Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

Transkript

1 Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

2 Jari Hynynen 1), Anssi Ahtikoski 1), Kalle Eerikäinen 1), Eljas Heikkinen 2), Saija Huuskonen 1), Pentti Niemistö 1), Hannu Salminen 1) & Kristian Karlsson 1) 1) Skogsforskningsinstitutet, Metla 2) Finlands skogscentral

3 Virkesproduktion

4 Faktorer som inverkar på produktionen - likåldrig mot olikåldrig skog - Växtplatsens bonitet kan använda samma växtplatser Trädslag/proveniens Likåldrig: proveniensen är utvald (förädlad) i plantering & sådd Olikåldrig: strävar till naturlig förnyelse och ursprunget är lokalt Trädslagen är de samma (förstås främst GRANskog)

5 Strikt definierat i Sverige Likåldrig ~ trakthyggesbruk Olikåldrig = blädningsbruk, kräver fullskiktad skog Hittade endast 1 miljon ha => fullskiktad saknas Ålder 1.3 m 50 år 5-10 m 50 år till 20 m 50 år till år att för få fullskiktad skog

6 Fullskiktad skog saknas Från Pukkala s kompendium

7 Fullskiktad skog saknas Från Pukkala s kompendium

8 Bo Göran Backström / Skogen Bild

9 Faktorer som inverkar på produktionen - likåldrig mot olikåldrig skog - Trädens livskraft, kondition Olikåldrig: Släpper fram (gynnar, sköter) träd i alla storleksklasser => en del är undertryckta träd i dominerade kronskikt Skötseln är inte så intensiv Likåldrig: Skötseln är intensiv I alla skeden gynnas bästa träd i det dominerande kronskiktet => sparar träd som klarat sig i konkurrensen

10 Faktorer som inverkar på produktionen - likåldrig mot olikåldrig skog - Beståndets täthet: i likåldrig skog upprätthåller man sådan täthet att konkurrensen inte försvagar träden och dimensions utvecklingen är gynnsam de kvalitativt bästa dominerande träden utnyttjar hela växtplatsen växtplatsens produktionskapacitet utnyttjas inte till fullo i början av omloppstiden pga. förnyelsen (lågt virkesförråd)

11 Beståndets täthet inverkar på tillväxten Resultat från långsiktiga produktionsförsök - LIKÅLDRIGA Gran [ tillväxt (%) i relation till grundytan ] Tall Gallring minskar alltid på volymtillväxten (och produktionen)

12 Faktorer som inverkar på produktionen - likåldrig mot olikåldrig skog - Beståndets täthet: i olikåldrig skog förutsätter uthållig produktion tillräcklig naturlig förnyelse, antalet plantor utrymme: plantorna måste kunna växa till gagnvirkes eller helst timmer -dimensioner underväxten måste få ljus & utrymme de övre skikten får inte vara för täta hela virkesförrådet hålls på rätt låg nivå

13 Beståndets täthet inverkar på tillväxten Granskog i Metlas ERIKA -försök Figuren visar Iv = volymtillväxt i relation till G = grundyta efter avverkning Variation i likåldriga gallringsskogar Tillväxtförlust % Tillväxtförlust %

14 Faktorer som inverkar på produktionen - likåldrig mot olikåldrig skog - Tillväxtreaktionen efter avverkning Likåldrig I gallring friställs starka, dominerande träd => de kan snabbt utnyttja det ökade växtutrymmet Gallringen gynnar diameter utvecklingen, påverkar inte höjdtillväxten nämnvärt Olikåldrig I plockavverkning friställs mindre, undertryckta träd & underväxt med svaga kronor => det tar längre tid för dem att anpassa sig och nyttja det ökade växtutrymmet (men höjdtillväxten ökar också)

15 Resultat från Metlas ERIKA -försök Figuren visar Iv = volymtillväxt i relation till G = grundyta Första 5 åren efter plockavverkning har kraftigt huggna ytor låg tillväxt jämfört med tätare ytor i försöken

16 Resultat från Metlas ERIKA -försök Figuren visar Iv = volymtillväxt i relation till G = grundyta Efter 5 år har tillväxten ökat speciellt på kraftigt huggna ytor

17 Resultat från Metlas ERIKA -försök Figuren visar Iv = volymtillväxt i relation till G = grundyta Efter 10 år har tillväxten ytterligare blivit mycket bättre

18 Resultat från Metlas ERIKA -försök Figuren visar Iv = volymtillväxt i relation till G = grundyta Virkesförrådet och tillväxten varierar inom givna gränser om plockavverkningen upprepas efter 15 år Räcker det till? Mängd Värde Sverige: förlusten % på tillväxten förlusten 4 milj. m 3 per år på riksnivå

19 Faktorer som inverkar på produktionen - likåldrig mot olikåldrig skog - Trädens distribution Likåldrig i alla skeden jobbar man för en jämn fördelning över ytan (förnyelse, plantskogsskötsel, gallring) Olikåldrig man kan inte påverka distributionen lika mycket => speciellt små plantor står i täta grupper

20 Försök med olikåldrig granskog Vesijako (provyta 13) perioden Trädens antal och distribution = gran = tall = lövträd = granplantor träd/plantor per ha, av dem var 1000 över 1.3 m höga Under 15 år nådde 600 nya träd 1.3 m höjd

21 Försök med olikåldrig granskog Vesijako (provyta 13) perioden Trädens antal och distribution Är det här tillräcklig inväxt? Balans = om inväxten med tiden kompenserar virkesuttaget

22 Distribution på provyta i fullskiktad skog i Sverige Från Lundqvist (2009)

23 Slutledningar för produktionen - likåldrig mot olikåldrig skog - Sambandet mellan virkesförråd och produktion är det samma för olikåldrad skog som för likåldrad skog: mindre volym ger mindre total produktion Olikåldrig skog 1) bör hålla beståndet glest för att få tillräcklig förnyelse => leder till tillväxtförluster 2) träden repar sig långsamt efter avverkningen 3) bestånden är ojämna, träd & plantor i grupper svåra att sköta och utnyttja 4) variationen är mycket stor, både mellan bestånd (områden & regioner) och dessutom inne i bestånden I likåldrig skog är den genomsnittliga produktionen av virke på lång sikt större än i olikåldrade skogar

24 Lönsamhet

25 Lönsamhet Begrepp I skogsskötseln granskas det ekonomiska resultatet ofta med nuvärdesmetoden dvs. diskonterade nettointäkter Nettointäkter = inkomster från virkesförsäljning kostnader för skogsskötseln (per år) Diskontera = framtida pengasummor ändras till nutida värden med en diskonteringsfaktor. Metoden bygger på tidsfaktorn som gör att framtidens pengar alltid är mindre värda än samma summa vid granskningsögonblicket.

26 Lönsamhet Begrepp Kalkylränta = kapitalets (alternativa) kostnad, kapitalets avkastning i bästa möjliga alternativa investering Markvärde (kalmarkvärde) = summan av de diskonterade nettointäkterna från nu till evigheten Räknas i trakthyggesbruket vanligen som nuvärde för en omloppstid x evighetsfaktorn (inget kalmarkvärde för olikåldriga)

27 Nuvärde hur fungerar det? NuVärde (2%) - gallring NuVärde (2%), omloppstid NEJ tidsfaktorn > JA Svaghet: val av kalkylräntan

28 Kassaflöde på beståndsnivå <<< Likåldrigt bestånd ger kostnader i början av omloppstiden, intäkterna långt i framtiden Olikåldrigt bestånd ger jämna intäkter >>>

29 Kassaflöde för skogslägenheten Låt oss granska en 60 hektars skogsfastighet med 60 st 1 ha beståndsfigurer Likåldrig ~normalskog Yngsta figuren,1 årig plantering Äldsta figur, 60 år och avverkningsmogen Olikåldrig 12-års omlopp ~ blädningsintervall eller omdrev Figurerna fördelade jämt? Ekonomiskt meningsfullt att granska hela fastigheten: Är det skillnad mellan kassaflöde eller inte, hur mycket?

30 Exempel från praktisk skogsskötsel (Eljas Heikkinen, 2012) 300 m3/ha Tid i år Tasaikäinen käsittely Eri-ikäinen käsittely Likåldrigt skog, naturlig förnyelse, nu gallringsskog med 130 m 3 /ha Olikåldrig skog, optimal diameterfördelning, virkesförrådet 130 m 3 /ha före avverkning

31 Exempel från praktisk skogsskötsel (Eljas Heikkinen, 2012) Likåldrig skog År Åtgärd kassaflöde NuV-1% NuV-3% NuV-5% 0 vila gallring slutavverkning förnyelse slyröjning plantskogsskötsel gallring gallring slutavverkning Följande omlopp Summa nuvärden Olikåldrig skog År Åtgärd kassaflöde NuV-1% NuV-3% NuV-5% 0 1. uttaget uttaget uttaget förlorad inkomst uttaget uttaget Följande omdrev Summa nuvärden Likåldrig skog /ha (+16 %) jämfört med olikåldrig skog

32 Samma exempel men lägre tillväxt (Eljas Heikkinen, 2012) Likåldrig skog År Åtgärd kassaflöde NuV-1% NuV-3% NuV-5% 0 vila gallring slutavverkning förnyelse slyröjning plantskogsskötsel gallring gallring slutavverkning Följande omlopp Summa nuvärden Olikåldrig skog År Åtgärd kassaflöde NuV-1% NuV-3% NuV-5% 0 1. uttaget uttaget uttaget förlorad inkomst uttaget uttaget Följande omdrev Summa nuvärden Sänker tillväxten från 5.3 till 4 m 3 /ha i den olikåldriga skogen, omdrevet till 20 år ger samma uttag 80 m 3 /ha Olikåldriga skogens nuvärde 30 %

33 Liknande exempel (Pukkala) Likåldrig skog År Åtgärd kassaflöde NuV-1% NuV-3% NuV-5% 0 Övre skikt Undre skikt Förnyelse Skötsel gallring gallring Päätehakkuu Markvärde Summa nuvärden "Olikåldrig skog" År Åtgärd kassaflöde NuV-1% NuV-3% NuV-5% 0 Övre skikt omdrev följande omdrev Summa nuvärden Utgångspunkten tvåskiktad skog alt 1) kalhygge alt 2) underväxten antas ge grund för olikåldrig skog alt 2) ger + 10 % nuvärde jämfört med odling och likåldrig skötsel Specialfall = inte en generell jämförelse likåldrig - olikåldrig

34 Ekonomisk lönsamhet olikåldrig granskog Nuvärde för olikåldrig skog jämfört med traktskogsbruk Finland Tahvonen (2007, 2009): Pukkala mfl. (2010) Tahvonen mfl. (2010) Norge Andreassen & Öyen (2002): Lexeröd & Gobakken (2006): +30 % (tillväxtfunktionerna?) -4% - +>1000 % (++ för tall, även gran ++ i norra Finland > södra Finland (tillväxtfunktionerna?) + ( superior bygger på antaganden gällande utgångsläge och förnyelse ) -13 % -27 % (räntan 2-3 %; kusten) 0 % (utg. egen simulering) % (utg. andras forskning) Lexeröd (2008): +5 % - 23 % (räntan 2, 3 tai 4 %) Sverige Elfving et al. (2006): % (i norr) Eriksson (2006): -26 % (räntan 2 %) (opublicerad: simulering+ föredrag, enligt Wikström 2008) Wikström (2008): -38 % (räntan 3 %) Karlsson (2006), Karlsson & Lönnstedt (2006): -40 % (räntan 2 %; för högt virkesförråd i kalkylerna?)

35 Exempel på ekonomisk optimering i olikåldrig skog (Tahvonen 2011) Fig. 8. Stand structure in 5 cm size classes, temperature sum 1300 degree-days. (a) Interest rate 0.01; (b) interest rate Behandling: dimensionsblädning med uttaget % av grundytan Publikation: Tahvonen, O Can J. For. Res 41:

36 Exempel på ekonomisk optimering i olikåldrig skog (Tahvonen 2011) Antagande gällande tillväxtfunktionerna som kalkylerna bygger på (Pukkala et al. 2009): Alla träd belägna så att de har utrymme att utveckla sig fritt fram till tidpunkten för avverkning Kartläggningen i ERIKA-försöken? Publikation: Pukkala, T., et al Forest Ecology and Management 258:

37 Exempel på ekonomisk optimering i olikåldrig skog (Tahvonen 2011) Antagande gällande tillväxtfunktionerna som kalkylerna bygger på (Pukkala et al. 2009): Trädens tillväxt är oberoende av tidigare behandling (tidigare tillväxt, nuvarande kondition) Tillväxten i ERIKA-försök? Publikation: Pukkala, T., et al Forest Ecology and Management 258:

38 Tillväxten (för stora träd) fel pga. bristfälliga tillväxtfunktioner? Δ Hur stort fel får man i de ekonomiska kalkylerna om man tillämpar högsta volym tillväxt i stället för nivåerna?

39 Ytterligare ett exempel Antaganden: ERIKA -provytorna Omdrevet är 15 år Varje gång avverkas hela tillväxten Varje gång går man till grundytan 10 m 2 ha -1 Δ Två varianter Räknar tillväxten på två olika nivåer Uppmätt tillväxt för perioderna ,2 => 4,4 => 5,8 m 3 ha -1 per år Jämn tillväxt 5,8 m 3 ha -1 per år Resultaten i form av markvärde Rotpriset 30 per m 3 (medeltal av timmer + massa) > Jämförelsen gäller uttaget 67 m 3 /ha mot 87 m 3 /ha

40 Prognosfel för tillväxten, inverkan på ekonomiska kalkyler Resultatet från omvärderingen Nuvärdekalkyler från + 10 till - 40 % - sämre resultat för olikåldriga... Liten tillväxtförlust ± 0 Stor tillväxtförlust Antagandet gällande jämn tillväxtnivå leder till en timmer+ 0 överuppskattning på 25%-enheter i de ekonomiska kalkylerna massa+

41 Bild: Skogforsk arkiv

42 Slutledningar för lönsamheten Ekonomiska jämförelser förutsätter tillförlitliga uppgifter om virkesproduktion, kostnader för skötsel och prisen på virke Virkesuttagens sortiment & mängd, tidpunkterna Rotpriserna För den olikåldriga skogen saknas ännu tillförlitliga uppgifter, de nu granskade perioderna för korta Brist även på praktisk erfarenhet, avverkningskostnaderna & rotprisernas nivå => Alla kalkyler är väldigt osäkra

43 Forskningsartiklar skrivna av finska forskare Eerikäinen, K., Miina, J. & Valkonen, S Models for the regeneration establishment and the development of established seedlings in uneven-aged, Norway spruce dominated forest stands of southern Finland. Forest Ecology and Management 242(2 3): Hynynen, J., Ojansuu, R. ja Eerikäinen, K Metsänkäsittelyvaihtoehdot mihin nykyiset kasvu- ja tuotosmallit riittävät? Metsätieteen aikakauskirja 1/2013, s Kolström, T Dynamics of uneven-aged stands of Norway spruce: a model approach. Metsäntutkimuslaitoksen tiedonantoja s. Pukkala, T., Lähde, E. & Laiho, O Growth and yield models for uneven-sized forest stands in Finland. Forest Ecology and Management 258: Saksa, T. & Valkonen, S Dynamics of seedling establishment and survival in uneven-aged boreal forests. Forest Ecology and Management 261(8): Tahvonen, O Optimal structure and development of uneven-aged Norway spruce forests. Canadian Journal of Forest Research 41: Tahvonen, O, Pukkala, T., Laiho, O., Lähde E. & Niinimäki S Optimal management of uneven-aged Norway spruce stands. Forest Ecology and management 260:

44 Kiitos