Den konservativa uppfattningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den konservativa uppfattningen"

Transkript

1 ERIC BRANDSTEDT FILOSOFISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Rum 212 Kungshuset, Lundagård, Lund SWEDEN tel Praktisk filosofi VT14 FPRA11:3 (Praktisk etik) FÖRELÄSNING 3 Att döda: Embryot och fostret Abortfrågan har historiskt varit känslig och det har varit få länder där det varit lagligt med abort. Det här kapitlet i boken behandlar i huvudsak denna fråga, men diskussionen om fostrets moraliska ställning får även konsekvenser för relaterade frågor, som t.ex. frågan om huruvida experiment på embryon bör tillåtas. Den konservativa uppfattningen Första premissen: Det är fel att döda en oskyldig människa. Andra premissen: Ett mänskligt foster är en oskyldig människa. Slutsats: Alltså är det fel att döda ett mänskligt foster. Det liberala svaret (1) Förneka premiss två: ifrågasätta att fostret är en oskyldig människa. När blir fostret människa? Ett kontinuum; finns där någon moraliskt relevant gräns? Förslag: födelse (men: fostret är samma entitet innanför och utanför livmodern), livsduglighet (varierar med tid och rum), de första livstecknen (jmf. förlamade människor), medvetande (är det relevant? Samt talar för en tidigare abortförbudsgräns) (2) Indirekta konsekvenser av restriktiva abortlagar: det leder inte till färre aborter, utan bara till fler farliga aborter där kvinnor tvingas åka till ett annat land och eventuellt riskera sin hälsa/sitt liv. Träffar vid sidan om målet: om abort verkligen är mord då verkar det finnas skäl att ha restriktiva lagar och samtidigt arbeta för att kvinnor accepterar detta snarare än att pragmatiskt öppna upp för en mer liberal lagstiftning. (3) Abort som ett brott utan offer/ mot en paternalistisk lagstiftning. Problemet med detta argument är att det förutsätter vad som ska bevisas: abortmotståndare förnekar just det att abort är utan offer. Dessutom kan man ifrågasätta varför inte lagstiftningen kan vara paternalistisk utan att det är problematisk, menar Singer. Om vi vet att något är moraliskt rätt så bör vi genomdriva det. (4) Kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp: exemplet med den medvetslösa violinisten som sammankopplas med er i nio månader. Om vi håller med Thomson (som är ansvarig för detta tankeexperiment) om att det inte är fel att koppla bort sig från violinisten så måste vi hålla med om att abort inte heller är fel, oavsett vilken status fostret har. Singer avfärdar detta argument för att det bygger på en, enligt honom, kontroversiell värdeteori där vi inte är skyldiga att utföra den handling som har de bästa konsekvenserna. Singers svar

2 Singer menar att vi istället för att förkasta premiss två så bör vi ifrågasätta premiss ett i den konservativa uppfattningen. Hans argument mot denna premiss knyter an till den tidigare diskussionen om hur vi ska förstå värdet av ett mänskligt liv: är det att tillhöra arten Homo Sapiens eller att vara en person som ger ett mänskligt liv ett särskilt värde? Detta leder till följande situation: Om människa förstås som person så är den andra premissen falsk (ett foster är inte en person, d.v.s. en självmedveten och rationell varelse) Om människa förstås som medlem av arten Homo Sapiens så är första premissen falsk (eftersom det är en moraliskt godtycklig egenskap att tillhöra denna art, vilken inte kan ge livet ett särskilt värde) Singer skriver: Mitt förslag är därför att vi inte tilldelar livet hos ett foster ett värde som är högre än värdet av livet hos ett icke-mänskligt djur med samma grad av rationalitet, självmedvetenhet, medvetande, förmåga att förnimma etc. Om ett foster inte är en person så återstår frågan om när ett foster blir en medveten varelse som kan känna smärta och njutning. Om en sådan gräns kan fastställas så kommer fostrets (svagare) intressen som en medveten varelse ställas mot föräldrarnas (starkare) intressen som självmedvetna varelser. Fostret som potentiellt liv Det finns dock ett annat argument som abortmotståndare kan appellera till, nämligen fostrets potentialitet: Första premissen: Det är fel att döda en potentiell människa. Andra premissen: Ett mänskligt foster är en potentiell människa. Slutsats: Alltså är det fel att döda ett mänskligt foster. I jämförelse med den konservativa uppfattningen ovan är detta arguments andra premiss mer rimlig, men den första premissen mer tvivelaktig: är det verkligen fel att döda en potentiell människa? Det finns ingen generell slutledning från att A är ett potentiellt X till att A bör ha samma rättigheter som X. - den som dödar ett foster berövar världen en framtida rationell och självmedveten varelse Det är både ett för snävt (ger inte skäl att motsätta alla aborter) och ett för vitt (ger skäl att motsätta sig annat än aborter med) rättfärdigande (jmf. bergbestigarkvinnan, förbud mot celibat). Embryots status Denna diskussion är parallell till abortdiskussionen med skillnad att det inte finns några överväganden om kvinnans rätt till sin kropp här. På samma sätt som med fostret kan inte embryot anses vara en människa (annat än i den moraliskt irrelevanta meningen att det tillhör arten Homo Sapiens). Dessutom är det tveksamt om embryot ens är en individ (i upp till 14 dagar kan det dela sig till två).

3 Embryot som potentiell människa, ger det oss skäl att inte experimentera på det? För det första är det inte alla embryon numera (efter IVF-tekniken) som kommer utvecklas till människor utan en mänsklig inverkan. Givet detta har skillnaden mellan ett embryo och ett ägg och en spermie minskat; bör även det senare paret anses vara en potentiell människa? (jmf. laboratorieassistenten och stoppet i vasken) Att använda fostret Hur bör man ställa sig till frågor om att transplantera fostervävnad från aborterade foster och andra sätt där foster används som ett medicinskt instrument? Utefter den tidigare argumentationen så har det slagits fast att fostret inte har någon rätt till liv, men som medveten varelse har det fortfarande ett intresse av att undvika smärta. (Fostret blir medvetet och kan förnimma, genom att hjärnbarken har utvecklats tillräckligt, efter vecka 18.) Före den tidpunkt då fostret kan förnimma finns inga direkta skäl som talar mot att experimentera på fostret (det kan så klart finnas indirekta skäl som har att göra med föräldrarnas och samhällets känslor inför det, samt undantaget det fall där man experimenterar och låter fostret överleva så att barnet föds med skador som en följd). Ett annat potentiellt problem är om experiment på foster skulle leda till ett ökat antal aborter (eller mer press på föräldrar att abortera). I sig inget problem, enligt Singer, men det kan finnas skäl för att hålla donatorer anonyma för att inte skapa en press och ofrivilliga graviditeter samt för att undvika en kommersialisering av fostervävnad. Abort och spädbarnsdödande Givet ovanstående argumentation måste vi inte då också gå med på att också spädbarn saknar rätt till liv och att de är att jämställas med blott medvetna djur? Skulle vi i så fall kunna rättfärdiga spädbarnsdödande? Singer skriver: livet hos ett nyfött barn tycks vara av mindre värde än livet hos en gris, en hund eller en schimpans. Finns det då några skäl som talar emot spädbarnsdödande? Det finns inga indirekta skäl utifrån en klassisk utilitarism (alla som är gamla nog att förstå policyn är inte utsatta och behöver inte känna rädsla), inte heller finns några preferensutilitaristiska skäl (då spädbarnet ännu inte har några preferenser för fortsatt liv), eller några autonomi-skäl. Detta menar Singer bör leda oss att på den kritiska nivån gå med på att ett spädbarn inte har mer rätt till liv en någon annan blott medveten varelse, även om det på en intuitiv nivå kan finnas skäl från att inte använda detta resonemang. Och sedan gäller så klart att det vore förkastligt att döda ett spädbarn vars föräldrar vill att det ska leva. Att döda: Människor Ett förbud mot eutanasi (att döda människor av barmhärtighetsskäl) har funnits som en del av den läkarkodex som kallas för den Hippokratiska eden: att icke giva dödande gift till någon ens om jag blir ombedd; ej heller skall jag föreslå en dylik åtgärd. Det Singer försöker göra i detta kapitel är att visa att det inte är eutanasi som är fasansfullt utan snarare det radikala motståndet mot detta (vilket kan implicera att människor utsätts för utdraget och onödigt lidande mot sin vilja). Tre former av eutanasi

4 Frivillig eutanasi: eutanasi som utförs på begäran av patienten. Det kan vara frivilligt även om patienten inte kan uttrycka sin vilja fram till själva dödsögonblicket genom att hon på förhand skriftligen uttrycker denna. Att rättfärdiga frivillig eutanasi: det grundläggande argumentet för frivillig eutanasi är att skälet för dödande är att göra slut på lidande samt att respektera en autonom persons vilja. Singer går igenom de fyra skälen som talar mot dödandet av personer för att klargöra huruvida något av dessa talar mot frivillig eutanasi. Samtliga skäl avfärdas eftersom denna typ av eutanasi handlar om att respektera den autonoma personens yttersta vilja/preferens. Singer menar dessutom att en försäkran om att få eutanasi vid behov skulle göra människor trygga och lugna. Singer skriver: Så även om det finns skäl att anse att dödandet av en självmedveten varelse i normala fall är värre än dödandet av någon annan sorts varelse, talar de flesta av dessa skäl snarare för än mot frivillig eutanasi. Ett problem kvarstår dock: när vet vi om ett val som en sjuk eller gammal människa är hennes autonoma val och inte ett utslag av förvirring eller upplevd press från anhöriga/samhället? Ett implementeringsproblem enligt Singer, som skulle kunna lösas genom tydliga riktlinjer (t.ex. de som finns i Holland). Ofrivillig eutanasi: patienten är kapabel att samtycka men gör det inte, d.v.s. att ta livet av en person mot (eller åtminstone utan att konsultera) dess vilja. Singer menar att dessa fall är hypotetiska och mycket sällsynta. Att rättfärdiga ofrivillig eutanasi: generellt talar alla fyra skäl mot att döda personer mot denna typ av eutanasi. Singer frågar sig sedan om det av paternalistiska skäl kan tänkas finna en situation där en person inte själv förstår hur enormt mycket lidande som ligger fram den och att därför ofrivillig eutanasi skulle vara tänkbart Icke-frivillig eutanasi: eutanasi på en patient som inte är kapabel till att fatta ett samtyckesbeslut, där frågan om huruvida det är frivilligt eller ej inte uppkommer. Exempel på detta är obotligt sjuka eller allvarligt handikappade spädbarn, och människor som av något skäl förlorat sin beslutsförmåga/autonomi (t.ex. genom demens) och som inte tidigare uttryckt sin vilja i frågan. Att rättfärdiga icke-frivillig eutanasi: när patienten inte är att betrakta som en person, d.v.s. saknar självmedvetande och beslutsförmåga, gäller inga av person-skälen för att inte döda den. Singer skriver: Föräldrar kan med goda skäl beklaga att ett handikappat barn blev fött. I så fall kan den effekt barnets död kommer att ha på föräldrarna utgöra ett skäl för, snarare än mot, att döda det. Det vill säga, givet att ett spädbarn är att betrakta som blott en medveten varelse (inte en person) så kommer det generellt vara föräldrarnas inställning till sitt barn som fäller avgörande för huruvida det bör fortsätta leva eller ej; om föräldrarna anser att barnets grava handikapp kommer leda till mer lidande än välbefinnande så kan icke-frivillig eutanasi anses rättfärdigad (OBS 1: givet att ingen annan vill adoptera barnet; OBS 2: om föräldrarna däremot önskar att barnet ska fortsätta leva trots dåliga förutsättningar så saknas generellt detta rättfärdigande). Med andra ord, det relevanta övervägandet står mellan patienten/spädbarnets förväntade livskvalitet å ena sidan och de anhöriga/föräldrarnas inställning/upplevelse/känslor av situationen å andra sidan. (OBS 3: det finns en viktig skillnad i rättfärdigande beroende på om man omfamnar det existensfokuserande eller det totala synsättet; är det endast den existerande individens lycka eller den totala lyckan i världen som ska tas i beaktande?). Det finns ett hänsynstagande som gäller för vuxna patienter som är biografiskt döda och där ickefrivillig eutanasi övervägs, nämligen att en policy om detta skulle kunna leda till att folk blir oroliga och rädda (en lösning vore att låta dessa registrera sin vägran om att utsättas för eutanasi).

5 Aktiv och passiv eutanasi Skillnaden mellan att aktivt påskynda döden genom någon behandling och att underlåta att sätta in en behandling och på så sätt tidigarelägga döden. Om det är rätt att tillåta patienter att dö, varför är det då fel att döda dem? De flesta är eniga om att det finns patienter där fortsatta livsuppehållande åtgärder är meningslösa och inte bör sättas in, men däremot är det fler som är negativt inställda till aktiva insatser som påskyndar döden för döende patienter. Doktrinen om handling och underlåtelse Enligt denna doktrin finns det en moraliskt betydelsefull skillnad mellan att utföra en handling (t.ex. ge en dödlig injektion) som har vissa konsekvenser (t.ex. att ett handikappat spädbarn dör) och underlåtelsen av en handling (t.ex. låta bli att ge antibiotika) som har samma konsekvenser. Den moraliska underbyggnaden för denna doktrin är ett rättighetsramverk med korresponderande negativa skyldigheter (t.ex. rätten till liv som korresponderar till skyldigheten du skall icke döda). Skillnaden har inte nödvändigtvis något att göra med avsikt (i motsats till vad de som åberopar doktrinen om den dubbla effekten vill göra gällande); en läkare som låter bli att behandla (en underlåtelse) en infektion kan göra det fullt medveten om att det kommer leda till patientens död. Singer, utifrån sin konsekventialistiska position, är kritisk till denna doktrin och argumenterar för att det inte finns någon intrinsikal skillnad mellan att döda och att låta dö. Det finns däremot extrinsikala skäl som talar för att det i vissa fall är mer rätt med aktiv än passiv eutanasi om det hjälper patienten till en smärtfri och human (och därmed slipper en utdragen och plågsam) död. Det sluttande planets argument Enligt detta argument skulle tillåtandet av (aktiv) eutanasi vara ett första steg på ett sluttande plan som i sista steget kommer leda till folkmord och dessförinnan förminska människovärdet. Singers svar är att det inte finns någon nödvändighet i denna utveckling (och dessutom kan det anses som om redan de som tillåter passiv eutanasi tagit ett steg ut genom att anse att vissa liv är värda att räddas och andra inte): det behövs tydliga riktlinjer och kriterier för dessa beslut. Och även om en viss risk, samt rädsla bland folk, kan kvarstå så måste den vägas mot den potentiella nyttan av att lindra patienters lidande.

SINGER KAP 6 & 7 Wednesday, 7 November 2012

SINGER KAP 6 & 7 Wednesday, 7 November 2012 SINGER KAP 6 & 7 ATT DÖDA: EMBRYOT OCH FOSTRET Bakgrund till abortfrågan In vitro fertilisering (IVF) Stamcellsforskning/embryonal forskning Lag och moral Gränsdragningsproblematik DET KONSERVATIVA ARGUMENTET

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

En sista titt på ett argument kring aborter

En sista titt på ett argument kring aborter Praktisk etik 5! En sista titt på ett argument kring aborter Ett försvar för abort (1971) Judith Jarvis Thomson Försvarar kvinnors rätt till abort utifrån deras rätt till självbestämmande rätten att bestämma

Läs mer

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012 SINGER Kap 3-5 JÄMLIKHET FÖR DJUR? Repetition: jämlikhet vilar på principen om lika hänsyn till lika intressen Om denna princip är giltig gäller den för alla varelser med intressen Icke-mänskliga djur

Läs mer

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik Medicinsk etik Medicinsk etik Omfattar frågor om: abort dödshjälp stamcellsforskning kloning provrörsbefruktning patientsekretess surrogatmödrar vård i livets slutskede ABORT de filosofiska argumenten

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 13 I INLEDNING 16 1. Bakgrund 16 1.1 Abortetik förr och nu 16 1.2 Aborternas omfattning 17 2. Problemformulering och syfte 18 2.1 Vad är abort? 18 2.2 Problemet 21 3. Fem positioner

Läs mer

Abort utanför kroppen

Abort utanför kroppen 1 Emil Lindqvist FPRB01 HT13 Handledare: Jonas Josefsson Abort utanför kroppen Inledning När det gäller frågan om abort är kvinnans rätt till sin kropp ett väldigt viktigt argument. Många ser det som att

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Recension. Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN

Recension. Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN Recension Den sista friheten. Om rätten till vår död Inga-Lisa Sangregorio Fri tanke 2916, 214 s., ISBN 978 91 87935 32 9 En del är rädda för döden. Andra är rädda för döendet, dvs. för de plågor och andra

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet

Läs mer

En granskning av en försiktighetsprincip

En granskning av en försiktighetsprincip Göteborgs universitet Filosofiska institutionen Praktisk filosofi C 41-60 p. Uppsats 10 p. Ht 2006 En granskning av en försiktighetsprincip Per Hellman 620103-**** Handledare: Jonas Gren 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Kapitel 4 Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Han svarar: de är alla varelser som är förmögna att inta omdömeskänsliga

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension erik malmqvist: Good Parents, Better Babies: An Argument about Reproductive Technologies, Enhancement and Ethics, Linköping:

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN! Centrala intressen! att undvika smärta, utveckla sina förmågor, tillfredsställa sina grundläggande behov av mat och skydd, att njuta av vänskapliga och kärleksfulla relationer med andra och att vara fri

Läs mer

HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats:

HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats: Att skaffa barn HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats: www.hdyo.org Att veta att du är i riskzonen för Huntingtons sjukdom kan ha en inverkan på om

Läs mer

OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR:

OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR: OBS! DETTA ÄR LÖSA ANTECKNINGAR SOM FUNGERAR SOM MINNESHJÄLP FÖR DEN SOM VARIT PÅ FÖRELÄSNINGEN. FÖR FRÅGOR: niklas.juth@ki.se - Vad är ett etiskt problem? Vad är etik? Rätt-fel, bra-dåligt, gott-ont,

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Etik och argumentation ett arbetsmaterial

Etik och argumentation ett arbetsmaterial Etik och argumentation ett arbetsmaterial På de följande sidorna finns material som anknyter till det förslag till arbetsgång för studiet av argumentation och etik som ges i Filosofisk tanke 2012, modulen

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009 årgång 13

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009 årgång 13 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009 årgång 13 Bokförlaget thales recension Torbjörn Tännsjö: Döden är förhandlingsbar, Stockholm: Liber, 2009 kanske den mest aktuella av årets böcker av Torbjörn

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.) Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon

Läs mer

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?

Läs mer

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande: Kontraktualismen säger följande: En handling är fel om och endast om den skulle förbjudas av varje princip för allmän handlingsreglering som ingen person rimligen kan förkasta, givet att personen ifråga

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra föreläsningen i korthet Etik - inte enbart konflikter och dilemman Vissa frågor återkommer

Läs mer

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori. Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom

Läs mer

Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017

Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Tankar om människan Att arbeta med uppgiften: 27/2 (se film), 3/3 (lektion), 6/3 (lektion),

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis

Läs mer

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och

Läs mer

Vad gäller första punkten ovan är lagen redan verkställd och då vi saknar juridisk sakkunskap har vi inte tagit ställning till punkt 4.

Vad gäller första punkten ovan är lagen redan verkställd och då vi saknar juridisk sakkunskap har vi inte tagit ställning till punkt 4. Till SFOGs styrelse SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap. Några synpunkter från Etik- ARG. Etik- ARG har inte officiellt bjudits in att yttra sig angående utredningen men då den tar upp flera etiska

Läs mer

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster

Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Därför ska det vara tillåtet att abortera flickfoster Publicerad: 2009-02-23, Uppdaterad: 2009-02-25 Även om fall som det nu uppdagade i Eskilstuna, där kvinnor väljer att abortera flickfoster, väcker

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar Föreläsning 1: Introduk4on 4ll norma4v e4k Föreläsning 2: Teknik och e4k,

Läs mer

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se Upplägg 3 föreläsningar 2 seminarier seminarieförberedelser Föreläsningar och seminarier är obligatoriska

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 årgång 22 Bokförlaget thales replik till marcus agnafors Katharina Berndt Rasmussen marcus agnafors gör i denna tidskrift en viktig och nyanserad insats i den

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

du har rationella skäl att tro.

du har rationella skäl att tro. Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har

Läs mer

7. Moralisk relativism

7. Moralisk relativism Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD

EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD En fråga om liv och död EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD Inställningen till aktiv dödshjälp i Sverige Ingela Wadbring Att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv, med rimlig hänsyn tagen till sina medmänniskor,

Läs mer

Den värderande analysen

Den värderande analysen Den värderande analysen 1 En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

I försvar av de opersonliga

I försvar av de opersonliga Göteborgs universitet VT 2010 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Handledare: Joakim Sandberg Kandidatuppsats i praktisk filosofi 15 hp Dorna Behdadi I försvar av de opersonliga

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring

Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring Vad är en värdering? Grundläggs i tidig ålder och är relativt stabila Formas av familj, skola, vänner, fritidsaktiviteter,

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

Abort en försvarbar gärning!

Abort en försvarbar gärning! Umeå Universitet Inst. för idé- och Samhällsstudier Abort en försvarbar gärning! Datum: 2011-06-05 Kurs: Filosofi B, Filosofiskt skrivande. Författare: Mattias Karlsson Kursansvarig: Lars Lindblom Inledning

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Gabriel Wikström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2016-02-04 Besvaras senast 2016-02-25 2015/16:372 Utredning om dödshjälp Frågan om individens frihet att vid svåra lidanden i livets slutskede

Läs mer

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Läs mer

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller):

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller): Den teleologiska värdemodellen kan försvaras på följande sätt: allt av värde underordnas ett överordnat värde välfärd och det var och en har skäl att göra är att maximera sin egen välfärd, eller välfärd

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Vad säger Smer om assisterad befruktning?

Vad säger Smer om assisterad befruktning? Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende

Läs mer

För och emot dödshjälp

För och emot dödshjälp För och emot dödshjälp Läkartidningens seminarium om dödshjälp mars 2017 Kjell Asplund Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet, start

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014 årgång 18 Bokförlaget thales om den motbjudande slutsatsen ett svar till olle risberg Torbjörn Tännsjö det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Genetik och genteknik

Genetik och genteknik FOLKLIVSARKIVET, Lunds universitet LUF 198 November 1996 Genetik och genteknik Inledning Den moderna genetiken har gett oss ny kunskap om hur gener - arvsanlag - förmedlar det biologiska arvet från generation

Läs mer