ETIKFÖRELÄSNING I TDDD82 NORMATIV ETIK, TEKNIKVÄRDERING OCH INTEGRITET DEN 23 JANUARI 2019

Transkript

1 ETIKFÖRELÄSNING I TDDD82 NORMATIV ETIK, TEKNIKVÄRDERING OCH INTEGRITET DEN 23 JANUARI 2019 Erik Gustavsson, PhD, Centre for applied ethics, Department of culture and communication, Linköping University, Sweden

2 KURSMÅL FÖR ETIKMOMENTET Etik: beskriva några grundläggande normativa etiska teorier, principer och begrepp. kunna tillämpa grundläggande normativa etiska teorier, principer och begrepp på samhällsrelaterade informationsteknologiska fall på ett tillfredsställande sätt. kunna utifrån ett etiskt perspektiv reflektera över samhällsrelaterade frågor som rör användningen av informationsteknologi, särskilt med avseende på frågor som rör prioritering, säkerhet och risk.

3 ETIK RELATERAT TILL ANDRA KURSMÅL Mobila System: utforma tekniska lösningar för mobila nät för att uppfylla kraven i ett givet scenario förklara och kritiskt jämföra nätarkitekturer, protokoll och tjänster för mobila nät För vart och ett av dessa mål är det viktigt att fundera över etiska aspekter. -Ett krav är att lösningarna ska vara etiskt försvarbara och att potentiella negativa konsekvenser analyserats i ett tidigt skede. -En viktig aspekt vid kritisk jämförelse är systemets påverkan på den personliga integriteten.

4 ETIK RELATERAT TILL ANDRA KURSMÅL Informationssäkerhet: analysera en situation eller tillämpning ur ett informationssäkerhetsperspektiv samt utforma och utvärdera passande åtgärder som tar hänsyn till risker och hot. förstå hur säker identifiering och autentisering kan implementeras i en distribuerad arkitektur. För vart och ett av dessa mål är det viktigt att fundera över etiska aspekter. -I vilken utsträckning påverkas den personliga integriteten. - Hur ska säkerhet vägas mot integritet? -Finns det sätt att undvika eller i alla fall minimera integritetsintrång? (insamling, överföring, lagring av information) Även om ni beskriver lösningar under olika rubriker i er slutliga rapport, är det viktigt att etisk reflektion integreras i utvecklingen av systemet snarare än att det blir ett utanpåverk.

5 UTGÅNGSPUNKT: PROJEKTTERMIN Sätt er in i den kontext där tekniken ska användas: vem är användaren och vilka påverkas av er produkt? Vilka användarkrav finns? Vilka skyddskrav finns/vilka lagrum är relevanta? Finns det etiska aspekter som inte skyddas? Om så, vad kan göras för att säkerställa dessa? - Detta ser olika ut om ni är vård, polis eller militär.

6 KURSLITTERATUR Sven Ove Hanssons kompendium Teknik och Etik nedladdningsbart Artiklar av dataetikerna Helen Nissebaum och Philip Brey (se kurssida)

7 VAD ÄR ETIK? Det systematiska tänkandet kring värdefrågor Normativ etik hur vi bör handla Deskriptiv etik hur vi faktiskt handlar

8 VAD ÄR ETIK? Det systematiska tänkandet kring värdefrågor Normativ etik hur vi bör handla Deskriptiv etik hur vi faktiskt handlar - Etik vs juridik - Etik vs etikett - Etik vs kulturella normer

9 NORMATIV ETIK TRE TEORIER Konsekvensetik rätt eller fel beror enbart på konsekvenser Pliktetik vissa handlingar är i sig påbjudna, tillåtna eller förbjudna oavsett konsekvenser Dygdetik vilka karaktärsdrag har en bra person?

10 HANDLINGSUTILITARISM Konsekvensetisk teori en handlings moraliska riktighet beror endast på dess konsekvenser Welfarism konsekvenserna (eller utfallet) värderas endast i termer av mänsklig välfärd Maximering mänsklig välfärd skall maximeras Agentneutralitet varje persons välfärd spelar lika stor roll The principle of utility The greatest good for the greatest number. 10

11 DEONTOLOGISK ETIK Istället för att titta på konsekvenser av en handling så bör vi följa plikten Handla så att du kan vilja att maximen för din handling blir upphöjd till en allmän lag Maxim den underliggande handlingsregeln 11

12 TILLÄMPAD ETIK Medicinsk etik Bör dödshjälp tillåtas? Hur ska vårdens resurser fördelas? Klimatetik Vilka plikter har vi gentemot framtida generationer? Teknikens etik Ska vi låta datorer fatta livsavgörande beslut? Ökad trafiksäkerhet vs övervakning? 2/5/

13 FALLSTUDIE: BROTT OCH STRAFF Konsekvensialism Vi bör göra det som genererar de bästa konsekvenserna, vad det än må vara Morality requires optimific action - Prevention, costs Icke-konsekvensialistiska teorier Retributivism - Lagen syftar till att skipa rättvisa, oavsett konsekvenserna - Proportionalitet 13

14 FAKTA OCH VÄRDE Etisk diskussion involverar två typer av påståenden Påståenden om fakta ( är ) - Sprutbyte minskar spridningen av HIV och hepatit B/C - Betalning skulle leda till att fler donerar Påståenden om värde ( bör ) - Samhället bör inte uppmuntra till missbruk - Kroppen bör inte behandlas som en handelsvara

15 RAMVERK: TEKNIKVÄRDERING Analys av teknikens följder - i förväg Technology assessment (TA) = forskning eller utredning som syftar till att klarlägga och bedöma dels konsekvenserna för samhälle, människor och miljö av införandet av ny teknik eller modifieringen av befintlig teknik, samt vilka möjligheter det finns att påverka dess konsekvenser (Hansson s. 81).

16 TEKNIKVÄRDERING HANSSON (2009)

17 KONSEKVENSTRÄD

18 FRAMSYNSANALYS EXTRAPOLERING AV TRENDER Extrapolering av historiska trender: Förutsägelser som baseras på hur det har sett utt. Hur har t.ex. internetanvändningen sett ut de senaste åren? BESKRIVNING AV SCENARIER För att få utrymme för en diskussion om olika framtida möjligheter. (1) Ögonblicksscenarier av en tänkt framtid och (2) Förloppsscenarier. BRAINSTORMING Kritisera inte. Utvärdera efter brainstormingen. HISTORISKA ANALOGIER Jämför med tidigare teknikförändring som har likheter med dem man analyserar.

19 ETISK TEKNIKVÄRDERING Bygger på traditionell teknikvärdering Verktyg: Etisk teori utvärderar identifierade konsekvenser

20 BEDÖMNINGSSCHEMA UR HANSSON 1. Identifiera intressenter vilka roller och uppgifter har de? Beskriv situationen utifrån intressenternas synvinklar. 2. Faktiska förhållanden vilka faktiska förhållanden som påverkar den etiska bedömningen föreligger? Precisera även vilken information som saknas. 3. Relevanta exempel hur skulle närliggande exempel ha bedömts? Jämför

21 4. Värdera och bedöm undersök problemet utifrån olika moralteorier (t.ex. handlingsutilitarism och pliktetik). Har det någon betydelse för ställningstagandet vilken av dessa teorier som tillämpas? 5. Problem och lösningar kan nya/andra lösningar produceras? 6. Genomförbarhet är de föreslagna lösningarna praktiskt genomförbara?

22 SVÅRIGHETER ETISK TEKNIKVÄRDERING Vilka av alla konsekvenser är relevanta? Betydande etiska implikationer t ex inverkan på personlig integritet Inverkan på olika intressenters basala intressen/rättigheter/ stakeholders - rättvisa Hur långtgående ska analysen vara? Så lång som möjligt

23 PERSONLIG INTEGRITET Rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och att inte utsättas för personligen störande ingrepp. [Nationalencyklopedin]

24 DIMENSIONER AV PERSONLIG INTEGRITET Informationsrelaterad integritet Territoriell/rumslig integritet Fysisk integritet Beslutsrelaterad integritet

25 INFORMATIONSRELATERAD INTEGRITET Skydd för information som: (1) är personspecifik. Personuppgifter rör en identifierbar person. (2) vanligtvis anses som känslig men som inte med nödvändighet är stigmatiserande t ex religiös tillhörighet. (3) är uppenbart känslig och/eller socialt stigmatiserande t ex. journaldata. (4) blir känslig om den samkörs och kombineras

26 TERRITORIELL INTEGRITET Kontroll över en personlig sfär. Möjlighet att dra sig undan till ett område där man kan förvänta sig att få vara för sig själv, ha personliga tillhörigheter i fred etc. kan men måste inte handla om egendom och/eller fysiskt avskilda/isolerade platser.

27 VARFÖR ÄR PERSONLIG INTEGRITET VIKTIG? Beate Rössler: Individen behöver ha ett visst mått av kontroll över aspekter av henne själv för att kunna agera autonomt d.v.s för att kunna identifiera och agera efter en självständigt utstakad livsplan. PI nödvändig förutsättning för autonomi.

28 BEATE RÖSSLER Den personliga integriteten är den rumsliga och intellektuella sfär som medger individer möjligheten att bestämma över saker som berör dem, att kontrollera vem som har tillgång till information om dem själva samt att etablera och utveckla vissa typer av relationer (Ro ssler 2005).

29 BEATE RÖSSLER Individen bör kunna: a) kontrollera direkt sensorisk information och data i register för att kunna styra hur andra uppfattar oss och påverka relationer till andra individer (grad av förtrolighet). b) dra sig undan observation för att inte konstant påverkas av andras uppfattning om henne. Viktigt för att hon ska kunna definiera sig själv, sina livsmål etc.

30 HELEN NISSENBAUM Avfärdar dikotomin: offentligt - privat Integritetskänslighet är kontextuellt betingad - förändras över tid, varierar mellan kulturer, situationer och personer. -Vad som upplevs som integritetskänsligt beror på om jag själv har bestämt mig för att delge andra information om mig. Delgivning styrs av normer i olika situationer. Överföring och datamining bryter ofta mot dessa normer.

31 SAMMANFATTNING: PI behövs för att vi ska kunna forma och agera i enlighet med våra livsplaner. Utan skydd för PI ändras sannolikt vår självförståelse och vårt agerande. Genom att skydda PI säkrar vi det mer fundamentala värdet autonomi. Personlig integritet = kontextuellt betingat Individuellt OCH kollektivt intresse.

32 INVÄNDNINGAR P1. Praktiskt omöjligt att freda integritet i det digitala samhället ( teknikdeterminism ) C1. Tekniska system kan utformas på olika sätt rådande ordning måste inte accepteras. Om än omöjligt att helt undvika integritetsintrång så möjligt att minimera sådana. Minimalt invasiva system bör eftersträvas.

33 ETT UTILITARISTISKT PERSPEKTIV PÅ INTEGRITET Integritet vs säkerhet Privatliv (2010) Torbjörn Tännsjö -Den handling är rätt som leder till maximal lycka/nytta i samhället. -Identifiera den handling(sregel) som producerar störst lycka. -Opersonlig allas intressen väger lika tungt!

34 TORBJÖRN TÄNNSJÖ OM INTEGRITET Problem: samhällets intresse av att övervaka medborgare vs medborgarnas rätt till privatliv och integritet TT förespråkar: -ökad öppenhet hos båda parter - symmetrisk genomskinlighet medborgare storebror. -Statlig övervakning av medborgare: registrering av gener, sjukhusjournaler, bankinformation och skatteuppgifter mm bör vara öppet för insyn. Samtidigt, bör medborgare ha motsvarande insyn i statens förehavanden. Annars kan öppenheten utnyttjas av staten på ett otillbörligt sätt (polis, militär, SÄPO bör få hemligstämpla information i max fem år). -Motiv: maximal nytta -Viktigt att balansera integritet säkerhet

35 Tack!