Den tydligaste bilden av hur Förbifart Stockholm påverkar luftkvaliteten i regionen ger den hälsokonsekvensstudie
|
|
- Camilla Bengtsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidsefekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid expoerig som motsvaras av tuelluft med halt av PM10 ära 200 g/ m3 uder 30 miuter. Det är rimligt att ata att motsvarade efekt uppkommer efter cirka 15 miuters expoerig vid 400 g/m3. Om ma vidare atar att kupé miskar expoerig med 50 proct, så skulle dessa efekter kua börja uppstå vid 800 g/m3 PM10 i tuelluft. Eftersom expoerigsstudiera ite ikluderat d käsligaste fraktio i befolkig, brukar valigtvis säkerhetsfaktor tillämpas. För att ite uderskatta riskera ka säkerhetsfaktor på 2 avädas. Baserat på ovaståde resoemag skulle det vara olämpligt att tillåta PM10-halt över 400 g/m3 som medelhalt vid färd gom tuel. Olika studier idikerar att vid halter av trafikrelaterat PM2,5 på g/m 3 uder 0,5-2 timmar påvisas milda efekter på blod, cirkulatio och lugor. Mätt som elemtärt kol eller sot (avgaspartiklar) hadlar det då om halter på 3-6 g/m 3. I värsta fall skulle expoerig av avgaspartiklar på 3 g/m 3 uder 30 miuter kua ge dessa efekter. Det är rimligt att ata att motsvarade efekt skulle kua uppkomma efter cirka 15 miuters expoerig vid 6 g/m 3. Om ma atar att fordoskupé miskar expoerig med 50 proct, så skulle dessa efekter kua börja uppstå vid 12 g/m 3 avgaspartiklar i tuelluft. Med säkerhetsfaktor 2 skulle det vara olämpligt att tillåta halter över 6 g/m 3 som medelhalt vid färd gom tuel. Det går ite att kvatifiera hur måga av de som uppvisar oöskade korttidsefekter (exempelvis ökade iflammatiosmarkörer eller efekter på blod, cirkulatio och lugor) som får allvarligare kosekvser i form av exempelvis hjärtifarkt. 61 (94) håller arbetspla åtgärder för att klara orm. E4 mella Norrtull och Häggvik har överskridadet både i uläget, ollalterativet och med Förbifart Stockholm. Området med höga halter sträcker sig som mest ågra hudra meter frå väg. Lägs da sträcka medför Förbifart Stockholm midre överskridade ä ollalterativet. D tydligaste bild av hur Förbifart Stockholm påverkar luftkvalitet i regio ger d hälsokosekvsstudie som gjordes i vägutredig. D redovisar att Förbifart Stockholm sammataget medför lägre expoerig av luftförorigar jämfört med ollalterativet. D lägre expoerig beror delvis på att mycket trafik går i tuel m också på att trafik flyttar ut frå mer tätbefolkade delar av Stockholm till midre befolkade delar, se figur Eligt utredig som gjordes i vägutredig beräkas Förbifart Stockholm medföra färre förtida dödsfall och färre sjukdomstillfäll ä ollalterativet år Justerat för högre befolkig år skulle det iebära färre dödsfall och färre sjukdomstillfäll. Da sifra gäller för hur befolkig i läet påverkas av utomhusluft och ikluderar ite Förbifart Stockholms påverka på trafikatera i tuel vilket redovisas eda. Hälsoförbättrigara uppstår framför allt i de ctrala delara av Stockholm, lägs Essigeled och sydöst om E4 mella Norrtull och Häggvik, m äv i Sola, Sudbyberg och Västerort. Da hälsoförbättrig gäller uder förutsättig att frigjord kapacitet på befitliga vägar ite åter fylls med trafik. Se äv resoemag om ollalterativet i kapitel 2 Nollalterativet. Försämrigar uppstår i ärområdet till Kugs kurva, Hjulsta och i Norrvik (Solltua). Luftförorigar i tuel Trafikrelaterade luftförorigar i tuel är av samma slag som lägs ytvägätet. Skillad är att haltera i tuel är mycket högre.
2 rev , Förbifart Stockholms sammahägade huvudtuel uder Mälaröara är 16,5 km låg och med 90 km/tim kommer det att ta cirka miuter att köra hela sträcka, om det ite är lågsamt gåde trafik. Om trafik flyter trögt ka tid i Förbifart Stockholms tuel bli upp till miuter. För att miimera de egativa hälsokosekvsera av tuelluft fis i dagsläget tre metoder; vtilera bort luftförorigara ra tuelluft begräsa trafikflödet och/eller hastighet Det vtilatiossystem som projekteras ka avädas i olika stor utsträckig och avädig kommer att styras av framtida riktvärd för tuelluft. Utifrå de studier som gjorts bedöms det som ett rimligt tillvägagågssätt att det är risker för akuta efekter som bör utgöra dimsioerade grud för ett framtida riktvärde, dvs. de situatioer där kortvarig m hög expoerig utlöser akuta efekter. Expoerig i tuelmiljö utgör äv del av idividers sammataga expoerig som ka bidra till uppkomst av kroiska sjukdomar, t.ex. lugcacer. Da expoerig är dock svårare att aväda som dimsioerade grud. Bedömig av hälsokosekvsera av att färdas i låga tular utgår frå de halter av luftförorigar som beräkas fias i tulara i framtid. Korttidsexpoerig Baserad på forskig om hälsokosevser av expoerig för grova partiklar har projektets hälsoexpertis gjort första bedömig som ager att om risk för astmatiker och adra käsliga persoer ska kua udvikas bör PM10-halt, med vägdamm som domierade del, ite överstiga 400 g/m3 som medelvärde för tuelluft, se iforuta Hälsoefekter av tuelluft. Detta baseras på ett atagade om att haltera ie i fordo 62 (94) utgör hälft av haltera i tuelluft. För friska persoer udviks akuta efekter om PM10-halt i tuel är uder 800 g/m3. Med 50 procts dubbdäcksavädig, projekterat vtilatiossystem i drift och betogbeläggig i kombiatio med åtgärder som regleras vid tuels öppade (variabel hastighet och dammbidig) ka PM10-halter i tuel komma ed till g/m 3 äv vid de tillfäll då luftförorigshaltera bedöms bli som högst, dvs. uder högtrafik vitertid. Eligt hälsokosekvsbedömig ka dessa partikelhalter medföra risk för akuta efekter hos astmatiker och adra käsliga persoer. Det rör sig då om påverka på adigsorga, försämrig av astma och adra lugsjukdomar. För att äv käsliga persoer ska kua färdas i tuel uta risk för hälsopåverka vitertid måste atig dubbdäcksadel miska eller ytterligare åtgärder, som exempelvis partikelfilter, sättas i. Uder sommarhalvåret medför PM10- haltera ig risk för akuta efekter, vark hos friska eller käsliga persoer. Baserat på forskig om hälsokosekvser av expoerig för avgaspartiklar har projektets hälsoexpertis gjort första bedömig som ager att om besvär för käsliga persoer (astmatiker, hjärtoch lugsjuka och äldre) ska kua udvikas bör halt avgaspartiklar ite överstiga 6 g/m3 som medelvärde för tuel, se iforuta Hälsoefekter av tuelluft. För friska persoer udviks akuta efekter om halt ligger uder 12 g/m3. Med vtilatio igåg kommer halt avgaspartiklar ligga rut 7 g/m3. Det bedöms medföra lit risk för oöskade efekter hos käsliga persoer. Med vtilatio avstägd, vilket blad aat bedöms vara fallet uder övervägade del av sommarhalvåret, beräkas avgaspartiklara uder högtrafik ligga på 16 g/m3, vilket ka ge oöskade efekter både för käsliga och friska persoer. Detta idikerar att vtilatiossystemet ka be-
3 höva avädas vissa timmar äv uder sommarhalvåret för att udvika oöskade hälsoefekter. Med fritt flytade trafik beräkas medelhalt av kvävedioxid i tuel uder högtrafik ligga rut g/m3 berode på om vtilatio aväds eller ite. Vid lågsamt gåde trafik kommer luftutbytesstatioera att avädas och då beräkas halt ligga på 300 g/m3. Dessa haltberäkigar baseras på dags adel av dieselbilar. Om adel dieselbilar ökar ka kvävedioxidhaltera komma att ligga på upp till 500 g/m3 vid fritt flytade trafik och vid lågsamt gåde trafik. Ie i fordo blir haltera ågot lägre. Med kvävedioxidhalter upp till 300 g/m 3 uderskrids de flesta av de haltivåer där besvär har oterats i studier. Udatag utgörs av persoer med astma där det ka fias risk för ökade besvär om haltera ie i kupé är över 200 g/m 3. Om adel dieselbilar fortsätter att öka ka kvävedioxidhaltera komma att medföra risk för egativ hälsopåverka för trafikatera. Detta ka medföra att tuel ka behöva vtileras äv på sommar och att impulsfläktara kommer att behöva avädas för att hålla ere kvävedioxidhaltera. Ovaståde resoemag om expoerig för PM10, avgaspartiklar och kvävedioxid gäller vid (1) passage av tuel. Om ma färdas flera gåger gom tuel eller om ma äv åker gom adra tular, äv om det går ågra timmar emella, ökar risk för oöskade hälsoefekter. Lågtidsexpoerig E arbetspdlare som aväder Förbifart Stockholm två gåger per dag beräkas tillbriga midre ä två proct av si tid i tuelmiljö. Ädå skulle överslagsmässigt beräkat ugefär proct av persos expoerig för PM10 uppkomma i tuel om medelhalt är g/m 3 och d reduceras med 50 proct av fordoet. 63 (94) Äv för adra avgaskompoter ka atas att tid i tuel ka ge cirka proct eller mer av pdlares totala expoerig för sådaa äm. Förbifart Stockholm beräkas ha ett trafikflöde på fordo/dyg år I gomsitt färdas 1,2 persoer per bil och det iebär att cirka persoer kommer att färdas gom tuel varje dag. Baserat på riskkoeicit för kväveoxider, NOx, har risk för ökad förtida dödsfall beräkats, E skattig av hälsoefekt redovisar att, i ett scario där vtilatio aväds 18 timmar per dyg vitertid och 4 timmar per dyg uder sommarhalvåret, riskerar luftförorigara i tulara att orsaka 39 fler förtida dödsfall per år blad trafikater. I da skattig av förtida dödsfall igår både korttidsefekter och lågtidsefekter. Forskig har visat att bar är extra käsliga för luftförorigar. De högsta haltera i tuel förekommer uder högtrafik, dvs. vardagar på förmiddag och eftermiddag och då färdas valigtvis ite bar lägre sträckor i bil. Eftersom haltera äv övriga tider på dyget och uder helger ka vara höga ka det dock ite uteslutas att bar som ofta färdas i tuel ka komma att löpa öka risk för att utveckla exempelvis allergi och luftvägssjukdomar. Yrkesförares expoerig Förbifart Stockholm är täkt att trafikeras av bussar. De höga luftförorigshaltera ka komma att utgöra ett hälsoproblem för busschauförer som ofta kör i tuel. Beräkigar har visat att om PM10-halt i tuel ligger på 3200 g/m3 och kvartsadel utgör 50 % blir expoerigshalt för kvarts 400 g/m3 uder 30 miuter, vilket motsvarar cirka 25 g/m3 uder arbetsdag. Om kvartsadel istället skulle vara 80 proct blir tuelexpoerig 40 g/m3 för 30 miuter per dag. Om tuel får ett riktvärde för PM10 på 800 g/m3 blir kvartsexpoerig ca 6 g/m3 uder arbets-
4 rev , dag. Beräkigara bygger på flera atagad och osäkerhet i dessa expoerigsskattigar är stor. Beräkigara atyder dock att det arbetshygiiska gräsvärdet för kvarts saolikt ite kommer överskridas för yrkesförare, äv om tuelexpoerig ka komma att medföra betydade tillskott till expoerig av kvarts. Samlad bedömig - hälsopåverka av luftförorigar Förbifart Stockholm medför positiva hälsokosekvser för icke-trafikater i läet m egativa hälsokosekvser för trafikater. Hälsokosekvsberäkigara visar på färre förtida dödsfall för icke-trafikater och fler förtida dödsfall för trafikater och sammataget beräkas utbyggadsalterativet medföra fler förtida dödsfall. I Sverige beräkas luftförorigara utomhus orsaka förtida dödsfall per år i uläget (Miljömålsportal). Förbifart Stockholm ka således komma att medföra ökig av atalet förtida dödsfall till följd av expoerig för luftförorigar i Sverige med 0,5-1 proct. Gom att efektivt vtilera tuel, i kombiatio med kompletterade åtgärder uder viterhalvåret, torde korttidsefekter för friska persoer kua udvikas till övervägade del. För att kua å ed till de PM10-halter där äv käsliga persoer ka färdas i tuel med lit risk för oöskade hälsoefekter är bedömig att dubbdäcksadel bör miska till rut 25 proct. Aars krävs det kompletterade åtgärd som ka avskilja PM10-halter om g/m 3. Med idag käd tekik skulle d åtgärd troligtvis bestå av partikelrig vilket är kostads- och ergikrävade åtgärd. 64 (94) Beräkigara och bedömigara om hälsopåverka av tuelluft bygger på att fordoskupé avskiljer 50 proct av luftförorigara. Idag fis det filter som tillval i ya bilar som, ligt tillverkara, tar bort det mesta av trafiks luftförorigar. För trafikater i yare bilar med efektiva filter kommer de egativa hälsokosekvsera att vara midre. För bussresärer fis risk att de egativa hälsokosekvsera blir större ä redovisat eftersom stadsbussar valigtvis ite är lika täta som bilar. För vissa valiga expoerigar, såsom luftförorigar och buller frå trafik, sätts ormer och gräsvärd ofta på ivå vid vilk oöskade efekter förekommer i viss utsträckig. De sätts alltså ite för att ge ett säkert skydd mot egativa hälsoefekter uta det är avvägig mella ekoomiska, tekiska och hälsomässiga skäl. Om ekoomiska och tekiska aspekter tillåts påverka defiitio av riktvärd för tuel ka högre halter komma att tillåtas. Eergiavädig bedöms vara aspekt som kommer att beaktas och som motverkar sträva efter låga luftförorigshalter i tuel. Vid situatioer med höga luftförorigshalter i tuel fis möjlighet att iformera om detta så att käsliga persoer ka välja ytvägätet. Luftförorigshaltera lägs ytvägätet, t.ex. Essigeled, kommer att vara lägre i utbyggadsalterativet ä i ollalterativet och de käsliga persoer som väljer da väg kommer därmed att ha lägre expoerig ä i ollalterativet. Ett system med trafikiformatio om luftkvalitetsförhållada i tuel kräver att det i varje fordo tas ett eget beslut för om väg gom tuel ska väljas. Det iebär i praktik att asvaret läggs över på chauför som ska veta om det i fordoet befier sig ågo som ligger i riskzo. Det ka iebära problem vid kollektiva trasporter som buss och vid samåkig då det ka vara svårt för chauför att ha kuskap om passageraras hälsotillståd. Alterativt måste det iformeras om vilka som ka åka med buss som har färdväg gom tuel, så att persoer i riskgrupp ka välja. Om Förbifart Stockholm ite skulle bli lämplig trasportväg för käsliga persoer, på grud av för
5 höga luftförorigshalter, strider detta mot det trasportpolitiska målet om att trasportsystemet ska medverka till att ge alla grudläggade tillgäglighet med god kvalitet. Det strider äv delvis mot det övergripade folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättigar för god hälsa för hela befolkig, vilket iebär att det är särskilt ageläget att hälsa förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Till viss del ka detta sägas uppvägas av att delar av befitlig E4 får midre trafik ä i ollalterativet, vilket iebär att käsliga persoer som väljer da väg får lägre expoerig för luftförorigar. D tekiska utvecklig medför successivt lägre förorigshalter i tuel och så småigom kommer äv käsliga persoer att kua aväda tuel uta risk för komplikatioer. Vägtrafikbuller För beskrivig av vägtrafikbuller aväds ljudivå i decibel med beteckig db(a). Det fis två mått för beräkig och mätig av buller: maximal respektive ekvivalt ljudivå. Maximal ljudivå D maximala ljudivå är d högsta förekommade ljudivå uder exempelvis fordospassage. Ekvivalt ljudivå Med ekvivalt ljudivå avses form av medelljudivå uder giv tidsperiod, valigtvis ett dyg. För bedömig av framtida bullerivåer i omgivig till Förbifart Stockholm aväds dast beräkigar av ekvivalta ljudivåer. Sambad vägtrafikbuller - bullerstörig Det sambad mella vägtrafikbuller och störigar som Trafikverket redovisar är att bullerstörigara fördubblas är bullret ökar med 4 db(a). Det betyder att för varje decibel starkare buller ökar störigara med 20 proct. Källa: Hadbok Miljökosekvsbeskrivig iom vägsektor, del (94) Förslag på åtgärder I det fortsatta projekterigsarbetet ska åtgärder för att få så bra tuelluft som möjligt utredas. Om ma ite gom vtilatio eller rig av luft lyckas å de halter som krävs för att udvika korttidsefekter ka ma ha ett system med iformatio om luftkvalitetsförhållada i tuel. På detta sätt ka käsliga persoer udvika att köra i tuel. Det bör säkerställas att iformatio förstås äv av persoer som ite ka svska. För att miska de egativa hälsokosekvsera ka ma vid höga luftförorigshalter tillfälligt stäga tuel. Da åtgärd medför dock höga luftförorigshalter lägs ytvägätet. Trafikstyrig m.m. för att miimera risk för köer är också ett viktigt istrumt. De bussar som trafikerar Förbifart Stockholm bör vara täta och försedda med filter. Buller Detta avsitt beskriver buller frå vägtrafik och dess hälsokosekvser. Nuläge Miljöhälsorapport 2009 frå Socialstyrels och Karoliska Istitutet redovisar att samhällsbuller är d miljöstörig som påverkar flest mäiskor i Sverige. Trafik är d domierade källa till buller varav vägtrafik berör flest mäiskor. I Stockholms lä besväras var femte perso av buller, främst frå vägtrafik. Det är fördubblig på tio år, visar miljöhälsorapport. Drygt 10 proct av läets befolkig uppgav år 2007 att de besvärades av vägtrafikbuller mist gåg i vecka, vilk är kraftig ökig frå tidigare år. I Stockholms lä har cirka 5 proct av befolkig sömsvårigheter till följd av trafikbuller. Gerellt sett är ivåara i Stockholms ierstad mest besvärade av buller (Regioal miljöhälsorapport 2009).
6 rev , Trd pekar mot att allt fler kommer att besväras av buller i framtid, trots att både Trafikverket och kommuera arbetar med bullerskyddsåtgärder. Orsak till att atalet bullerstörda kotiuerligt ökar är att trafikmägdera ökar, att fler flyttar till storstadsområd och att ya bostäder byggs i bullerutsatta områd. Områd som ite störs av buller frå ifrastruktur eller idustrier är idag bristvara i måga städer. Detta gäller äv i Stockholm. Edast små arealer gröområd är fria frå buller. Dessa bullerfria områd återfis i flera fall utefter Mälars sträder. Äv i bullerfria områd hör ma tidvis olika bullerkällor och ivåera varierar starkt med vidriktig och klimatförhållad. Vad som av måga upplevs som bullerfri miljö är där ma ite hör kotiuerliga ljud frå trafik eller idustriell verksamhet. Utefter Mälars sträder ka tystad brytas av perioder med itsiv motorbåtstrafik som t.ex. frå trafik i farledera förbi Kugshatt eller mella Lovö och Grimsta. Frihet frå oöskat buller i rekreatiosskog upplevs av måga som d mest värdefulla tystad. Stö rda % L Aeq 24 h, mest expoerad sida Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad bode uta tillgåg till tyst sida av bostad. Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad bode med tillgåg till tyst sida av bostad. db 66 (94) Ljudmätigar av bakgrudivåer har gomförts i Sätra, på Lovö, i Grimsta och i Hasta. Lovö och Sätras stradära områd och delar av Sätraskog har de lägsta bakgrudivåera. Uder de flesta mätdagar på Lovö och i Sätra var ljudivåera uder 45 db(a) vilket iebär att Naturvårdsverkets ljudkriterie på 40 db(a) för tätortsära rekreatiosområd med gröområd på gågeller cykelavståd frå större tätorter ås. Estaka dagar ås kriteriera för friluftsområd med höga atur- och kulturvärd på rimligt avståd frå större städer. I Grimsta var ljudivåera db(a) vissa dagar och därmed ås kriteriera för god ljudmiljö i park. I Hasta ås de ite. Av resultat framgår tydligt påverka frå E4 i Hasta, vid ordostliga vidar är ivå hela tid över 45 db(a) vilket beror på vägtrafiks brus. Hälsokosekvser av buller Figur 6.13 Tabell frå Socialstyrelss rapport Miljökosekvsbeskrivig och hälsa. Sambad mella störig och bullerivå frå vägtrafik. Samhällsbuller orsakar bullerstörigar med egativa efekter på hälsa och välbefiade. Buller ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symptom och påverkar därigom det allmäa välbefiadet (Miljökosekvsbeskrivig och hälsa). Kuskap om hälsoko-
7 sekvser vid olika expoerig av trafikbuller är dock bristfällig och mer forskig krävs, vilket gör det svårt att bedöma hälsokosekvser. Neda följer beskrivig av vad som är kät idag. E stor del av befolkig tillhör ågo av de grupper som är särskilt käsliga för bullerstörigar, bl.a persoer med försämrad hörsel, skolbar och ivadrare. Bar frå bullriga områd har ofta ökade halter av stresshormo och högre blodtryck ä bar frå tystare områd. Bullerstörig Störig ka defiieras som käsla av obehag direkt riktad mot ågot i omgivig som ma vet eller tror har egativ efekt på hälsa och välbefiade. Forskig har visat att mäiskor ite väjer sig vid buller s efter flera års expoerig (Ljudladskap för bättre hälsa). Störigsupplevelse är berode av vilk typ av buller det är, vilk styrka och vilk frekvs det har, hur det varierar över tid samt vilk tid på dyget det förekommer. De atioella riktvärda för buller är sammavägig av hälsomässiga och ekoomiska aspekter, vilket iebär att äv om riktvärdet klaras fis risk för bullerstörig och påföljade hälsokosekvser. Upplevels att vara störd av buller är subjektiv. Alla mäiskor upplever sig ite vara störda vid samma bullerivåer. I figur 6.13 redovisas ett sambad mella bullerivå och grad av störig. Begreppet störig omfattar, i detta fall, de bode som uppfattar sig gaska, mycket och oerhört mycket störda. Ju högre trafikbullerivåer, desto fler persoer upplever sig störda. Begreppet bullerstörda iebär således d adel bode som upplever sig störda, ite alla som utsätts för olika bullerivåer. Eligt tabell käer sig drygt 20 proct störda av trafikbuller vid ekvivalt ljudivå på 55 db(a) (om de ite har tillgåg till tyst sida av bostad). Vid 60 db(a) ökar adel störda till drygt 30 proct. 67 (94) Påverka på söm De valigaste efektera av vägtrafikbuller är att söm, vila och avkopplig störs (Miljökosekvsbeskrivig och hälsa). Påverka på söm har kostaterats vid ljudivåer över 40 db(a). Störd söm är av de allvarligaste efektera av buller eftersom ostörd söm är förutsättig för att mäiska ska kua fugera väl. De primära efektera på söm är blad aat svårigheter att soma, uppvakad och förädrigar av sömdjupet, höjt blodtryck och ökad hjärt- och pulsfrekvs. De sekudära efektera är ökad trötthet, edstämdhet, olustkäsla och miskad prestatiosförmåga. Detta ka medföra blad aat trötthet, edstämdhet och miskad prestatiosförmåga (Miljöhälsorapport 2009). Talmaskerig Talmaskerig, dvs. är bullerivå blir så hög att det blir svårt att uppfatta tal, sker vid ljudivåer över 60 db(a). E förhöjd bullerivå i klassrum ka blad aat leda till egativa efekter på prestatio och ilärig (Miljökosekvsbeskrivig och hälsa). Hjärt-kärlefekter Expoerig för starkt buller utlöser äv stressreaktioer som ökat blodtryck och ökad hjärtfrekvs. Nylig publicerad forskig frå Karoliska Istitutet visar att trafikbuller medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. E studie frå 2007 visade att adel med högt blodtryck ökade med 38 proct för varje 5 db(a) högre trafikbullerivå ma expoeras för uder låg tid. Eligt forskigsrapport frå 2009 ökar risk för hjärtifarkt med 40 proct om ma uder lägre tid expoeras för trafikbullerivåer på 50 db(a) eller mer. Sambad gällde oberode av adra käda riskfaktorer för hjärtifarkt, iklusive expoerig för luftförorigar. Det framhålls dock i rapport att fler studier krävs för att kua säkerställa sambad mella vägtrafikbuller och hjärtifarkt m att fyd stöds av adra uder-
8 E rev , No rro rts led Häggvik äg ev j l ä rrt No E18 E18 Lövs tav äg Kym lig Be errgslag gs svä väg Hju lsta väg Up ps ala vä ge e k elä amra Bergsdhea le U l v su d Hu vu ds ta le de Haga Norra tt Dro ho i g lm ä sv ge Drot tig holm sväg Västerbro Eke röv äge led ge si Es Södra Läk Södertäljeväg äg Nyäsv äge av ge vä gs sla rg Be d dale u s Frö FÖRBIFART STOCKHOLM Bullerivåer jämfört med NULÄGET Kugs Kurva Högre Lägre Samma E4,E20 Figur 6.14 Skillad i bullerivå, utbyggadsalterativet jämfört med uläget. 68 (94)
9 sökigar som visat på kopplig mella hjärt-kärlefekter och buller. Hörselskador Expoerig för bullerivåer upp till 70 db(a) ekvivaltivå förvätas ite orsaka hörselförsämrig hos det stora flertalet av befolkig, vilket iebär att hörselskador ite är ågo egtlig riskfaktor på grud av trafikbuller. Nollalterativet Med ett oförädrat vägät jämfört med idag, och om de höga trafikflöd som redovisas i arbetsplas grudscario stämmer, kommer d ökade trafikmägd år 2035 att ge ågra decibel högre bullerivåer på befitligt vägät. Måga bostäder ära vägara riskerar att få bullerivåer som ligger över 55 db(a) och äv upp mot db(a). De atioella riktvärda för ybyggatio, 55 db(a) ekvivalt ljudivå vid fasad utomhus och 30 db(a) ekvivalt ljudivå iomhus, ska äv ses som lågsiktiga mål för bostäder i befitlig miljö. Trafikverket arbetar successivt med riktade åtgärdsprogram där syftet är att åtgärda iomhusmiljö för bostäder med ekvivaltivå över 65 db(a). Därför bör fastigheter med trafikbullerivåer över 65 db(a) vid fasad ha åtgärdats både lägs statliga och kommuala vägar år De flesta trafikleder och större vägar i regio kommer att vara mer eller midre överbelastade. Lågsamt gåde trafik iebär att ma håller lägre hastighet vilket ger miskat buller. M överbelastade trafikleder ka äv iebära att perioder med mycket trafik får lägre varaktighet, vilket i si tur iebär att bullret varar lägre. Följade huvudvägar beräkas få högre bullerivåer i ollalterativet jämfört med uläget: E4/E20 mella Bredäg och avfart till Södra läk får cirka 30 proct mer trafik ä i uläget och bullerivå ökar med cirka 1 db(a). 69 (94) Essigeled. Trafikbullerivåera bedöms öka med cirka 1,5-2 db(a). Ekeröväg och Drottigholmsväg mella Lovö och Brommapla får cirka 1,5-2 db(a) högre buller ä i uläget. Drottigholmsväg mella Brommapla och ctrala Stockholm får ugefär samma bullerivåer som idag. Bergslagsväg i mot sta bedöms få 1,5-2 db(a) högre trafikbullerivåera i ollalterativet högre ä i uläget. Bergslagsväg orr om Bergslagspla får ästa dubbelt så mycket trafik som i uläget och bullerivåera blir cirka 3 db(a) högre. E18 får cirka 1,5 db(a) högre buller ä i uläget. E4 orr om Norrtull. Trafikmägd beräkas fördubblas vilket medför cirka 3 db(a) högre bullerivåer. Norrortsled, del ärmast E4, får 3 db(a) högre buller ä i uläget. Utbyggadsalterativet Regioalt perspektiv Förbifart Stockholm iebär att stor del av d regioala trafik i ord-sydlig riktig i Stockholm går i tuel. Ju mer trafik som ka föras över frå det övriga vägätet till Förbifart Stockholm desto mer miskar bullerstörigara lägs de vägar som får avlastig. Där Förbifart Stockholm går i tuel uppstår ig bullerstörig, m där väg går i ytläge blir det höga bullerivåer till följd av de höga trafikflöda. Bullerskyddsåtgärder plaeras för att miska bullerspridig till bostäder och rekreatiosområd. Förbifart Stockholm medför förädrig av trafikflöd och buller på ett stort atal vägar i Stockholmsområdet. Av de större vägara i regio är det måga som får ågot miskad trafik meda ett fåtal får ökad trafik. Trots att måga vägar får relativt stor förädrig av trafikflödet miskar eller ökar bullerivåera dast med 1-3 db(a).
För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;
MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft
Läs merDen tydligaste bilden av hur Förbifart Stockholm påverkar luftkvaliteten i regionen ger den hälsokonsekvensstudie
MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidsefekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft
Läs merFör att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;
MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidsefekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft
Läs merÄven vid Förbifart Stockholms tunnelmynningar riskerar normen att överskridas och därför inne- Nollalternativet. Utbyggnadsalternativet
MKB till detaljpla Förbifart Stockholm 2011-06-13 rev 2012-11-05, 2013-02-01 Nollalterativet De beräkig av PM10-halter för år 2015-2020 som gjordes för ollalterativet i vägutredige visar att miljökvalitetsormera
Läs merFÖRBIFART STOCKHOLM Bullernivåer jämfört med NULÄGET. MKB till detaljplan Förbifart Stockholm. 06 Övergripande miljökonsekvenser 108 (134) Häggvik
E4 rro rts e MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hggvik e g ev j l rrt Lövs tav g e Kym lig errlag s Hju lsta g e Up ps ala e k el amra rdhea U l v su d av Haga rra Hu vu ds ta de sla rg de da u s Frö
Läs merBorel-Cantellis sats och stora talens lag
Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi
Läs merPlan för hasselmus vid Paradis, Sparsör
2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att
Läs merFöreläsning 3. 732G04: Surveymetodik
Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall
Läs merHamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården
Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet
Läs merDetaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad
1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade
Läs mer1. Test av anpassning.
χ -metode. χ -metode ka avädas för prövig av hypoteser i flera olika slag av problem: om e stokastisk variabel följer e viss saolikhetsfördelig med käda eller okäda parametrar. om två stokastiska variabler
Läs merBeläggning Alla vägytor kommer att beläggas. Betongbeläggning planeras för huvudkörbanorna i tunnlarna.
Upprättad de 5 maj 211 Arbetspla, Beskrivig, Förbifart Stockholm Objektr 844859 4.16.1 Beläggig Alla vägytor kommer att beläggas. Betogbeläggig plaeras för huvudkörbaora i tulara. 4.16.2 Belysig Belysig
Läs merBefolkning per födelseland Reviderad metod vid framskrivningar. Version: 2
Befolkig per födelselad Reviderad metod vid framskrivigar Versio: 2 Tillväxtverket stärker Sverige geom att stärka företages kokurreskraft Vi skapar bättre förutsättigar för företagade och bidrar till
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1
Lösigar och kommetarer till uppgifter i. 407 d) 408 d) 40 a) 3 /5 5) 5 3 0 ) 0) 3 5 5 4 0 6 5 x 5 x) 5 x + 5 x 5 x 5 x 5 x + 5 x 40 Om det u är eklare så här a x a 3x + a x) a 4x + 43 a) 43 45 5 3 5 )
Läs merMARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014
MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,
Läs mersamt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större
Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015
Läs merInduktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1
duktio LCB 2000 Ersätter Grimaldi 4. Rekursio och iduktio; ekla fall E talföljd a a 0 a a 2 ka aturligtvis defiieras geom att ma ager e explicit formel för uträkig av dess elemet, som till exempel () a
Läs merSaltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm
Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar
Läs merBilaga 1 Schematisk skiss
Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1
Läs merStatistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?
Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel
Läs merENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist
Föreläsig VI Mikael P. Sudqvist Aritmetisk summa, exempel Exempel I ett sällskap på 100 persoer skakar alla persoer had med varadra (precis e gåg). Hur måga hadskakigar sker? Defiitio I e aritmetisk summa
Läs merÅngfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28
Ågfärja eller Oceapire? Stadsbyggadsförvalti Iledade lokaliserigsstudie av kogress/hotel ceter i cetrala Helsigborg 2008-04-28 Bakgrud Utredigar som ligr till uderlag för Stadsbyggadsförvaltis iledade
Läs merSammanfattning av Socialstyrelsens kundundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? -vårdboende i Helsingborg år 2017
Sammafattig av Socialstyrelses kududersökig Vad tycker de äldre om äldreomse? -vårdboede i år 17 17-11-15 Vård- och omssförvaltige s stad Christia Hammarlud Admiistrativ hadläggare Sammafattig Socialstyrelse
Läs merHASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering SEPTEMBER 2014
HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärderig SEPTEMBER 2014 OMFATTNING HASTIGHETSPRINCIPER SOM UTRETTS: 50/30 km/h huvud- resp. lokalgatuätet 40/30 km/h huvud- resp. lokalgatuätet 40 km/h i hela gatuätet
Läs merStadsbyggande och farligt gods
Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria
Läs merDatorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys
Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Hadbok i materialstyrig - Del F Progostiserig F 71 Absoluta mått på progosfel I lagerstyrigssammahag ka progostiserig allmät defiieras som e bedömig av framtida efterfråga frå kuder. Eftersom det är e
Läs merEnkät inför KlimatVardag
1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara
Läs merFöreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005
Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses
Läs merJag läser kursen på. Halvfart Helfart
KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:
Läs mer1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x
BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING a) Maclauris formel ( ) f () f () f () f ( ) f () + f () + + + +!!! ( ) f ( c) där R och c är tal som ligger mella och ( + )! Amärkig Eftersom
Läs merFramtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?
Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god
Läs merGenomsnittligt sökdjup i binära sökträd
Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De
Läs merTMS136: Dataanalys och statistik Tentamen 2013-10-26 med lösningar
TMS36: Dataaalys och statistik Tetame 03-0-6 med lösigar Examiator och jour: Mattias Sude, tel. 0730 79 9 79 Hjälpmedel: Chalmersgodkäd räkare och formelsamlig formelsamlig delas ut med teta). Betygsgräser:
Läs merVad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?
Problemlösig. G. Polya ger i si utmärkta lilla bok How to solve it (Priceto Uiversity press, 946) ett schema att följa vid problemlösig. I de flod av böcker om problemlösig som har följt på Polyas bok
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
"Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma
Läs merb) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)
Avd Matematisk statistik TENTAMEN I SF922, SF923 och SF924 SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, TISDAGEN DEN 29:E MAJ 208 KL 0800 300 Examiator för SF922/SF923: Tatjaa Pavleko, 08-790 84 66 Examiator för SF924:
Läs merParkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum
Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli
Läs merHögskoleutbildad 0,90*0,70=0,63 0,80*0,30=0,24 0,87 Ej högskoleutbildad 0,07 0,06 0,13 0,70 0,30 1,00
Lösigsförslag UPPGIFT 1 Kvia Ma Högskoleutbildad 0,90*0,70=0,63 0,80*0,30=0,24 0,87 Ej högskoleutbildad 0,07 0,06 0,13 0,70 0,30 1,00 Pr(ej högskoleutbildad kvi=0,07=7% Pr(högskoleutbildad)=0,87 c) Pr(Kvi*Pr(Högskoleutbildad)=0,70*0,87=0,609
Läs merFörena Förbättra Förändra
Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som
Läs merKonsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor
Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.
Läs mer1. Hur gammalt är ditt barn?
Förskoleekät 2017 Filtrerigsvillkor: Villkor: 1: Svarsalterativ Käppla (Fråga: Vilke förskola går ditt bar i?) 1. Hur gammalt är ditt bar? Atal svarade: 27 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 22% 24%
Läs merFörsöket med trängselskatt
STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då
Läs merx 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x
Uppgift 1 a) Vi iför slackvariabler x 4, x 5 och x 6 och löser problemet med hjälp av simplexalgoritme. Z -2-1 1 0 0 0 0 x 4 1 1-1 1 0 0 20 x 5 2 1 1 0 1 0 30 x 6 1-1 2 0 0 1 10 x 1 blir igåede basvariabel
Läs mer1. Hur gammalt är ditt barn?
Förskoleekät 2017 Filtrerigsvillkor: Villkor: 1: Svarsalterativ Skogshydda (Fråga: Vilke förskola går ditt bar i?) 1. Hur gammalt är ditt bar? Atal svarade: 21 0% 10% 1 20% 2 30% 3 40% 4 50% 5 1-2 19%
Läs mer2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.
Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele
Läs merTentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26
Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också
Läs merKundundersökning Kommuninfo/ Kuntainfo: Enkät om kommunens informationsverksamhet
Kududersökig 2017 Kommuifo/ Kutaifo: Ekät om kommues iformatiosverksamhet 1. Udersökiges bakgrud och syfte Eligt Larsmos budget för år 2017 skall kommue årlige rikta e ekät till kuder eller kommuivåare
Läs merOrmbacka etapp B, Järfälla
Uppdrag: Rapport A Datum Tidigare versio 019-01-9 018-10-1 Upprättad av: Telefo: Beställare: 070-780 9 Järfälla kommu E-post: Gom: magus@akustikkosult.se Teresa Westma Ormbacka etapp B, Järfälla Bullerutredig
Läs merHambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)
1 Föreläsig 6, Ht 2 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)
Fiasiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsig 4 (del ) Pukt- och itervallskattig (LLL Kap 10) Departmet of Statistics (Gebreegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Fiacial Statistics (Basic-level
Läs merPlanområdets förutsättningar
Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga
Läs mer1. Ange myndighet och kontaktperson
Uppföljig av förekligsarbete för år 2017 Filtrerigsvillkor: Villkor: 1: : 1 respodeter valda Respodet ade på: kersti.backma-haerz@aturvardsverket.se 12.01.2018, 13:27-26.02.2018, 09:55 1. Age mydighet
Läs merBoendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx
Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala
Läs merGeometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som
Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor
Läs merFörslag FÖRSLAG. Riktlinjer
Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med
Läs merMätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor
Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också
Läs merUppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis
Gruder i matematik och logik (017) Uppgifter 3: Talföljder och iduktiosbevis Ur Matematik Origo 5 Talföljder och summor 3.01 101. E talföljd defiieras geom formel a 8 + 6. a) Är det e rekursiv eller e
Läs mer4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER
Eligt Naturvårdsverkets uppskattig utsätts ugefär 30 % av befolkige i Sveriges större städer för bullerivåer som överskrider riktvärdet utomhus vid bostäder, 55 db(a). I Stockholm är de adele betydligt
Läs merc n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.
P Potesserier Med e potesserie mear vi e serie av type c x, där c, c, c,... är giva (reella eller komplexa) kostater, s.k. koefficieter, och där x är e (reell eller komplex) variabel. För varje eskilt
Läs mer2 OKTOBER Konsekvens. Beskriv orsaken till att risken inträffar. Risk. Sannolikhet. Tydlig styrning saknas. Låg prio hos läkare och handläggare
1 iveterig/bedömig av området " Lagar, riktlijer, rapporterig och verkställighet beslut" utd i Regiodirektöres mig 1 Ersättig EUvård 2 Faktureri g adra ladstig X 3 Faktureri g utlädska patieter Förvätad/ös
Läs merAnmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].
MÄNGDER Stadardtalmägder: N={0,, 2, 3, } mägde av alla aturliga tal (I ågra böcker N={,2,3, }) Z={ 3, 2,,0,, 2, 3, 4, } mägde av alla hela tal m Q={, där m, är hela tal och 0 } mägde av alla ratioella
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
Göteborgs uiversitet Psykologiska istitutioe Tetame Psykologi kurskod PC106, Kurs 6: Idivide i ett socialt sammahag (15 hp) och PC 145. Tid för tetame: 6/5-01. Hel och halvfart VT 1. Provmomet: Socialpsykologi
Läs mer_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=
Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47
Läs mertullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet
tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del
Läs merBilaga 1 Formelsamling
1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste
Läs merSmärtlindring vid medicinsk abort
Smärtlidrig vid medicisk abort EN JÄMFÖRANDE STUDIE VETENSKAPLIGT ARBETE UNDER ST ELIN SJÖLANDER HANDLEDARE MARIE BOLIN Itroduktio Smärta vid medicisk abort valig, smärtlidrig vid medicisk abort dåligt
Läs merLektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt
Lektio 3 Kära Bidigseergi och assdefekt Några begre och beteckigar Nuklid Nukleo Isotoer Isobarer Masstal A Atouer Z E ato ed ett bestät atal rotoer och eutroer. Beteckas ofta A ed skrivsättet Z Xx där
Läs merFrån Regionkansliet :40
Pressmeddelade Frå Regiokasliet 2009 09 22 14:40 Beslut i regiostyrelse de 22 september Fullmäktigeärede Ägaravtal för Västtrafik förlägs ett år Västtrafiks aktieägaravtal mella Västra Götaladsregioe och
Läs merStat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT
Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.1-10.3) Ordlista till NCT Hypothesis testig Null hypothesis Alterative hypothesis Simple / composite Oe-sided /two-sided Reject Test statistic Type
Läs merSå här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen
Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett
Läs merGIS på länsstyrelserna. 7 dec 2016
GIS på lässtyrelsera 7 dec 2016 Idag Lässtyrelses roll GIS på lässtyrelse Tillhadahållade av geodata Plaerigskataloge Lässtyrelses roll och uppdrag Lässtyrelse Stockholm Vårt uppdrag och våra ambitioer
Läs mera) Beräkna E (W ). (2 p)
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF19 och SF191 SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, TISDAGEN DEN 13:E MARS 18 KL 8. 13.. Examiator: Björ-Olof Skytt, 8 79 86 49. Tillåta hjälpmedel: Formel- och tabellsamlig
Läs merNy lagstiftning från 1 januari 2011
Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q
Läs merSannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad
Saolikhetslära c 201 Eric Järpe Högskola i Halmstad Saolikhetslära hadlar om att mäta hur saolikt (dvs hur ofta ) ma ka förväta sig att ågot iträffar. Därför sorterar saolikhetslära uder de matematiska
Läs mer101. och sista termen 1
Lektio, Evariabelaalys de ovember 999 5.. Uttryck summa j uta summasymbole. j + Termera är idexerade frå j = till j = och varje term är blir j j+. Summa Skriver vi upp summa uta summasymbole blir de +
Läs mer2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.
Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig
Läs merJag läser kursen på. Halvfart Helfart
KOD: Tetame Psykologi Kurskod: PC106, Kurs 6: Idivide i ett socialt sammahag (15 hp) och PC145 Datum: 5/5-013 Hel- och halvfart VT 13 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig
Läs merRäkning med potensserier
Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som
Läs merθx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF903 SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK FÖR 3-ÅRIG Media TIMEH TORSDAGEN DEN TREDJE JUNI 200 KL 4.00 9.00. Examiator: Guar Eglud, tel. 790 74 06 Tillåta hjälpmedel: Läroboke.
Läs merEgna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)
- 1 - Vad är si? si är amet på e av måga ibyggda fuktioer i Ada (och de återfis i paketet Ada.Numerics.Elemetary_Fuctios) si är deklarerad att ta emot e parameter (eller ett argumet) av typ Float (mätt
Läs merTAMS15: SS1 Markovprocesser
TAMS15: SS1 Markovprocesser Joha Thim (joha.thim@liu.se) 21 ovember 218 Vad häder om vi i e Markovkedja har kotiuerlig tid istället för diskreta steg? Detta är ett specialfall av e kategori stokastiska
Läs merFrasstrukturgrammatik
USALA UNIVERSITET December 2015 Ist. för ligvistik och filologi Grammatik för språktekologer Mats Dahllöf http://stp.ligfil.uu.se/ matsd/uv/uv15/gfst Frasstrukturgrammatik Det här är täkt som ytterst elemtär
Läs mer. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.
Stokastiska rocesser Defiitio E stokastisk rocess är e mägd familj av stokastiska variabler Xt arameter t är oftast me ite alltid e tidsvariabel rocesse kallas diskret om Xt är e diskret s v för varje
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grudläggade matematisk statistik Puktskattig Uwe Mezel, 2018 uwe.mezel@slu.se; uwe.mezel@matstat.de www.matstat.de Saolikhetsteori: Saolikhetsteori och statistikteori vad vi gjorde t.o.m. u vi hade e give
Läs merLinjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes
Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom
Läs merMinsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera
Matematisk statistik slumpes matematik Saolikhetsteori hur beskriver ma slumpe? Statistikteori vilka slutsatser ka ma dra av ett datamaterial? Statistikteori översikt Puktskattig Hur gör ma e bra gissig
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SAMRÅDSHANDLING
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SAMRÅDSHANDLING Marti Larsso, NAI Svefa jui 2014 Dr: 2013KSM0921 FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR Raksta, etapp 8 För del av fastighet Raksta 1:4 m.fl. Iom Tyresö kommu, Stockholms
Läs merTentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00
0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:
Läs merRESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex
Avsitt 4 RESTARITMETIKER När ma adderar eller multiplicerar två tal som t ex 128 + 39..7 128 43..4 så bestämmer ma först de sista siffra. De operatioer som leder till resultatet kallas additio och multiplikatio
Läs merÖrserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed
Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område
Läs merSANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.
rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE BEGRE OH BETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast med Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrummet.
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)
Fiasiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsig 4 (del 1) Sampligfördeligar (LLL Kap 8) Departmet of Statistics (Gebreegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Fiacial Statistics (Basic-level course,
Läs merEfter tentamen För kurser med fler än 60 examinerande meddelas resultatet SENAST 20 arbetsdagar efter examinationen annars 15 arbetsdagar.
Luleå tekiska uiversitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursam: Modeller för iter styrig Tetamesdatum: 2015-03-16 Skrivtid: 4 timmar Tillåta hjälpmedel: Räkare. Rätetabeller bifogas lägst bak i dea teta. Jourhavade
Läs mer1. Hur gammalt är ditt barn?
Förskoleekät 2017 Filtrerigsvillkor: Villkor: 1: Svarsalterativ Björkduge (Fråga: Vilke förskola går ditt bar i?) 1. Hur gammalt är ditt bar? 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 1-2 22% 3-4 50% 5-6
Läs merStort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.
Komressorer F1 F Skillad mot fläktar: Betydade desitetsförädrig, ryk mäts ormalt som absolut totaltryk. vå huvudgruer av komressorer: Förträgigskomressorer urbokomressorer Egeskaer Lågt massflöde Höga
Läs merArmin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR
Stokastiska rocesser Defiitio E stokastisk rocess är e mägd (familj) av stokastiska variabler X(t) arameter t är oftast (me ite alltid) e tidsvariabel rocesse kallas diskret om X(t) är e diskret s v för
Läs merMS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I
MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober
Läs mer