN Sådd...13 Plantering...14 Gräsbekämpning...17 Tidig röjning...18 Egentlig plantskogsvård...19 Stamkvistning...20 RÄTT TEKNIK SPARAR KRAFTER KOM IHÅG ARBETSSÄKERHETEN VAR SKA JAG SKAFFA ARBETSREDSKAPEN? SERVICE FÖR RÖJNINGSSÅGEN EN FÖRSÄKRING GER TRYGGHET OM OLYCKAN ÄR FRAMME SKÖT OM DIG SÅ ATT DU ORKAR Vårda dina muskler...33 Energi från rätt föda...33 VAR FÅR JAG MERA INFORMATION?... 35

5 TILL LÄSAREN I Finland finns mer än skogsbruk. Många skogsägare skulle vilja bekanta sig närmare med sitt skogsinnehav. Det finns också ett intresse för att själv utföra skogsvårdsarbeten som hobby. Skogarna och det arbete som utförs där är idag främmande för en allt större grupp skogsägare. I den här handboken har vi samlat information från ett tiotal forskningsrapporter, böcker och handböcker som publicerats under årens lopp. Avsikten har varit att kort och på ett enkelt sätt redogöra för grunderna i skogsvårdsarbeten för nya självverksamma skogsägare. Efter en första upplevelse av skogsarbete väcks hos många intresset för att skaffa mera information om skogen. I slutet av handboken finns en lista där var och en kan hitta källor för mera information om skogsfrågor. Handboken har skrivits av TTS research med stöd av Marjatta och Eino Kollis stiftelse. I Nurmijärvi januari Författarna

6 VARFÖR BEHÖVS SKOGSVÅRD? Skogens naturliga utveckling Skogen är ett växtsamhälle vars tillväxt och utveckling följer naturens lagar. Ett fritt område som uppstår efter en skogsbrand eller när marken stiger ur havet erövras först av gräs och buskar. Senare uppkommer lövträd och på karga marker också tallar. Granen trivs i skuggan och blir därför mera allmän mycket senare, när de växter som först uppkommit redan ruttnar bort. I början av skogens utveckling sker förändringarna snabbt och då finns det också många olika växt- och djurarter i skogen. Senare avmattas farten och antalet växt- och djurarter minskar. När en tillräckligt lång tid har gått stabiliseras skogens utveckling. På torra och karga växtplatser bildas tallskog och på friska och bördiga växtplatser bildas granskog. De här skogarna kan förbli nästan oförändrade i tiotals eller till och med hundratals år tills till exempel en skogsbrand eller en storm fäller skogen och utvecklingen börjar om från början. Ett fritt område övertas först av gräs och buskar. Av trädslagen etablerar sig lövträden och tallen först. Senare uppstår skuggtålig granskog under pionjärbeståndet. På friska växtplatser bildar den en etablerad skog. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 5

7 Med hjälp av skogsvård försnabbas skogens naturliga utveckling Med hjälp av skogsvård kan man styra och försnabba skogens naturliga utveckling i ekonomiskogen. På så sätt får man ut mera gagnvirke snabbare än i en naturskog. Gagnvirke är till exempel massaved som används av cellulosa- och pappersindustrin och stockar som används vid tillverkningen av sågvirke. Gagnvirket har bestämda mått och kvalitetskrav som beror på användningsändamålet och dessa påverkar också skogsvårdsarbetena. Från unga skogar får man ut massaved som används inom den kemiska skogsindustrin. Kvalitetskraven för massaveden är inte lika höga som för stock. Därför duger också de krokiga stammarna som tas bort vid gallringsavverkningen till massaved. Utvecklingen av ett nytt bestånd ekonomiskog försnabbas genom plantering eller sådd av ekonomiskt värdefulla trädslag. I vissa fall kan också naturlig förnyelse användas. Då lämnas fröträd av det önskade trädslaget kvar vid slutavverkningen. Det är också möjligt att utnyttja granplantor som uppstått på naturlig väg. Oberoende av vilken metod som används för att förnya trädbeståndet ska resultatet vara att tillräckligt många plantor börjar växa på området. Ett tillräckligt tätt plantbestånd gör att stammarna blir raka och kvistarna klena. Det här säkrar att det finns tillräckligt många träd av bra kvalitet som kan odlas ända till nästa slutavverkning. En tillräcklig mängd plantor på ett område utnyttjar också markens tillväxtmöjligheter till fullo. Med hjälp av markberedning säkras en snabb start för utvecklingen av en ny trädgeneration. Ett modernt markberedningsaggregat sår automatiskt trädfrön i den blottade mineraljorden. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 6

8 Utvecklingen av ny skog försnabbas genom markberedning. Med hjälp av den åstadkommer man bättre växtförhållanden för det önskade trädslaget som också får ett försprång till gräs och buskar. Gräset, buskarna och slyet växer så snabbt att det speciellt på bördiga växtplatser är nödvändigt att hjälpa det trädslag som ska odlas. Genom gräsbekämpning och röjning av slyet förbättras det odlade trädslagets möjligheter i konkurrensen. Senare blir det aktuellt att gallra också det odlade trädslaget i beståndet. Plantskogsröjningen ska göras innan beståndet är så tätt att det börjar skada plantornas tillväxt. I en plantskogsröjning avlägsnas de plantor som är krokiga, sneda eller undertryckta och de plantor som inte kommer att växa till stammar av hög kvalitet och bli värdefullt gagnvirke. De plantor som blir kvar växer snabbare än tidigare eftersom de får mera näring, ljus och utrymme. Lönsamheten i en ekonomiskog kan förbättras också genom att öka det mest värdefulla gagnvirkets andel. Tallskogar som vuxit förbi plantstadiet och vårtbjörksskogar kan stamkvistas. Vid en stamkvistning avlägsnas de nedersta torra kvistarna. Med en stamkvistning ökar andelen kvistfri värdefull stock i skogen. TRÄDSLAGEN Tall (Pinus sylvestris) är ett barrträd som på de bästa växtplatserna blir upp till meter högt. Tallen lever vanligen i år men kan i bästa fall bli upp till år gammal. Tallen trivs på karga momarker och på kärrmarker. Den mest värdefulla avkastningen ger tallen på torra och friska momarker. På bördigare växtplatser ökar kvistigheten och stammen får en ofördelaktigare form. En plantskog av tall ska odlas tät så att kvistarna blir klena och lätt faller bort. Naturlig förnyelse av tall lyckas bäst på karga jordar. Om det är osäkert om en naturlig förnyelse kommer att lyckas till exempel på grund av att fröträden är av dålig kvalitet kan man skapa ett högklassigt och tätt plantbestånd genom sådd. På bördigare marker av lingon och blåbärstyp är det säkrare att plantera ett nytt bestånd. Gran (Picea abies) uppnår på bördiga växtplatser en höjd på mer än 40 meter. Granen är ett mera krävande trädslag än tallen. Granen trivs bäst på bördiga sluttningar med finkornig sandmoränjord. Gran förnyas vanligtvis genom plantering med undantag av frostömma platser. Naturlig förnyelse av gran kräver kunskap, erfarenhet och ett långsiktigt arbete och misslyckas trots detta ofta. Den mest effektiva metoden att förnya gran i smala dalgångar är i skydd av ett lövträdsbestånd. Vårt- och glasbjörk (Betula pendula och Betula pubescens) är pionjärträdslag, det vill säga de trädslag som först börjar växa på en öppen yta. Vårtbjörken är ekonomiskt sett ett mer värdefullt trädslag än glasbjörken eftersom vårtbjörken växer snabbare och till sin stamform är av bättre kvalitet. Vårtbjörken har samma krav gällande växtplatsen som granen. Jordmånen ska vara näringsrik och luftig och grundvattnet ska vara rörligt. På torvmarker och lerjordar klarar sig vårtbjörken inte. Glasbjörken däremot trivs också på fuktiga och täta jordar. Glasbjörken kan användas vid beskogning av torvmarker, lerjordar och våta platser. Vårtbjörken har traditionellt odlats genom plantering men också sådd är en möjlighet. Vid naturlig förnyelse ska jorden vara helt markberedd. Glasbjörken förnyas i allmänhet naturligt. Källa: Metsäkustannus metsäkoulu (övers. anm. boken har översatts till svenska och heter Skogsbrukets handbok) TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 7

9 PRINCIPERNA FÖR SKOGSODLING I Finland övertar skogen med tiden alla öppna platser. Sett med människans ögon är skogens utveckling mycket långsam och ett trädbestånd kan till sin kvalitet eller till sitt trädslagssortiment vara ofördelaktigt i ekonomisk mening. I skogsodling gäller samma principer som inom barnuppfostran: satsningarna på vård och omsorg under de första åren bär frukt under kommande decennier. Det lönar sig att anlägga ett nytt plantbestånd så snabbt som möjligt efter förnyelseavverkningen. Fördröjningar ökar kostnaderna och minskar skogens avkastning i framtiden. I Finland finns dessutom en skogslag som förpliktar skogsägaren att vidta alla behövliga åtgärder för att få till stånd en ny skog. Med en aktiv skogsförnyelse kan man avsevärt försnabba skogens utveckling i början. Samtidigt kan man styra skogens utveckling mot ett ekonomiskt bättre slutresultat. Naturen ställer ändå alltid vissa begränsningar för vad som är ekonomiskt vettigt att utföra. Det lönar sig till exempel inte att odla tall på alltför bördiga jordar eftersom kvaliteten där blir dålig. Skogen förnyas antingen genom odling eller genom naturlig förnyelse. Valet av förnyelsemetod påverkas av växtplatsen. Naturlig förnyelse används på karga växtplatser. Fördelen med odling är att metoden är snabb och säker. Kostnaderna vid naturlig förnyelse är lägre men det tar längre tid innan en ny skog bildas och på bördiga växtplatser är risken för misslyckanden större. På bördiga växtplatser lönar det sig att förnya skogen genom plantering. Naturlig förnyelse av gran och glasbjörk lyckas i allmänhet inte eftersom gräset kväver plantorna på de här växtplatserna. På karga växtplatser förnyas tallskogar genom sådd eller genom att lämna kvar fröträd. Plantskogen som uppkommer genom sådd är oftast jämnare än ett naturligt förnyat plantbestånd. På bördiga växtplatser ger tall en dålig virkeskvalitet. Ett träd med grova kvistar blir aldrig ett värdefullt stockträd. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 8

10 Val av trädslag Trädslaget väljs enligt växtplats: Tallen växer bra på bördiga växtplatser men kvaliteten på virket blir dålig. På karga växtplatser växer tallen snabbare än andra trädslag och virket blir bättre än på bördiga marker. Granen kräver en bördig växtplats för att den ska växa bra. Vårtbjörken och aspen är trädslag som lämpar sig för bördiga momarker. Glasbjörken är ett trädslag för näringsrika momarker och torvmarker. Glasbjörken ger betydligt mindre värdefullt gagnvirke än vårtbjörken. Därför lönar det sig endast att odla glasbjörk på torvmarker och på försumpade platser på momarker. Vid val av trädslag vid förnyelse kan också andra aspekter spela in. Exempel på dessa är: Älgar: På områden med tät älgstam kan det på grund av återkommande älgskador vara svårt att odla lövträd och tall. Landskapet: Nära bebyggelse är den skuggande effekten av en lövskog mindre än av en barrskog. Rotröta: I stället för en rotröteskadad granskog lönar det sig att anlägga en ny skog av ett annat trädslag förutsatt att stubbarna inte bryts i samband med slutavverkningen. Speciellt på älgens övervintringsområden blir björk- och tallplanteringarna kvalitativt dåliga. På dessa områden lönar det sig att välja gran istället för björk eller tall, om växtplatsens bördighet bara tillåter detta. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 9

11 Markberedning Det är bäst att markbereda förnyelseytan eftersom det förbättrar värmeförhållandena och främjar plantans tillväxt. Vid markberedningen blottas mineraljorden eller torven under förnan. Tack vare markberedningen behöver plantans rotsystem inte tävla med gräset. Gräs och sly kommer inte heller åt att skugga plantan i startskedet. Den bara mineraljorden värms också upp snabbt på våren. I markberedd mark uppstår också mera plantor på naturlig väg. Blottandet av mineraljorden försnabbar plantbeståndets tidiga utveckling. Den markberedda jorden värms till exempel upp snabbare på våren än omarkberedd mark. Metoder för markberedning är harvning, högläggning och olika fläckupptagningsmetoder. Harvning lämpar sig för förnyelseytor av tall och förnyelse av gran på medelgrova samt friska momarker. Harvning lämpar sig inte för bördiga och försumpade marker. Fläckupptagning lämpar sig på platser som ska förnyas med tall och för steniga friska momarker som ska förnyas med gran. Fläckupptagning lämpar sig inte för råhumusmarker, låglänta eller vattensjuka marker. Vid högläggning gör man upphöjningar i jorden, plantorna planteras i upphöjningen. Metoden lämpar sig för plantering av gran och björk. De olika högläggningsmetoderna är fläckhögläggning, vändhögläggning, högläggning med fåror och dikningshögläggning. De tre förstnämnda metoderna lämpar sig för karga mineraljordar medan dikningshögläggning lämpar sig för vattensjuka marker och försumpade mo- och torvmarker. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 10

12 LÖNAR DET SIG ATT VARA SJÄLVVERKSAM? Lönsamheten beräknas utgående från skillnaden mellan inkomster och utgifter. Vid anläggandet av ny skog är det svårt att exakt räkna ut lönsamheten. Den ekonomiska insats som görs vid förnyelsearbetet ger avkastning efter några årtionden. Det är svårt att förutspå inkomster och utgifter som realiseras långt in i framtiden. Det är omöjligt att veta exakt vilket priset på till exempel trävaror kommer att vara. Dessutom är det vanligt att man har ränteförväntningar på inkomster och utgifter som ska ske i framtiden. På lång sikt har också en liten förändring i räntenivån en stor inverkan på åtgärdernas lönsamhet. Lönsamheten i självverksamt skogsarbete kan uppskattas utgående från en annan synvinkel. Utgångspunkten är att det alltid är ekonomiskt lönsamt att sköta skogarna i jämförelse med att inte sköta dem. Man får ut mera grovt virke av hög kvalitet från en väl skött skog än från en skog som inte blivit skött. Dessutom är avverkningarna förmånligare i skötta skogar än i skogar som inte blivit omskötta. Vid försäljning är värdet på en väl skött skog högre än för en skog som inte blivit skött. En annan princip för lönsamheten kan vara att man alltid utför arbetena väl, så att man med insatsen verkligen uppnår den önskade inverkan på skogens utveckling. Utgående från dessa principer är självverksamt skogsarbete lönsamt om arbetet hotar att bli ogjort på grund av att det inte finns utomstående arbetskraft att tillgå skogsägaren klarar av att utföra skogsarbete på ett säkert sätt kostnaderna för arbetet blir mindre om det görs av skogsägaren än om det görs av en utomstående. Utöver den ekonomiska lönsamheten kan det egna arbetet också innehålla andra motiverande faktorer. Skogsarbete ger effektiv och mångsidig motion och är en bra motvikt till sittande arbete. Arbeten som utförs i den egna skogen ger förutom den fysiska belöningen också psykisk tillfredsställelse eftersom resultatet av det egna arbetet genast blir synligt. Många känner tillfredsställelse också av tanken att arbetet kommer kommande generationer till nytta. Det är få skogsägare som själv hinner uppleva utvecklingen från plantskog till grov stockskog på den plats man själv röjt. En välskött skog ger trots det välfärd åt kommande generationer. Skogens utveckling genom århundraden kan utgöra en motvikt till en stressig vardag. Den stärker också känslan av tillhörighet i en kedja av generationer. Skogsarbete man själv utfört ger förutom den ekonomiska nyttan också psykisk tillfredsställelse. Resultatet av det egna arbetet syns på ett konkret sätt. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 11

13 HUR SKA JAG VÄLJA ARBETSOBJEKTEN? För en ny skogsägare kan det vara svårt att veta vilka skogsvårdsarbeten som ska göras och när de ska utföras. En uppdaterad skogsbruksplan är ett oersättligt hjälpmedel då man ska hitta arbetsobjekten. I en skogsbruksplan finns arbetsobjekten uppräknade i klasser enligt hur brådskande de är. Med hjälp av kartan hittar du objekten också i terrängen. Om det inte finns en skogsbruksplan kan du be om sakkunnig hjälp av den lokala skogsvårdföreningen för att kartlägga vilka arbeten som borde göras. Det lönar sig att som skogsägare aktivt delta i arbetet med skogsbruksplanen. I terrängen får man goda råd av skogsfackmännen och samtidigt kan man framföra sina önskemål till planeraren. Oftast finns det mera arbete i skogen än vad skogsägaren hinner göra. Då kan man dela upp arbetena i sådana som man själv vill göra och arbeten som ges åt en utomstående. Arbeten som man kan göra själv är till exempel arbetsslag med liten risk för olyckor (till exempel gräsbekämpning) arbetsslag som inte kräver dyra specialredskap (gräsbekämpning, sådd) arbetsslag i vilka arbetets kvalitet och produktivitet är lika eller nästan lika oberoende av om det är en skogsägare eller en fackman som utför dem (sådd, plantering, tidig skötsel) arbetsslag som det inte går att få utomstående arbetskraft att utföra. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 12

14 ARBETSSLAG SOM LÄMPAR SIG FÖR SKOGSÄGAREN Sådd Varför? Med sådd avses att man sprider frön av ett önskat trädslag på förnyelseytan. Sådd lämpar sig bäst som förnyelsemetod på karga växtplatser där ytväxtligheten inte hotar de små plantorna. I allmänhet är det bara tallskog som förnyas genom sådd. Fördelarna med sådd jämfört med plantering är att ett tätare plantbestånd uppstår till lägre kostnader. En stor starttäthet i plantbeståndet garanterar att det i skogens senare utvecklingsskeden finns tillräckligt många plantor av god kvalitet. När? I allmänhet sår man på våren då marken är tillräckligt fuktig. I kombination med värme gror fröna snabbt. I södra Finland är slutet av maj och början av juni en lämplig tidpunkt för sådd av tallfrö. I norra Finland är juni en lämplig tidpunkt. Björken sås i april-maj. Torvmarker värms upp långsammare och där kan sådden göras aningen senare. Hur? Största delen av tallfröna sås maskinellt men det går också att så för hand. För handsådd behövs inte nödvändigtvis några specialverktyg. Därför lämpar sig handsådd ypperligt för den självverksamma skogsägaren. För att underlätta doseringen av fröna kan man till exempel använda ett såddhjul som skuffas eller en flaska med hål av lämplig storlek i korken. Fröna sås alltid i blottad mineraljord. När du sår är det viktigt att du ser till att inte regnet kan skölja bort fröna. Det här lyckas bäst om såddplatsen finns på ett jämnt ställe. Täck också fröna lätt med ett några millimeter tjockt jordlager. Björkfrön lönar det sig inte att täcka eftersom de gror bäst då de inte är övertäckta. Ettåriga groddplantor av tall. Här har fröna såtts i en fåra. Ett spår har dragits upp i mineraljorden med hjälp av en käpp och fröna har spritts ut i fåran som därefter täckts lätt med jord. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 13

15 Plantering Varför? Plantering är ett relativt säkert sätt att få till stånd en ny skog. Plantering lämpar sig för alla växtplatser i alla situationer då det är osäkert om sådd eller naturlig förnyelse kommer att lyckas. Plantering används speciellt på bördiga växtplatser vid förnyelse av gran och björk. Då man planterar är det viktigt att rätt markberedningsmetod används och att man väljer rätt sorts plantor. Ju bördigare växtplatsen är, desto större ska plantorna vara. Plantorna måste lagras på rätt sätt före planteringen och planteringsarbetet ska göras lugnt och omsorgsfullt. Vid plantering används antingen pott- eller barrotsplantor. Pottplantor är plantor med rötterna invuxna i en torvbit. I dag är pottplantor mer allmänna än barrotsplantor men till exempel på jordar med tjällossning klarar sig barrotsplantorna bättre än pottplantorna. När? Den bästa tiden för plantering är våren. Plantor får inte sättas i frusen jord, eftersom rötterna inte kan ta upp vatten ur den kalla jorden och då kan de torka. Hur? När plantorna transporteras från plantskolan till skogen ska man se till att de har tillräckligt med vatten. I skogen ska plantorna lagras på en skuggig plats och de ska vattnas vid behov. Det lönar sig dessutom att vattna rottorven och rötterna ordentligt innan planteringen. SKÖTSELN AV POTTPLANTOR FÖRE PLANTERING Pottplantorna ska vattnas regelbundet, helst dagligen. Plantorna får inte torka underifrån. Det är ödesdigert för dem men svårt att upptäcka. Plantorna vattnas ordentligt antingen dagen innan de planteras eller några timmar innan de planteras. Plantorna ska vara så våta att det går att pressa ut vatten ur roten. På så sätt blir rottorven genomblöt och extra vatten hinner rinna bort. I en idealsituation transporteras bara den mängd plantor till planteringsplatsen som behövs under en dag. Då är det lättare att sköta bevattning och rätt lagerhållning. Pottplantorna ska lagras utomhus på ett jämnt underlag. Välj ut en lagerplats i skuggan där det är lätt att vattna, gärna i skuggan av träd eller invid en vägg. Påsarna kavlas upp och locket på lådorna öppnas. Använd skyddshandskar eftersom plantorna är behandlade med bekämpningsmedel mot skadeinsekter. På platser som markberetts genom harvning planteras plantorna i mineraljorden på högsta möjliga planteringsplats. På platser som höglagts planteras plantorna mitt i högläggningshögen. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 14

16 Plantorna planteras med ett planteringsrör, en planteringshacka eller en planteringsborr. Pottplantor planteras med planteringsrör. Barrotsplantor och väldigt stora pottplantor planteras med planteringshacka. Planteringsröret gör att planteringsarbetet går snabbt och redskapet skonar ryggen. Planteringsröret kan bara användas på förnyelseytor som markberetts ordentligt. Det bästa planteringsstället är vanligtvis en upphöjning eftersom den är varmare än ett lägre läge. Om plantan planteras i en grop kan det samlas vatten kring den, vilket stör tillväxten. I högläggningshögen är planteringsplatsen oftast i mitten av högen. I stora högar kan man också plantera två plantor. Då väljs planteringsplatserna i kanten av högen. I markberedningsspåret väljs planteringsplatsen i mineraljord på ett så högt ställe som möjligt. Pottplantan planteras så att 3 4 cm jord täcker potten. 1. Tryck ned planteringsröret till önskat djup 2. Öppna röret genom att stiga på pedalen 3. Fäll ned plantan i röret 4. Lyft planteringsröret rakt upp 5. Stampa försiktigt runt plantan TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 15

17 Pottplantor som planteras med planteringsrör får en bra start på tillväxten och planteringen går behändigt. För att planteringen ska lyckas måste några grundförutsättningar beaktas: lär dig i lugn och ro hur planteringen ska gå till använd ett planteringsrör av rätt storlek ställ in röret så att plantan kommer på rätt djup = pottens övre kant ska på mindre plantor vara 3 4 cm under marknivån och större plantor ska planteras ännu djupare tryck till jorden runt plantan håll ett öga på planttätheten; gran minst st./ha, vårtbjörk st./ha, tall st./ha kontrollera på hösten att vårens plantering har lyckats alltid. KONTROLLERA PLANTTÄTHETEN Planttätheten kan mätas till exempel med ett 4 meter långt metspö eller med ett band. Planttätheten per hektar kan räknas ut så att man multiplicerar antalet plantor som finns innanför en cirkel med 4 meters radie med talet 200. Till exempel 8 st. x 200 = st. /ha. MÅLSÄTTNING FÖR PLANTTÄTHETEN vårtbjörk st./ha gran 1800 st./ha tall 2200 st./ha Mätning av planttätheten med hjälp av ett 4 meter långt spö. Varje planta som finns innanför cirkeln motsvarar 200 plantor per hektar. Mät flera provytor i olika delar av skiftet. Gräsbekämpning TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 16

18 Varför? Skogsägaren ska säkerställa att det på förnyelseytan uppstår ett utvecklingsdugligt plantbestånd som inte omedelbart hotas av annan växtlighet. Även om det uppstått en tillräcklig mängd utvecklingsdugliga plantor på förnyelseytan hotas de speciellt på frodiga växtplatser av kvävande gräsväxt. På frodiga marker kan man minska hotet från gräsväxt genom att markbereda genom högläggning och använda stora plantor. När? Om gräsväxten trots detta hotar plantorna kan man bekämpa gräsväxten mekaniskt eller kemiskt. Gräset bekämpas mekaniskt i juli minst en gång per sommar. Ett bättre slutresultat uppnås om man så fort snön smultit tar bort torrt gräs som snön tryckt ned och sedan ännu återvänder mitt på sommaren och på hösten för att avlägsna störande gräsväxt. Hur? Den mekaniska bekämpningen kan göras utan hjälpmedel till exempel genom att trampa ned gräset runt plantorna. Förutom att trampa ned gräset runt plantorna kan man också ta bort gräs till exempel med sax, lie eller olika gräsbett som fästs vid röjningssågen. På platser med riklig gräsväxt, så som bördiga åkrar som beskogats, kan man använda mekaniska skydd för plantorna. Gräsbekämpning på kemisk väg är lättare och effektivare än mekanisk bekämpning. Bekämpningsmedlen har fått ett dåligt rykte som miljöförstörare och de används därför idag endast i liten skala. De bekämpningsmedel som används idag är mindre miljöfarliga och samma kemikalier används också vid bekämpningen av ogräs inom jordbruket. För den som är ovan att använda bekämpningsmedel lönar det sig att först fråga råd av en sakkunnig. Ett plantbestånd som hotas att bli kvävt av gräs kan räddas om man trampar ned gräset runt plantorna minst en gång per sommar. Med en förgrenad käpp hittar man lättare plantorna bland gräset. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 17

19 Tidig röjning Varför? Unga lövträd är pionjärträd som växer snabbare än barrträden. Genom en tidig röjning håller man lövslyet i styr så pass mycket att tillväxten hos de mer värdefulla barrträden inte störs och så att lövslyet inte skuggar eller piskar barrträdens toppar så att de tar skada eller dör. Planterade vårtbjörkar växer snabbare än naturligt uppkomna löv- och barrträdsplantor. Det granbestånd som uppstår under en plantskog av björk har ingen inverkan på odlingen av björkbeståndet och barrträd som når upp till samma topphöjd som björkarna förbättrar skogens kvalitet. Därför behöver man sällan utföra tidiga röjningar i planterade björkbestånd. När? Lövslyet avlägsnas dvs. den tidiga röjningen utförs före slyet börjar störa plantornas tillväxt. När slyet röjs under den lövbärande tiden mitt på sommaren är mängden rotskott en aning mindre än om röjningen görs då träden är utan löv. Om röjningen är försenad och det finns så mycket sly att det är svårt att hitta de plantor som ska lämnas, lönar det sig att göra slyröjningen då träden är utan löv. Då träden är utan löv skiljer sig speciellt barrträdsplantorna tydligt från slyet och då undviker man lättare att de bryts av av misstag. Då går arbetet också snabbare. I en granplantering görs den tidiga röjningen 4-6 år efter planteringen. Granen är då ungefär en meter hög och det frösådda slyet 1-1,5 meter högt. I en tallplantering görs den tidiga röjningen när tallarna är 2-3 meter höga, om björkarna då tydligt stör tallarnas tillväxt och det finns risk för att björken förorsakar piskningsskador på tallens toppar och stammar. I tallplantskogar som förnyats genom sådd måste den tidiga röjningen utföras tidigare. Hur? Den tidiga röjningen utförs oftast med röjningssåg men på små figurer kan man också använda röjningskniv, lövskära eller till och med kraftiga sekatörer som är avsedda för trädgårdsskötsel. I plantskogar med barrträd kan man också använda kemisk bekämpning. I plantskogar med barrträd kan man utföra den tidiga röjningen som en brunnsröjning. Det här betyder att det sly som stör tillväxten tas bort inom en meters radie runt plantan. Längre bort från plantan tar man bort björksly som uppstått genom rotskott och som är högre än det övriga trädbeståndet. Idén med brunnsröjning är att det lövträdsbestånd som blir kvar utanför de brunnsröjda öppningarna runt plantorna, med sin beskuggning ska hindra att det uppstår nya rotskott. På små figurer kan man använda till exempel en röjningskniv eller en Raivalövskära för den tidiga röjningen av lövsly. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 18

20 Egentlig plantskogsvård Varför? Vid den tidiga röjningen av plantskogen lämnar man kvar rätt mycket också annat trädbestånd än det trädlag som egentligen odlas på skiftet. Den egentliga plantskogsröjningen görs när plantskogen har vuxit och blivit så stor att inte till exempel älgar kommer åt att skada den. Då har också fördelarna med ett tätt bestånd redan uppnåtts. Då lämnas de träd kvar som kommer att odlas åtminstone tills de uppnått den grovlek som krävs av saluvirke vid första gallring. Genom att ta bort det trädbestånd som är överflödigt får det trädbestånd som blir kvar mera ljus och näringsämnen, samtidigt som dess tillväxt försnabbas. När? I plantskogar av gran kan plantskogsvården göras redan när plantorna är 3-4 meter höga. Plantskogar av tall gallras till sin slutliga täthet när plantorna är 5-7 meter höga. Vid behov utförs ännu en andra skötselomgång i plantskogen. Den ersätter bottenröjningen före gallringsavverkningen. Såddruggar av tall gallras före tätheten börjar störa plantans tillväxt. Planterade plantor av vårtbjörk klarar sig ofta utan röjning fram till första gallringen. Plantbestånd av glasbjörk som uppkommit på naturlig väg på torvmarker är ofta för täta. De gallras till sin slutliga odlingstäthet när de är 6-8 meter höga. Hur? Den egentliga plantskogsskötseln görs i huvudsak med röjningssåg. På små figurer kan man också använda lättare handredskap så som röjningskniv. Eftersom trädbeståndet som ska tas bort är grovt, går arbetet med röjningskniv långsamt och det är tungt. I en plantskog strävar man efter att lämna plantor av det trädslag som ska odlas per hektar (i en cirkel med fyra meters radie finns då 10 plantor). I granplantskogar och i tallplantskogar på bördigare marker rekommenderas att 10 % lövträd lämnas. Stora lövträd som är högre än barrträden tas bort. Vid valet av vilka träd som lämnas kvar fäster man uppmärksamhet vid plantbeståndets jämnhet (undvik tomma öppningar) att raka stammarna lämnas kvar kvistarnas grovlek (plantor med sprötkvistar och tjocka kvistar tas bort) tillväxten (de plantor som blivit efter i tillväxten och övervuxna träd tas bort) Plantskogsvården görs i vanliga fall med röjningssåg. Vid valet av vilka plantor som lämnas kvar och vilka som tas bort fäster man uppmärksamhet bland annat vid hur rak stammen är och hur tjocka kvistarna är. Också träd som är betydligt större, så kallade vargar, tas bort. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 19

21 Stamkvistning Varför? Med stamkvistning avses borttagning av de nedersta kvistarna på ett växande träd. Målsättningen med stamkvistning är att öka mängden kvistfri stock vid slutavverkning. Den kvistfria rotstocken är den mest värdefulla stocken i sortimentet. Stamkvistningen ökar alltså beståndets avkastning rent ekonomiskt sett. I Finland stamkvistas främst tallbestånd och i mindre utsträckning också vårtbjörksbestånd. Skogscentralerna upprätthåller ett register över vilka bestånd som stamkvistats. Det är all anledning att se till att stamkvistningen registerförs eftersom det är det enda sättet att i samband med en slutavverkning konstatera att träden säkert är stamkvistade. När? Stamkvistningen ska göras så fort som möjligt efter första gallringen. Då är trädbeståndet av lämplig storlek och det är lättare att välja ut vilka träd som ska stamkvistas än före gallringen. För att undvika onödigt arbete väljs bara de träd ut för stamkvistning som ska odlas till stock. När man planerar en stamkvistning ska man också ta i beaktande trädslaget. Av tallar stamkvistas både växande och torra kvistar men av björkar kvistas endast torra kvistar. Tallbestånd stamkvistas oftast på vårvintern. På grund av att rötsvamp sprids genom kvistsåret lönar det sig inte att stamkvista tallbestånd under följande tider: i södra Finland under tiden september-januari i mellersta Finland under tiden september- december i norra Finland under tiden september-november. Tiden för stamkvistningen av björk infaller på sommaren under den lövbärande tiden så att man inte av misstag tar bort levande kvistar. För stamkvistning av masurbestånd finns skilda anvisningar. Hur? Kvistsågar och sågtandade knivar lämpar sig för stamkvistning. Snittytan görs parallellt med stammen. Inga kviststumpar över fem millimeter får lämnas kvar. Å andra sidan får stamkvistningen inte heller förorsaka skador i barken eller stammarna. Lämpliga stamkvistningsobjekt är 6-12 meter höga bestånd med en stamdiameter på cm mätt vid brösthöjd. Enligt rekommendationerna ska de kvistar som tas bort vara högst 2,5 cm tjocka. Stammarna kvistas upp till en höjd på 4-5 meter. Vid stamkvistningen väljer man ut de rakaste och kvalitativt bästa stammarna som stamkvistas. Använd alltid visir när du stamkvistar. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 20

22 RÄTT TEKNIK SPARAR KRAFTER Arbete med röjningssåg Röjningssågen bärs i en bärsele. Bärselens inställningar påverkar märkbart trivseln i arbetet. Bärselen ska ställas in så att sågens tyngd fördelas jämnt mellan axlarna. Genom att flytta upphängningspunkten för sågen kan man ställa in bärselen så att sågens riggrör pekar rakt framåt när sågen hänger fritt i bärselen. Sågens klinga ska då vara cirka 30 centimeter från marken. 1. Börja arbetet med att planera arbetsföljden och hur du ska röra dig på skiftet. 2. Dela upp planteringen i mindre delar. 3. Ta i beaktande vindstyrkan och vindriktningen. Slösa inte krafter på att fälla i motvind om du inte måste. Rör dig rakt framåt längs en 2-4 meter bred och meter lång remsa. När du kommer tillbaka gör du en likadan remsa bredvid den föregående. Ju tätare planteringen är desto smalare ska remsan vara. Riktningen och längden på remsorna påverkas också bland annat av terrängens utformning och diken. Remsorna ska gå längs med lutningen vid höjdskillnader så att man undviker att gå upp-och-ned i onödan. Det är både tungt och farligt att hoppa över diken med röjningssågen. Arbetsskiftet delas upp i remsor som är 2-4 meter breda och meter långa. Träden som ska tas bort fälls ut på det redan behandlade området så att de inte stör arbetet. Fäll inte träd över diken eller stigar. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 21

23 Arbetet med röjningssåg är fotarbete. Sågen ska inte vändas, skuffas eller dras med handkraft utan den styrs genom förarens steg framåt eller till sidan. En förutsättning för ett effektivt arbete är att träden faller ut på det område som redan blivit röjt. Att vada bland de stammar som redan fällts är tungt och sikten till roten av de träd som ska tas bort blir skymd. En följd av detta kan också vara att bettet träffar stenar eller någon av de stammar som ska lämnas kvar. Röjningssågen styrs med benen och stammarna fälls ut på det område som redan röjts. Du kan utnyttja bettets rotationsrörelse till att rikta fällningen. Det roterande bettet drar med sig ändan av det lilla trädet och stammen faller åt motsatt håll. För att rikta fällningen kan du också använda dig av ett snett skär. Om du lutar bettet så att det är snett vid fällningssågningen glider ändan som lossnar snett nedåt och stammen får en lutning åt motsatt håll. Om stammen är så tjock att den inte brister med en sågning lönar det sig att såga skären på motstående sidor. Sedan skuffar man stammen med handen eller sågens riggrör så att det styrs åt rätt håll. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 22

24 Vid fällnig av små träd kan man utnyttja rotationsrörelsen på röjningssågens bett. Det roterande bettet drar med sig ändan och stammen faller åt motsatt håll. Röjningssågens bett kan indelas i sektorer som motsvarar en urtavla. kl. 8-12: trädet faller framåt då man sågar med dragande bett kl. 12-3: den här sektorn får inte användas på grund av fara för att bettet slår tillbaka kl. 3-5: trädet faller bakåt då man sågar med frånskjutande bett Det lönar sig att planera i vilken ordning stammarna sågas. Titta hela tiden framåt efterhand som arbetet framskrider och välj ut vilka träd du tar bort och vilka du lämnar kvar. Samtidigt ska du hålla ett öga på hur tätt beståndet är som lämnas kvar så att planteringen får rätt stamantal. I synnerhet när du börjar arbetet lönar det sig att mäta planttätheten ofta. Då lär du dig att med ögonmått se vilken den lämpliga planttätheten är. Mängden plantor som lämnas kvar kan du kontrollera med hjälp av ett fyra meter långt metspö. Med hjälp av ett metspö görs en cirkel inom vilken antalet plantor räknas. Antalet plantor multipliceras med 200, vilket ger antalet plantor per hektar. Planttätheten som eftersträvas varierar beroende på trädslag och är mellan och Det här betyder att det borde finnas mellan 8 och 10 plantor innanför en cirkel med radien 4 meter. (se bilden på sid. 16) TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 23

25 För att rikta fällningen kan du också använda dig av ett snett skär. Om du lutar bettet så att det är snett vid fällningssågningen glider ändan som lossnar snett nedåt och stammen får en lutning åt motsatt håll. Om stammen är så tjock att den inte brister med en sågning lönar det sig att såga skären på motstående sidor, på aningen olika höjd. Sedan skuffar man stammen med handen eller sågens riggrör så att det styrs åt rätt håll. Arbete med röjningskniv Det är tungt att svinga röjningskniven, så arbeta enligt din egen kondition, inte mer. Musklerna lyder inte då de darrar av utmattning. Ta korta pauser, skaka händerna och sträck på ryggen samt andas djupt så orkar du bättre. En röjningskniv som har vässats på rätt sätt minskar risken för olyckor. Röjningskniven ska vässas så att den inte studsar tillbaka från stammen utan sjunker in lätt. Ett ovasst bett slinter lätt och kan träffa röjarens ben. Kom alltid ihåg att se till att utrymmet är fritt före du svingar röjningskniven. Röj bort allt som finns i vägen innan du svingar röjningskniven. Kvista bort alla kvistar vid roten som stör och fäll först efter det. Lämna en centimeters stubbe och rikta slaget snett nedåt. En alltför kort stubbe anstränger ryggen i onödan och ökar risken för att röjningskniven träffar i stenar. En röjningskniv är också farlig när man rör sig. Sätt på skyddet så att du inte skadar dig även om du skulle snava, falla eller tappa röjningskniven. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 24

26 Lövskäran Med lövskäran kapas slyet genom en knyck som riktas snett uppåt. Då slyet är svagt (klent sly, vide, plantor osv.) arbetar man med en hand genom att knycka i handtaget. När slyet är grövre än 2 centimeter böjer man trädet bort från bettet med den andra handen. Ju mer man böjer desto lättare är det att knycka av trädet. Med den här arbetsmetoden lossnar trädet i handen och kan slängas bort ur vägen för övrigt sly som ska röjas bort. Kapningen underlättas om man böjer de träd som är grövre än två centimeter. Lövskäran vässar man med en slipsten med aningen runda rörelser. Man vässar endast den sneda ytan vid behov så att bettets vinkel hålls oförändrad. Bettets baksida slipas så att slipstenen hela tiden slipar hela bredden av bettet. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 25

27 KOM IHÅG ARBETSSÄKERHETEN Skogsvårdsarbeten höjer konditionen och är en hobby som också ger ekonomisk nytta. Arbetet utförs ofta långt från bebyggelse i svår terräng och med vassa arbetsredskap. Därför är det skäl att hela tiden tänka på arbetarsäkerheten så att man kan handla rätt om olyckan är framme. Ett säkert skogsarbete börjar med god planering. Tänk dig alltså för, skynda inte, kom ihåg att vila och håll arbetsredskapen i gott skick. Då du arbetar ensam ska du alltid ha telefonen i fickan, meddela hemma på morgonen var du arbetar och när du kommer att komma tillbaka. Då du arbetar tillsammans med någon annan, kom ihåg att hålla ett tillräckligt skyddsavstånd till din arbetskamrat. Förpackning med första hjälpen Det är alltid bra att ha med utrustning för första hjälpen när man rör sig och arbetar i skogen. Utrustning för första hjälpen väger inte mycket men den kan vara till oersättlig hjälp. Det är bra att alltid ha med sig minst ett första förband och snabbförband av olika storlek. Om en stor blodåder brister och du inte har något annat till hands, kan du trycka ihop såret med bara händer. Du kan också använda ett förband och en sten för att göra ett tryckförband runt såret. Infektioner kan skötas på sjukhus. Det viktigaste är i det här fallet att stoppa blödningen och få hjälp. Också små sår är det skäl att genast plåstra om. Ett infekterat sår är smärtsamt och det tar lång tid före det läker. Det är all anledning att alltid ha en Första hjälpenförpackning med sig i skogsarbete. Arbete med röjningssåg Den viktigaste skyddsutrustningen vid röjningssågning är en hjälm som är försedd med både öronskydd och visir. Hjälmen kan också ha ett nackskydd som hindrar vatten, snö och skräp från att hamna in under skjortan. Vid arbete med röjningssåg behövs inte nödvändigtvis skogshuggarbyxor som är försedda med skydd mot skärsår och skyddsstövlar eftersom sågbladet inte når ända till sågaren då sågen används på rätt sätt. Det är ändå all anledning att överväga om man kan skaffa skyddsstövlar eftersom de har bottnar med grova räfflor och stålförstärkta bottnar som minskar risken för halkolyckor och stöder fotsulan bättre än en vanlig stövelläst i ojämn terräng. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 26

28 SÄKERHETSANVISNINGAR 1. Se till att alla utomstående är på minst 5 meters avstånd från sågen. 2. Använd endast klingor som är avsedda för din såg och se till att klingan är fastsatt på rätt sätt. 3. Klingan ska hållas i balans, skränkt och vässad. Bottnen mellan skärtänderna ska hållas rundade. 4. Kontrollera dagligen att klingan är i skick. Kassera klingan om det uppkommer sprickor i den. 5. Lås axeln då du byter klinga. 6. Kontrollera att tomgången är rätt inställd. Om klingan snurrar på tomgång får sågen inte användas. 7. Sågen får inte användas utan klingskydd. 8. Utför inte underhåll av sågen då motorn är igång eller då sågen hänger i bärselen, kontroll av klingskyddet och annat underhåll på klingan ska göras med motorn avslagen då sågen är på marken. 9. Klingan ska tas bort eller skyddas med ett transportskydd under transporten. 10. Sågen får inte användas om ljuddämparen är söndrig eller om den fattas helt och hållet. 11. Sågen får inte användas om elsystemet förorsakar gnistbildning utanför cylindern. 12. Testa tändstiftet tillräckligt långt borta från tändstiftsöppningen så att inte bränsleångorna som avdunstar från cylindern kommer åt att fatta eld. 13. Det är förbjudet att tanka eller kontrollera bränslesystemet invid öppen eld eller vid tobaksrökning. Motorn ska släckas vid påfyllning av bränsle. Sågen får inte användas om den har läckage i bränslesystemet. 14. Sågen får inte startas vid bränslepåfyllningsplatsen. 15. Röjningssågen och bränslet får inte förvaras i bostadsutrymmen. Förvara bränslet endast i kärl som är godkända för ändamålet. 16. Motorn får inte startas inomhus. Avgaserna är livsfarliga. 17. Använd personlig skyddsutrustning. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 27

29 Stamkvistning Vid stamkvistning är ögonen mest utsatta för farosituationer. En hjälm med visir skyddar förutom ögonen också ansiktet och huvudet mot kvistar som faller ned. Vid stamkvistning sträcker man sig uppåt med kvistsågen och då ansträngs nacken och axlarna. Därför är det viktigt att släppa ned armarna tillräckligt ofta, skaka om armarna samt töja på musklerna. Vid stamkvistning är ögonen mest utsatta för farosituationer. En hjälm försedd med visir hjälper. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 28

30 VAR SKA JAG SKAFFA ARBETSREDSKAPEN? Anskaffning av arbetsredskap Alla skogsarbeten kräver inte speciella arbetsredskap. Arbeten som inte kräver arbetsredskap är till exempel gräsröjning i planteringar. Det kan göras genom att trampa ned gräset runt plantorna. Stamkvistning av torra grenar kan göras med en käpp genom att slå på de torra grenarna. Om du beslutar att göra sådana arbeten som kräver arbetsredskap lönar det sig att sätta ned tillräckligt med tid på att välja arbetsredskap. Först lönar det sig att reda ut om det är möjligt att låna verktygen till exempel från den lokala skogsvårdsföreningen. Många skogsvårdsföreningar lånar ut till exempel redskap för plantering. Om du kommer fram till att du vill skaffa egna arbetsredskap lönar det sig att noggrant fundera hurudant behov av redskap du har. Om det finns mycket arbete kan det visa sig att det lönar sig att skaffa ett dyrare men effektivare arbetsredskap. Vid små arbetsmängder kan det vara klokare att välja en röjningskniv än en röjningssåg. Vid anskaffningen av arbetsredskap lönar det sig att använda den information som finns i branschtidningarnas tester och jämförelser samt de listor över arbetsredskap som finns på marknaden (till exempel i Metsälehti och Koneviesti- tidningarna). Arbetsredskapen på marknaden finns uppräknade till exempel på TTS webbplats i databasen Metsä- ja bioenergiakalusto. Före det slutliga valet av arbetsredskap lönar det sig att pröva produkten i affären och i mån av möjlighet också i riktiga förhållanden i skogen. På det här sättet får du reda på om just detta arbetsredskap passar dig med tanke på redskapets vikt och möjligheten att ställa in det. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 29

31 SERVICE FÖR RÖJNINGSSÅGEN Allmän service För att röjningssågen ska hållas i skick måste den genomgå service. Den dagliga servicen består av service av klingan och kontroll av oljemängden (vaselinet) i vinkelväxeln. Åtgärder som görs mera sällan är kontroll, rengöring och byte av luftfiltret, bränslefiltret och tändstiftet. För en störningsfri användning av röjningssågen lönar det sig att använda färsk tvåtaktsbensin och se till att sågen och filtren hålls rena. Intervallen mellan rengöring varierar men till exempel luftrenaren lönar det sig att rengöra med timmars mellanrum vid kontinuerlig användning. Orenheter i luftrenaren leder bland annat till problem vid tomgång, större bränsleförbrukning och rökbildning i avgaserna. Luftrenaren kan lösgöras från sågen och tvättas med varmt tvålvatten. Luftrenaren kan skuras till exempel med en gammal tandborste. Bränslefiltret finns i sågens bränsletank i ändan av bränsleslangen. Filtret får man ut ur tanken till exempel med hjälp av en järntråd. Om filtrets yta av filt är smutsig och mörk ska det bytas. Klingan Före varje sågning ska du kontrollera att röjningssågens klinga är hel. En eventuell spricka avslöjas då man lätt slår med filen på klingan. Ett skrällande ljud avslöjar sprickan och då ska klingan genast tas ur bruk. En hel klinga filas vass med en rundfil. Det lönar sig att skaffa en filmall för rundfilen på 5,5 millimeter. Med hjälp av den kan också en nybörjare försäkra sig om att han filar i rätt vinkel och tillräckligt djupt. Röjningssågens klinga filas med en rundfil. Klingan behöver inte lösgöras från sågen för att filas. En filmall hjälper att hitta rätt filningsvinkel. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 30

32 Klingan hålls inte vass enbart med filning. Man behöver dessutom skränka klingan, vilket betyder att klingans tänder böjs en aning åt sidan. Tack vare skränkningen blir sågspåret luftigt och spånet flyger ut lättare. Skränkningen görs lättast med hjälp av skränkningsskårorna som finns i ändan av filmallen. Placera tanden i skränkningsskåran och bryt tills tanden böjs så mycket att kanten som finns på undre sidan av skåran tar i klingan. Med hjälp av ett järn i filmallen håller du klingans tänder i rätt vinkel på röjningssågen. Vinkelväxeln Sågens vinkelväxel består av ett kugghjul som överför kraften från drivaxeln, som snurrar inuti riggröret, till klingan som är fäst i vinkel mot riggröret. Vinkelväxeln utsätts för hårt slitage vid sågning speciellt om klingan är ovass eller dåligt skränkt. För att vinkelväxeln inte ska ta skada ska det finnas tillräckligt med smörjmedel inuti den. Kontroll av smörjmedlet i vinkelväxeln och vid behov påfyllning, är en av de dagliga servicerutinerna. Öppna kontrollskruven som finns på sidan om (eller ovanpå) vinkelväxeln och snurra på klingan. Det finns tillräckligt med smörjmedel om medlet stiger upp på den snurrande axeln. Vid sågning med röjningssåg ska man se till att det alltid finns tillräckligt med smörjmedel i vinkelväxeln. Kontroll av mängden smörjmedel ska göras dagligen. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 31

33 EN FÖRSÄKRING GER TRYGGHET OM OLYCKAN ÄR FRAMME Olyckor kan inträffa även om du är noggrann och försiktig i skogsarbetet. De vanligaste olyckorna i skogsvårdsarbetet är olyckor på grund av fall och försträckningar av vristen. För säkerhets skull lönar det sig att skaffa en olycksfallsförsäkring för fritiden. Samma försäkring gäller också annan hobbyverksamhet och andra arbeten i hemmet. Olyckorna medför kostnader för vård. Dessutom kan det uppstå kostnader om din arbetsförmåga försämras eller om olyckan medför en bestående skada. En försäkring ersätter vårdkostnaderna och de bestående skador som olyckan medför samt en dagpenning för sjukdagarna. Försäkringarna innehåller i allmänhet också en ersättning för dödsfall. Olyckfallsförsäkringar erbjuds av försäkringsbolag och av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA. Utöver olycksfallsförsäkringen kan det löna sig att överväga om man vill ta en skogsförsäkring. Förutom att en skogsförsäkring försäkrar skogsegendomen kan man också foga en ansvarsförsäkring till den. Ansvarsförsäkringen ersätter person- och egendomsskador som förorsakas andra. De arbetsslag som behandlats i den här handboken medför sällan fara för andra men till exempel de som är självverksamma och utför avverkningar eller virkestransporter kan råka ut för att till exempel telefonlinjer och bärplockares bilar kommer i farozonen. TTS research rapporter och handböcker 42 (2009) 32