Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat
|
|
- Klara Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito att utväxla information, bilder, ljud, filmer mm nytt sätt att lagra och bearbeta information ny mobilitet kan ta världen med sig i datorn ökad tillgänglighet öppnar för ökad effektivitet demokratisk poäng: information tillgänglig till alla på ett annat sätt än förut Nackdelar m informationsteknologi möjligheterna till övervakning av enskilda individer ökar, till exempel av staten risk för informationsläckage som skadar individers ekonomiska intressen hot mot den personliga integriteten försvårar för individen att ha kontroll över privat information risk att vissa missar fördelarna ökad ojämlikhet Hantering av personlig info Viktigt för värnandet av personlig integritet Långtgående myndighetskrav ställs i många fall Märks i nyare lagstiftning, ex. biobankslagen (2003) Uppstår ändå brister i informationshantering Ibland mänsklig faktor, ibland systematiska brister Enskilda dåliga på att skydda privat information Intressen påp spel vid infohantering Hälso- och skyddsintresset Personlig integritet Autonomi (självbestämmande) Allmän välfärd Rättvisa Forskningsintresset Vinstintressen hos dem som tillhandahåller tekniken/lösningarna Möjliga intressekonflikter Mellan hälsa och skydd av personlig integritet Mellan hälsa och autonomihänsyn Mellan integritetsskydd och autonomi Nytta autonomi Forskningsintresset autonomi/personlig integritet/hälsa Laglydighet listade intressen 1
2 Genetisk info i händerna h på p Försäkringsbolag Arbetsgivare Polisen Övriga myndigheter Arbetsförmedlingen: utestängs från satsningar Sociala myndigheter, t.ex. i vårdnadstvist Rätt att veta rätt att slippa? Ingen allmän rätt till genetisk undersökning Skillnad: relevanta avgörande rättigheter Skillnad: behandling forskning När frågandet avslöjar informationen Kulturella skillnader hur hantera? När informationen rör andra, t.ex. ens barn Hållpunkter för f r IT-bruk i vårdenv Man bör inte låta IT-stöd ta över det mänskliga beslutsfattandet, t.ex. vid fastställande av diagnos Yrkesutövare som använder IT ska vara kliniskt kvalificerade och korrekt utbildade IT-redskap bör vara noggrant evaluerade & validerade Utvärdering krävs även av hur IT påverkar arbetet och det sociala samspelet på arbetsplatsen Tekniska+fysiska säkerhetskrav måste mötas Utbildning viktig om kraven på säker hantering Återkommande översyn av IT-systemen krävs för att optimera nyttan & minimera riskexponeringen Det etiska ansvaret för sjukvården sträcker sig till systemutvecklare och systemskötare Rättvisa i sjukvården Rättvisa: lika fördelning av något (X). Olika rättviseteorier varierar med avseende på vad X står för. Exempelvis: resurser, möjligheter, förmågor, funktioner. Lika fördelning f av resurser? Ingen vidare idé utan ytterligare villkor skulle innebära lika många diabetessprutor, lika mycket blodtryckssänkande medicin etc. åt alla. Hälso- och sjukvårdslagen, 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 2
3 Synen påp rättvisa påp 3 sjukhus Bakgrund: Ökat prioriteringsbehov i sjukvården pga kostnadsutvecklingen och en ekonomisk press på landstingen Behov: Bra principer för rättvis fördelning Tema: Idéer om rättvisa bland personalen Empiri: Fältdagbok djupintervjuer på både vårdnivå och ledningsnivå Resultaten berör Idéer om rättvisa i empirin Kopplingen idéer faktiska prioriteringar Andra hänsyn än rättvisa som påverkar vilka prioriteringar som faktiskt görs Idéer om rättvisa: r kategorisering 1. Att allas medicinska intressen ska beaktas 2. Lika behandling efter behov 3. Att tillräckligt beakta relevanta olikheter 4. Frånvaro av diskriminering 5. Att få rätt behandling 6. Behandling efter förtjänst 7. Att bli visad respekt Konflikt mellan 1 5 och 6! Effektivitetsskäl talar eventuellt för 6. Men OK? Upplevda orättvisor i sjukvården Att man kan få fler undersökningar och behandlingar genom att övertala läkare Att anställda kan snacka upp sin lön Att en fråga bedöms ensidigt Maktanvändning i eget intresse Sämre vård pga kommunikationsproblem Olika behandling pga valfrihet i sjukvården Faktiska prioriteringar i sjukvård Många prioriteringar baseras på idén om en rätt till lika behandling efter behov. Undantag: Landsting prioriterar olika pga olika resurser, kompetens & intressen Läkares beslut påverkas av pådrivande patienter Sjukvård kan köpas utanför offentliga sjukvården Patientflödet påverkar vårdnivån samma prioriteringar men olika vård Klinisk forskning medför olika behandling för samma medicinska behov Behov men även väntad effekt av behandling påverkar beslut om insatser Växande gap Vad sjukvården har kunskap att göra Vad sjukvården har råd att göra 3
4 Prioritering påp olika nivåer Mellan sjukvård och annat i samhället Mellan medicinsk forskning och sjukvård Mellan olika specialiteter & behandlingar Prioritering påp flera nivåer i vårdenv I sjukhusledningen Övergripande prioriteringar På avdelningarna Utifrån behov, rimlighet & logistik Villkor för f r rationell prioritering Att alternativen går att rangordna: V(A) > V(B), V(B) > V(C), V(X)=V(Z) Att rangordningen är transitiv: Om V(A) > V(B), V(B) > V(C), så V(A) > V(C) Möjligt att det i verkligheten är så att vissa men inte alla alternativ är jämförbara Svårt tänka i termer av prioriteringar om väsentliga saker extra viktigt just där. Om man gör allt som står i ens makt för vissa kommer andra att bli utan hjälp om resurserna är starkt begränsade. Ingen given koppling mellan värdering av vård och normer kring vård (mellan bra vård och vilken vård som bör behållas/ utvecklas) Fel att inte medvetet prioritera? Risk att det blir orättvist Ineffektiv resursanvändning (välfärd går förlorad) Prioriteringsutredningens tre principer Behovs-/solidaritetsprincipen Resurser bör satsas där behoven är störst Kostnadseffektiviteten Krav på rimlig relation mellan kostnader och effekt (mätt som förbättrad hälsa/livskvalitet) Människovärdesprincipen Ingen får prioriteras framför någon annan på grund av samhällsställning, kön, härkomst, ålder etc. Tyvärr oanvändbara i de flesta fall 4
5 Övergripande mål m l m sjukvård? Maximerad hälsa/livskvalitet?/välfärd? I varje stund? Över hela livet? Maximerad lägstanivå? Hur mycket ska normalmänniskan behöva offra för de sämre lottade? Annat? Minimikrav på vårdinsats att de ska ge patienten något av värde? Kurssammanfattning Försökt belysa vetenskaplig utveckling: paradigm. Problematiserat fakta. Förförståelse och teorier påverkar tänkandet och styr det vi uppfattar. Tolkningar av objektivitet i vetenskapen. Introduktion i medicinsk etik & forskningsetik. Särskilt tagit upp kravet på informerat samtycke. Juridiska & etiska aspekter på IT och integritet Prioriteringsproblematiken Hoppas att det kan utgöra en grund för reflektion kring etiska aspekter av IT-hantering i sjukvård & forskning. Öka förståelsen av kommunikationsproblem kring IT. 5
Moralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman
Läs merJURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merEtiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Etiska utmaningar för framtidens välfärd Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Framtida etiska utmaningar för Framtida resursgap välfärden
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merVad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle
Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig
Läs merBra forskning vad är r det?
Bra forskning vad är r det? Egna arbetet Förslagslista finns på kurshemsidan OK m. egna förslag (ex. från projektarbete) Krav, format etc. se kurshemsidan! Gert Helgesson Tyst kunskap vad är det? När spelar
Läs merForskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen
Läs merEtisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet
Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen
Läs merForskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska
Läs merAktuella medicinetiska frågor
Aktuella medicinetiska frågor Anförande SKL januari 2017 Kjell Asplund Ska surrogatmoderskap vara tillåtet i Sverige? Är medfinansiering etiskt acceptabelt i offentlig vård? Gränslandet mellan klinisk
Läs merAnhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås
Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Framtida etiska
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merEtisk policy. i Landstinget Västernorrland
Etisk policy i Landstinget Västernorrland Fastställt av landstingsfullmäktige 25 juni 2008 Etisk policy Bakgrund Den etiska policyn ska kunna vara till stöd i det dagliga arbetet för samtliga anställda
Läs merETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)
Läs merOktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,
Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merÅpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL
Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12 Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL Välfärdsstatens värden (NOU 2014:12) Människovärde Solidaritet
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE
ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg Waldemar Bau 2018-03-19 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? 2018-03-19 M. KARLSSON 2 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt?
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merDs 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
Läs merPatientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet
Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Vad menas med patientfokuserad vård? En central utgångspunkt för
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunne Arnesson Lövgren Strateg 044-309 31 33 gunne.arnesson.lovgren@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-20 Dnr 1601244 1 (5) Remissvar avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU
Läs merEtisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning
Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst
Läs merAtt arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
Läs merForskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 1 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska
Läs merVårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas
Läs merÅttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering
Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 En summering Vilken väg ska prioriteringsarbetet i Sverige ta? Hur används den etiska plattformen för prioriteringar och behöver den utvecklas? Hur ska
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/
Läs merKursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.
Etik Välkommen till kurs i medicinsk etik Datum: 2018-01-17 Tid: Kl. 08.00 17.00 Plats: Karstorps Säteri, Skövde Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs. 1. Skicka in ett eget
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merRätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen
Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Läs merBeslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen Att prioritera i vården kommer aldrig att
Läs merRätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland
Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om
Läs merVårdförbundets idé om vårdens ledarskap
Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens
Läs merExempel på oetisk forskning. Forskningsetik en introduktion. Varför forskningsetik i en sjuksköterskeutbildning? Vad är forskningsetik?
Forskningsetik en introduktion Anna T. Höglund Docent i etik, lektor i vårdetik Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Exempel på oetisk forskning Metropolit-projektet Vipeholmsstudien Tuskegee-studien
Läs merGen-etik. Gen-etiska reflektioner från Kommittén om genetisk integritet och Statens medicinsk-etiska råd. Åsa Gyberg-Karlsson
Gen-etik Gen-etiska reflektioner från Kommittén om genetisk integritet och Statens medicinsk-etiska råd. Åsa Gyberg-Karlsson Vem är jag? (Och hur hamnade jag här?) Politiskt engagerad Kommittén om genetisk
Läs merJuridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten
Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten Vitalis 2019 Evamaria Nerell 22 maj 2019 Innehåll Varför ska vi digitalisera Etik juridik = SANT Etiken Juridiken Etik juridik = sant! Agilt tankesätt
Läs merEtik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen
Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen Vad är etik Studie av moraliska fenomen och föreställningar Värderingar och normer Reflektera över olika
Läs merAtt nätverka en del av arbetslivet
Att nätverka en del av arbetslivet Inledning och innehåll Vilka är vi? Vad håller vi på med? Hur gör vi? Varför gör vi det vi gör? Vilka är vi? Två nätverk en kärna Hälsa och Demokrati För förtroendevalda
Läs merÖvergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos
Övergångsprojektet Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos Vårdvision för Sverige God hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Vården ska tillgodose patientens behov av trygghet,
Läs merForskningsetik en introduktion. Exempel på oetisk forskning. Vad är forskningsetik?
Forskningsetik en introduktion Anna T. Höglund Docent i etik, lektor i vårdetik Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Exempel på oetisk forskning Metropolit-projektet Vipeholmsstudien Tuskegee-studien
Läs merBilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor
Bilaga till rapport 1 (6) Prioritering av kunskapsluckor - behandlingsmetoder vid adhd (2014) Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr
Läs merNSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer
Introduktion NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer NSG-gruppens mål är ett gott rykte över hela världen när det gäller yrkesmässiga, lagliga och etiska förfaranden inom vår verksamhet och som anges
Läs merYrkesetik för farmaceuter
Yrkesetik för farmaceuter Tillämpad apoteksfarmaci Receptarieprogrammet termin 5, vt 2018 Charlotta Heijkenskjöld, leg apotekare, Universitetsadjunkt Varför prata etik? Kursmål, inlämningsuppgift Etiska
Läs mer- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Läs merQALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet
Läs merKonkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson
Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23 Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2611 av Finn Bengtsson och Barbro Westerholm (M, FP) Risker med genetiska kartläggningar
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2611 av Finn Bengtsson och Barbro Westerholm (M, FP) Risker med genetiska kartläggningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSpecialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet
Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk
Läs merRecentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige
Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merArbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg
Arbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg Magdalena Zeijlon, utvecklingsledare mänskliga rättigheter Christina Thordén, Projektledare ESF-satsningen, En hälsosam arbetsplats Arbetsmiljö
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merMoralisk argumentation och etiska teorier
Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:
Läs merVarmt välkommen. Introduktion till lågaffektivt bemötande. till föreläsningen. Kunskapsforum 26 september 2017.
Varmt välkommen till föreläsningen Introduktion till lågaffektivt bemötande Kunskapsforum 26 september 2017.. Annica Kosner Leg psykolog/st-psykolog Exempel på Humanistiska utgångspunkter. Varje människa
Läs merHur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR?
ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR? Eget ansvar för sjukdom och skada Kjell Asplund E9kforum, Region Skåne Helsingborg oktober 2008 VILKEN TYP AV ANSVAR? Vems ansvar för att det
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merPatientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting
Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-
Läs merValidering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Etik och människans livsvillkor (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Läs merMats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund
Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,
Läs merVärdegrundsforum 14 september
Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet
Läs merFörbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merSahlgrenska akademin
Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande
Läs merSynpunkter på Ds 2012:36
Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merSahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing
Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning
Läs merEtik och människosyn
Etik och människosyn I LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE Annica Kosner Leg psykolog/st-psykolog neuropsykologi CalmarSund Psykologtjänst AB Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt dels i affektteori och utvecklings-
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merReflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2
Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2 Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merRökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik
Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting
Läs merInformationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
Läs merSK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson
SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett
Läs merYttrande över förslag till Patientlag
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merStuderandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter
Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merFörtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö
Förtroendefull samverkan en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö Konsten att Samverka Att skapa praktiska förutsättningar genom att minska eller avlägsna störningar som försvårar
Läs merBilaga 5.1 Redovisning av svaren från sjukhus.
1 (12) Bilaga.1 Redovisning av svaren från sjukhus. Produktinnovationer, sjukhus, procent. 6 62 9 4 Tjänster som används av patienter eller andra medborgare Medicinsk utrustning och instrument Medicinska
Läs merStrategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017
Beslutat av rådet 2015-05-29 Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017 1 Om Smer Bakgrund Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är ett organ tillsatt av regeringen för att belysa medicinsk-etiska
Läs merVälfärdsteknologi inom funktionshinderområdet
Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av mål och strategier
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs mer