EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD"

Transkript

1 En fråga om liv och död EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD Inställningen till aktiv dödshjälp i Sverige Ingela Wadbring Att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv, med rimlig hänsyn tagen till sina medmänniskor, är självklart i en demokrati av västerländskt snitt. Huruvida människor ska ha rätt att bestämma över sin egen död är inte lika självklart. Det är en kontroversiell fråga som diskuteras inom politiken, inom medievärlden, bland forskare och människor i största allmänhet har förstås också en uppfattning. Det är inte så konstigt att engagemanget och intresset ifråga om den egna döden är stort; det finns ju faktiskt bara en enda sak som vi alla helt säkert vet, och det är att våra liv en dag kommer att ta slut. Hur detta slut ska se ut är i ett fåtal länder en fråga som enskilda individer får ta ställning till när det gäller dem själva, men i de allra flesta länder får man inte det. I Sverige är det enligt lag förbjudet att hjälpa en människa att avsluta sitt liv, även om det sker på personens egna initiativ. I det här kapitlet är syftet att studera hur allmänhetens inställning ser ut ifråga om att tillåta aktiv dödshjälp i Sverige: ska vi själva få bestämma när och hur, eller ska vi inte det? I debatten uttrycks ett stort antal argument, såväl för som emot. Forskningsöversikter visat att de allra flesta debattörer tar bara upp ena sidan den egna sidan förstås (se Nilstun & Löfmark, 2005) men om man ska försöka sammanfatta argumenten i några principiella, övergripande sentenser kan man göra det på följande sätt (Pabst Battin, 2005:18): För: Argument om autonomi, dvs. självbestämmande Argument om att slippa smärta och lidande Emot: Argument om att det principiellt är fel att döda Argument om vårdpersonalens integritet Argument om potentiellt missbruk Huruvida de som svarar på en fråga om de tycker att det vore ett bra förslag att införa aktiv dödshjälp i Sverige känner till argumenten eller mest svarar med hjärtat kan vi aldrig veta (jfr Statens medicinsk-etiska råd, 1992). Det är ett svårt och känsligt område att ställa frågor kring. Som på många andra områden kommer 111

2 Ingela Wadbring svaren säkert från såväl hjärna som hjärta men troligen spelar hjärtat större roll här än på många andra områden eftersom det är en så laddad fråga. Innan vi går över till de empiriska resultaten ska aktiv dödshjälp, eller eutanasi som den korrekta termen lyder, och vad det egentligen är beskrivas och kort sättas in i ett sammanhang, politiskt och forskningsmässigt. Den aktiva döden, politikerna och forskarna Det här kapitlet handlar om inställningen till aktiv dödshjälp, men det kan vara på sin plats att redan här definitionsmässigt skilja det från passiv dödshjälp som ju är lagligt och finns i Sverige. Med passiv dödshjälp avses att man avstår från att sätta in behandling eller avbryter behandling som hade kunnat förlänga livet på patienten. Att exempelvis stänga av en respirator ingår alltså i begreppet passiv dödshjälp, inte aktiv. Aktiv dödshjälp innebär att patienten själv aktivt orsakar sin egen död. Till skillnad från passiv dödshjälp där patienten dör till följd av sin sjukdom, dör patienten till följd av något annat än sin sjukdom vid aktiv dödshjälp. En mellanform är något som ibland kallas långsam eutanasi eller med ett annat begrepp terminal sedering vilket innebär att patienten på medicinsk väg försänks i medvetslöshet för att slippa plågor. Också denna metod är tillåten i Sverige, och är alltså en form av passiv dödshjälp (Arlebrink, 1999; jfr Shannon, 2004; Tännsjö, 2004) Med jämna mellanrum dyker frågan om aktiv dödshjälp upp på politikernas bord. Den senaste statliga utredningen inom området gjordes 2005, men även därefter har motioner inkommit i frågan. Senast var det Eva Flyborg (FP) som 2008 lämnade in en motion till riksdagen om aktiv dödshjälp (Motion 2008/09:So422). Huvudmotiven för motionen var att enskilda individers rättigheter stärkts under senare år, och i dessa rättigheter bör också ingå att individerna får bestämma över sin egen död. Man vet att det idag förekommer eutanasi i det fördolda, men det vore mer rättssäkert om det skedde öppet istället för dolt. Flyborg föreslår därför en utredning som ska utreda hur en human, rättssäker och värdig process skulle kunna se ut. Riksdagen avslog motionen (Socialutskottets betänkande 2008/09: SoU13) med motiveringen att aktiv dödshjälp kan innebära stora risker även om den är starkt villkorad. Dessutom går tanken om eutanasi emot läkaretikens grund som den är formulerad idag: att rädda och värna liv. Det finns tre huvudsakliga sätt att möta döden på i västvärlden, förutom olyckor etc. (Pabst Battin, 2005:48ff). I USA räknar man med att ungefär 75 procent av alla som dör får livsuppehållande åtgärder av något slag. Oregon är den enda delstat där aktiv dödshjälp är tillåten. I övriga stater är terminal sedering och passiv dödshjälp tillåten. Opinionsläget är att läkarna är för eutanasi, men övriga samhället är emot. I Nederländerna ser det ut på ett helt annat sätt. Där är eutanasi tillåten enligt lag. För befolkningen är aktiv dödshjälp förstås frivillig, och läkare assisterar på olika sätt. 1 Eutanasi används i mindre än fem procent av dödsfallen (olika under- 112

3 En fråga om liv och död sökningar visar något olika data, vanligen kring 2-3 procent). Endast en bråkdel av dessa fall behöver läkarassistans och av dem som på detta sätt tar sitt eget liv har cirka 80 procent cancer i sista skedet. Tyskland är det tredje exemplet. Där är all form av läkarassistans som på något sätt kan ha med ett närmande av döden att göra förbjuden, alltså även passiv dödshjälp. Skälet är förstås Tysklands historia; nazismen och den medicinska kultur som fanns där. Familjemedlemmar eller vänner kan dock under vissa omständigheter assistera en persons död, men alltså inte en läkare (Pabst Battin, 2005). Ska man sätta in Sverige i denna kontext, så är vår situation mest lik den amerikanska. Aktiv dödshjälp som i Nederländerna är förbjuden, men den stränga medicinska etik som råder i Tyskland är vi också långt ifrån eftersom det är tillåtet med passiv dödshjälp. Vad säger då svenska folket om aktiv dödshjälp? Önskar man en utveckling i riktning mot Nederländerna, mot Tyskland eller är det bra som det är? En stabil svensk folkopinion I SOM-undersökningen har frågan om inställning till aktiv dödshjälp ställts vid fyra tillfällen. Att det är svårt att ställa och analysera frågor av denna typ är odiskutabelt (jfr Statens medicinsk-etiska råd, 1992) eftersom det är svårt att svara på komplexa frågor och därmed att veta vad människor lägger in i svaret på sådana frågor. Frågan i SOM-undersökningen är ställd på ett förhållandevis neutralt sätt: om man tycker att det är ett bra eller dåligt förslag att tillåta aktiv dödshjälp i Sverige. Figur 1 Inställning till aktiv dödshjälp i Sverige, (procent) Bra förslag Varken eller Dåligt förslag Ingen uppfattning % 20% 40% 60% 80% 100% Kommentar: Frågan lyder: Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem? Det enskilda förslaget Tillåta aktiv dödshjälp i Sverige ingår i ett batteri av flera andra förslag som varierar något mellan åren men som genomgående är kontroversiella till sin karaktär. Svarsalternativen är följande: mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag, ingen uppfattning. 113

4 Ingela Wadbring Vi kan konstatera att den svenska opinionen de senaste åtta åren är mycket stabil (figur 1): ungefär 40 procent av svenskarna tycker att förslaget att tillåta aktiv dödshjälp är bra, procent tycker inte att det är vare sig ett bra eller dåligt förslag och ungefär 20 procent tycker att det är ett dåligt förslag. En tiondel har ingen uppfattning. Det är alltså inte en majoritet som är för aktiv dödshjälp, men om man istället ser på opinionsbalansen, dvs. andelen som tycker det är ett bra förslag respektive andelen som tycker att det är ett dåligt förslag, så är det en klar balans för förslaget: 2008 blir opinionsbalansen +23. I figur 2 finns förslaget jämfört med andra förslag (om värderingsfrågan och värderingar över tid, se även inledningskapitlet i denna volym). Genom en sådan jämförelse får man frågan om aktiv dödshjälp satt i ett sammanhang av andra kontroversiella frågor. För att få ett samlat mått på varje förslag används det ovan beskrivna balansmåttet för samtliga förslag. Att stärka djurens rätt och att ge homosexuellas rätt att ingå äktenskap är de två frågor som fler instämmer i än att tillåta aktiv dödshjälp i Sverige. Men det är bara de tre förslagen som överhuvudtaget får plusvärden i opinionsbalansen. Att stärka djurens rätt är ett allmänt påstående som är lätt att hålla med om och föga förpliktigande. Att homosexuella ska få rätt att ingå äktenskap genomfördes under våren 2009 (SFS 2009:260) samtidigt som partnerskapslagen upphävdes. Och att tillåta aktiv dödshjälp i Sverige är alltså det tredje förslaget som hamnar på plussidan i opinionsbalansen. I samtliga dessa fall är det relativt få som saknar uppfattning i frågan. Figur 2 Inställning till ett antal förslag i samhällsdebatten 2008 (balansmått) Andel utan uppfattning Stärka djurens rätt Ge homosexuella rätt att ingå äktenskap Tillåta starköl, vin och sprit i livsmedelsaffärer Förbjuda forskning som använder befruktade ägg -44 Tillåta aktiv dödshjälp i Sverige Införa dödsstraff för mord Begränsa rätten till fri abort Kommentar: För frågans formulering, se under figur 1. Balansmått innebär att andelen som inte instämmer i förslaget subtraheras från andelen som instämmer. 114

5 En fråga om liv och död Allra mest negativa är svenskarna till begränsningar av rätten till fri abort samt att införa dödsstraff för mord. Det är också två förslag som aldrig seriöst funnits på den svenska agendan men det är också två förslag som i en annan kultur, exempelvis USA, skulle få en helt annan opinionsbalans. Ytterligare två förslag hamnar på minus i opinionsbalansen, dels att tillåta starköl, vin och sprit i livsmedelsaffärer, dels att förbjuda forskning som använder befruktade ägg (i frågeformuläret finns tillagt i parentes efteråt embryonala stamceller ). Många saknar uppfattning i den sistnämnda frågan, som ju är av synnerligen komplicerad art. Vad det innebär att forska på befruktade ägg och vilka konsekvenser det kan ha är inte lätt att ha en uppfattning om utan specialkunskaper. Om man gör en dimensionsanalys av förslagen i figur 2, faller en positiv inställning till aktiv dödshjälp in i samma dimension som två andra förslag, nämligen att man är för dödsstraff för mord och att man tycker det är ett bra förslag att tillåta försäljning av vin, sprit och starköl i livsmedelsaffärer. Men kan se det som ett uttryck för att individer ska få och också måste ta ansvar för sitt eget liv. Att stärka djurens rätt och tillåta homosexuella att ingå äktenskap faller ut i en andra dimension som snarast kan tolkas som ett värnande om andra och svagare individer. Den tredje faktorn som faller ut innefattar de båda förslagen att man ska begränsa rättten till fri abort och att man bör förbjuda forskning som använder befruktade ägg. Det kan snarast tolkas som ett värnande om de ofödda. En ung och liberal opinion för eutanasi Vilka är det då som är mest respektive minst för aktiv dödshjälp? Skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper är generellt ganska måttliga, men det finns några faktorer som märker ut sig. Ser vi till traditionella demografiska och sociokulturella faktorer, är skillnaden mellan män (+21) och kvinnor (+26) mycket måttlig. Skillnaderna i ålder är betydligt större (se figur 3) och tål att diskuteras. Yngre är anmärkningsvärt mycket mer positiva till förslaget att tillåta aktiv dödshjälp än vad äldre är. Det går att tolka på åtminstone två sätt. För det första är det mycket längre kvar tills de unga själva kommer att behöva befatta sig med frågan om sin egen död vilket gör att den blir abstrakt; då är det lättare att ha uppfattningen att aktiv dödshjälp är något bra. För de andra kan det vara en svängning i samhället mot individualisering som slagit igenom bland yngre men inte bland äldre; man vill bestämma över sitt eget liv och sin egen död. Individualisering gäller många andra områden, och kan vara förklaringen också här. Möjligen kan det också vara en kombination av båda förklaringsfaktorerna. En annan faktor som kan spela roll för inställning i olika sakfrågor är samhällsklass. Ifråga om inställning till aktiv dödshjälp är skillnaderna relativt små: arbetarhem (+27), tjänstemannahem (+19) eller högre tjänstemannahem/akademiker (+21). 115

6 Ingela Wadbring Det allmänna hälsotillståndet skulle också kunna vara en tänkbar faktor att spela roll i en fråga om inställning till aktiv dödshjälp. En viss betydelse har det, men det är de som på en 11-gradig skala anger att de har ett mellangott hälsotillstånd som i högre utsträckning än de med bra (+24) respektive dåligt (+19) anger att de instämmer i påståendet: (+32). De som har lågt förtroende för sjukvården instämmer i högre grad (+31) än de som har högt förtroende (+20) vilket säkert har med trygghetskänsla att göra. Å andra sidan är det mycket få som har ett litet förtroende för sjukvården, som visats i Sören Holmbergs och Lennart Weibulls kapitel om institutionsförtroende i denna bok. En faktor som däremot ger mycket stort utslag ifråga om inställning till aktiv dödshjälp är partisympati. Kristdemokraterna ligger på minus i opinionsbalansen (-3) medan Sverigedemokraterna ligger extremt högt (+71) se figur 3. De som sympatiserar med Sverigedemokraterna visar sig i flera avseende skilja sig från befolkningen i övrigt; det gäller inte bara frågan om aktiv dödshjälp. I exempelvis nämnda kapitel om förtroendet för samhällets institutioner är det tydligt att de tar avstånd från allt som är kollektivt, och mycket starkt betonar individens ansvar i betydelsen att var och en ska sköta sig själv och att man inte ska lägga sig i andras angelägenheter. Figur 3 Inställning till aktiv dödshjälp efter ålder respektive partisympati 2008 (balansmått) Alla år år år år +4 Vänsterpartiet +9 Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna -3 Miljöpartiet +31 Sverigedemokraterna Kommentar: för frågeformulering, se under figur 1, för balansmåttsbeskrivning se under figur

7 En fråga om liv och död I övrigt är skillnaderna mellan anhängare av olika politiska partier relativt måttliga. De som sympatiserar med Miljöpartiet eller de borgerliga partierna, FP och M, är något mer positivt inställda än de som sympatiserar med Centern respektive Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. En rimlig förklaring är förstås den ideologiska skillnaden i hur man betraktar samhällets respektive individens ansvar i allmänhet som sedan förs över också till specifika frågor. Om man istället ställer frågan om hur man placerar sig på en vänster-högerskala framträder i princip inga ideologiska skillnader alls (vänster +22, höger +18). Förklaringen till det är att såväl Moderater som Kristdemokrater hamnat till höger på en sådan skala och de positivt inställda Moderaterna vägs upp av de negativt inställda Kristdemokraterna. Kristdemokraterna är de enda som hittills visat ett minus i opinionsbalansen. Det kan därför vara av intresse att också se vilken roll kyrklig aktivitet spelar. De som tillhör svenska kyrkan och har varit där under det senaste året är i huvudsak för att införa aktiv dödshjälp (+13). Allra mest positiva är emellertid de som överhuvudtaget inte tillhör svenska kyrkan (+38). De allra mest negativa till aktiv dödshjälp finner vi bland de kristna som är med i ett annat samfund än svenska kyrkan, dvs. i frikyrkorna (-36). Dessa är dock relativt få (71 personer) i undersökningen varför resultaten ska tolkas med försiktighet. Tendensen ifråga om kyrklig aktivitet är dock såväl tydlig som rimlig (se Gill, 1998). Begreppen liv och död har en annan innebörd för människor med en tro än för människor utan en sådan tro. Slutsatser Vi kan sammantaget konstatera att det definitivt finns en opinion för att införa och tillåta aktiv dödshjälp i Sverige bland befolkningen. Särskilt gäller det unga människor och människor med en borgerlig övertygelse med undantag för Kristdemokrater och människor som är frireligiöst aktiva, där fler är emot att tillåta aktiv dödshjälp än som är för. Frågor om döden är svår att ställa och svår att svara på. Men det är icke desto mindre viktigt att de debatteras, för som sagt, vi kommer alla att drabbas av den. Den kontroversiella filosofen Torbjörn Tännsjö har i en skrift (2001) en innehållsförteckning som gör att man lätt kan få igång en diskussion om när död kan vara rätt och fel vare sig man kommer fram till ett svar eller inte. Några exempel att fundera över är abort, dödande av djur, dödande i krig, självmord, dödsstraff, mord. Var går gränsen för när abort får göras och när ett för tidigt fött barn kan räddas till livet? Var går gränsen för djurplågeri när djuren blir gamla och orken tryter? Varför är det accepterat att döda i krig även bland kristna människor? Kan självmord vara försvarbart? Frågorna är många. 117

8 Ingela Wadbring Not i Det finns sex grundläggande premisser som måste vara uppfyllda för att aktiv dödshjälp ska vara tillåten i Nederländerna: 1. Patientens begäran ska vara frivillig och väl genomtänkt 2. Patienten ska genomgå eller vara på väg att genomgå outhärdligt lidande 3. Alla alternativ som patienten kan acceptera som lindrande ska ha prövats 4. Patienten ska ha full kunskap om sin situation 5. Läkaren ska konsultera ytterligare en oberoende läkare som ska undersöka patienten 6. Vid genomförandet av det assisterade självmordet, ska läkaren agera efter moget övervägande Referenser Arlebrink, Jan (1999) Eutanasi. I Arlebrink, Jan (red) Döden och döendet. Etiska, existentiella och psykologiska aspekter. Lund: Studentlitteratur Gill, Robert (ed.) (1998) Euthanasia and the Churches. London & New Your: Cassell Motion (2008/09:So422) Aktiv dödshjälp. Motion av Eva Flyborg (FP) Pabst Battin, Margaret (2005) Ending life. Ethics and the Way We Die. Oxford: Oxford University Press Nilstun, Tore & Löfmark, Rurik (2005) Dödshjälpsdebatten i Sverige förekomst, attityder och argument. I Westrin, Claes-Göran & Nilstun, Tore (red) Att få hjälp att dö synsätt, erfarenheter, kritiska frågor. Lund: Studentlitteratur SFS (2009:260) Lag (2009:260) om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap Shannon, Thomas A. (ed.) (2004) Death & Dying. A Reader. Lamham, Boulder, New York, Toronto & Oxford: Rowman & Littlefield Socialutskottets betänkande (2008/09:SoU13) Hälso- och sjukvårdsfrågor Statens medicinsk-etiska råd (1992) Eutanasi en debattskrift. Stockholm: Allmänna förlaget Tännsjö, Torbjörn (2001) Du skall understundom dräpa! Stockholm: Prisma Tännsjö, Torbjörn (ed) (2004) Terminal Sedation: Euthanasia in Disguise? Dordrecht: Kluwer Academic Publishers 118

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring

Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring Vad är en värdering? Grundläggs i tidig ålder och är relativt stabila Formas av familj, skola, vänner, fritidsaktiviteter,

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den

Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den Unga värderingar är de annorlunda? Unga värderingar är de annorunda? Susanne Johansson Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den allmänt förekommande uppfattningen att i ungdomar

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Gabriel Wikström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2016-02-04 Besvaras senast 2016-02-25 2015/16:372 Utredning om dödshjälp Frågan om individens frihet att vid svåra lidanden i livets slutskede

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

AMS går i pension. Johan Martinsson

AMS går i pension. Johan Martinsson AMS går i pension AMS går i pension Johan Martinsson A rbetsmarknadsstyrelsen existerade under 60 år. Den kan därmed sägas ha pensionerats något i förtid. 1 Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades 1948 genom

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

Skåneopinion. Mars 2012

Skåneopinion. Mars 2012 Skåneopinion Mars 2012 Det går bra i Skåne för S och Stefan Löfven Stefan Löfven har raskt marscherat upp till den partiledare som har näst mest förtroende efter Fredrik Reinfeldt i Skåneopinionen, liksom

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft

Åsikter om energi och kärnkraft Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:2] Samhälle Opinion Medier (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986

Läs mer

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken

Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken David Karlsson L andstingsvalet kallas ibland med fog det glömda valet.

Läs mer

Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) Remiss från Jordbruksdepartementet Remisstid 1 maj 2003, förlängd tid till 5 maj 2003

Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) Remiss från Jordbruksdepartementet Remisstid 1 maj 2003, förlängd tid till 5 maj 2003 Bilaga 7:31 till kommunstyrelsens protokoll den 9 april 2003, 32 PM 2003 RVIII (Dnr 301-144/2003) Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) Remiss från Jordbruksdepartementet Remisstid 1 maj 2003, förlängd

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 18 mars 2016 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 18 mars 2016 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker Rapport från SKOP om, 18 2016 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker - Fortsatt mycket lågt betyg på regeringen - 47 procent anser att regeringen gör ett dåligt jobb - Svag förtroendebalans även för borgerliga

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Väljarkontraktet. 2014-06-29 Karin Nelsson

Väljarkontraktet. 2014-06-29 Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Miljöenkät inför kommunvalet 2014 1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Rovdjursfrågan ingen traditionell höger-vänsterfråga

Rovdjursfrågan ingen traditionell höger-vänsterfråga FjällMistra-rapport nr. 24 Rovdjursfrågan ingen traditionell höger-vänsterfråga partier går i otakt med sina anhängare FjällMistrarapport Rapport nr: 24 ISSN 1652-3822 september 2006, Umeå, Sweden Författare:

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget):

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget): Föreningen RSMH-Livets yttrande över Psykiatrilagsutredningens betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Allmänna reflektioner Vi kan till att börja med konstatera,

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Bakgrund I början av 2010 tog Gatukontorets projektgrupp i samarbete med kulturgeograf Susan Bolgar fram en enkät om Gyllins naturpark.

Läs mer

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011 Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 22 augusti och 6 september 2011 intervjuades

Läs mer

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra

Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015 Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 05 Ipsos: David Ahlin, Nicklas Källebring, Gustav Gidenstam Ipsos. 0 Ipsos. All rights All rights reserved.

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011 Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408 Sammanfattning

Läs mer

Vetenskapen i Samhället

Vetenskapen i Samhället DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2006:1 Vetenskapen i Samhället - resultat från SOMundersökningen 2005 Förord Intresse och engagemang för kunskap och vetenskap är den nödvändiga basen för det snabbt

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Frågan om en rätt till dödshjälp i svensk vård

Frågan om en rätt till dödshjälp i svensk vård JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Axel Arheden Frågan om en rätt till dödshjälp i svensk vård LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare: Sacharias

Läs mer

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 TÖREBODA KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

Figur 1. New York: Mord och dråp, 1950 2011, per 100 000 invånare.

Figur 1. New York: Mord och dråp, 1950 2011, per 100 000 invånare. Undret i New York Medierna är fulla med positiva nyheter från brottslighetens New York, eller snarare det laglydiga New York. Sedan början av 1990-talet har brottsligheten sjunkit med 60, 70 och 80 procent

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:110

Regeringens proposition 1997/98:110 Regeringens proposition 1997/98:110 Frysförvaring av befruktade ägg Prop. 1997/98:110 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen Stockholm den 5 mars 1998 (Socialdepartementet) Propositionens

Läs mer

Ökat opinionsstöd för EU

Ökat opinionsstöd för EU Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys M A J N U M M E R 5-2 0 0 8 Sören Holmberg * Ökat opinionsstöd för EU Sammanfattning Stödet för EU fortsätter att öka i den svenska

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Scenkonst i Västsverige 2014 Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell 2a Tabell

Läs mer

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-03 Närvarande: F.d. justitieråden Johan Munck och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Patientlag Enligt en lagrådsremiss den 23 januari

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Barn under 15 år som misstänks för brott

Barn under 15 år som misstänks för brott Socialutskottets yttrande 2009/10:SoU2y Barn under 15 år som misstänks för brott Till justitieutskottet Justitieutskottet beslutade den 8 april 2010 att bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka

Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Rökförbud 1 juni 2005 Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Ett bakgrundsmaterial med resultat från en Gallup-undersökning bland svenska rökare mellan 25 och 55 år

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier Arbetsrapport nr. 38 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Arbetsrapport nr. 38 Journalistkårens partisympatier Kent Asp ISSN 1101-4679 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Läs mer

SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT

SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT 9 Har du någon skada eller andra besvär i fotleder eller fötter? Nej Ja, men besvären är lindriga Ja, jag har måttliga besvär Ja, jag har svåra besvär Källa:

Läs mer

Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20.

Vetenskapsrådets synpunkter på Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20. 2008-09-04 Diarienummer 112-2008-6225 Handläggare Håkan Billig Vetenskapsrådet YTTRANDE Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING Om undersökningen Metod: Undersökningen genomfördes via utskick till deltagare i TNS SIFO:s rikstäckande webbpanel

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Hur blir kyrkan relevant?

Hur blir kyrkan relevant? Mats Lindgren Hur blir kyrkan relevant? RESULTAT FRÅN EN UNDERSÖKNING OM SVENSKARNAS SYN PÅ EN TROVÄRDIG OCH RELEVANT KYRKA 11 MAJ 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Att som organisation vara

Läs mer

Sverige är fortfarande ett starkt partiorienterat politiskt system. Väljarna röstar

Sverige är fortfarande ett starkt partiorienterat politiskt system. Väljarna röstar Partiledarnas ställning Partiledarnas ställning HENRIK OSCARSSON Sverige är fortfarande ett starkt partiorienterat politiskt system. Väljarna röstar främst på partier och inte kandidater. Trots ökade inslag

Läs mer

Personlig assistans som den ska vara

Personlig assistans som den ska vara Personlig assistans som den ska vara Inledning om personlig assistans Varje sida som ska driva trafik till personlig assistans behöver vara utformad på rätt sätt. Det finns en hel del villkor som är viktiga

Läs mer

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?

Läs mer

Tillgänglig minister

Tillgänglig minister 22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer