Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktisk etik 4! livsval och livsslut"

Transkript

1 Praktisk etik 4! livsval och livsslut

2 Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen omintetgörs och kan därmed inte tillfredsställas. Är detta tillämpligt på djur?

3 Finns det djur som är rationella och självmedvetna? Om det gör det, så gäller samma intresseutilitaristiska skäl mot att döda dem som mot att döda mänskliga personer. Sådana djur bör, enligt Singer, omfattas av det totala skydd mot att dödas som vi nu låter omfatta alla människor

4 Exempel på självmedvetna djur De stora aporna schimpanser, orangutanger, gorillor Språk med referenser till framtiden En medvetenhet om sig själv och andra som existerande över tid Planering för framtiden Bedrägligt beteende

5 Personlika djur Delfiner, valar djur med stora hjärnor Drag av personskap hos husdjur som hundar och katter Gradvis övergång till personskap svåra avgöranden Singer förordar en försiktighetsprincip

6 följderföljderföljderföljderföljderföljderfölderföljderföljderföljderföljderföljderföljderföljderföljder En konsekvens av Singers ställningstaganden vad gäller det felaktiga i att döda personer kontra att döda blott medvetna varelser: Det är normalt sett värre att döda en schimpans som är en person än att döda en allvarligt mentalt funktionshindrad människa som är en icke-person om vi betraktar dessa varelser isolerat

7 skäligt De direkta skälen mot att döda en person, med utgångspunkt i o intresse/preferensutilitarism o respekt för autonomin o rätten till liv Det är däremot inte den klassiska utilitarismens indirekta skäl, som hänvisar till oron över att kunna bli dödad. Djur kan inte få kunskap om dödande som äger rum långt borta från dem. är tillämpliga även på djurpersoner

8 Att döda blott medvetna varelser! Värdet hos medvetet liv Det vi sätter värde på i livet hos en varelse med förmåga att uppleva välbehag och smärta är de upplevelser av välbehag varelsen kan ha Döden innebär slutet för alla upplevelser av välbehag. Det faktum att en varelse sannolikt kommer att uppleva välbehag i framtiden är skälet till att det vore fel att döda varelsen ifråga Dvs det vore fel om det välbehag varelsen sannolikt kommer att uppleva uppväger den smärta varelsen kommer att genomlida.

9 När en medveten varelse dödas innebär det inte att den får det sämre utan bara att den upphör att existera! Intresset av att leva ett behagligt liv snarare än ett obehagligt liv Detta intresse implicerar inte en preferens för ett behagligt liv snarare än inget liv alls Inga framtidsorienterade preferenser för fortsatt liv som hos personer När den väl har upphört att existera saknar den inte det välbehag den annars skulle ha upplevt

10 Två utilitaristiska" perspektiv 1 Det totala synsättet! 2 Det existensfokuserande synsättet! Öka det totala måttet av välbehag (och minska det totala måttet av smärta) oavsett på vilket sätt detta sker genom att antalet individer med behagliga liv ökas eller genom att välbehaget hos redan existerande individer ökas. Öka det totala måttet av välbehag i världen (och minska det totala måttet av smärta) endast genom att öka välbehaget (och minska smärtan) hos de individer som redan existerar (eller existerar oberoende av beslutet).

11 Fel och fel Enligt det totala synsättet är det fel att döda en medveten varelse som lever ett behagligt liv om man inte ersätter denna varelse med en ny som lever ett minst lika behagligt liv, eller i motsvarande grad ökar välbehaget hos de individer som finns kvar. Enligt det existensfokuserande synsättet är det fel att att döda en sådan varelse om man inte i motsvarande grad ökar välbehaget hos de individer som finns kvar.

12 Medvetna varelser är till skillnad från personer i princip utbytbara enligt det totala synsättet om vi betraktar dem isolerat utan att ta hänsyn till deras relationer till andra. De kan ses som ett slags behållare av välbehag och smärta. Ingenting ont har skett om en behållare av välbehag ersätts med en ny som innehåller minst lika mycket välbehag.

13 ELLER? Singer finner det svårt att välja mellan det totala och det existensfokuserande synsättet. Han anser att spänningen dem emellan är den främsta, ännu icke fullständigt utredda problematiken inom utilitarismen. En anledning till att han ser svårigheter är att de två utilitaristiska versionerna har både attraktiva och oattraktiva implikationer och stöder och strider mot våra intuitioner på olika sätt.

14 Ett exempel Enligt det existensfokuserande synsättet gör vi ingenting fel om vi med full vetskap sätter alldeles eländig varelse (med svårt lidande) till världen, trots att vi hade kunnat förhindra det. T.ex. En kvinna får beskedet att om hon blir gravid inom det närmaste halvåret kommer hon att få ett barn med en allvarlig defekt. Hon väljer att ändå bli gravid, trots att hon hade kunnat få ett barn utan denna defekt om hon hade väntat i ett halvår.

15 Det totala synsättet Det kan förefalla ointuitivt att valet mellan att öka välbehaget hos de individer som existerar och att skapa en ny individ som får ett liv som är välbehagligt i motsvarande grad är fullständigt egalt att det inte spelar någon roll vilken strategi man väljer. Också ointuitivt att vi skulle ha en plikt att föröka oss i den mån detta innebär att den totala välfärdsnivån höjs.

16 Singers synsätt Några argument mot abort

17 När uppkommer en varelse som har moralisk ställning? Vid befruktningsögonblicket? Vid kvickningen de första livstecknen? När fostret är livsdugligt utanför livmodern? Efter födseln?

18 Singers syn på mänskliga foster Fostret har moralisk ställning när det är intressebärare - när det utvecklat medvetande, förmågan till lust- och smärtförnimmelser. I vecka 18 finns allting fysiskt på plats som krävs för denna förmåga, men det finns belägg för att foster befinner sig i ett slags tillstånd av dvala fram till ca vecka 30. Utifrån en försiktighetsprincip tillerkänna foster moralisk ställning fr o m vecka 18

19 Rätt och fel för fostret En abort före vecka 18 kan inte vara moraliskt fel ur fostrets perspektiv, eftersom det inte har några intressen. Dödandet av fostret innebär inte att välbehaget i världen minskar. Detta betyder inte att man generellt får göra vadsomhelst mot fostret före vecka 18. Om kvinnan tänker föda barnet, så bör hon inte göra sådant som får till konsekvens att det kommande barnet får sämre livskvalitet än vad det annars skulle ha fått.

20 Sena aborter Även när fostret har moralisk ställning är abort intresseutilitaristiskt rättfärdigat om den gravida kvinnan har en stark önskan att inte få barn Ett fosters intressen väger normalt lätt i jämförelse med en vuxen kvinnas, en persons, intressen Fostret efter v 18 Känna välbehag, undvika smärta Rudimentära intressen Den gravida kvinnan Starka livsövergripande intressen Välfärd i vidare mening Att bestämma sin livsinriktning Viktigt vid sen abort att fostret dödas på ett så smärtfritt sätt som möjligt

21 Abort för livets skull?! Singer stöder medicinsk forskning på och användning av fostervävnad i syfte att rädda liv, förutsatt att det sker under frivilliga former. Det finns inga principiella etiska skäl mot att t.ex. starta en graviditet i syfte att göra abort för att få fostervävnad som kan rädda eller förbättra någon annans liv.! Men han är emot en kommersialisering av fostervävnad.! Av flera skäl kan det vara bättre att det finns vissa ting som inte kan köpas för pengar när vi väljer mellan en socialpolitik som grundar sig på altruism och en som är baserad på marknadskrafter väljer vi mellan två olika sorters samhällen.

22 Det är fel att döda en oskyldig människa. Ett mänskligt foster är en oskyldig människa. Alltså är det fel att döda ett mänskligt foster. Argumentet grundlägger ofta ett absolut abortmotstånd, eller åtminstone en mycket restriktiv abortsyn, som endast tillåter aborter som görs i syfte att rädda moderns liv.!

23 Om människa betyder medlem av arten Homo sapiens, så är den första premissen moraliskt godtycklig. Mänskligt liv har ingen speciell status. Arttillhörighet är inte i sig en moraliskt relevant egenskap. Om människa betyder person, så är den andra premissen uppenbart falsk ett foster är ingen person.

24 Potentialitetsargumentet Det är fel att döda en potentiell person. Ett mänskligt foster är en potentiell person. Alltså är det fel att döda ett mänskligt foster.

25

26 Ett mänskligt foster är en potentiell person Det är fel att beröva världen någonting som är intrinsikalt värdefullt, t.ex. en person Aborter En abort innebär att man berövar världen någonting som är intrinsikalt värdefullt är fel

27 Singers kommentar! Svårigheter med att förbinda egenvärde vid rationalitet och självmedvetande Argumentet 1) träffar inte alla aborter, och 2) träffar mer än bara aborter det är både för snävt och för brett som ett fördömande av abort

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012 SINGER Kap 3-5 JÄMLIKHET FÖR DJUR? Repetition: jämlikhet vilar på principen om lika hänsyn till lika intressen Om denna princip är giltig gäller den för alla varelser med intressen Icke-mänskliga djur

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Den konservativa uppfattningen

Den konservativa uppfattningen ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Rum 212 Kungshuset, Lundagård, 222 22 Lund SWEDEN e-mail: eric.brandstedt@fil.lu.se tel. 073-6310792 Praktisk filosofi VT14 FPRA11:3 (Praktisk

Läs mer

SINGER KAP 6 & 7 Wednesday, 7 November 2012

SINGER KAP 6 & 7 Wednesday, 7 November 2012 SINGER KAP 6 & 7 ATT DÖDA: EMBRYOT OCH FOSTRET Bakgrund till abortfrågan In vitro fertilisering (IVF) Stamcellsforskning/embryonal forskning Lag och moral Gränsdragningsproblematik DET KONSERVATIVA ARGUMENTET

Läs mer

En sista titt på ett argument kring aborter

En sista titt på ett argument kring aborter Praktisk etik 5! En sista titt på ett argument kring aborter Ett försvar för abort (1971) Judith Jarvis Thomson Försvarar kvinnors rätt till abort utifrån deras rätt till självbestämmande rätten att bestämma

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 13 I INLEDNING 16 1. Bakgrund 16 1.1 Abortetik förr och nu 16 1.2 Aborternas omfattning 17 2. Problemformulering och syfte 18 2.1 Vad är abort? 18 2.2 Problemet 21 3. Fem positioner

Läs mer

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik Medicinsk etik Medicinsk etik Omfattar frågor om: abort dödshjälp stamcellsforskning kloning provrörsbefruktning patientsekretess surrogatmödrar vård i livets slutskede ABORT de filosofiska argumenten

Läs mer

I försvar av de opersonliga

I försvar av de opersonliga Göteborgs universitet VT 2010 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Handledare: Joakim Sandberg Kandidatuppsats i praktisk filosofi 15 hp Dorna Behdadi I försvar av de opersonliga

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

En granskning av en försiktighetsprincip

En granskning av en försiktighetsprincip Göteborgs universitet Filosofiska institutionen Praktisk filosofi C 41-60 p. Uppsats 10 p. Ht 2006 En granskning av en försiktighetsprincip Per Hellman 620103-**** Handledare: Jonas Gren 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Abort utanför kroppen

Abort utanför kroppen 1 Emil Lindqvist FPRB01 HT13 Handledare: Jonas Josefsson Abort utanför kroppen Inledning När det gäller frågan om abort är kvinnans rätt till sin kropp ett väldigt viktigt argument. Många ser det som att

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

du har rationella skäl att tro.

du har rationella skäl att tro. Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN! Centrala intressen! att undvika smärta, utveckla sina förmågor, tillfredsställa sina grundläggande behov av mat och skydd, att njuta av vänskapliga och kärleksfulla relationer med andra och att vara fri

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Kapitel VI UTILITARISM OCH ABORT

Kapitel VI UTILITARISM OCH ABORT Kapitel VI UTILITARISM OCH ABORT 1. ABORTDEBATTEN - EN DIAGNOS Om de argument jag presenterade i kapitel II håller måttet förefaller det utsiktslöst att ge något stöd för den konservativa positionen. Den

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

5. Egoism. andras skull.

5. Egoism. andras skull. 5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Kapitel IV DEN LIBERALA POSITIONEN

Kapitel IV DEN LIBERALA POSITIONEN Kapitel IV DEN LIBERALA POSITIONEN 1. VAD ÄR EN LIBERAL POSITION? I inledningskapitlet nämnde jag att den liberala positionen uttryckts på lite olika vis av dem som argumenterat för den. Början av detta

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller):

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller): Den teleologiska värdemodellen kan försvaras på följande sätt: allt av värde underordnas ett överordnat värde välfärd och det var och en har skäl att göra är att maximera sin egen välfärd, eller välfärd

Läs mer

Svenska Djurskyddsföreningen. Lillemor Wodmar. Lillemor Wodmar Svenska Djurskyddsföreningen

Svenska Djurskyddsföreningen. Lillemor Wodmar. Lillemor Wodmar Svenska Djurskyddsföreningen 1 BILDADES ÅR 1875 Att verka för god behandling av såväl tama som vilda djur Att främja vetenskaplig forskning inom föreningens verksamhetsområde Att arbeta för förbättrad lagstiftning för djur Att genom

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Moraliskt praktiskt förnuft

Moraliskt praktiskt förnuft Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Kapitel 4 Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Han svarar: de är alla varelser som är förmögna att inta omdömeskänsliga

Läs mer

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

SINGER KAP 10 Tuesday, 13 November 2012

SINGER KAP 10 Tuesday, 13 November 2012 SINGER KAP 10 MILJÖETIK Miljöetik-debatten Exempel Klimatförändringarna Diskussion DEBATTEN En debatt om värde/moralisk ställning: Antropocentrism: endast människor har moralisk ställning Sentientism:

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR:

OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR: OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR: niklas.juth@ki.se - Vad är ett etiskt problem? Vad är etik? Rätt-fel, bra-dåligt, gott-ont,

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis

Läs mer

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804! Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Vad säger Smer om assisterad befruktning?

Vad säger Smer om assisterad befruktning? Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende

Läs mer

Abort en försvarbar gärning!

Abort en försvarbar gärning! Umeå Universitet Inst. för idé- och Samhällsstudier Abort en försvarbar gärning! Datum: 2011-06-05 Kurs: Filosofi B, Filosofiskt skrivande. Författare: Mattias Karlsson Kursansvarig: Lars Lindblom Inledning

Läs mer

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori. Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom

Läs mer

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Vad gäller första punkten ovan är lagen redan verkställd och då vi saknar juridisk sakkunskap har vi inte tagit ställning till punkt 4.

Vad gäller första punkten ovan är lagen redan verkställd och då vi saknar juridisk sakkunskap har vi inte tagit ställning till punkt 4. Till SFOGs styrelse SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap. Några synpunkter från Etik- ARG. Etik- ARG har inte officiellt bjudits in att yttra sig angående utredningen men då den tar upp flera etiska

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 6 Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion. Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion. Världens fasor För Demea innebär

Läs mer

Rika och fattiga. Plikten att hjälpa

Rika och fattiga. Plikten att hjälpa Rika och fattiga Plikten att hjälpa Absolut fattigdom Absolut överflöd Definition/The Worldwatch Institute: avsaknaden av en tillräcklig inkomst i kontanter eller motsvarande för att sörja för de mest

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Publicerad: 2009-02-23, Uppdaterad: 2009-02-25 Även om fall som det nu uppdagade i Eskilstuna, där kvinnor väljer att abortera flickfoster, väcker

Läs mer

Det kategoriska imperativet

Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän

Läs mer

Rationalitet. En jämförande studie och analys av olika definitioner och användande av begreppet. rationalitet i förhållande till moral standing

Rationalitet. En jämförande studie och analys av olika definitioner och användande av begreppet. rationalitet i förhållande till moral standing Rationalitet En jämförande studie och analys av olika definitioner och användande av begreppet rationalitet i förhållande till moral standing Gustav Sandgren Handledare: Henrik Lerner Innehållsförteckning

Läs mer

med anledning av prop. 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap

med anledning av prop. 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap Kommittémotion. Motion till riksdagen 2017/18:4102 av Emma Henriksson m.fl. () med anledning av prop. 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.) Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon

Läs mer

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd

Läs mer

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande: Kontraktualismen säger följande: En handling är fel om och endast om den skulle förbjudas av varje princip för allmän handlingsreglering som ingen person rimligen kan förkasta, givet att personen ifråga

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik Kollegium SSKKII (Kognitionsvetenskap) Innehåll Vad är mänskligt språk och hur utvecklas det? Förutsättningar

Läs mer

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå

Läs mer

7. Moralisk relativism

7. Moralisk relativism Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012 SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot

Läs mer

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se

Etiska aspekter på fiskars eventuella. petra.andersson@chalmers.se Etiska aspekter på fiskars eventuella smärtupplevelser petra.andersson@chalmers.se Lite varningar Det här är inte naturvetenskap. En beskrivning av fiskars nervsystem etc ger inte svar på frågan om fiskar

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran

Läs mer

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar 2 seminarier seminarieförberedelser Föreläsningar och seminarier är obligatoriska

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Etik och argumentation ett arbetsmaterial

Etik och argumentation ett arbetsmaterial Etik och argumentation ett arbetsmaterial På de följande sidorna finns material som anknyter till det förslag till arbetsgång för studiet av argumentation och etik som ges i Filosofisk tanke 2012, modulen

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Missförstånd KAPITEL 1

Missförstånd KAPITEL 1 KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

"Människan, djuret och den metafysiska skillnaden

Människan, djuret och den metafysiska skillnaden Södertörns högskola Institutionen för kultur och kommunikation Kandidatuppsats 15 hp Filosofi C Vårterminen 2012 "Människan, djuret och den metafysiska skillnaden - En kritisk jämförelse mellan Peter Singer

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15 Bokförlaget thales recension kajsa ekis ekman: Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan. Stockholm: Leopard förlag.

Läs mer

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)

Läs mer