Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer."

Transkript

1 Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer.

2 Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen i Nyland Text: Annikka Selander Foton: Gerd Mattsson-Turku och Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris Mer information ger Skogscentralens rådgivare, tfn

3 Inledning Skogsbruk är framförallt förvaltning av egendom, men det innebär också en hel del praktiskt arbete. Det lönar sig inte att göra alla skogsvårdsarbeten och avverkningar själv. Allt flera skogsägare beslutar sig för att låta yrkesfolk sköta en del av dem. Här får du en samling värdefulla råd och tips, som gör dig till en bättre beställare och en nöjd kund. Bedöm dig själv som skogsägare och beställare i fråga om tid, krafter och resurser. Hur mycket tid kan du ge till skogen? Det här gäller både eget arbete och den tid du använder för att beställa, hålla kontakt med tjänsteproducenten, vara med i skogen och att följa upp resultatet. Vilka är dina krafter och resurser att själv arbeta i skogen? Och vilka är dina färdigheter och ditt kunnande? När du beställer arbeten är det viktigast att besluta vad som ska göras och när. Om du äger skogen tillsammans med någon eller några andra, ska ni först komma överens sinsemellan innan du begär en offert eller gör en beställning. En tydlig beställning är det säkraste sättet att få ett önskat slutresultat. När du själv vet vad du vill, kan du göra en tydlig beställning. Det enda alternativet är inte att köpa alla tjänster från samma tjänsteproducent. Det borde vara en rutin att be om offerter och konkurrensutsätta arbeten. Våga beställa och låta skogsbruksproffs göra skogsvårdsarbeten i din skog. I skogsvården har alla beslut och arbeten långtgående följder. Misstag och felsatsningar kan leda till extra arbete, större kostnader och mindre intäkter från virkesförsäljning. Den viktigaste möjligheten att ha koll över skogsbrukets risker är att sprida på dem och utföra skogsvårdsarbetena i tid. Fråga efter egenkontroll och uppföljningsmätningar. Tjänsteproducentens uppföljning av sitt eget arbete höjer kvaliteten på arbetet och är kostnadseffektivt för båda parter eftersom behovet att korrigera arbetet efteråt minskar. Dessutom kan du ha större förtroende för en aktör med egenkontroll. Olika skogsvårdsarbeten ställer olika krav på den som planerar och utför arbetet. Alla arbeten förutsätter kunnande och engagemang för att resultatet ska bli bra. Och när resultatet är bra kan du som skogsägare vara nöjd.

4 Vilka är dina mål i skogsbruket? Det är dina egna mål som är utgångspunkten för hur du använder din skog. Då du planerar skogsvården och avverkningarna kan du till exempel välja att prioritera jämna virkesförsäljningsinkomster, naturvärden eller viltvård. På en del av fastigheten kan du prioritera virkesproduktion och på vissa andra områden landskapsvård eller naturvård. Eller kanske du genomgående vill gynna ett inslag av lövträd? Det är viktigt att du definierar målen, oberoende av om du utför arbetet själv eller om du anlitar utomstående arbetskraft. När du har klara mål är det lättare att välja rätta åtgärder. När du har definierat dina egna mål, kan du utifrån dem jämföra olika alternativ och välja de proffs som bäst kan stå till din tjänst. Skogsfackmannens roll är att presentera de olika alternativen och deras sannolika inverkan på skogens utveckling. Våga fråga och ifrågasätta. Sedan får ni diskutera för att sammanjämka de olika målen. Det är angeläget att skilja på kostnaderna på kort sikt och kostnaderna på lång sikt. I de snabbare och säkrare förnyelsemetoderna är anläggningskostnaderna högre, men på lång sikt är det en kostnadseffektiv lösning. Aktörernas tjänsteutbud består av olika tjänster. Det gäller att se och utvärdera helheten. Det som verkar förmånligt på kort sikt kan bli dyrt på lång sikt. Redan några års utveckling i plantskogen kan vända på sakläget. Be om en utredning av följdkostnaderna vid valet av en viss metod. Också dina egna resurser och möjligheter till självverksamhet inverkar på besluten. Be tjänsteproducenten att i samband med presentationen av de olika förslagen också bedöma riskerna som är förknippade med de olika metoderna. Det kan gälla till exempel valet mellan olika markberedningsmetoder eller olika planttyper. Att känna igen olika risker och osäkerhetsfaktorer är viktiga färdigheter. Genom att sprida riskerna och utföra skogsvårdsåtgärder vid rätt tidpunkt kan du bäst hantera riskerna i skogsbruket. Ett sätt att hantera risker är att teckna en försäkring som är anpassad till ditt skogsbruk. Var AKTIV - håll koll på arbetet.

5 Vad göra själv och vad beställa? Det blir oftast ekonomiskt lönsammast att göra hand- och fotarbeten själv. Det bästa exemplet är gräsröjningen runt de planterade plantorna. Också plantering och slyröjning lämpar sig bra för dig som är självverksam. Plantskogsröjningen kräver mer skicklighet och utrustning och därför är det klokt att överväga att köpa den tjänsten av ett proffs. Det samma gäller planteringen när det är fråga om en stor förnyelseyta. Det ger ett mervärde åt tjänsten om aktören informerar dig om den rätta tidpunkten för olika arbeten och om de arbeten som det lämpar sig att göra själv. Det här är också en sak som kan skapa skillnader mellan de olika aktörerna. Be om tydliga tidtabeller. Det här är speciellt viktigt om du har valt att plantera själv. Plantorna tål inte långa lagringstider. Och vem svarar för plantvården? Kom i håg att alla arbeten troligen kommer att ta mera tid än du har planerat och räknat med. Var inte tidsoptimist, och överskatta inte din egen insats. Slyröjningen och röjningen är kostnadseffektivast när de görs vid rätt tidpunkt. En fördröjning höjer priset, virkesproduktionen blir sämre och försäljningsintäkterna blir mindre och kommer in senare. Vet du att? Ett proffs röjer ungefär en hektar plantskog på en dag. En van och duktig skogsägare hinner med en halv hektar. En nybörjare orkar med en fjärdedels hektar. Enligt Skogsforskningsinstitutets utredningar behövs en slyröjning i två av tre granplanteringar på lundartad mo. På frisk mo är behovet nästan lika stort.

6 Gör en tydlig beställning Först när du själv vet vad du vill, kan du göra en tydlig beställning. Du har en bra grund att utvärdera slutresultatet när du i beställningen förutsätter att ett arbete ska utföras i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna. Du har ansvar för att påvisa äganderätten till fastigheten och rätten att underteckna handlingar. Vid behov ska det finnas fullmakter från delägare i sammanslutningar och dödsbon. Som ägare har du också ansvar för att råarna är synliga i terrängen och att det finns rösen. Andra frågor som kan bli aktuella är servitut och andelar i skogsvägar. På bördiga växtplatser ska du satsa mera på anläggandet av ett plantbestånd jämfört med karga växtplatser. Valet av plantmaterial är viktigt med tanke på resultatet. På bördiga växtplatser behöver du större plantor än på karga växtplatser. Plantskogens pris-/ kvalitetsförhållande beror på hur bra förnyelsen lyckas. Om du vill att man vid slyröjningen och röjningen till exempel ska lämna viltbuskage eller kantzoner ska du vara tydlig med det när ni skriver avtalet. En förutsättning för ett bra utfört jobb är att instruktionerna till utföraren är tydliga. Rita kartor och ge skriftliga anvisningar. Kontrollera att du blir rätt förstådd. Du kan också be att utföraren meddelar när arbetet inleds. Om lövslyet har hunnit skada eller konkurrera ut en del av de planterade barrträden måste man lämna kvar mera lövträd för att fylla luckorna. Det går inte längre att få en prima plantskog om röjningen är försenad. Det kan också finnas lövträdsstammar som är för grova för röjsågen, och de blir då kvar i fall du inte gör en särskild överenskommelse om dem. På plats i skogen är det lättare att diskutera vissa frågor, till exempel specialträd, kantzoner och andra ställen som ska lämnas oröjda som skydd för småviltet. Be att få veta vem som jobbar i din skog. Be att den som röjer meddelar när arbetet inleds. Ett tips är att ta foton av arbetsområdet före röjningen. Foton kan med fördel också bifogas till offertbegäran. Förutse kommande arbeten Fundera redan när du planerar slutavverkningen på hur det nya beståndet ska se ut. Återväxtplaneringen är en del av avverkningsplaneringen. Överväg förnyelsemetod, trädslag och markberedning, och vem som ska beställa plantorna och vem som ska plantera. Dina val inverkar på vilka skogsvårdsarbeten som behövs i framtiden och på hur lönsam virkesproduktionen blir. Du kan beställa arbetena separat, eller sluta ett mer heltäckande skogsvårds- och avverkningsavtal med någon aktör, beroende på dina resurser. Det kräver mer tid och kunnande att beställa de olika arbetena och tjänsterna var för sig.

7 Kolla valet av metod och tidpunkt för plantskogsvården. Kolla också kostnaderna. Lövslyet etablerar sig redan några år efter planteringen och då kan man uppskatta behovet av slyröjning. Den kostnadseffektivaste tidpunkten för arbetet är 4-7 år efter anläggandet av plantskogen. Om tidpunkten blir senare än den optimala, stiger kostnaderna med 10 procent för varje år som går. Dessutom uppstår det tillväxtförluster i de planterade plantorna. Kostnaderna beror på antalet och stubbdiametern på de stammar som ska bort. I praktiken är det tidsåtgången som styr hektarpriset. Här finns det alltså stora möjligheter att spara och samtidigt trygga gagnvirkesproduktionen. skogsbruket och din egen skog. Du kan skaffa dig kunskap genom att läsa och genom att delta på kurser och i exkursioner. Priset är en viktig faktor när du väljer aktör. Ta också reda på prissättningsgrunderna. Viktiga utgångspunkter för ditt val är även kvaliteten på servicen, dina tidigare erfarenheter och förtroendet. Många aktörer följer själva med kvaliteten på sitt arbete. Be om en rapport från den här egenkontrollen. Fråga också efter kvalitetsgaranti. Du kan fråga efter stamkunder eller andra referenser. En del aktörer erbjuder ett paket som innehåller alla arbeten och kontroller ända tills plantskogen uppnår en medelhöjd på 1,3 meter. Fråga friskt och jämför olika alternativ Fråga friskt och jämför olika alternativ när du beställer arbeten. Gå ut i skogen med skogsfackmannen för att kolla arbetsobjektet i förväg om det bara är möjligt. Då har ni båda samma uppfattning om utgångsläget och arbetets omfattning. Be att aktören tydligt förklarar åtgärderna och de olika alternativen. Det gäller att ställa de rätta frågorna vid rätt tidpunkt. Aktören ska också kunna ge en tydlig och detaljerad offert. Det är lättare för dig att göra exakta beställningar och jämföra offerterna när du har grundläggande information om Valet av odlingsmaterial beror på växtplatsens bördighet. Ju bördigare växtplats desto större plantor ska planteras.

8 Kräv god kvalitet Skogsvårdsarbetena består av olika arbetsskeden och kvaliteten på varje arbetsskede inverkar på de följande skedena. Till exempel markberedningen inverkar på hur bra planteringsarbetet lyckas. Kvaliteten måste därför vara hög genom hela kedjan. Kvalitet är det hur bra produkten eller tjänsten motsvarar förväntningar och kvalitetskriterier. Skötselrekommendationerna och metodbeskrivningarna i skogsvårdsrekommendationerna Råd i god skogsvård ger en bra utgångspunkt för att ställa mål och kvalitetskriterier för olika skogsvårdsarbeten. Du kan be om en demoyta vid slyröjningen och röjningen. Så här försäkrar du dig om att arbetet motsvarar dina förväntningar. Arbetskvalitetens viktigaste element är yrkesskickligheten och attityden hos den som gör arbetet. Också utgångsläget i skogen och arbetsförhållandena inverkar på slutresultatet. Arbetsförhållandena blir bättre med rätt tajming av arbetena och med ändamålsenliga arbetsredskap. I en skött skog är det lättare att uppnå bra kvalitet jämfört med en oskött skog. Det är viktigt för dig som skogsägare att identifiera de faktorer som inverkar på slutresultatet. I kvalitetshanteringen poängteras en aktiv kvalitetsuppföljning och aktörens egenkontroll som en viktig del av den. Systematiskt kvalitetsarbete ger enligt Skogsforskningsinstitutets undersökningar procent bättre resultat. Du ska förutsätta god kvalitet när du beställer skogsvårdsarbeten. Gå igenom kvalitetskriterierna för det beställda arbetet. En möjlighet är att konstatera att arbetet ska göras i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna. När du har kommit överens om kvalitetskriterierna skriftligt med tjänsteleverantören är det lättare att efteråt konstatera hur slutresultatet blev. Checklistorna i slutet av handboken hjälper dig att fråga efter de viktigaste sakerna. Kvaliteten består av två delar: valet av metod och sättet på vilket arbetet utförs. Ett exempel är granplantering efter fläckhögläggning på frisk mo. Valet av förnyelsemetod, plantmaterial och markberedning är rätt. Men om plantorna planteras i fläcken och inte på högen har man missat i arbetet och plantans start blir mycket sämre än om man hade valt det bästa alternativet.

9 Be om offerter Du kan be om en offert av en eller flera aktörer. De gör sedan ett kostnadsförslag utifrån ett terrängbesök. Det är alltså fråga om en uppskattning och ofta förbehåller sig aktören rätt till ändringar. Det är till fördel om du kan vara med i skogen. Då kan du framföra dina önskemål och vara säkrare på att ni båda har samma uppfattning om utgångsläget och arbetets omfattning. Det är kanske aktuellt att se över skötselbehovet också på andra beståndsfigurer. När du beställer ett arbete av någon ska ni alltid komma överens om priset. Både du och den som utför arbetet ska ha ett eget exemplar av avtalet. Vad ska göras? Vad kostar det? Till exempel priset på röjning varierar mellan några hundra euro och tusen euro per hektar beroende på hur många träd som ska avlägsnas och vilken medeldiametern på dem är. Kom i håg att berätta om dina speciella önskemål vad gäller vilt, landskap, naturvård eller andra frågor som beaktas. Kom också överens om naturvårdsträd, kantzoner och andra objekt som ska sparas vid plantskogsvården. Det lönar sig att alltid bifoga en karta till begäran om offert. Då är det klart för båda parter vilket arbetsområdet är. Området kan bestå av olika beståndsfigurer som kan ligga långt från varandra och kartan visar då entydigt det geografiska läget. Fråga efter egenkontroll God och jämn kvalitet förutsätter en fungerande kvalitetsuppföljning i form av egenkontroll. Den som regelbundet följer upp sitt arbete tar lärdom av resultatet och korrigerar allt efter behov. Uppföljningen har alltså en kvalitetshöjande effekt och den styr verksamheten i önskad riktning. Tilläggskostnaderna för kvalitetsuppföljningen är små jämfört med det som dålig kvalitet kan kosta för både skogsägaren och tjänsteproducenten i form av extra kostnader och uteblivna intäkter. För dig som skogsägare betyder god kvalitet väl växande skogar, som har skötts enligt dina egna mål. För tjänsteproducenten kommer god kvalitet till synes i nöjda kunder och nya arbetsbeställningar. En fungerande kvalitetshantering ger färre misslyckanden och betyder kostnadsinbesparingar. Ett bra genomfört arbete är tjänsteproducentens bästa visitkort. Du kan be aktören sända dig foton från arbetsområdet både under arbetet och när det är färdigt, ifall du inte har möjlighet att själv kolla resultatet och när du anser att fotona ger tilläggsinformation.

10 Gör alltid ett skriftligt avtal Båda parter ska ha ett skriftligt avtal ur vilket det framgår vad som ska göras och hur mycket det kostar. Fakturan borde inte innehålla några som helst överraskningar, varken om summan, arealen eller tidtabellen. Tydliga och heltäckande avtal om skogsvårdsarbetena är viktiga. Avtalet ger verksamheten säkerhet när både du som skogsägare och tjänsteproducenten känner till målen. Tjänsteproducenten ansvarar för att det som man har kommit överens om förmedlas också till den som verkställer arbetet. Viktigt att kontakten fungerar Försäkra dig om att kontakten fungerar. Vem är din kontaktperson och vilka är kontaktuppgifterna? Hur ska ni hålla kontakt? Det hör till god affärssed att ta kontakt med kunden, alltså med dig, innan arbetet inleds och när det är färdigt. Det är viktigt att du vet när arbetet påbörjas, för att du ska kunna vara med om du så önskar. Likaså behöver du veta om eventuella ändringar i det som ni har kommit överens om, eller ifall de beräknade kostnaderna stiger. Det är viktigt att du i alla lägen känner till tidtabellen vid anläggandet av ett

11 Kolla att förpackningarna är hela plantornas härkomst är lämplig plantornas storlek är lämplig för växtplatsen barren är friska och gröna och de sitter stadigt det inte finns tecken på skador, mögel etc. att behandlingen mot angrepp av snytbaggen är gjord rotklumpen är fuktig och det droppar vatten från den när du klämmer på den plantbestånd. När levereras plantorna? Vem ansvarar för mellanlagringen och plantvården? När inleds planteringen? Om du har kommit överens om uttag av energived, grot eller stubbar, är det viktigt att veta när energiveden transporteras bort från förnyelseytan, för det inverkar på tidtabellen för markberedning och plantering. I vissa fall kan anläggningsarbetena skjutas framåt till och med två år. Det är besvärligt, och en katastrof med tanke på gräsröjningen. Att verkställa arbetet Motivationen hos dem som verkställer arbetena inverkar på slutresultatet. Det här gäller exempelvis plantvård, planteringspunkt- och djup och arbetarskydd. Det behövs insikter om varför plantorna ska vattnas och varför plantan ska planteras på minst 5 centimeters djup. Kolla plantornas skick när du tar emot dem eller be någon annan göra det. En del plantleverantörer förser förpackningarna med ett bäst före-datum som anger bakre gränsen för ett lämpligt planteringsdatum. Vanligtvis är det mindre än tre veckor räknat från leveransdagen. Kolla arbetet innan du betalar Kolla arbetets kvalitet och att det blev utfört enligt er överenskommelse innan du betalar fakturan. Det lönar sig att kolla skogsvårdsarbetet så fort som möjligt efter att arbetet är färdigt. Till exempel att hela området har röjts och att tätheten i plantskogen följer skogsvårdsrekommendationerna. Meddela utan dröjsmål om något behöver kompletteras eller rättas till.

12 Slyröjningen och röjningen är lyckade när arbetet har gjorts till förmån för de bästa plantorna och antalet plantor följer skogsvårdsrekommendationerna. Med röjningen som exempel betyder det här ungefär tallar, granar och björkar efter röjningen, när medelhöjden i plantskogen är 4 5 meter. Vid röjningen har man röjt bort kvistiga, krokiga och skadade och förväxta träd. En skött plantskog är så jämn som möjligt. I en tall- och granplantering växer också värdefulla lövträd som inte konkurrerar med virkesproduktionsträden och som har sparats för att öka den biologiska mångfalden. Grupperna av naturvårdsträd och kantzonerna ska inte röjas. God kvalitet syns också som renröjda stigar och diken. Ett proffs kan rikta fällningen så att stigar och diken hålls rena. skogsvårdsarbeten i din skog. Berätta också för tjänsteleverantören då avtalet enligt din mening inte har följts eller om du annars är missnöjd med slutresultatet. Tjänsteleverantören ska erkänna sitt misstag om något har gått snett. Tillsammans ska ni söka en lösning och göra en överenskommelse om eventuella korrigerande åtgärder, rabatt eller dylikt. Ge respons Som skogsägare har du rätt att förvänta dig god kvalitet av skogsvårdsarbeten och avverkningar. Det handlar om din skog och dina mål. En bra anlagd plantskog och god plantskogsvård ger möjligheter att utnyttja växtplatsens virkesproduktionsförmåga. En god drivningskvalitet i gallringar inverkar på skogens hälsa och därmed också på kommande virkesförsäljningsmöjligheter. Ge rättfram respons på gott arbete till virkesköparen och den som har gjort Våga säga NEJ till dåligt utfört arbete.

13 Kolla det här när du beställer skogsvårdsarbeten Alla arbeten Förnyelseavverkning Anläggande av plantbestånd Slyröjning och röjning Avgränsning av området Anmälan om användning av skog Plantering, sådd eller naturlig förnyelse? Brunnsröjning eller fullständig röjning av lövslyet? Inkomster och utgifter Planering av förnyelse Markberedningsmetod och tidpunkt Plantskogens täthet efter röjningen Tidtabell Trädslagsfördelning Avverkningens tidpunkt Antalet planteringseller såddpunkter per hektar Objekt som kräver hänsyn eller ska lämnas utanför röjningen. Egenkontroll och uppföljning av kvaliteten Uttag av energived/ stubbrytning Trädslag och planttyp Naturvårdsträd, kantzoner och värdefulla livsmjíljöer Lagring av virke Planteringstäthet Vattenvård Drivningsspår Dina önskemål Objekt som kräver hänsyn eller ska lämnas utanför avverkningen

14 Kom ihåg att: 1 Definiera dina mål. Bestäm vad du vill ha, vad du gör själv och vilka arbeten du beställer. 2 Be om tydliga alternativ och jämför dem. Skriv en minneslista i förväg. 3 Ställ frågor vid förhandlingen och be tjänsteleverantören att tydligt berätta om åtgärderna och de olika alternativen. 4 Be om kostnadsförslag och fråga om tidtabellen. Kolla om dina önskemål inverkar på priset. 5 Be om en offert när du beslutat vad som ska göras i din skog och när. 6 Försäkra dig om att du och tjänsteleverantören har samma uppfattning om utgångsläget och arbetsområdet. 7 Gör alltid ett skriftligt avtal, ett till vardera parten. 8 Fråga om egenkontroll och begär en rapport över den. Fråga också efter garanti. 9 Jämför slutresultatet med checklistan. Blev det så som du beställde? 10 Ge rättfram respons. Det är din skog - och det är du som bestämmer.

15 bra att veta Du kan kolla uppgifterna om din skog i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi: I MinSkog.fi hittar du de lokala skogstjänstföretagen och där kan du dela med dig av dina skogsdata, bjuda ut arbetsobjekt och be om offerter. Om skogsbrukets termer och begrepp känns främmande, kolla rådgivning och kurser på Goda råd och grundläggande information om skogsbruket kan du läsa i Skogsbrukets handbok Så här lyckas du Var aktiv fast du inte gör jobbet själv Använd uppdaterade skogsdata eller en skogsbruksplan Skaffa kunskap och inspiration Välj vilka åtgärder som du gör själv Var realist när det gäller att uppskatta tidsåtgången i eget arbete Slutavverkning år 0 Markberedning, plantering eller sådd år 0-1 Gräsröjning år 1-3 Slyröjning år 4-6 Röjning år 10-15

16 Checklistor Källa: Råd i god skogsvård SKOGSVÅRD, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Med hjälp av de här checklistorna kan du försäkra dig om att skogsvårdsarbetena blir bra verkställda i din skog. Checklistorna innehåller de saker som har stor betydelse i anläggnings- och plantskogsskedet och som krävs för att kvaliteten ska bli hög. Listorna innehåller påståenden. Genom att svara antingen ja eller nej och genom att anteckna orsaken till eventuella avvikelser får du en bild av läget och kan komplettera och korrigera det som behövs. 1 Avtal om skogsvårdsarbeten I skriftliga avtal bör parterna komma överens om Kommunikationen (kontaktpersoner, deras kontaktuppgifter och hur ni ska hålla kontakt) Avgränsning av det område som ska behandlas; enligt arbetsslag och arbetsmetoder Vision av hur skogen ser ut efter att åtgärden har utförts Inkomster och utgifter Tidtabell för arbetet med en uppskattning om när det börjar och slutar Kvalitetskriterierna som ska uppfyllas Förfaringssätt om kvalitetskraven inte uppfylls Andra önskemål som du har.

17 2 Förnyelse Planering av förnyelse Utgångspunkter för förnyelse Förnyelseåtgärderna utförs senast inom två år efter att förnyelseavverkningen är avslutad Hyggesrensning utförs vid behov På ståndorten finns inte näringsobalans som försämrar trädens tillväxt Avverkningsresterna, groten, försvårar inte nämnvärt markberedningen. Förnyelseträdslaget Trädslaget är lämpligt för växtplatsen (bördighet, jordart) Plantornas eller frönas härkomst är lämplig för odlingsplatsen I valet har man beaktat risken för skador av hjortdjur och sork I valet har man beaktat risken för vind, frost och torka. Förnyelsemetoden Metoden är lämplig för växtplatsen (bördighet, jordart) Metoden är lämplig för klimatet (temperatursumma, höjd över havet) Skaderisk: knäckesjuka, rotröta etc. Markberedningsmetoden Metoden är lämplig för växtplatsen (jordart, stenighet, fukt) Metoden passar för den valda förnyelsemetoden Ger möjlighet att reglera vattenhushållningen om det behövs (fuktiga ställen, torvmoar).

18 Genomförande av förnyelsen Vid markberedning Skapades det antal planteringspunkter eller såddpunkter/fröbäddar som normerna anger och de är högklassiga? Har man reglerat vattenhushållningen om det har behövts? Har man tagit hänsyn till vattenvården när man grävt diken eller fåror, till exempel genom att gräva slamgropar eller göra grävningsavbrott? Har man lämnat skyddszoner mot småvatten och vattendrag? Har man beaktat eventuella specialobjekt, till exempel naturobjekt och fornminnen? Man har inte kört sönder grova lågor eller markberett närmare än två meter från levande naturvårdsträd. På planteringsytor Har direktiven för lagring av plantor och plantvård följts? Är planteringstätheten den målsatta? Är plantorna planterade på rätt platser enligt markberedningsmetoden, till exempel mitt på högen? Är plantorna satta på rätt djup? Sitter plantorna ordentligt fast i marken? Är tomma plantlådor och plantsäckar behandlade på rätt sätt?

19 På såddytor Har direktiven för lagring av frön följts? Är frögivan enligt rekommendationerna och i förhållande till grobarheten? Är fröna sådda i färskt markberedningsspår? Är såddmaskinens inställningar kontrollerade? Är fröna vid manuell sådd lätt täckta med mylla? Fröträden på objekt med naturlig förnyelse Är av hög kvalitet (rak stam, god kvistrensning) Har livskraftiga kronor som producerar frö Är av rätt antal och rätt placerade Är stormfasta Kan tydligt särskiljas från naturvårdsträden. 3 Plantskogsvård Planering och genomförande av plantskogsvården I plantskogen har utförts Bekämpning av markvegetationen vid behov. Antingen genom att trampa ner gräset eller med kemiska medel 1-2 år efter förnyelsen. Inventering av plantskogen och planering av fortsatta skötselarbeten senast tre år efter förnyelsen.

20 Slyröjning I granbestånd är granarnas medelhöjd under 1,5 meter vid slyröjningen I tallbestånd är tallarnas medelhöjd under 1 meter vid slyröjningen I granbestånd är området inom en radie på minst en meter runt plantorna slyröjt Man har inte lämnat förväxta träd i plantskogen Naturligt uppkomna grupper med granplantor har utglesats med undantag av buskage för viltet Skyddszonerna och marken under naturvårdsträden har inte slyröjts Man har sparat lövträd som är viktiga för den biologiska mångfalden, till exempel sälg, asp, rönn och al. Röjning Röjningen är utförd vid den planthöjd som anges i skogsvårdsrekommendationerna Trädslagsvalet och tätheten efter röjning följer skogsvårdsrekommendationerna De kvarlämnade träden är i huvudsak på minst en meters avstånd från varandra Träd av dålig kvalitet (kvistiga, skadade, krokiga) och förväxta träd har röjts ner I barrträdsdominerade plantskogar är andelen lövträd enligt skogsvårdsrekommendationerna Skyddszonerna och marken under naturvårdsträden är inte röjd Man har sparat lövträd som är viktiga för den biologiska mångfalden, till exempel sälg, asp, rönn och al.

21 egna anteckningar

22

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG Röj i tid för bättre ekonomi i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Text och foton: Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris Tabeller,

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN RESEARCH För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN TTS research rapporter och handböcker 42 Nurmijärvi 2009 För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten Pertti Hourunranta

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 6 7 2006. ÅRGÅNG 76 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD RÅDEN HAR GRANSKATS. SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU RÅD FÖR SJÄLVVERKSAMMA. 6 10BARRSKOG AVVERKAS

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2007. ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2 Skogsbruket

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Prislista. Skogsplantor våren 2013 lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt,

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer# 1427631, 1701103 Glommen Skog SA Postboks 1329 Vestad Revisionskriterium

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt.

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Utdrag ur Kunskap Direkt / Grundkurs för skogsägare Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Grundkursen ger dig en snabb överblick

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2014

Prislista. Skogsplantor våren 2014 lista Skogsplantor våren 2014 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2014. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 PROTOKOLL Nummer 6 22.9.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsforstmästare

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid SBO-NYTT Information från Mark skogsbruksområde juni 2015 Vilken härlig tid Nu är väl livet som bäst, dagarna är långa, solen värmer gott ibland och det händer mycket i naturen när allting förnyas. I går

Läs mer

Allt det här kan du se

Allt det här kan du se Allt det här kan du se Massor av information som kan vara till nytta för dig Dina fastighetsgränser för den fastighet du markerat i vänsterkanten. Gränser syns för en fastighet i taget. Här finns de beståndsplaneringar

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

skogen är full av liv BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG

skogen är full av liv BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG skogen är full av liv BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG 1 SKOGEN ÄR FULL AV LIV Den här boken är en bearbetad version av Skogen är full av liv (2004). Den andra utgåvan (2011) gav vi ut endast på

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010 Skogsbruket 2-2010 Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2010. År g å n g 80 4 Många fördelar med kall

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogsfastighet 36,8 Ha

Skogsfastighet 36,8 Ha Skogsfastighet 36,8 Ha VARBERG ÄLINGABERG 1:5 DEL AV Vacker skogsfastighet utan byggnader mellan Rolfstorp och Ullared, endast 30 min till Varberg. Virkesförråd ca 5150 m³ sk varav 3600 m³ sk möjligt att

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Kriterier för gruppcertifiering

Kriterier för gruppcertifiering Finlands PEFC-standard Kriterier för gruppcertifiering på skogscentrals- eller skogsvårdsföreningsnivå PEFC FI 1002:2009 9.11.2009 Kriterier för gruppcertifiering på skogscentrals- eller skogsvårdsföreningsnivå

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 6 7 2008. Årgång 78. Sett i skogen. Rivstart på förnyelseytan

Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 6 7 2008. Årgång 78. Sett i skogen. Rivstart på förnyelseytan Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2008. Årgång 78 5 6 8 11 12 14 16 18 20 Sett i skogen Döda träd utan yttre spår kan indikera tallens rotröta. Rivstart på

Läs mer

Skogsfastighet i Kukkola

Skogsfastighet i Kukkola Skogfatighet i Kukkola Fin kogfatighet belägen 19 kilometer norr om Haparanda. Fatigheten utbjud till föräljning i två alternativ. Jakträtt i Kukkola och Toa jaktlag medföljer. Areal och koguppgifter 91

Läs mer

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Mats Hannerz I våra hem vänder vi oss allt oftare till datorn och internet för att få hjälp. Utbudet av användbara vardagstjänster växer lavinartat på webben.

Läs mer

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Skogsstyrelsens klimatpolicy POLICY 1(5) Datum 2009-11-19 Version 1.0 Skogsstyrelsens klimatpolicy Syfte Denna policy beskriver Skogsstyrelsens slutsatser kring det av människor orsakade klimatproblemet då det gäller klimatförändringens

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning. Lövskog. Mål. Produktion och miljö i förening. Produktion och miljö i förening. Produktionsförutsättningar

Innehållsförteckning. Inledning. Lövskog. Mål. Produktion och miljö i förening. Produktion och miljö i förening. Produktionsförutsättningar SkogSSkötSelhandbok Innehållsförteckning 1 Inledning 9 Lövskog 2 3 4 5 Mål 2.1 Skogsskötselpolicy 2.2 Miljöstyrning 2.3 Lagar och andra krav 2.4 Skogsbruk och klimat Produktion och miljö i förening Produktionsförutsättningar

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI.

Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI. Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 8 2006. ÅRGÅNG 76 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EN REKLAMATION BÖR GÖRAS FÖRE VINTERN. EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING

Läs mer

Virkesrik fastighet på Vikbolandet

Virkesrik fastighet på Vikbolandet Virkesrik fastighet på Vikbolandet Norrköping Risätter 1:2, del av Obebyggd fastighet på Vikbolandet. Arealen uppgår till totalt 55,7 hektar varav 11,9 hektar åker och 38,8 hektar är produktiv skogsmark.

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund F L A W I O s.r.l. Forest Solutions Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund Vår verksamhet leds av ett ansvar för kunden, våra anställda och naturen. Division Personaluthyrning Förmedling av utbildad

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket 6/7-2010 Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2010. År g å n g 80

Läs mer

Vård av ungskog. Examensarbete. Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten (2008-2012) Ragnar Höckerstedt

Vård av ungskog. Examensarbete. Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten (2008-2012) Ragnar Höckerstedt Vård av ungskog Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten (2008-2012) Examensarbete Ragnar Höckerstedt Examensarbete för skogsbruksingenjörs (YH)-examen Utbildningsprogrammet Skogsbruk

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2009. År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Skogsförsäkring VILLKOR S:2. Moderna Försäkringar AB Göteborg 031-723 00 00 Stockholm 08-56 200 600 www.modernaforsakringar.se. Fastställt sept 1996

Skogsförsäkring VILLKOR S:2. Moderna Försäkringar AB Göteborg 031-723 00 00 Stockholm 08-56 200 600 www.modernaforsakringar.se. Fastställt sept 1996 VILLKOR S:2 Skogsförsäkring Fastställt sept 1996 Ersätter S:1 Moderna Försäkringar AB Göteborg 031-723 00 00 Stockholm 08-56 200 600 www.modernaforsakringar.se Försäkringens omfattning framgår av försäkringsbrevet.

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Krav vid Gruppcertifiering

Krav vid Gruppcertifiering Svenska PEFC ek för Krav vid Gruppcertifiering PEFC SWE 004:3 Innehåll 1. Introduktion... 3 2 Omfattning... 4 3 Skogsbrukscertifiering i grupp... 4 3.1 Paraplyorganisation för skogsbrukscertifiering i

Läs mer

Skogsbruket. Omfattande stormskador i våra skogar. Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen 8-2010

Skogsbruket. Omfattande stormskador i våra skogar. Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen 8-2010 Skogsbruket 8-2010 Omfattande stormskador i våra skogar Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 8 2010. År g

Läs mer

FFCS 1002-3:2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering

FFCS 1002-3:2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering 1(14) FFCS 1002-3:2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering Denna text är en inofficiell översättning (3.2.2004) av den finska standarden FFCS 1002-3:2003. Innehåll 1. Inledning 2. Syfte och tillämpningsområde

Läs mer