Föryngringsavverkning inklusive grotskotning

Transkript

1 Förygrigsavverkig iklusive grotskotig e hadledig frå BillerudKorsäs 1 4 dec 2013

2 Riktlijer Miljö- och Kvalitet Vi arbetar aktivt med att städigt förbättra vår verksamhet för att med hög kvalitet och miljöhäsy uppfylla våra kudförvätigar. På så sätt skapar vi lösamhet och hållbar utvecklig. För oss utgör gällade lagar och adra krav e miimiivå. Vi har valt att certifiera BillerudKorsäs ege skog geom skogscertifierigara FSC och PEFC TM för att lågsiktigt förstärka vårt egagemag för ett hållbart skogsbruk. Vi har äve möjlighete att certifiera privata skogsägare eligt dessa certifierigar. Vårt skogbruk ska bygga på att Skoge ska ge lågsiktig och hållbar virkesavkastig av hög kvalitet Livsmiljöer för växter och djur bevaras Vattemiljöer väras Historiskt värdefulla kulturmiljöer bevaras Trasporter ska ske med låg miljöpåverka Mäiskors arbetstillfälle och rekreatiosmöjligheter väras Vårt miljöarbete utgår frå vår idetifierade miljöpåverka. Utifrå detta ställer vi upp miljömål som vi aktivt följer upp och utvärderar för att bidra till e bättre miljö. Vi ställer krav på att leveratörer och etrepreörer uppfyller våra riktlijer samt relevata lagar och krav. Allt virke ska gå att spåra till sitt ursprug. Geom hög kompetes, oggrahet och trevligt bemötade ska vi uppfattas som de mest attraktiva samarbetsparter för våra kuder och leveratörer. Avdeligs- och regioschefera har det övergripade asvaret för miljö- och kvalitetsfrågor. Alla medarbetares kompetes ska medföra att de käer egagemag och ka ta ett persoligt miljöoch kvalitetsasvar i det dagliga arbetet. För att utveckla skogsbruket ytterligare ska vi aktivt iitiera och delta i utveckligsprojekt. Vi ska vara öppa i vår iformatio och föra e kostruktiv dialog med alla itresseter. Teckigar: Jalle Holmström 2

3 Grude för framtides skog Vid förygrigsavverkige läggs grude för framtides skog. Förygrigsavverkig är första steget för att förygra marke. Ia förygrigsavverkig ska trakte vara plaerad i fält. All fältplaerig sker på barmark. För varje trakt fis följade traktdokumet: Översiktskarta orieterigskarta Traktkarta detaljkarta över trakte MaskiGisfiler traktkarta för maskigis Traktdirektiv sammafattar plaerige samt checklista, redovisar plaerad häsy Iehållsförteckg: Traktdokumet 4 Plaerig 6 Avverkig 8 Grudkrav 12 Säkerhet 14 Naturhäsy 16 For/Kulturlämigar 21 Efter avverkig 24 Plaerige ger de övergripade riktlijera för avverkigsarbetet, me detaljbeslute fattas av maskiförare. Alla maskiförare måste därför vara väl utbildade och förtroga med det som står i de här hadledige. OBS! Udatag frå hadledige ka förekomma på t.ex. privat mark, vilket då ages på traktdirektivet. Asvar och kompetes Etrepreörsföretag som avverkar/grotskotar åt BillerudKorsäs ska vara PEFC-certifierade Etrepreöre: Har det övergripade asvaret för att gällade lagar och regler efterlevs samt att riktlijera i dea hadledig följs. Asvarar för att avverkige/grotskotige utförs på ett arbetsmiljösäkert sätt. Förara: Ska ha SYNS:s kompetesbevis frå utbildigara Förygrigsavverkig samt Natur- och kulturmiljövård Ska vara väl utbildade i och väl förtroga med dea hadledig. Asvarar för si egekotroll. BillerudKorsäs: Ska tillhadahålla tydliga traktdokumet så att förara får bästa möjliga iformatio om trakte och om hur avverkige ska utföras. 3

4 Traktdokumet Traktkarta För varje avverkigstrakt fis e traktkarta, i ormala fall i skala 1:5000. På karta fis traktes yttergräser tydligt agiva, likaså häsysytor, katzoer, överfarter över bäckar och adra område som ite skall avverkas på ormalt sätt. Dessa häsy är umrerade och återfis på traktdirektivet, uder Detaljiformatio av plaerad häsy i karta. Vid åtgärdsplaerige delas trakte i i olika traktdelar. Det är delområde med likartad skog och mark som ska avverkas och förygras på samma sätt stv. Gubbäcksv.- E:4_FA Traktr: Traktam: stv. Gubbäcksv.- E:4_FA Leveratör: BERGVIK SKOG ÖST 19 AB Redovisig av plaerad häsy Iehåller Redovisig av plaerad uppgifter häsy om plaerad häsy och de skyddsvärda område som avgräsats Grova lövträd vid plae- Träd, trädsamligar och döda träd Grova barrträd Döda ståede eller liggade träd rige. Tillskapade högstubbar Häsy Förygrigsavverkig HÄNSYNGRUPP HÄNSYN KARTA KOMMENTAR Skador på mark och i vatte Skador på allmät yttjade stigar/leder Nej skada ite 15 km spåret Nej Nej Nej Nej Detaljiformatio av plaerad häsy i karta Sparade Löp r Miljötyp Areal ha Åtgard Ateckigar träd 1 Sumpskog 0,20 23 Ige 2 Basstråk 0 3 Basstråk 0 4 Basstråk 0 5 Basstråk 0 6 Basstråk 0 7 Basstråk 0 8 Barrdomierade 0,22 45 Läma grupp rut väpla, hugg bort träd som år till sitslad aslagstavla 9 Sumpskog 0,36 41 Ige sitslad 10 Trädgrupp 6 Läma grupp och surdråg stslad 11 Sumpskog 0,90 65 Ige 12 Sumpskog 0, Ige sitslad (c) Latmäteriet 13 Sumpskog 1, Ige sitslad 14 Äldre väg / stig 0 Läma K-stubbar, 15 km spår risa ite er kör ite söder 15 Trädgrupp 11 Läma grupp sitslad Meter Larmkoordiater X: Y: Trädgrupp 16 Läma grupp sitslad 1:5 000 Ritdatum: Trädgrupp 7 Läma grupp sitslad 18 Sumpskog 0, Ige sitslad 19 Sumpskog 0, Ige sitslad 20 Sumpskog 1, Ige utaför katbad 21 Barrdomierade 0,83 75 Ige utaför katbad 22 Äldre väg / stig 0 Läma K-stubbar, i best.gräs sitslad, 15 km spår

5 Traktdirektiv Iehåller iformatio om trakte samt istruktioer till etrepreöre. Uder Traktbeskrivig fis bl.a. följade kolumer: Åtgärd ager vilke typ av avverkigsåtgärd som är aktuell (se tabell) Grot ager om och på hur stor areal som det ska tas ut grot på. Certifierig ager om skoge är certifierad och eligt vilket/vilka system. UR ager om uderväxtröjig ska utföras. Fröträd/Skärm ager hur måga träd per ha som ska sparas. Motsvarade traktdirektiv fis för Skogsbräsle. Åtgärder Kortam SH SHF SHH HKA HLU GHF AFR AHS ALS Väg/Led Beämig Avverkig uta Fröträd/skärm Avverkig till Fröträd Avverkig till Högskärm Kathuggig Luckhuggig Geomhuggig fraktioerad avv Avvecklig Fröträd Avvecklig högskärm Avvecklig lågskärm Väghuggig/ ledigsgator Traktr: Traktam: stv. Gubbäcksv.- E:4_FA Leveratör: BERGVIK SKOG ÖST AB Traktdirektiv Förygrigsavverkig Trakt r Traktam Ursprug stv. Gubbäcksv.- E:4_FA Bergvik ---- Kotraktr - Utgågsdatum Kotrakttyp Plaerare/köpare Skapad Datum Uppdaterad Datum Certifierig Avverkigsamält Mats Josso, FSC PEFC Trasportbärighet Normal SVS-dispes Lev r Säljare Säljare adress Säljare postadress Mobil säljare Tele hem säljare BERGVIK SKOG ÖST AB TROTZGATAN FALUN Bortsättigr - Virkesorderr - Vägdistriktr LKF Larmkoordiater X: Y: Traktbeskrivig Uttag Uttag Medelst Traktdel Areal SIND Fröträd/Skärm Ålder GYL Åtgärd Grot Certifierig UR TGL m3fub/ha m3fub am Medelväg 13H4E ,9 T SH 22,9 FSC PEFC 22, , Total 22,9 22,9 22, , Ateckigar: Traktkategorier VILLKOR VÄRDE ANTECKNINGAR Uderväxtröjig Ja Väg behöver rustas Ja Svårighetsgrad Röjig Lätt Kotraktsvillkor KONTRAKTNR AVTALLSVILLKOR VÄRDE Checklista VÄGAR (UNDERHÅLL, AVLÄGG, UPPSTÄLLNING) ÅTGÄRD/UPPLYSNING Behöver bilväge förbättras Ja Behöver vädpla förbättras Ja vid aslagstavla TRAKT ÅTGÄRD/UPPLYSNING Sakas iformatio till lokala itresseter Nej samråd med Gävle kommu har skett Bör/Skall poste uderväxtröjas Ja 5

6 Plaerig Före avverkige Gå över hela trakte ia avverkige sätts igåg Bedöm lämplig detaljhäsy, titta efter aturvärdesträd, otera äve lämpliga område där trädgrupper ka ställas kvar Plaera basstråk och ev basvägar samt avlägg med häsy till bärighet, topografi, vatte, grova lågor, forlämigar och övriga historiska lämigar Ta ställig till om basvägara till trakte bör risas för att udvika markskador Bedöm om det går att ta ut grot på hela trakte eller bara på delar Körige plaeras så att i- och utflöde av vatte ite påverkas geom att udvika överfarter av surdråg, aturliga vattedrag och dike Kör ite i vattedrag, i sjökater, geom kallkällor eller i blöta partier Udvik att köra i direkt aslutig till lämad häsy Udvik att skada marke ärmast vatte och käsliga häsy geom att: Köra så lågt ifrå som möjligt Förstärka marke där körig är ödvädig och det fis risk för skador Utyttja skördares räckvidd och lägga upp virket bort frå vattedraget, häsyet, så att skotare ite behöver köra ära, sk spökstråk. Överfarter över vattedrag och fugerade dikessystem Vid plaerige ska följade beaktas: Se om det fis alterativa utfartsvägar. Då e överfart är oudviklig, gör så få överfarter som möjligt och på det lämpligaste stället. Bra överfarter ska ha: Fasta kater Grova jordarter i katzoe Flacka katzoer Fast bäckbotte Stabila kater alterativt ska katera stabiliseras för att udvika skador som medför slamtrasport Överfarter ska markeras på traktkarta och i terräg med basvägsbad Överfartera ska äve fugera vid vårflod/höstreg, bedöm erosiosriske Tekiska hjälpmedel lämas kvar (om de ite orsakar dämig) eller ska fias tillgägliga för att klara överfartera vid påföljade åtgärder som risskotig och markberedig Iformatio och samråd med lokala itresseter I de fall e avverkig berör ärboede eller adra lokala itresseter ska dessa iformeras om våra plaer. Detta ska vara gjort av plaerare i god tid före avverkige påbörjas. Om samråd gjorts fis dokumetatio med i trakthadligara. Vid varje avverkigstrakt ska det fias e traktlapp med iformatio om markägare, åtgärd och kotaktperso. 6

7 Sitselistruktio -lokala tillägg ka förekomma GPS ska avädas för avgräsig av beståd samt atur- och kulturhäsy. Om delar av traktdelar ska åtgärdas med exempelvis uderväxtröjig ska det också markeras på karta. För att ite misstag ska ske i skoge ska följade alltid sitslas: Alla forlämigar och forlämigsområde iklusive skyddszo eligt samråd med Lässtyrelse Alla kulturlämigar iklusive skyddszo Område med höga aturvärde, yckelbiotoper, katzosmiljöer och häsyskrävade biotoper Otydliga aturvärdesträd, som hål- och boträd Otydliga fastighetsgräser För att ite förväxligar ska ske i skoge ska följade färger avädas: Tvigade avlägg Kojplats/vädpla Yttergräs avverkig Ledigar Stickväg Basväg, ybyggad bilväg, viterväg Överfart Naturhäsy Kulturhäsy Kulturkostruktio Formie Fröträd Vidfälle (väg till vidfälle) Röd+blå i börja och slutet av avlägget Röd Röd/gul BILLERUDKORSNÄS Gul Röd eller blå Röd/blå BILLERUDKORSNÄS Röd/blå BILLERUDKORSNÄS 2 sitslar vid täkt överfart Blå/vit/röd NATURVÅRD Blå/gul/röd KULTURMILJÖHÄNSYN 2 st Kultursitslar för att udvika påfällig/söderkörig Blå/gul FORNLÄMNING Vit Röd eller blå Regler för avädig av sitselbad På BillerudKorsäs gäller pappersbad. Plastsitslar ka dock förekomma äu e tid. Sitslar ska alltid hägas i agräsade beståd, iom häsysområdet eller likade Sitslar ska ite häga iom de beståd som ska avverkas. Udatag frå detta är rågågar, där bade hägs i grear eller småträd iom bestådet så ära rågåge som möjligt Träd som har sitsel rut stamme får ite avverkas Väd alltid kute i mot avverkige Bada tätare om gräse sväger eller om sikte är dålig Iga plastbad till idustri Evetuella plastsitslar ska vara av PE-kvalitet Plastsitslar får ite avädas för exempelvis stickvägsplaerig eller aa plaerig som bara har ågra måaders livslägd, ej heller för badig av kulturlämigar Alla ibladade, som plaerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare, har ett asvar för att se till att plastsitslar ite kommer med i till idustri 7

8 Avverkig Allmät All avverkig ska ske eligt metode Risa Rätt oavsett om det tas ut Grot eller ite, dvs basstråke risas direkt av skördare Udvik att fälla träd i i forlämig, kulturlämig eller mot sparade trädgrupper. Itill häsysytor och katzoer, är det tilllåtet att fälla i träde så att virket ka läggas lägre frå katzo sk spökstråk. Kör ite för ära lämad häsy. Skotarväg ska ligga mist 15 m ifrå häsyskat Udvik att fälla i på främmade mark eller agräsade beståd som ka ta skada Udvik att fälla över aväda stigar, bäckar och adra vattedrag. Plocka bort ris och toppar som trots allt faller på eller i sådaa Behåll rågågsmarkerigara, gör gära högstubbar av dessa Risade basstråk på bärig mark eligt RisaRätt Överfarter över vattedrag och fugerade dikessystem Vid vattedrag och fugerade dikessystem ska allt göras för att miimera skador. Korsa ebart där överfarter plaerats, se sid 6. Vid vattedrag får maskie ej köra i vattet, udataget stebuda åar uta risk för slamig Aväd portabel bro, stockmattor eller bro av virke. Bro av virke ska alltid göras med tvärgåede uderlag över bäcke/diket, lägg se e kavelbro vikelrätt mot det tidigare lagda uderlaget, förstärk med ris. På- och avfart till bro skyddas med t.ex. stockmattor, kavelbroar eller ris. Förstärk kotiuerligt brokostruktioera samt på- och avfartera med ris. Aväd ej ris direkt i vattet. Udvik dämig Normalt lämas kostruktioer och virke kvar till grotskotare och markberedare, me om det ska tas fram, gäller att massaved ej får iehålla gruspartiklar som är större ä 2 mm Resa dike frå ris och kvistar Övriga överfarter Kör rut blöta och försumpade ytor, improduktiva torvmarksområde samt häsysytor. Körige ska ske på sådat sätt att det ite blir hjulspår som riskerar att påverka vatteförhålladea eller skära av träds rötter. Om torvmarker och häsysytor måste korsas förstärks marke med stockmattor eller virke och ris Kavla över stigar för att udvika spårbildig i dessa Basvägar och körvägar skyddas och förstärks med virke och/eller ris 8

9 Skördig Skördare ska alltid aptera efter de av BillerudKorsäs agiva prislista Skördara ska ha utrustig för prisliste- och fördeligsapterig samt färgmärkig Skördares lägd- och diametermätig ska kotrolleras daglige Ta tillvara hela trädet äda ut till agive miimidiameter Tillred virket eligt VMR 1-07:s mätigsistruktioer som fis på etrepreörswebbe Gör låga stubbar. Virket lägst ed i rotstocke har ett mycket högt värde som måste tas tillvara Skördarrapporterig ska göras daglige Kapsprickor Du ka aktivt bidra till att miska atalet kapsprickor geom att: Se till att kapsåges kedja alltid hålls skärpt Söka stöd vid kapig av låga, grova stockar Skotig och avlägg Virkes- och bräsleavlägget ska vara väl röjt Virket ska ormalt lossas frå skogssida Udvik att placera vältor i aslutig till vattedrag, vägtrummor, for- och kulturlämigar Dike och vattedrag får ej köras söder Skydda dike och vägkater om du måste köra upp på väge Täk på säkerhete vid trafikerade vägar, sätt ut godkäd varigstriagel av tältmodell Virket ska lämas vid avlägg i väl sorterade och avgräsade virkesvältor eligt agiva sortimet. Respektive sortimet ska kua avtrasporteras separat. Vältora ska vara äddraga mot bilväge och upplagt på kraftigt uderlag för att miimera riske för föroreigar i välta, som ste och grus. Alterativt ka virket läggas över ett vägdike Vid allmä och eskild väg är det viktigt att virket läggs upp på avisad plats eligt direktive då det krävs tillståd av väghållare om virket läggs upp iom vägområdet på allmäa och eskilda vägar. Med vägområde meas vägbaa, släter och dike Virket får läggas max 3,5 meter frå vägkate för att lastbiles kra ska å virket uta att behöva ta omtag. Samråd med trasportöre om virket måste läggas lägre frå vägkat 9

10 På allmäa vägar där högsta tillåta hastighet är 70 km och 80 km i timme bör e säkerhetszo på mist tre meter eftersträvas. På allmäa vägar med hastighet på högst 90 km i timme bör dea zo vara mist 7 meter. Om virket behöver placeras ärmare ä dessa avståd, samråd med väghållare om lämpliga trafiksäkerhetshöjade åtgärder För övriga bestämmelser vad gäller allmä väg hävisas till broschyre Upplag av virke och skogsbräsle vid allmä och eskild väg, broschyre fis på etrepreörswebbe Om volyme per sortimet och avlägg uderstiger 3 m 3 fub för ormaltimmer, 5 m 3 fub för kletimmer, 10 m 3 fub för gramassaved och 10 m 3 fub för rötved (gra) lägger skotare ihop sortimetet med lämpligast aat sortimet. Övrigt löv sorteras alltid som fiberskivved alterativt bräved. Förutom ovaståede udatag får ite sågbara sortimet förekomma i massavedsvältora Vid trasport med krabil ska upplaget vara placerat så att lastbile ka stå på pla mark och lasta. Virket ska ligga mist 1,5 m frå vägkate om ite aat övereskommits. Vid grupplastig ska avstådet frå välta till bortre vägkate vara mist 5,5 meter för att både bil och lastare ska få plats Vältas höjd får ite överstiga 4,5 meter frå vägbaa och ite vara djupare ä 6 meter. Virke som är kortare ä 2,7 meter får ite läggas i välta, eftersom det ka ramla av och orsaka olyckor Virket ska märkas med mist e vältlapp per 10 m 3 fub. Vältlappara ska vara väl spridda över välta. Aväd alltid alumiiumstift. Vid skotig av grot ska slutmarkerig (3 vältlappar) sättas upp i slutäde på grotvälta. Rapporterig av skotade volymer ska göras efter varje skift, alltså i ormalfallet två gåger per dag Resa väge fortlöpade frå ris och aat som ka skada passerade fordo För bräsleavlägg gäller äve Sträva efter att lägga grot på höger sida i utfartsriktige. Vältas bakkat får ej ligga lägre ä 8 meter frå vägmitt. Grotvälta byggs i e riktig, kippe för kippe med rotädara åt samma håll för att uderlätta avtrasporte. Förakra täckpappe till välta med riskippe Ett upplag för grot blir större ä för rudvirke. E tummregel är lägdmeter välta per uttage hektar Välj höga, solbelysta och videxpoerade avlägg om möjligt. Måste välta läggas på fuktig mark, gruda med ågra grova toppar eller rötved 90 grader mot de riktig ma seda lägger riskippe. Välta ska helst kua ligga kvar mist ett år. Om flera vältor placeras parallelt med varadra ska det vara mist två skotarbredder mella Bygg hellre e stor välta ä flera små 10

11 Vid fröträd och skärm Om Åtgärdsplaerige ager att fröträd eller skärm ska lämas på e avverkigstrakt, ages också lämpligt atal fröträd/skärmträd. Tabellera eda översätter atalet träd till ett förbad, d.v.s. geomsittligt avståd mella träde. Rekommederat atal fröträd per ha Boitet T16 T18 T20 T22 T24 Atal/ha Förbad, meter Vid bräig Risresa katera mot område som ite ska bräas. Risresa mot forlämigar, kulturlämigar, rut fröträd och torvmarker. Sprid riset så jämt som möjligt på område som ska bräas och kör ite söder riset. Gör högstubbar av alla torrträd ur säkerhetssypukt. I övrigt så följer i traktdirektivet. Hjälptabell vid skärmställig Atal träd/ha Förbad, meter På bördiga marker är det viktigt att ställa träde jämt, så att de hidrar gräs och aa vegetatio. Frötallar ska vara stormfasta. De skall vara av god kvalitet och ha väl utbyggda kroor. Skärmträd ska vara vitala och stormfasta. Läma gära tall eller löv. Vid skärmhuggig fis det ormalt e del bestådsförygrig, udvik att skada dea vid avverkig och skotig. 11

12 Grudkrav Certifierigskrav Etrepreörsföretag som förygrigsavverkar och grotskotar åt BillerudKorsäs ska vara PEFCcertifierade. Utrustigskrav på skördare MaskiGIS med GPS Utrustig för prisliste- och fördeligsapterig samt färgmärkig Miljökrav på produkter för maskiarbete Produkt Miljökrav Besi SS , Småmaskier: alkylatbesi Hydraulolja Miljökrav eligt SS Sågkedjeolja Vegetabilisk eller tallolja Glykol Propyleglykol Bradsläckig Forrex eller likade släckmedel Vakuumpump Vakuumpump på skotare och skördare vid yivesterig Avstägigskra Avstägigskra på tryckledig till skördaraggregat Bräsletakar ADR godkäda bräsletakar Petroleumprodukter och farligt avfall Petroleumprodukter och kemikalier ska hateras så att riske för skador på mäiskor, djur, vatte och mark är miimal. De största riskera är spill eller läckage av olja, diesel eller besi, varför dessa måste förebyggas så lågt det är praktiskt möjligt. Äve små läckor ska åtgärdas. För farligt avfall gäller i övrigt att eskild etrepreör måste söka tillståd hos Lässtyrelse för att få trasportera mer ä 100 kg farligt avfall per år. För att trasportera upp till 100 kg farligt avfall per år räcker det med e amäla. Trasportdokumet för farligt avfall ska i elighet med Avfallsförordige upprättas för alla trasporter av farligt avfall som har uppstått i BillerudKorsäs verksamhet. Avsädare ska kotrollera att mottagare har erforderliga tillståd för haterig av det miljöfarliga avfallet. Bradskydd Uder periode april till oktober ska det fias två vattesläckare per maski vid platsbrist räcker det dock med e vattesläckare. I depåvage ska ytterligare två vattesläckare fias. Vid hög bradrisk görs e bedömig av behovet av extra bradbevakig efter avslutad körig. E årlig bradskyddskotroll av e auktoriserad besiktigsma ska utföras på maskiera. De som utför heta arbete ska ha ett giltigt certifikat för det. 12

13 Åtgärder på skogsarbetsplatse Uppställig av depåvagar, bodar och maskier Vid uppställig ska häsy tas till sjöar, åar, bäckar kallkällor, bruar grusåsar gräs till aa markägare Utrustig i depåvag/maski Vid tveksamhet - rig räddigstjäste för samråd! Uppställig av depåvagar iom skyddsområde för vattetäkt skall alltid göras i samråd med kommues Miljö- och Hälsoskyddsämd. Vid aa lägre uppställig av maskier, depåvagar och bodar gäller samma häsy som ova, me olje- och bräsletakar bör då äve vara tömda. I varje depåvag/maski ska det fias lämpligt absorptiosmedel spade e bit preseig kvast uppsamligskärl Takig av maski Flyttig av depåvag I uppsamligskärlet skall det utspillda ämet kua samlas upp. Uppsamligskärlet skall klara mist 5 liter eller 5 kg fasta äme. Kärlets material får ite reagera med det utspillda ämet eller förstöras av detta. Vid all takig skall maskie och påfylligsaordige vara uder uppsikt (överfyllig, läckage, brad). För flyttig av depåvag med skotare iom eller mella avverkigsplatser krävs eligt ADR-S bilaga C förarityg. Om flyttige sker med trailer skall chaufföre ha förarityg. Åtgärder vid läckage Läckage accepteras ite och ska omedelbart åtgärdas! Det lilla oljespillet Större oljeutsläpp Aväd utrustige i depåvage och samla geast upp spillet! Gräv äve bort föroread jord! Var de övre gräse går för litet spill måste det ega omdömet avgöra. Rig 112 och kalla på hjälp + produktiosledige! Om utsläppet sker i sambad med e trafikolycka ska de varigslampor med oragefärgat ske, som ska fias med vid trasporte, placeras ut. Meda Du vätar på hjälp frå räddigstjäste ska Du med hjälp av utrustige i depåvage försöka dämma flödet så att ite vätska rier er i ågot vattedrag. 13

14 Säkerhet Samråd krig arbetsmiljö Om två eller flera företag samtidigt driver verksamhet på ett gemesamt arbetsställe, ska dessa samråda och gemesamt verka för säkerhete på arbetsplatse. Trafiksäkerhet Täk alltid på trafiksäkerhete vid placerig av virkesupplaget. När fordo ställs upp lägs väge för att hatera virke är ma eligt trafikförordige skyldig att se till att adra trafikater upptäcker fordoet i tid. Det ka exempelvis ske geom att sätta ut varigstriaglar och e skylt med texte Lastig eller Avverkig pågår. agpå Vid besök på arbetsplatse Att befia sig i ärhete av e skogsmaski i arbete är föreat med risker. Träd eller träddelar ka falla åt icke avsett håll och dra med sig adra träd, sågkedja ka brista med kedjeskott som följd m m. Förare har dessutom ofta begräsad sikt. Det åligger därför de asvarige ledare/ guide vid ett studiebesök att: 1. Käa till riskera vid vistelse i ärhete av e skogsmaski. Säkerhetsavstådet för e för skördare är ormalt 70 m, och farliga sektorer med häsy till fälligsriktig och kedjeskott, krarörelser m.m. 2. Före besöket kotakta förare per radio/telefo så att dee är medvete om besöket. 3. Leda gruppe på e säker väg till e säker plats och se till att ige beger sig i i maskies riskområde för att t.ex. fotografera. 4. Söka ögokotakt med förare och följa dees avisigar. 5. Låta besökare gå fram till maskie först är förare ställt er aggregat/grip och stägt av motor. 6. Tillse att besökare bär hjälm då vistelse iom riskområde ka bli aktuellt. Vid körig i brat terräg Brat terräg medför måga risker. Maskie ka tippa i sidlut och vid vädigar. De ka skea eller kaa i alltför brata medlut, slira och kaa bakåt i brata motlut etc. Se till att bromsar, slirskydd och aa utrustig är i bästa skick. Vid körig i extremt brat terräg kräver yrkesispektioe att uppdragsgivare och avverkigsetrepreör samråder och utarbetar e pla för hur arbetet ska utföras ia avverkige börjar. 14

15 Vid avverkig efter söbrott och stormfällig Plaera avverkige så att det ite uppstår ågra risker för skador på persoer och materiel. Udvik motormauellt arbete. Täk på att träd ka vara istabila och falla uder arbetets gåg. Träd ka också sitta i spä och röra sig okotrollerat vid fällig eller kapig. Vid körig uder ledig Se äve Trafikverkets hadledig Upplag av virke och skogsbräsle vid allmä och eskild väg på etrepreörswebbe. Virke får aldrig läggas uder strömförade luftledigar. Vid körig och kraarbete gäller säkerhetsavståd 2 6 meter beroede på späige i ledige: Lågspäig 2 m Högspäig, högst 40kV 4 m Högspäig, över 40kV 6 m Kotakta äthållare för iformatio om vilke späig som gäller för e luftledig. Räckvidde för e separatlastare är 6 7 meter och för e krabil 5 6 meter. Virke får ej läggas på såda plats att lastade fordo eller dess lastigsredskap i utsträckt läge år e säkerhetszo om 6 m för högspäigsledigar och 2 m för lågspäigsledigar på båda sidor om strömförade lia, stolpar eller stag. Äve ledigar på adra sida väge sett frå virkesupplaget ka vid större krarörelser vara i farozoe. Upplag vid högspäigsledig fordrar särskild uppmärksamhet, eftersom arbete med griplastare i ärhete av kraftledig medför risk för svåra olyckor. Högspäigsledigar på trästolpar är ormalt försedda med röda rigar eller gula varigstriaglar. Samråd ska sökas med vederbörade kraftverksföretag ia virke läggs upp i kraftledigsgata. Viterbilvägar och trampade basvägar Se istruktio på etrepreörswebbe Öavverkig sommartid Se istruktio på etrepreörswebbe Bärgig av maski Se dokumetet Checklista vid bärgig som fis på etrepreörswebbe. Om olycka är framme Vid olycka, brad eller utsläpp - Rig 112 och kalla på hjälp + produktiosledige! Meddela larmkoordiate som står ederst på traktkarta eller på traktdirektivet. 15

16 Naturhäsy Svart text: De aturhäsy som tas vid förygrigsavverkig och beskrivs med svart text klarar skogsvårdslages rådgivigsivå och marker som är PEFC/FSC-certifierade. Blå text: På Bergvik Skogs marker gäller äve de text som är markerad med blått. Om plaerare/köpare gör udatag frå hadledige (svart och blå text), ska det skrivas i på Traktdirektivet. Grö text: På ocertifierade marker beskrivs ågra udatag där Skogsvårdslages miimikrav gäller med grö text. Om plaerare/köpare tillsammas med markägare aväder sig av miimikravet ska det vara agivet på Traktdirektivet tillsammas med ivå på de häsy som ska tas. Impedimet Impedimet avser skogar som producerar midre ä 1 m 3 sk per ha och år. Det gäller framförallt hällmarker och myrar. Dessa lämas och får ite köras söder. Häsyskrävade biotoper Häsyskrävade biotoper är små område med höga aturvärde, som ska sparas. Det ka t.ex. vara: Örtrika område lägs dråg, bäckar, åar och adra vattedrag Ravier, kajos, klyftor och blockmarker samt berg- och rasbrater, de lämas med lämpligt apassat skydd så att förhålladea ka bestå Område vid källor och källpåverkad mark, spara äve e skyddszo Kärr, småvatte och vät (periodvis fyllda vattesamligar). Spara äve e skyddszo Strad- och sumpskogar* med aturskogskaraktär (höga aturvärde) Tidigare åkerholmar som igår i skogsmark Igevuxa hagmarker och lövägar som varit trädbevuxa uder flera trädgeeratioer Äldre hasselludar Äldre skogsbete med gruppställda träd och glätor Urskogsrester Ygre bradfält Äldre hällmarksskog Örtrika beståd på kalkrika marker Område med rödlistade/hotade arter lämas eller sköts eligt traktdirektiv Brymiljöer i aslutig till öppe jordbruks mark Bergvik Skogs mark: Utöver ovaståede häsyskrävade biotoper ska på Bergviks Skogs marker också följade biotoper lämas: Fuktig barrsumpskog* mella 0,3 och 1,0 ha Lövsumpskogar*< 1 ha Lövskogsgrupper < 0,5 ha i barrträdsdomierade beståd. *sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark med mer eller midre tjockt torvtäcke. Träde i e sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskade arter som vitmossor och björmossor ska täcka mist hälfte av fält- och botteskiktet. Äldre skog på uddar och midre öar i hav, sjöar, vattedrag och myrmarker Övergiva torpställe med iägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar Äldre trädbeståd med påtagligt stor mägd häglav eller död ved 16

17 Katzosmiljöer Katzosmiljöer som ska lämas helt mot sjö, myr och vattedrag är: Sumpskogar Skiktade skogar Lövträdsrika skogar Örtrika skogar Biotopera avgräsas ormalt vid åtgärdsplaerige. De ska vara iritade på karta och beskriva i Traktdirektivet. Oftast ige åtgärd Normalt lämas häsyskrävade biotoper och katzoer uta åtgärd. Plockhuggig får bara utföras för att höja aturvärdet och bara om det är agivet på Traktdirektivet. Katzoer som åtgärdas Eskiktade barrträdsrika fastmarkskater mot vatte eller myr - Allt löv samt uderväxt lämas alltid. För att öka skiktige läma äve e del grövre stormfasta träd. Odligsbry - Katzo lämas eller huggs fram med lämplig aturvårdsiriktig. Allt löv samt uderväxt lämas dock alltid. Vid bebyggelse - Läma skyddszo i såda utsträckig som behövs för ladskapsbilde. Var observat Det fis alltid e risk att åtgärdsplaerare missat område som borde ha avgräsats som häsyskrävade biotop eller katzo. Om maskiförare idetifierar sådaa område ska arbetsledare kotaktas. Markera området på karta och på traktdirektivet, så att ite ästa skift tar er skoge av misstag. Spara aturvärdesträd Naturvärdesträd är biologiskt värdefulla träd och de ska sparas. Större grupper med aturvärdesträd sitslas alltid ur och märks ut på karta. Spridda aturvärdesträd som upptäcks ska också sitslas. Vissa aturvärdesträd ka gära skyddas med e trädgrupp. Udatag medges vid vägbyggad och vid risk för skador på mäiskor och byggader samt för träd i aslutig till elledigar. Till aturvärdesträd räkas: Grova träd Gamla träd Gamla sevuxa träd Grova träd med påtagligt vid och/eller grovgreig platt kroa Äldre vidkroiga träd i igevuxa kulturmarker tex hagmarksgraar Trädformig sälg, rö, oxel, hägg, fågelbär, hagtor, lö, lid och alm Grov hassel där sådaa ite förekommer rikligt Alla ädla lövträd (alm, ask, avebok, bok, ek, fågelbär, lid och lö) orr om Dalälve Bärade träd Grova ear Trädformiga aspar i Norrbottes ilad Grova aspar och alar där sådaa ite förekommer rikligt Hålträd, träd med risbo och träd som ka utvecklas till boträd, spar skydd rut Träd med am, traditio, och/eller spår av äldre kultur t.ex. träd med ristigar, barktäkt eller textade rågågsträd Träd med påtagligt öppa bradljud Vårdträd, kulturväxter som t.ex träd och buskar till prydad och hushållig samt träd som tidigare hamlats Ovaliga träd och buskar, t.ex. idegra, ludalm, vresalm, getapel, tibast och hagtor Geetiskt märkliga träd, t. ex. ormgra och flikbladig björk Växtgeografiskt märkliga förekomster eller utposter av träd Bergvik Skogs mark: Utöver ovaståede aturvärdesträd skall på Bergvik Skogs marker äve följade träd sparas: Trädformiga aspar (ej Upplad) 17

18 Läma grova levade träd av olika trädslag Läma mist 10 levade grova träd/ha. Det ska vara stormfasta träd av olika trädslag och de ska mist hålla 20 cm i brösthöjdsdiameter (15 cm på sämre mark). Detta gäller äve vid ställade av fröträd och högskärm. Träd som står i område med avsatt skog räkas ej med tex Nyckelbiotoper. Samtliga aturvärdesträd får medräkas. Räka med träde som står i katzoer och häsysytor eligt eda: Alla häsysområde som ligger iom trakte Alla häsysområde som ligger i aslutig till eller gräsar mot aat ägoslag (Imp, vatte, större kraftledig) räkas med hela areale Alla häsysområde som ligger i aslutig till och gräsar mot produktiv skogsmark räkas med eligt tårtdelspricipe. Här ska häsysområde delas med övriga agräsade beståd Av Traktdirektivet ska det framgå hur måga grova träd som plaerare räkat i i urbadade/ urritade häsysytor, katzoer mm. Maskiförare ska seda vid behov fylla på så att avverkige kommer upp till mist 10 träd per hektar. Dessa träd ska då vara av olika trädslag och helst lämas i grupper i aslutig till aa lämad häsy. Atalet ska gälla per isolerat delområde. Ocertifierad mark: Mist 3 grövre levade träd per ha ska alltid lämas i förygrigsavverkig om det ite fis ågra adra aturvärde. På graåkrar ka träde bytas ut mot 3 grova högstubbar som är mer ä 3 m höga per ha. Större kala ytor Kala ytor som är större ä 3 ha bryts med trädgrupper på mist 10 träd med e diameter som är represetativa för bestådet dock mist 20 cm i brösthöjd (15 cm på sämre boiteter). Som stöd ka du också täka på att avstådet mella kvarståede trädgrupp på hygget ite bör överstiga 200 meter. Det ka gälla e häsysyta, katzo, trädgrupp, eller bestådskat med äldre skog. För att trädgruppera ska hama där de gör mest aturvårdsytta krävs e utsyig i förväg av plaerare eller maskiförare. Ocertifierad mark: Hygges storlek och form ska apassas till atur och kulturmiljö E begräsig av hygges storlek ska eftersträvas Aväd gära trädgrupper för att begräsa större ytor Markera och spar övriga häsysgrupper Om aturvärdesträde tillsammas med träde i katzoer, häsysytor och kalytebegräsade trädgrupper, ite kommer upp till 10 träd per hektar, lämas adra stormfasta träd på förygrigsyta. Dessa bör helst lämas i grupper. Läma trädgruppera i första had där de gör mest aturvårdsytta t.ex: Vid aa lämad häsy Vid block och stear gära mossiga Mossbeväxta stammar Vid vidfällsbrötar I bestådskater Vid lågor I fuktiga partier Vid myrstackar Vid torrakor 18

19 Högstubbar I alla förygrigsavverkigar ska det yskapas mist tre högstubbar per ha. Det ska vara grövre, levade träd som kapas på högsta säkra höjd, (lägsta höjd är 2 m). Sträva efter att fördela lika på tall, gra, björk och asp. Högstubbar får ej skapas av aturvärdesträd. OBS! Asp är ofta Naturvärdesträd. Gör gära högstubbar av träd med lägre virkeskvalitet, rötade och skadade träd. Ställ gära högstubbara i aslutig till aa lämad häsy eller vid rågåg alterativt traktgräs, så är de ej i väge för markberedare. Atalet ska gälla per isolerat delområde. Ocertifierad mark: Det fis iget krav på yskapade av högstubbar om ma ite fyllt i det i avverkigsamäla. Följ alltid förslaget på Traktdirektivet om hur måga högstubbar du ska läma på trakte. Bergvik Skog mark: Ställ 4 högstubbar/ha Vid grotuttag gäller äve följade häsy Ta ej ut grot i katzoer mot sjöar, vattedrag och häsysytor. Aväd alltid riset att köra på är så är ödvädigt för att begräsa körskador på mark och rötter. Läma äve torra marker, marker med grova jordarter eller tut humustäcke. Träd, buskar, torrträd och lågor som lämats av aturhäsysskäl vid avverkige tas ej tillvara som grot eller bräsleträddelar. Läma estaka grova toppar av lövträd (gära övrigt löv) samt ågra grova talltoppar. Bergvik Skog mark: Utöver ovaståede krav ska på Bergvik Skogs marker äve alla toppar och grova grear av adra lövträd ä björk ligga kvar. Befitliga kulturlämigar iklusive skyddszo ska resas frå avverkigsavfall, iga grothögar får ligga på lämige eller iaför skyddszoe. Äldre Död ved Död ved ska lämas regelmässigt. Läma alla högstubbar, lågor och adra träd som har varit döda lägre tid ä 1 år. Läma alla vidfälle i tidigare lämad aturhäsy, häsysytor, område avsatta för aturvård och Naturvärdesträd. Fäll döda ståede träd om de utgör e säkerhetsrisk itill vägar, stigar, vadrigsleder och elledigar. Träde ska då lämas kvar på marke gära i i häsysytor. Kör ite över lågora. Märk om möjligt grövre lågor med kulturstubbar. Udatag frå detta måste skrivas i på traktdirektivet. Ocertifierad mark: Följ avisigara i traktdirektivet. Är igetig agivet ska all död ved som varit död mer ä 1 år lämas. 19

20 Färska vidfälle/söbrott Dessa riktlijer gäller såvida ite Skogsstyrelse beslutat om ett formellt bekämpigsområde mot skadeisekter. Om området är ett bekämpigsområde så kommer ya riktlijer för detta område. Det är årsfärska vidfälle/söbrott som får tas till vara. Ett toppbrutet träd får lämas om det fugerar som e huvudstam i bestådet till ästa åtgärd. E tall måste ha mist 4 grevarv kvar och e gra mist halva grökroa kvar. Alla lutade träd och döede gulgröa graar avverkas. Haterig av aturvårdsbeståd Samråd med mydighetera ska ske ia avverkig av vidfälle i reservat, biotopskyddsområde, plaerade reservat, yckelbiotoper, Natura 2000 område, frivilliga avsättigar och forlämigsområde. Om avverkig kommer ske i dessa område ska samrådshadligara vara med och tydliga traktdirektiv på vad som skall åtgärdas. Samråd med Bergvik ska ske ia avverkig i frivillig avsättig som tappat si aturvårdsfuktio. Geerell häsy Läma ca 5 m3sk/ha av de tidigare geerella häsye, irikta er på att ta reda på så mycket som möjligt av gravolyme. Ta i första had reda på det som ligger ute på hygget och läma de omkullblåsta träde i de kvarståede häsysytora om de ryms iom 5m3sk/ ha regel. Läma alltid: Äldre liggade och ståede döda träd. Naturvärdesträd och lövträd. (ka flyttas om de utgör hider för drivig och MB) Vidfälle i vatte/vattedrag (om de ite utgör risk för översvämig). Mist två grövre färska vidfälle, i medeltal, per ha. Färska aturliga högstubbar av löv. Alla aturliga högstubbar av färsk barrved uder 5 m3sk/ha. Nyskapa iga högstubbar. Udvik körskador: Läma det som ligger otillgägligt och i område där det är risk för körskador. Skada ite forlämigar och kulturlämigar. Alla överfarter ska skyddas Täk på säkerhete för allmähete: För framkomlighet och säkerhet i tätortsära skogar, stigar mm. medges udatag frå krave att läma död ved. Rotvältor som är farliga petas tillbaka för att udvika olycksfall. 20

21 For/Kulturlämigar Lämigar efter våra förfäders arbete ska alltid väras i alla våra åtgärder. Alla lämigar ska vara idetifierade och utmärkta både i terräg och på karta. Upptäcker i lämigar som ej fis markerade på karta eller i terräge, markerar i dessa på karta och tar häsy eligt eda. Allmäa åtgärder vid for/kulturlämigar: Lämigar får ite skadas eller köras söder. Träd på kostruktioer ska avverkas Iget ris på lämig Skyddszoe ska vara fri frå körskador och ris Kulturstubbar lämas utaför skyddszoe Forlämigar - Forlämigsområde Förygrigsavverkigar i aslutig till forlämigar ska alltid föregås av samråd med lässtyrelse. Avverkigsbar skog iom forlämigsområde ska avverkas i elighet med lässtyrelses villkor. Forlämigar är skyddade i lag. De får ite skadas eller risas över. Forlämigar ska vara tydligt avgräsade i terräge med forlämigsbad och registrerade på karta och direktiv. Evetuella åtgärder ska stå på traktdirektivet. De ka äve hävisa till ett extert dokumet. Om du har de mista misstake om att avverkige ädå påverkar e forlämig ska du kotakta asvarig produktiosledare. De valigaste forlämigara är steåldersboplatser, gravhögar, röse av olika slag, forborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor, fäbodar, platser för framställig av jär och fågstgropar. Ofta ka flera lämigar iom ett område leda till att ma sitslar ur ett större område. Sitslara ska häga utaför skyddszoe eligt samrådet. Adra historiska lämigar Övriga kulturlämigar ska väras vid avverkigsarbetet och iga kulturlämigar får bli söderkörda eller edrisade. Träd som ka skada kostruktioer ska avverkas. Midre område som behöver åtgärdas för att kulturlämigar och kulturmiljöer (ex. torpområde) ska kua upptäckas i teräge, ska avverkas så att lövträd gyas. Skyddsvärda sådaa objekt ska vara avgräsade samt sitslade med kulturmiljöbad. 21

22 Sitslig: Själva lämige/kostruktioe markeras med dubbla bad, så ite skördare av misstag fäller träde direkt på eller kör söder lämige. Forlämigar (skyddszo ormalt 10m) - I ormalfallet om ite samrådet ager aat ska formiesbad hägas 10 meter utaför lämiges ytterkat. Kulturlämigar (skyddszo 5 m): - Kulturmiljöbad hägs 5 meter frå lämiges ytterkat. Kulturstubbar: Vid alla for/kulturlämigar lämas kulturstubbar. Dessa kapas på 1,3 m höjd. Kulturstubbara ställs där skyddszoe slutar, dessa markerar ett stopp för grotskotare och markberedare. Vid förygrigsavverkig väljer skördarförare själv vilka träd som blir kulturstubbar. Åtgärder vid valiga lämigar: Kolbottar Avverka alla gagvirkesträd om det ka ske uta att skada lämige. Är det omöjligt att avverka träde pga uderväxt gör då e högstubbe istället. Kör ej mella kolbotte och kojrui som ligger ära varadra (liggmilor är fyrkatiga och klassas ofta som forlämig) Kolarkoja/spismur Avverka träd som växer i eller rut spismure, var försiktig så att de ite skadas 22

23 Torp, fäbod, husgrud m.m. Avverka barrträd me läma lövträd i lämplig mägd Friställ evetuella vårdträd, fruktträd och buskar Skada ite grude, huset eller tomte vid avverkigsarbetet Odligsröse, stemurar Avverka träd som växer i eller på röse och murar, var försiktig så att de ite skadas Äldre väg/stig Kör ite med skotare eller adra maskier om det fis risk för spårbildig åtgärda spår som trots allt uppkommit Tjärdalar, såglämigar, gruvor, täkter, stebrott, dammar m.m. Avverka med försiktighet, kör ite söder, läma iga spår eller ris Rågågsröse Röse/stear mella socke, by, ladskap räkas som fasta forlämigar om de har aselig storlek, iskriptioer eller am. Övriga klassas som kulturlämigar Var observat Plaerare ka ha missat estaka midre historiska lämigar i skoge. Om maskiförare upptäcker sådaa ska de behadlas på det sätt som ages här Markera de lämigar du hittar på traktdirektivet, så att lämplig häsy ka tas vid markberedige 23

24 Efter avslutad avverkig Städa avlägg Städa avlägg, vädplaer och uppställigsplatser är avverkige/skotige är klar. Återrapporterig görs via MaskiGis Karta Justera gräser på karta. Atecka evetuella förädrigar frå plae Rita i på karta och kommetera sparad häsy som i hittar själva, t.ex. kulturlämigar Efter geomförd avverkig registrerar avverkare de område där bräsleapassig utförts Markera oavverkade område Spara GPS spåre Allvarliga avvikelser eller klagomål Vid allvarliga avvikelser frå det ormala eller vid klagomål frå utomståede. Som allvarliga avvikelser räkas exempelvis: Avverkig på ege eller främmade mark utaför det plaerade området Avverkig på ej plaerat sätt i aturvårdsobjekt Avverkig av tydliga aturvärdesträd Större sammahägade förygrigsareal ä 3 ha uta lämad trädgrupp om 10 grova träd För få högstubbar ställda mot traktdirektivet Oljespill i terräg eller väg som ej saerats Oljeläckage till vatte Allvarliga körskador, se äve Braschgemesam körskadepolicy på e-webbe: I och i direkt aslutig till vattedrag och sjöar Som leder till ökad slamtrasport till sjöar och vattedrag Som orsakar försumpig eller översvämig till vattedrag p.g.a. dämig På torvmark ära vattedrag och sjöar Som påverkar aturvärde i lämad hä sy Som försämrar framkomlighete på frek vet aväda stigar, leder m.m. Som försämrar upplevelsevärdet på frek vet aväda friluftsområde På forlämigar, formiesområde och övriga kulturhistoriska lämigar Svar på frågor Besvara frågora om avverkiges utförade. Skriv kommetarer om i svarar ej. Etrepreöres sypukter ger värdefull återförig till plaerare, virkesköpare och produktiosledare. Registrera äve: Atalet av avverkare sparade träd som är grövre ä 20 cm i brösthöjd (15cm på lägre boiteter) iklusive relevata aturvärdesträd Atalet sparade högstubbar. Beräka äve atalet per ha. Nödlägesberedskap Vid olycka, brad eller aa akut situatio: RING