Lönsamhet i skogsbruket. Johnny Sved

Transkript

1 Lönsamhet i skogsbruket Johnny Sved

2 Lönsamhet Mäter en ekonomisk verksamhets förmåga att generera vinst Itäkterna är större än kostnaderna Mäter även hur effektivt verksamheten generar vinst En noggrann bokföring är viktig för att kunna följa upp lönsamheten i ett företag Skogsbrukets bokföring har en del utmaningar och bl.a. därför godkänner skattemyndigheterna enkel bokföring Lönsamheten kan även granskas genom att analysera de kassaströmmar som en verksamhet ger upphov till 2

3 Lönsamhet Företag A B Resultat Omsättning Resultat/omsättning 10 % 5 % Bundet kapital Avkastning på kapitalet i % 5 % 10 % Eget kapital Avkastning på eget kapital i% 20 % 12,5 % 3

4 Bokföring i skogsbruket Enskilda skogsägare är inte bokföringsskyldiga i Finland Skogsbruk betraktas inte som företagsverksamet i beskattningen Skattemyndigheterna är nöjda med så kallad enkel kassabokföring Beskattningsbart resultat = inkomster utgifter Om man vill göra en ordentlig uppföljning av verksamheten och lönsamheten räcker det inte till Den största bristen är att bundet kapital och förändringar i kapitalet inte kommer fram 4

5 Bokföring i skogsbruket Med dubbel bokföring fås: En resultaträkning som beskriver skogsbruksföretagets ekonomiska överskott/underskott under verksamhetsåret En balansräkning som beskriver skogsbruksföretagets ekonomiska ställning vid årsskiftet (hur mycket kapital finns och hur är det fördelat) I Kannattava metsätalous finns en modellkontoplan som är uppbyggd enkom för skogsbruk 5

6 Resultaträkning Inäkter, rotförsäljning Intäkter, leveransförsäljnng OMSÄTTNING, VIRKESFÖRSÄLJNING Statliga stöd och andra intäkter SKOGSBRUKSFÖRETAGETS OMSÄTTNING Kostnader, avverkning och transport Skogsskötselkostnader Förvaltningskostnader DRIFTSBIDRAG Avskrivningar enligt plan RÖRELSERESULTAT Dividender och andelsräntor Övriga ränte- och finansieringsintäkter Kostnader för främmande kapital Direkta skatter* NETTORESULTAT Extraordinarie intäkter HELHETSRESULTAT Värdeförändringar i stående virke KORRIGERAT HELHETSRESULTAT Värde på eget arbete Värdeförändringar i stående virke BOKFÖRINGSMÄSSITGT RESULTAT (EFTER SKATT)

7 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Materiella och immateriella tillgångar Mark- och vattenområde Plantskogar Bygnnader Maskiner och utrustning Skogsvägar och skogsdiken Andra förnödenheter Långfristiga placeringar Aktier och andelar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Stående virke Kortfristiga fordringar Resultatregleringar Momsfordringar* Finansiella tillgångar Kassa och bank SUMMA AKTIVA

8 PASSIVA EGET KAPITAL Eget kapital i balansen Eget kapital vid räkenskapsperiodens början Värdeförändringar i det egna kapitalet Insatt eget kapital Räkenskapsperiodens resultat Värdet på eget arbete Uttag för eget bruk FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Långfristiga lån Kortfristigt främmande kapital Förskottsbetalningar, rotförsäljning Förskottsbetalningar, leveransförsäljning Momsskulder* Övriga kortfristiga skulder SUMMA PASSIVA

9 Särdrag i skogsbrukets ekonomi och Skog som investering 9

10 Särdrag i skogsbrukets ekonomi Långa tidsspann Omloppstid år Ojämn kassaström Stora inkomster de år du säljer virke Årligen förvaltningskostnader och allt som oftast kostnader för skogsvården Binder kapital Merparten av kapitalet är bundet i träden, men även i mark, vägar, mm 10

11 Särdrag i skogsbrukets ekonomi Dålig likviditet: Träd blir inte till pengar över en natt Avverkningsrätten säljs vanligen för 2 år (rotköp) Det tar några månader att sälja skogsmark, i en del regioner ännu längre De växande träden är skogsägarens maskiner i produktionen men de är också skogsägarens slutprodukter 11

12 Rätt stabil avkastning 12

13 Skogsfastigheternas prisutveckling i Norra Savolax (reella priser) 13

14 Köpa mer skog eller sälja? Investera i skog, om Du är redo att binda upp dig för en längre tid och sätta dig in i skogsbruk. Du söker trygga investeringar med stabil avkastning Du sätter värde på rekreation, naturvärden, mm som skogen ger Sälj skog, om Du inte har tid eller intresse att sätta dig in i skogsbruk Du inte är nöjd med den avkastning skogen ger Dina placeringar har en god spridning och du behöver kapitalet till något annat Gården är liten eller splittrad och du inte vill satsa på att utveckla gårdens struktur Skogen har låga känslovärden eller användningsvärde för dig 14

15 Ränta i skogsbruket 15

16 Varför ränta? Vilket alternativ föredrar du? a) euro kontant b) 1 euro om dagen från idag framåt Det finns alltid alternativa placeringsobjekt för kapitalet Priset på pengar bestäms på kapitalmarknaden Till vilket pris (helhetspris) kan du låna pengar? Vilken avkastning ger alternativa placeringar? 16

17 Varför ränta? Två nya alternativ. Vilket är mer lockande? a) euro kontant b) euro om 10 år euro om 20 år Alternativen är nästan likvärdiga räknat med 3 % ränta Din egen ekonomiska situation påverkar valet 17

18 Hur kan jag fastställa mitt eget avkastningskrav? Avkastning på alternativ placering före kapitalskatt 6,0 % Skattekorrigering, 30 % x 6 % - 1,8 % Riskkorrigering (om annan riskklass) - 0,5 % Inflationskorrigering - 0,5 % Reellt avkastningskrav 3,2 % I detta fall är den lägsta godtagbara räntan 3,2 % för skogsägaren. OBS! Bördighet, geografiskt läge och trädslag påverkar inte avkastningskravet 18

19 Diskontering och prolongering Inkomster och utgifter som uppstår vid olika tid har olika värde för oss När vi vill uppskatta nuvärdet på en post som uppstår i framtiden diskonterar vi Nuvärde = värde ( 1+ ränta) tid När vi vill räkna det framtida värdet på en post som uppstår nu prolongerar vi Framtidsvä rde = värde*( 1+ ränta) tid 19

20 Exempel på diskontering Åtgärd År Kassaström Nuvärde med 3 % räntefot Hyggesröjning, högläggning och plantering, /ha Slyröjning Röjning Förstagallring Andra gallring Slutavverkning Summa

21 Kassaflödesanalys Genom att analysera storleken på inkomstsposter och utgiftsposter som verksamheten generar kan vi skapa oss en bild av om det är lönsamt eller inte Poster som uppstår vid olika tid diskonteras till nuvärde för att bli jämförbara Summan av alla poster eller nettonuvärdet (NPV) är antingen positiv eller negativ Ett positivt NPV betyder att verksamheten är lönsam för oss Ett negativt NPV betyder att verksamheten inte är lönsam för oss (vi når inte upp till önskad avkastning) 21

22 Strategier i ett skogsbruksföretag 22

23 Maximera nuvärdet Genom att maimera det nettonuvärde som skogsbruket kan generera erhåller skogsägaren största möjliga förmögenhet och konsumtionsmöjligheter Vid en analys ser man alltid till den kassaström som uppstår efter beslutet, siktet framåt Att man tidigare gjort en investering är inget argument för att göra en ny investering! Argumentet är det mervärde som den nya investeringen skapar Även direkta virkseförsäljningsinkomster beaktas 23

24 Maximera den procentuella avkastningen på kapitalet En direkt maximering av avkastningsprocenten i skogsbruket leder inte till det bästa ekonomiska helhetsresultatet Virkesproduktion är en biologisk process som ger hög relativ avkastning när mängden bundet kapital sänks Att hålla skogsbrukets kapital på en mycket låg nivå maximerar därför inte skogsägarens totala förmögenhet 24

25 Jämnt kassaflöde Att eftersträva ett jämnt kassaflöde har varit vanligt bl.a. i skogsbruksplaner Målet leder vanligen till, att man måste avvika från ekonomiskt optimala skötselprogram Slutavverkningar skjuts fram, för att med tiden få en jämn fördelning av utvecklingsklasser Att skjuta på avverkningar försämrar skogsbruksföretagets lönsamhet Det kapital som frigörs vid en avverkning kan omplaceras, realisering för konsumtion kan lika gärna ske genom att sälja värdepapper som genom att sälja virke. 25

26 Bygga upp kapital Man upplever att förmögenheten är i bra förvar i växande skog Man vill skapa en kapitalreserv, som den som tar över i sinom tid kan omvandla till pengar Allt mer kapital binds i skogen och med tiden försämras lönsamheten Risken för skogsskador ökar rotröta snöskador (pga klena stammar och uppskjutna trädkronor) vindskador 26

27 Lönsam virkesproduktion 27

28 Att jämföra olika skötselprogram För att jämföra lönsamheten i olika skötselprogram används ett specialfall av kassaflödesanalys: Faustmanns markvärdesformel t ( Ry - Cy )(1 + r) y= 0 Markvärde = -t 1- (1 + r) r = ränta t = omloppstid R y = intäkt vid år y C y = kostnad vid år y - y 28

29 Att jämföra olika skötselprogram Markvärdet beskriver nettonuvärdet av den kassaström som uppstår när man utgår från kalmark och upprepar samma skötsleprogram i all oändlighet Med hjälp av markvärdet kan man behändigt jämföra lönsamheten i skötselprogram som har olika längd Genom att välja ett skötselprogram som ger högsta möjliga markvärde räknat med skogsägarens räntekrav kan vi optimera skogarnas skötsel 29

30 Tall på karg mo i Paltamo Räntefot 2 % 3 % 4 % 1 gall. 2 gall. 3 gall. 1 gall. 2 gall. 3 gall. 1 gall. 2 gall. 3 gall. Markvärde, /ha Omloppstid, år Åtgärd År Kassaflöde Kassaflöde Kassaflöde Förvaltning, /ha 11/v 11/v 11/v Beståndsanläggning, /ha Röjning, /ha Förstagallring, /ha Andra gallring, /ha Tredje gallring, /ha Slutavverkning, /ha Vid omloppstiden

31 Tall på karg mo i Paltamo Grundyta, m²/ha Beståndets ålder, år 31

32 Gran på lundartad mo i Hattula Räntefot 2 % 3 % 4 % 1 gall. 2 gall. 3 gall. 1 gall. 2 gall. 3 gall. 1 gall. 2 gall. 3 gall. Markvärde, /ha Omloppstid, år Åtgärd År Kassaflöde Kassaflöde Kassaflöde Förvaltning, /ha 11/v 11/v 11/v Beståndsanläggning, /ha Slyröjning, /ha Röjning, /ha Förstagallring, /ha Andra gallring, /ha Tredje gallring, /ha Slutavverkning, /ha Vid omlopps -tiden

33 Gran på lundartad mo i Hattula PPA, m²/ha Puuston ikä, v 33

34 Föryelsemognad Visarprocenten beksriver tillväxtens värde i förhållande till bundet kapital (trädens rotvärde + markens värde) Beskriver den aktuella avkastningen på det kapital som är bundet i beståndet När visarprocenten permanent faller under vårt räntekrav är skogen förnyelsemogen 34

35 Förnyelsemognad Värdetillväxten består både av volymtillväxt och förskjutning till värdefullare sortiment Värdetillväxten är hög vid värdetrösklar Energived massaved stock specialstock Beakta värdetrösklarna! Ålder Gran på frisk mo i mellersta Finland (Siilinjärvi, d.d.) Volym, m³/ha Stock, m³/ha Massa, m³/ha Tillväxt

36 Exempel: Gran på frisk mo i mellersta delen av Finland (Siilinjärvi) OBS! Markvärde 0 /ha 36

37 Exempel: Tall av dålig kvalitet på lundartad mo, Replot Värdeutveckling utan avverkningar Beståndets ålder, år Kapital, /ha Värdetillväxt, /ha Visar-% , , Värdeutveckling efter låggallring (grundyta 41 m²/ha 26 m²/ha) Beståndets ålder, år Kapital, /ha Värdetillväxt, /ha Visar-% , , Bundet kapital består av virkets rotvärde och markens värde (markvärdet e/ha beräknat med 3 % räntefot, plantering av gran) 37

38 Exempel: Tall av dålig kvalitet på lundartad mo, Replot Tillväxten är ännu hög i den 50-åriga tallskogen, 8,6 m³/ha/år Tallarna har grova döda kvistar som sitter kvar på stammarna En stor del av träden har långkrök pga planteringsfel En gallring förbättrar inte kvaliteten nämnvärt Beståndet är väldigt tätt, grundyta 41 m²/ha Uppskjutna kronor och uppenbar risk för vindfällen och snöbrott En gallring höjer bara tillfälligt visarprocenten över 3 % Det lönar sig att genast förnya tallbeståndet 38

39 Förnyelseföljd för olika bestånd 1. Skadade bestånd, där virkets värdet snabbt sjunker (t.ex. Storm, barkborre) 2. Bestånd med rotröta, där virkets värde sjunker i takt med att rotstockarna får rötskada (Kapital förstörs) 3. Bestånd av dålig kvalitet där visarprocenten är lägre än skogsägarens räntekrav (t.ex. Planterad tall på bördiga marker) 4. Bördiga bestånd där där visarprocenten är lägre än skogsägarens räntekrav 5. Karga bestånd där där visarprocenten är lägre än skogsägarens räntekrav 39

40 Val av förnyelsemetod (tall, torr mo, Saarijärvi) Kalkylränta 2 % 3 % 4 % Plant Sådd Frötr. Plant Sådd Frötr. Plant Sådd Frötr. Markvärde, /ha Direkta inkomster, /a Summa Omloppstid, år Åtgärd År Kassaflöde Kassaflöde Kassaflöde Förvaltning, /ha 11/v 11/v 11/v Beståndsanläggning, /ha Slyröjning, /ha Avverkning av fröträd Röjning, /ha Förstagallring, /ha Andra gallring, /ha Tredje gallring, /ha Slutavverkning, /ha Omlopp

41 Val av förnyelsemetod Även om skogsodlingen ger ett negativt markvärde är det ett lönsammare alternativ än att ställa fröträd. Kapital binds i fröträden och de direkta inkomsterna minskar, vilket ger ett lägre nuvärde 41

42 Slyröjning Målet med slyröjning är att gynna träd som kan producera värdefullt virke Slyröjning sänker kostnaderna för senare röjning Beståndet utvecklas snabbare och får högre kvalitet större intäkter tidigare En åtgärden är lönsam om den får till stånd ett kassaflöde med positivt nettonuvärde 42

43 Slyröjning Ålder Skött /ha Ålder Oskött 5 Slyröjning Ingen slyröjning 0 13 Röjning, gran st/ha, -460 vårtbjörk 200 st/ha /ha 18 Röjning, 700 granar som överlevt/ha, dessutom rikligt med glasbjörk och naturligt uppslag av gran, vårtbjörk och lite tall Första gallring, till träd/ha Andra gallring till 650 träd/ha Första gallrig Andra gallring Tredje gallring Slutavverkning Slutavverkning

44 Slyröjning /ha Nettonuvärde vid 5 års ålder Hoidettu Hoitamaton Kalkylränta 44

45 Slyröjning Slyröjning är en del av förnyelsekedjan. Fel vald förnyelsemetod kan höja skötselkostnaderna avsevärt Slyröjningen ska göras i tid! Redan en sommars försening kan leda till att gräs och sly skadar plantorna. Undvik ändå onödigt arbete. Det kan räcka med att avlägsna sly som stör plantorna. Redan efter ett par år syns slyröjningen som % högre diametertillväxt och lite senare som märkbart bättre längdtillväxt. 45

46 Röjning Även om röjningen är en kostnad i början av omloppstiden förbättras lönsamheten i hela skötseöprogrammet. Nyttan syns på flera olika sätt: Det virke som senare avverkas har bättre kvalitet och större stamvolym Högre stamvolym sänker drivningskostnaderna i förstagallringen ( /m³) Kortare omloppstid och tidigar intäkter Minskad skaderisk 46

47 Gödsling Högre tillväxt Högre stockandel På momarker är tall på torr mo och gran på frisk mo de lönsammaste gödslingsobjekten Torvmoar av typ II (ursprungligen öppna eller delvis öppna tormarker). Det finns rikligt med kväve men ofta knappt med fosfor och kalium. På momarker har en gödsling med kväve en verkningstid på ca 10 år För att ta tillvara nyttan krävs god planering 47

48 Kvävegödsling, 60-årig gran på frisk mo i mellersta Finland /ha Förändring i nettonuvärde pga gödslingen ränte-% Lannoitus heti Lannoitus 5 v kuluttua 48

49 Iståndsättningsdikning Forskning visar att iståndsättningsdikningar gett en förhöjd tillväxt om 0,5 1,5 kubikmeter/år under års tid Den ekonomiska nytta kommer från högre tillväxt och dessutom av att träden växer till stockdimension Nyttan bör jämföras med de totala kostnaderna för iståndsättningsdikningen 49

50 Iståndsättningsdikning, Lingontorvmo i Ruovesi Behandlingar: 1. Ingen iståndsättning + gallring 50 år + slutavverkning 70 år 2. Iståndsättning 35 år + gallring 50 år + slutavverkning 70 år 3. Iståndsättning 35 år + gallring och iståndsättning 50 år + slutavverkning 70 år 50

51 Plockhuggning 51

52 Plockhuggning Principerna för den ekonomiska kakylen är tydliga. Genom att maximera beståndens nettonuvärde får du största möjliga förmögenhet och konsumtionsmöjligheter De tillväxtmodeller vi har att använda har inte ännu kunnat testas fullt ut i Finland 52

53 Plockhuggning Möjligheten till direkta intäkter ska tas med i kassaflödesanalysen! Därför: Det är inte ekonomiskt lönsamt att börja plockhugga förnyelsemogna bestånd. De direkta intäkterna blir för låga jämfört med kalavverkning och det är osäkert om beståndet verkligen börjar förnyas naturligt Börja i gallringsbestånd med underväxt om du vill testa metoden. 53

54 Plockhuggning Avverka träd av dålig kvalitet Producerar inte värdefullt virke, men tar plats Avverka grova värdefulla träd Deras värdetillväxt är låg i förhållande till kapitalet Spara träd som är vid en värdetillväxttröskel Massaved blir stock 54

55 Lönsamhet i ett hållbart skogsbruk skapas genom att se till helheten Slutavverka när bestånden är ekonomiskt sett mogna, förnyelseföljd enligt visarprocenten Förnya genast, välj en metod som är säker och kostnadseffektiv val av markberedningsmetod är nyckeln till lyckade förnyelser! Kom ihåg plantskogsvården Gallra i tid, vänta inte på konjunktursvängningar Bördiga marker tål större insatser, spara in på karga marker På lämpliga platser kan kalhyggesfritt ge bättre lönsamhet Gödsling är oftast en lönsam åtgärd Ta till vara resultatet av dikningarna, rensa vid behov Att bruka skog är ansvarsfullt och ska ske på naturens villkor Vi har naturen till låns av våra barn! 55

56 Skogsvård är produktiv nyttomotion och en lönsam investering i framtiden även för kommande generationer! 56

57 Tack! Johnny Sved, Arto Koistinen och Pentti Väisänen 57