OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR:

Transkript

1 OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR: - Vad är ett etiskt problem? Vad är etik? Rätt-fel, bra-dåligt, gott-ont, värdefullt? Värderingar, normer. Både mer allmänt och mer specifikt. Vi står inför etiska problem närhelst vi har ett val. Historiskt exempel: Tuskegee (se Gert Helgesson Forskningsetik för presentation och vidare referenser) Etik tänka systematiskt inte bara tycka lite löst, utan komma med argument. Säga varför något är rätt eller fel. Man hänvisar då ofta till ngn mer allmän etisk hållning. Ex: slå inte Per. Varför? För det gör ont på Per. Än sen? Det är fel att göra människor illa. Smärta är något dåligt. ETISK PRINCIP ELLER ETISK TEORI. Etiska principer uttrycker ofta grundläggande värderingar vad personer till syende och sidst anser värdefullt. Genom att ställa varför-frågor kan man komma fram till vad en person anser vara värdefullt i sig: intrinsikalt värdefullt. Motion är bra. Varför? Förbättrar hälsan. Vad är bra med det? Ökar välbefinnande. Bra i sig. Motion instrumentellt värdefullt. Ur sådana allmänna principer följer vissa föreskrifter: om välbefinnande är ngt gott i sig har man anledning att i enskilda situationer handla för att gynna denna. Satsa på smärtlindring o.s.v. Att får ett sammanhang i sina föreställningar om vad som är gott ont osv är att ägna sig åt etik. Etik och moral. Etik i vid mening snarare än snäv. Ibland när man talar om etik talar man om vad som allmänt anses rätt eller t.o.m. om en ganska snäv samhällsmoral som närmast är att likna vid etikettsregler. Man kan höra sådant som jag vet att det är omoraliskt, men jag låter praktiska överväganden ta överhanden. Glovers ex: en soldat som frivilligt drar ut i krig: Jag tycker dödande är moraliskt fel, men det är viktigare att försvara fosterlandet. Snäv uppfattning om moral. Man anser då att det finns sådant som övertrumfar principen att det är fel att döda. Detta är en etisk uppfattning i den vida meningen av etik. Anser man att ens patriotiska plikter väger tyngre än plikten att inte döda kan man ställas frågan varför. Att försöka svara är att ägna sig åt etik: svar på frågan vad man bör göra. Återkomma till hur man kan argumentera i moralfrågor. Vad är etiska problem inom medicinen? Vad är medicinsk etik? Medicinsk etik är ett tvärvetenskaplig undervisnings- och forskningsämne som kritiskt, historiskt, mpiriskt och analytiskt identifierar och granskar moraliska och etiska aspekter av (beslut beträffande) hälso- och sjukvård samt medicinsk forskning. Till att börja med bör man skilja på två sorters frågor: - Vad bör P göra i S? - Hur ska samhället (om alls) reglera situationer av typen S? Inte säkert att svaren sammanfaller. Ibland kanske samhället bör tillåta oss att fatta felaktiga beslut, därför att det generellt är bättre att ha en praktik där individen snarare än samhället fattar beslut i sådana frågor. Kanske abort är ett sådant exempel.

2 Ibland kanske praktiker bör förbjudas och bestraffas även om de i enskilda fall varit bra, t.ex. dödshjälp. Exempel på medicinsk etiska eller vårdetiska problem, problem som uppkommer inom vård. - P är döende och ber om att få slippa ytterligare livsuppehållande behandling. Bör önskemålet tillgodoses? Ber att få en dos smärtstillande som definitivt kommer att leda till döden. Är det någon viktig skillnad mellan fallen? Varför? Frågor om liv och död som ställer våra grundläggande värderingar i fokus. Är undvikande av lidande viktigare än att bevara liv? Göra gott. Hippokratiska eden. - En fosterdiagnostik ger besked om Downs och om barnets kön. Bör föräldrarna få infot.? Bör de få använda den för att fatta beslut om abort? Skillnad på fallen? Varför? Vem ska fatta beslut om tillgång till och användande av info? Individen själv, anhöriga, läkare, samhället. Autonomi. - Frågor om prioritering? Vem ska få hjärtat: 60-årig alkoholist eller 20-åring med hjärtfel? Alk. Skylla sig själv. Förtjänst- ska det få avgöra? Mer år på 20- åring- mer nytta. Ska det få avgöra? Mer generellt ibland måste man välja hur? På vilka grunder? Vem ska prioriteras? Rättvisa. Hur resonerar man då i vårdetiska frågor? Jo som man resonerar i tillämpade etiska frågor i allmänhet vårdetik etiska frågor tillämpade på vården: med hjälp av etiska principer och relevanta fakta i det område som diskuteras. Modellen: Ex: 1) Moralisk princip 2) Relevanta fakta 3) Praktisk slutsats 1) Det är fel att avsiktligt döda oskyldiga människor 2) F är oskyldiga människor Abort är avsiktligt dödande av F 3) Abort är fel Svarar på varför frågan. Modellen ger ett verktyg för att argumentera i specifika moralfrågor. Vill man ifrågasätta ett etiskt resonemang utifrån modellen finns tre vägar att gå: 1. Följer slutsatsen från premisserna? Implikation logisk följd. Om slutsatsen är att abort bör förbjudas? 2. Är fakta korrekta? Ofta svåravgörbart. Om en narkoman är påtänkt för tvångsvård kan ett relevant faktum vara huruvida han är beslutskapabel (för vi vill inte tvinga människor som själva kan fatta beslut) eller om tvångsvård kommer att innebära att han blir fri från beroende (riskvärdering). Ofta tar sig smygvärderingar in. Oskyldig? Många etiska oenigheter beror på oenighet i sak. Krig. 3. Är den etiska principen rimlig? Etisk diskussion. Fyra sätt att kritisera värderingar:

3 A) De begrepp som används är oklara eller konfysa. Naturlighet, oändligt okränkbart människovärde B) Peka på interna motsägelser. Ta principen Avsiktligt dödande är alltid fel. Är man radikalpacifist? Om inte omständigheter där man är beredd att ge avkall på principen. C) Om man kunde ha dödat Hitler 1939? Sista frågan antyder: för att avgöra vilka grundläggande värderingar en person är beredd att försvara kan det vara nödvändigt att diskutera hypotetiska situationer. Tankeexperiment. Harmans berömda tankeexperiment som ställer en mängd moraliska intuitioner på sin spets. Varför fel? Skapar oro. Hålla hemligt? Tankeexperiment ett sätt att prova vilka följder en viss värdering har för att se om man accepterar följderna. D) Är implikationerna acceptabla? Här en rättviseprincip man provar konsekvenserna av i vårdsammanhang. Tillämpad etik för att prova giltigheten av allmänna normer och värderingar. Ibland reviderar vi den allmänna normen el värderingen och ibland den enskilda normen el värderingen. Ex.: en person kan tro på den allmänna normen att man bör lindra lidande i möjligaste mån. Samtidigt emot dödshjälp. Släkting dör plågsam död i cancer. Blir övertygad om att dödshjälp ibland kan lindra lidande. Ändra den enskilda om dödshjälp eller den allmänna om lidande? Inget självklart svar. Beror på vad man tycker i övrigt. Mål: sammanhang i moraliska uppfattningar, enskilda stöder allmänna och allmänna förklarar enskilda. Varför? 1) För att kunna lösa svåra fall, när intuitionen spretar åt olika håll. 2) För att kunna motivera sina ställningstaganden och sitt handlande: respekt för andra Etiska principer Fråga i såväl vårdetik som etik i allmänhet: hur bör man handla? Finns det några handlingar som alltid är förbjudna, alltid tillåtna, alltid påbjudna? Finns det någon eller några egenskaper som är gemensamma för alla riktiga eller oriktiga handlingar? Två traditioner: konsekvensetik (teleologisk etik), pliktetik (deontologisk etik), sinnelagsetik Konsekvensetik handlingars riktighet bestäms av dess konsekvenser. Utilitarism vanligaste formen. Pliktetik vissa handlingar alltid förbjudna eller påbjudna, oavsett konsekvenser. Ex. Guds tio bud, Kants etik (ex. lögn - ingen handling som är sådan att man inte samtidigt kan vilja se den maxim man handlar efter upphöjd till allmän lag tillåten). Sinnelagsetik aktörens avsikt avgör handlingens riktighet

4 Ingen förnekar att handlingars konsekvenser har något med dess riktighet att göra. Frågan är om denna idé ska kompletteras med absoluta förbud eller andra restriktioner. Teori som hävdar att handlingars riktighet enbart avgörs av värdet av dess konsekvenser: utilitarism. Util. En handling H är rätt om och endast om det inte finns någon alternativ till H som skulle ha fått bättre konsekvenser än H. Util. vilar alltså på två idéer. 1) Att det finns bra konsekvenser, d.v.s. sådant av värde. 2) Att man bör handla så att man får till stånd så mycket så möjligt av det som är bra. Så de totala konsekvenserna för alla som berörs av handlingen i all framtid avgör om den är rätt. Skillnad de tre m hänvisning till dödshjälp som exempel: 1) Sinnelagsetisk restriktion: Dubbel effekt Man får inte göra onda handlingar för att uppnå goda effekter. Däremot är det tillåtet att göra goda handlingar även om de skulle få dåliga konsekvenser. Det viktiga är att de dåliga konsekvenserna inte är avsedda, även om de kan vara förutsedda. Vilar alltså på att det finns en moraliskt viktig skillnad mellan avsedda/förutsedda konsekvenser. Exempel: Anta att en allvarligt lungcancersjuk patient i livets slutskede ber sin läkare om hjälp att dö för att undvika smärta och lidande. Läkaren får inte döda patienten i avsikt att lindra smärtan, enligt DE. Däremot får läkaren lindra smärtan, t.ex. med en hög dos morfin, även om läkaren förutser att det kommer att påskynda döden. Döden får dock inte vara avsedd. Problem: Kan förbjuda en handling i en situation och förbjuda den i en annan trots att de har precis samma resultat. En läkare som ger överdos morfin med avsikt att lindra smärta, men inte med avsikt att döda. Överdosen leder dock till döden. EN läkare som ger samma dos men inte kan underlåta att avse att döda för att lindra smärta. Kontroll över viljelivet gör precis samma handling rätt i första fallet men fel i andra. DE lägger vikt vid avsikter. Uttalar sig om vilka motiv vi bör ha. U: skilj på frågorna vad vi bör göra och vilka vi bör vara. 2) Handling och underlåtelse U kräver för mycket. Kräver att vi ska göra konsekvenserna så bra som möjligt. U gör oss lika ansvariga för skador vi kunde ha förhindrat, men lät bli, som skador vi ger upphov till. Strider därmed mot vardagsmoral. I vardagslag tänker vi att det är värre att låta skador ske än att aktivt ge upphov till dem. Idén om handling/underlåtelse hävdar att det är värre att aktivt åstadkomma skador än att passivt underlåta att förhindra eller mildra skador, även om skadorna av underlåtelsen är lika stora som av handlingen. Frågan är om man meningsfullt kan dra gränsen aktivt/passivt. Mycket en fråga om beskrivning: samma handling kan beskrivas som aktiv respektive passiv. Exempel: Ta bort näringsdropp. Aktivt eller passivt. Kräver någon slags handling. Räknas dock som passivt. Exempel 2: En sköterska har försummat sin träning och orsakar lidanden för sin patient när hon ska ta blodprov. Var detta lidande följd av den aktiva handlingen att sticka som hon gjorde eller den passiva att låta bli att träna.

5 Även om man på något sätt kan dra gränsen frågan om den är moraliskt relevant. Exemplet med det drunknande barnet För vilken handling som helst som du kunde ha gjort något annat istället för, är det väl meningsfullt att fråga om du borde ha gjort detta andra, oavsett graden av muskelrörelse inblandat? Ofta dras gränsen genom typexempel. Sådant vi anser vara moraliskt acceptabelt kallas för passivt och sådant vi inte anser vara det kallas för aktivt. Idag: ta ur respiratorn, ta bort vätsketillförsel, ge dödande injektion aktivt. Avstå från att inleda behandling, sätta ur näring passivt. Frågan kvarstår då om gränsen är moraliskt acceptabel. Om aktivt är ett namn på det som är dåligt kan det inte vara ett argument för att det är dåligt. Andra värden som eventuellt sätter gränser för vad vi får göra för att göra gott: Autonomi självbestämmande Rättvisa jämlikhet, förtjänst?... En struktur för etiska analyser Vid den etiska analysen behöver bland annat följande frågor besvaras (exempel ska ett läkemedelsförsök inledas?): Problemet. Vilket är problemet? Vems är det? Hur vanligt är det? (Föreligger exempelvis risk för alltför tidig död i sjukdom som kunde upptäckas och förebyggas genom tidiga insatser, och hur ofta förekommer detta?) Kunskaper. Vad vet vi redan idag om det aktuella tillståndets incidens, mortalitet och prevalens? Finns det redan nu någon eller några intensivvårdsinsatser idag för att upptäcka och behandla dem som har förhöjd risk för det aktuella tillståndet? Hur tillförlitligt är detta eller dessa program? (Prediktivt värde, risk för falskt positiva, falskt negativa etc.). Vad kostar det att genomföra programmet per upptäckt förhöjd risk, per räddat liv eller totalt per år? Aktörer och berörda. Vilka är aktörerna? Vilka är de som berörs av de olika handlingsalternativen, av vad man gör eller underlåter att göra i de olika fallen? Vilka preferenser har de olika aktörerna och berörda vad vill de ha respektive undvika på kort eller lång sikt? Vem blir vinnare och vem förlorare om man väljer det ena eller andra? Staten, samhället, vissa grupper och i det senare fallet: vilka? Alternativ. Vad kan vi göra? (Satsa på läkemedelstestet inte göra det finns förmodligen fler viktiga alternativ)? Vad gäller varje alternativ bör fråga: Möjliga utfall. Vad kan hända givet att vi gör de olika sakerna? Sannolikhet för de möjliga utfallen. Vilken är chansen för goda utfallen respektive risken för dåliga? OBS! Risken för önsketänkande stort Värden. Vilka värden står på spel för de olika aktörerna? Sammanvägning: Vilken blir rekommendationen vid sammanvägning av det som kommit

6 fram under rubrikerna ovan? Det handlar till slut om att väga värdet av sannolika och förhoppningsvis väldefinierade vinster mot risker för skador av olika slag med öppen blick för att olika aktörer och berörda kan värdera både vinster och skador på skilda sätt. Därför krävs en bred och öppen debatt kring fördelar och nackdelar med olika vårdinsatser. Utgångspunkt för etiska problem: vi kan välja, vi har en fri vilja. Annars etiska diskussioner meningslösa. förutsätter att vi kan handla annorlunda.. att vi har handlingsalternativ. Hänger ihop med moraliskt ansvar. Om vi inte kan handla annorlunda än vi gör kan vi inte vara klandervärda, berömvärda eller handla fel. Varför? Bör implicerar kan. Om vi inte kan göra ngt bör vi inte heller göra det vi kan aldrig vara skyldiga att utföra ngt som det är omöjligt för oss att utföra. Om vi inte kan handla annorlunda än vi faktiskt handlar kan vi aldrig ha en plikt att göra ngt annat än det vi faktiskt gör. Allt vi gör rätt. Enklare: för att det ska vara meningsfullt att säga att någon handlar fel förutsätts att det fanns något annat personen hade kunnat göra som var rätt det finns handlingsalternativ. Ibland hävdas att den moderna vetenskapen visar att vi inte har ngn handlingsfrihet. Vi kan förklara allt vårt handlande i biologiska och psykologiska termer. Utesluter fri vilja? Inte säkert. Indeterminism mer uppenbart oförenlig med fri vilja.