FORSKNINGSETIK - introduktion

Transkript

1 FORSKNINGSETIK - introduktion VMFR06 Linus Broström linus.brostrom@med.lu.se Forskning och etik Oetiskt att inte forska. Med mer kunskap kan vi bättre hjälpa dem som behöver det Forskarens frihet bör vara stor Forskaren missbrukar ibland denna frihet, och människor kommer till skada och/eller utnyttjas. Dessutom förekommer forskningsfusk. 1

2 Nazisternas forskning Höghöjdsexperiment Nedkylningsexperiment Experimentell kirurgi (utan bedövning) Injektionsexperiment Tuskegeestudien ( ) Studie av spontanförloppet hos syfilis. Studiepopulation: fattiga, outbildade afro-amerikaner Inget informerat samtycke, vilseledande besked. m.fl. brister Effektiv behandling undanhölls forskningsdeltagarna 2

3 Vipeholmsstudien Ca , på Vipeholmsanstalten i Lund. Vad är orsaken till karies? Hur kan det förebyggas? Studiepopulationen: 600+ obildbara sinnesslöa Bl.a.kariesprovokation: sötsaker, utan efterföljande behandling Inget informerat samtycke, sårbar population Stanford prison experiment (Zimbardo, 1971) socialpsykologiskt experiment simulerat fängelse hälften fångar, hälften fångvaktare roller internaliserades sadism resp. accepterad förnedring avbröts (men inte omedelbart) 3

4 Fusk, oredlighet Hur kan det ske? Incitament: karriär, pengar,? Alltför lite tillsyn? Alltför få/svaga sanktioner? Forskarens tunnelseende? Empatihinder: avstånd, avhumaniserande språk,? Dålig riskanalys? Attityder. (Är vissa studiepopulationer mindre värda?) Vi är alla i riskzonen! 4

5 Är etikutbildning en lösning? Samhällets huvudåtgärd REGLER (och kontroll av att planerade projekt uppfyller dessa etikprövning ) 5

6 Forskningsetiska regelverk Några viktiga: Nürnbergkoden (1947) Helsingforsdeklarationen (1964) Biomedicinkonventionen / Oviedokonventionen (1997) Etikprövningslagen (Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor) Vanliga krav Studien är metodologiskt rimlig, och utförs av kompetenta forskare. Risker minimeras och överstiger inte en viss nivå. Deltagares integritet respekteras, bl.a. genom att personuppgifter skyddas väl. Informerat samtycke inhämtas. 6

7 juridik etik Viss etik varken kan eller bör lagregleras. Lagar (och riktlinjer) utgör inte facit på etiska frågor, utan kan behöva revideras på moraliska grunder Finns det goda skäl att efterleva lagar (och riktlinjer)? ETIK - introduktion 7

8 Etik? etik 1 = moral (etik 2 = det systematiska studiet av moralen) Typer av etik Normativ etik (grundläggande och tillämpad) (Vilket moralsystem är det rätta? Vad gör en handling moraliskt tillåten, påbjuden, förbjuden? Hur bör sjukvårdens resurser fördelas? OK med plågsamma djurförsök? Vilka risker bör vi få lov att utsätta forskningsdeltagare för? Etc.) Deskriptiv etik människors faktiska moraluppfattning, beteende etc; samhällets överenskomna etiska riktlinjer. (Metaetik moralens natur. Moralpåståendens funktion? Objektivitet? Etc.) 8

9 Finns objektivt rätt och fel? Oklart men inte kan vi väl singla slant? Etisk analys Granska begrepp kritiskt! Notera mångtydighet, och gör distinktioner! Fråga varför, och ge skäl! God analys tar tid bejaka svårigheterna! Ett problematiserande förhållningssätt Etiska problem/kostnader måste identifieras innan de kan lösas eller lämnas olösta. 9

10 Tankeexperiment Moralfilosofens bästa vän?: hypotetiskt tänkande. Vad är rätt att göra här? 10

11 Och här? Varför bry sig? Ett verktyg: tankeexperiment, hypotetiska resonemang, låter oss isolera relevanta moraliska faktorer. Illustrerar en central forskningsetisk konflikt: individens välfärd vs. kollektivets Illustrerar olika möjliga fokus inom etiken konsekvenser handlingar person 11

12 Tre familjer av teorier Konsekvensetik: endast handlingens (förväntade) konsekvenser avgör om den är rätt eller fel Pliktetik: vissa handlingar är i sig själva tillåtna/ förbjudna/påbjudna ändamålen helgar inte medlen Dygdetik: handlingars moraliska status sekundär; huvudfrågan: Vad karakteriserar en god person? 12