Test av röjningstillsatsen MenSe RT7 i finska Kihniö Heikki Ovaskainen Metsäteho Oy

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Test av röjningstillsatsen MenSe RT7 i finska Kihniö Heikki Ovaskainen Metsäteho Oy"

Berit Mattsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Test av röjningstillsatsen MenSe RT7 i finska Kihniö Heikki Ovaskainen Metsäteho Oy

2 Materialinsamling med JM-Forests maskin i Kihniö Vi undersökte gallringsavverkning utförd med hjälp av röjningstillsatsen Snittstorlek på stammarna 93 liter Huvudsakligen tall med inslag av björk Området var inte tidigare avverkat, sannolikt dock röjt Undervegetationen varierade på provytan med mellan cirka stammar/ha Temperatur -18 C, snödjup 20 cm Avverkningsmaskin Valmet (årsmod 2007), gripklo Röjningstillsats MenSe RT7, tandavstånd 7 cm Föraren var väl inövad på att utföra hyggesröjning med hjälp av röjningstillsatsen, så arbetet förlöpte naturligt och smidigt. 2

3 Bilder från platsen 3

4 Bilder från platsen 4

5 Bilder från platsen 5

6 Insamling av material samt tidsstudie Fyra provytor gallrades med hjälp av röjningstillsatsen. Tidsåtgången var mellan 30 min 1 t 20 min, beroende på mängden undervegetation och situationen. Arbetet videofilmades från maskinens förarhytt Stamfilerna sparades Mängden undervegetation avgjordes med hjälp av cirkelprovytor på gallringsprovytorna Storleken på gallringsprovytorna mättes En tidsstudie gjordes på videomaterialet Arbetsmoment: Röjning med hjälp av röjningstillsatsen Röjning med avverkningsmaskin Hjälptid Förflyttningar Bortforsling Framkörning av avverkningsmaskinen Fällning Processning 6

7 Om beräkningarna I testet jämfördes kostnaden för gallringsytornas behandling per hektar, /ha, i följande upplägg: a) Förhandsröjning utförd av skogsarbetare + maskinavverkning b) Avverkningsröjning med hjälp av röjningstillsatsen Med avverkningsröjning avses att gallring av trädbeståndet med hjälp av en avverkningsmaskin sker parallellt med att den undervegetation, som hindrar gallringsavverkningen, röjs undan i tillräcklig omfattning med hjälp av röjningstillsatsen. 7

8 Om arbetstidsåtgången Röjning sker med både röjningstillsats och med avverkningsmaskin. Båda typerna förekommer, både på de ytor som röjts av skogsarbetare och de som röjts med hjälp av röjningstillsatsen. På de avverkningsytor som röjts av skogsarbetare var arbetstidsåtgången för själva gallringen mindre på grund av röjningstillsatsens frånvaro (den hindrar inte avverkningsmaskinens rörelser mellan träden). På de avverkningsytor som röjts av skogsarbetare gjordes all röjning i samband med gallringen med hjälp av avverkningsmaskinen, medan röjningen på de avverkningsytor, där röjningstillsatsen användes, delvis skedde med hjälp av avverkningsmaskinen och huvudsakligen med hjälp av röjningstillsatsen. Tidsåtgångens struktur: 1=arbetstid, 2=röjning med avverkningsmaskin, 3=röjning med röjningstillsats Yta som röjts av skogsarbetare: Yta som röjts med röjningstillsats:

9 Om beräkningarna Tidsåtgången för själva gallringen måste utredas som om ytan skulle ha röjts av en skogsarbetare. Vid beräkningen utgår vi från resultaten i 2012 års undersökning*, som visar att det egentliga arbetet med röjningstillsats tar 10 % längre tid jämfört med då en skogsarbetare genomfört röjningen. Dessutom antar vi, att tidsåtgången vid röjning med hjälp av avverkningsmaskin uppgår till hälften av den tidsåtgång för motsvarande röjning med hjälp av avverkningsmaskin, som gäller i fallet avverkningsröjning. Skogsarbetarinsatsens tidsåtgång och kostnad har beräknats utifrån tidsåtgångsfunktionen för röjningsarbete. Timkostnaden för avverkningsröjning är 90 och för normal avverkning 89,5. Tidsåtgången omräknades till drifttidsåtgång genom att multiplicera med faktorn 1,35. *Ovaskainen, H., Mutikainen, A., Hourunranta, P., & Väre, T MenSe RT25-raivauslisälaite näkemäraivauksessa. Metsätehos resultatspresentationer 10/

10 Resultat Provgallringsytornas beteckningar Mängden undervegetation, antal/ha Genomsnittlig stubbdiameter, mm 40,7 42,3 36,8 50,3 Skogsarbetarens beräknade arbetstid (röjning), t/ha 7,2 6,0 4,4 5,7 Skogsarbetarens timkostnad (uppskattat), /t 40,0 40,0 40,0 40,0 Reseersättning (uppskattad), i genomsnitt 40 km Skogsarbetarens röjkostnader på provytan, /ha 305,36 257,68 194,00 246,16 Kostnaden för avverkningsröjning, /ha 843,75 939,01 696,09 929,85 Röjningstillsatsarbetets andel effektiv arbetstid, % 15,6 9,9 10,5 13,3 Röjning med avverkningsmaskinen, andel effektiv arbetstid, % 0,6 6,9 6,0 4,0 Röjningens tidsåtgång, t/ha 1,5 1,0 0,8 1,4 Röjningskostnad med röjningstillsatsen, /ha 131,66 93,19 73,36 123,36 Avverkningens kostnader, om ytan förhandsröjts av en skogsarbetare, /ha 629,30 832,30 613,56 770,57 Skogsarbetarens röjkostnad + avverkning, /ha 934, ,98 807, ,73 SKILLNADER MELLAN METODERNA, /ha 90,91 150,96 111,47 86,88 ((röjning+gallring) - avverkningsröjning) 10

11 Slutsatser Undersökningen visade att avverkningsröjning med hjälp av röjningstillsatsen var ett mer kostnadseffektivt alternativ på de typiska provytornas avverkningsområden jämfört med ett traditionellt förfarande med manuell förhandsröjning + avverkning. Resultatet är att betrakta som en fingervisning på grund av studiens begränsade omfattning. Arbetet med röjningstillsats bör i fortsättningen undersökas på platser med riklig undervegetation. En intressant fråga är hur lönsamheten förändras, då mängden undervegetation på platsen ökar, dvs då röjningstillsatsarbetets andel av arbetstiden ökar? Vi söker efter den brytpunkt där arbetet med röjningstillsatsen tar så mycket maskintid i anspråk, att dess kostnad överstiger kostnaden för manuellt arbete. Å andra sidan ökar även kostnaderna för manuellt arbete, då mängden undervegetation ökar. 11

12 Observationer under arbetet Föraren kan nöja sig med att röja endast den mängd som vederbörande anser nödvändigt för att kunna utföra arbetet man undviker onödig röjning. Även i de fall, då röjning bara behövs punktvis på platsen. Tillsatsen med ett tandavstånd på 7 cm är effektivare än den tidigare, som hade ett tandavstånd på 5 cm. Utmaningar vid användningen av röjningstillsatsen: Man måste vara aktsam om tillsatsen (sticker ut), Risk att fastna, Påverkar avverkningsmaskinens balans, Eventuell snöskoeffekt vintertid När röjningstillsatsen inte används, skulle den kunna dras upp i viloläge, och därmed inte vara i vägen. Det skulle lösa ovannämnda problem. Denna funktion kommer med nästa version. Förarens observation är att ett träd som kapats med hjälp av röjningstillskottet skickar upp väldigt få rotskott. 12

13 Tack till MenSe Oy JM-Forest Oy Forststyrelsen Metsäteho Oy:s andelsägare 13

Relevanta dokument

Kostnader för plantskogsvård vi behöver både skogsarbetare och maskiner

Kostnader för plantskogsvård vi behöver både skogsarbetare och maskiner Seminarieserien Kustannustehokas taimikonhoito Kostnadseffektiv plantskogsvård Karri Uotila, LUKE Innehåll Kostnader för manuell