Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den
|
|
- Siv Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Unga värderingar är de annorlunda? Unga värderingar är de annorunda? Susanne Johansson Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den allmänt förekommande uppfattningen att i ungdomar ser vi framtiden. Ungdomsgruppen betraktas således som sesmografer (Carle 2000). En typ av frågor där det ofta antas att kommande vuxengenerationers uppfattningar slår fullt ut är i deras värderingar, det vill säga individens mer grundläggande uppfattningar och föreställningar. Värderingar är en typ av frågor där vi dessutom antar att den tidiga socialiseringen har stor betydelse och att i takt med att individen blir äldre tar hon med sina ungdomsperspektiv in i vuxenlivet. Därför är det också intressant att undersöka hur ungdomar ställer sig i olika värderingsrelaterade frågor. Går ungdomars uppfattningar på tvärs med andra åldersgruppers, de mer konventionella skiljelinjerna i samhället och kanske främst, det politiska systemets? I följande kapitel kommer ungdomars uppfattningar i värderingsfrågor att stå i fokus och frågan som ställs: Unga värderingar är de annorlunda? Är ungdomar speciella? Innan vi ger oss i kast med hur ungdomar ställer sig i olika värderingsfrågor krävs svar på vad det innebär att vara ung. Frågan är i sig spännande. Under de senaste decennierna har det skett en förskjutning i uppfattningen om och innebörden av att vara ung. Större möjligheter att resa, välja utbildning och en förändrad arbetsmarknad resulterar i att alltfler unga etablerar sig senare och därmed också blir vuxna senare. Ungdomsstyrelsen menar att det finns två aspekter av vuxenblivande, en formell och en existentiell. Den formella aspekten innefattar att flytta hemifrån, ha avslutat sin utbildning och att försörja sig själv. Den existentiella delen av vuxenblivandet handlar om att individen vet vad hon vill, har funnit sin identitet och kan ta ansvar för sig själv (Ungdomsstyrelsen 1998). Ungdomsstyrelsen menar att det skett en förskjutning i det formella såväl som i det existentiella vuxenblivandet. Definitionen ger utrymme för individuella variationer när en individ är att betrakta som vuxen. En konsekvens av att ungdomstiden blivit längre är att ungdomsgruppen också blir allt mer heterogen. Ungdom är en 15-åring i niondeklass, men likaväl en 27-åring som just avslutat sin högskoleutbildning (jfr diskussion i Johansson 2007). Tanken om ungdomar som seismografer innebär också en föreställning om att unga är annorlunda, att de inte beter sig som vuxna, eller som dagens vuxna gjorde när de var i motsvarande ålder. Föreställningen om de annorlunda ungdomarna kan 137
2 Susanne Johansson till del undersökas empiriskt, men börjar vi skrapa lite på ytan reses en rad frågetecken. Ser vi till vilka sakfrågor ungdomar respektive vuxna betraktar som viktiga finns det skillnader, men också stora likheter. Bilden som framträder, kanske något förvånade, är istället att det finns en överraskande stor korrespondens mellan vad ungdomar respektive vuxna bedömer och anser som centralt i dagens Sverige. De skillnader som finns i vad ungdomar och vuxna betraktar som viktigt kan bland annat relateras till i vilken livsfas individen är i. Uppfattningen om livsfasens betydelse står i motsättning till argumentet om generationstillhörighetens betydelse och ungdomar som seismografer. Medan generationstanken förutsätter att socialisation sker när individen är ung och de erfarenheter man får under ungdomstiden resulterar i en viss typ av generationsspecifika värderingar, attityder och beteendemönster, uppfattas livsfaserna som ett uttryck för mer speciella uppfattningar och beteendemönster. Som ung befinner man sig i en etableringsfas, där är frågor om möjligheten att få jobb och bostad är betydligt viktigare än för äldre, medan yngre vuxna som oftare har barn i förskole- och skolåldern bedömer skola och barnomsorgsfrågor som mer centrala. I gruppen medelålders och äldre prioriteras frågan om äldreomsorg högre jämfört med i ungdomsgruppen. Skillnader i hur viktigt olika (ålders)grupper bedömer en sakfråga är intressant i sig men också ett argument för varför det är intressant att studera ungdomar och åldersgrupper rent generellt. Tanken om den annorlunda ungdomsgruppen knyts ofta till föreställningen om den allmänt ökande/tilltagande individualiseringen i samhället. Inglehart (1977) argumenterade för att individualiseringen är en följd av den allmänna och tilltagande välståndsökningen främst i västvärlden. När enskilda individer inte längre behöver fokusera på att skydda liv och hälsa, kan hon istället ägna tid åt att vårda och utveckla andra intressen (Inglehart & Welzel 2005). Levinsen (2002) ser individualiseringen i termer av sociala förändringsprocesser som får följdverkan på individnivån. Levinsen menar vidare att individualisering handlar om hur vi ser på och betraktar kulturella auktoriteter och sociala institutioner i samhället som syftar till att upprätthålla normer och värderingsmönster. Individualisering blir således en benämning eller en positivare omskrivning på frigörelse från tidigare auktoriteter. En ökad fokusering på individuella värden handlar om att värdesätta individuell frihet och autonomi samt möjliggöra för individen att handla i överrensstämmelse med egna personliga önskningar och intentioner. Den ökande individualiseringen i samhället och speciellt i ungdomsgruppen handlar om att ungdomar idag prioriterar och värdesätter andra saker relativt dagens vuxengrupper. I SOM-institutets mätningar framgår också att ungdomar har värderingsuppfattningar som inte helt går i linje med äldre gruppers. Unga prioriterar frihet, kärlek, lycka och njutning och är mindre av kollektivister som prioriterar landets säkerhet, en värld i fred och hälsa. Unga är, precis som resten av befolkningen, inte särskilt benägna att anse att teknisk utveckling, socialt anseende, rikedom och makt är viktigt. Till en del är ungdomar mer av individualister jämfört med äldre grupper (Oscarsson 2005; Johansson 2007). Även om ungdomars värderingar inte går helt i linje med äldre ål- 138
3 Unga värderingar är de annorlunda? dersgruppers, visar analyser att det finns en sammanhängande värderingsstruktur även i ungdomars värderingar. För att kunna bedöma och se huruvida ungdomar är speciella eller annorlunda krävs systematiska jämförelser med andra åldersgrupper, men också analyser inom en och samma åldersgrupp. Genom SOM-undersökningarnas breda urval finns möjlighet att göra både och. Nya och gamla värderingar Sedan början på 2000-talet har SOM-institutet i sin nationella undersökning ställt frågor i försök att fånga medborgarnas uppfattningar i olika moralfrågor och samhällsvärderingar (Holmberg & Weibull 2007). Frågorna är genomgående formulerade som påståenden och respondenten får för respektive förslag ange huruvida man anser att det är ett mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt förslag. Det finns också möjlighet att ange att man saknar uppfattning. Frågetekniken innebär att vi genom att ställa frågor om människors uppfattningar i mer eller mindre specifika sakfrågor kan översätta svaren till mer generella värderingar som finns i befolkningen (Dalton 2002:97; Johansson 2007:135ff). Av figur 1 framgår hur befolkningen i allmänhet ställer sig i ett antal värderingsrelaterade påståenden. Frågorna handlar bland annat om synen på genmanipulerad mat, öka tillgängligheten till alkohol och stärka djurens rätt. Mönstret som framträder är att det för flera av frågorna skett betydande förändringar i uppfattningarna, medan det för andra inte skett någon åsiktsförskjutning alls. De frågor där medborgarnas uppfattningar är konstanta avser abortfrågan, införa dödstraff för mord samt begränsa utvecklingen av genmanipulerad mat. För övriga frågor finns en påtaglig förändring i opinionen. Den fråga där den största opinionsförskjutningen skett är synen på homosexuellas pars rätt att adoptera barn. Ser vi närmare på resultaten framgår att av de svarande uppger 54 procent att det är bra eller ett mycket bra förslag att stärka djurens rätt. Fram till år 2006 var förändringen i uppfattningar relativt liten, år 2006 sjönk andelen positiva betydligt för att 2007 öka igen. Sett över hela mätperioden, 2001 till 2007, är mer än hälften av befolkningen positivt inställda till förslaget. Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiken är cirka en tredje del av befolkningen positivt inställd till. Opinionen har förändrats sedan början av 2000-talet när nära nog hälften av befolkningen instämde i att detta är ett bra förslag. Ytterligare en fråga där det skett (betydande) förändring i opinionen är hur man ställer sig till förekomsten av embryonala stamceller i forskning. I 2007 års Riks-SOM-undersökning uppger 17 procent att de tycker att det är ett bra eller mycket bra förslag att förbjuda forskning där stamceller används. Motsvarande andel år 2001 var 39 procent. En fråga som varit föremål för debatt är huruvida homosexuella par ska ha rätt att adoptera barn eller inte. Under 2000-talet har skett en positiv förskjutning i opinionen och 2007 uppger 30 procent av befolkningen att de tycker att det är ett bra eller mycket bra 139
4 Susanne Johansson förslag att låta homosexuella par adoptera barn. Sedan år 2000 är det en förändring med 12 procentenheter. Ett antagande bakom värderingsforskningen är att vi har att göra med grundläggande, djupt rotade och trögrörliga uppfattningar hos individen. En tänkbar förklaring till några av förändringsmönstren i figur 1 är att frågorna inte mäter djupbottnade värderingsuppfattningar, utan snarare fångar mer lättrörliga attityduppfattningar. De frågor där det skett en betydande förändring i opinionen har exempelvis förekommit flitigt i den politiska debatten. Moralfrågor kan betraktas som ständigt aktuella. Till en del kan dessa och liknande frågor betraktas som ungdomsfrågor. Under och 70-talen utnyttjade ungdomar denna typa av frågor för att testa samhällets normer och uppfattningar. Och motsvarande sker även idag. Jämför vi de allmänna attityduppfattningarna några decennier tillbaka i tiden i dessa och liknande frågor har toleransnivån i samhället ökar generellt. En förklaring kan vara att sekulariseringen tagit fart och många av de moral- och etikfrågor som tidigare hade en religiöskoppling idag värderas utifrån andra grunder (Dalton 2002: ). Figur 1 Uppfattningar i värderingsfrågor andel bra eller mycket bra förslag (procent) Förbjuda kloning av människor Begränsa utvecklingen av genmanipulerad mat Stärka djurens rätt Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Tillåta homosexuella par att adoptera barn Förbjuda forskning som använder embryonala stamceller Tillåta aktiv dödshjälp i Sverige Införa dödsstraff för mord Begränsa rätten till fri abort Kommentar: Frågan är formulerad som: Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Frågan har sex svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag; ingen uppfattning. I figuren redovisas andelen som anser att respektive fråga är ett bra eller mycket bra förslag. Andelen avser dem som besvarat frågan. Källa: Riks-SOM
5 Unga värderingar är de annorlunda? Ytterligare ett antagande när vi analyserar frågor vi benämner som nya värderingar är att de inte i särskilt hög grad samvarierar med den traditionella vänsterhögerskalan. Medborgarnas sorterar således inte in sina uppfattningar i denna typ av frågor längs med den traditionella dimensionen i svensk politik (Holmberg & Weibull 2007). En sambandsanalys visar däremot att kopplingen mellan åsikterna som redovisas i figuren är höga, det vill säga att en positiv uppfattning i en fråga innebär att individen också är positivt inställd till en annan. Även om det inte finns ett tydligt samband med vänster-höger fångar frågorna något annat. Allra högst är sambandet mellan uppfattningen att tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker och att förbjuda forskning med embryonala stamceller. Analyseras sambanden mellan vänster-högeruppfattning och nya värderingar per åldersgrupp framträder däremot ett annat mönster. Genomgående är kopplingen mellan vänsterhögerskalan och åsikterna som redovisas i figur 1 tydligare än vad som är fallet med övriga åldersgrupper. Så även om frågorna inte tydligt samvarierar med vänsterhöger sorterar ungdomar ändå även dessa uppfattningar i relation till denna väletablerade politiska dimension. Sakfrågor som kan placeras längs den traditionella vänster-högerskalan samvarierar i lägre grad med de nya värderingsfrågorna. Tolerans och etik är således en sak, vänster-höger en annan (Johansson 2007). Yngst och äldst sticker ut! Frågan i fokus för kapitlet är om ungdomar är annorlunda, det vill säga har andra värderingar jämfört med resterande befolkningen. Finns det åsiktsskillnader i värderingsfrågor som kan förklaras med ålderstillhörighet? Förutom antagandet att unga är mer av individualister, antas ungdomar också vara mer liberala men samtidigt också mer radikala i sina uppfattningar. De tycker annorlunda och de tycker mer, annorlunda uttryckt. Ser vi till värderingsfrågorna som redovisas i figur 1 finns det skäl att anta åldersskillnader för flera av sakfrågorna, exempelvis frågan om att stärka djurens rätt. I tabell 1 redovisas fem värderingsfrågor där skillnaderna mellan åldersgrupper lyfts fram. I redovisningen används genomgående en fyrdelad åldersindelning, 15-29, 30-49, och år. Att stärka djurens rätt är en fråga som ungdomar i högre grad än övriga befolkningen tycker är ett bra eller mycket bra förslag. Frågan har ställts vid sex tillfällen under 2000-talet. År 2007 anger 61 procent av ungdomarna att det är ett bra eller ganska bra förslag att stärka djurens rätt, mot 56 procent av dem i den äldsta åldersgruppen 65 år och över och cirka 50 procent i övriga befolkningen. Även sett över tid är ungdomar mer positiva till förslaget, även om det skett förändringar även i ungdomsopinionen. Ytterligare en fråga där det finns tydliga åldersskillnader är uppfattningen om homosexuella pars rätt att adoptera barn. Ungdomar är betydligt mer positivt inställda till förslaget, relativt övriga befolkningen. I 2007 års SOMundersökning menar 59 procent av ungdomsgruppen (15-29 år) att det är ett bra eller ganska bra att tillåta homosexuella par att adoptera barn. Det kan jämföras 141
6 Susanne Johansson med den äldsta åldersgruppen år, där endast 16 procent anser att det är ett bra eller ganska bra förslag att låta homosexuella par adoptera barn. En jämförelse över tid visar att gapet mellan åldersgruppernas uppfattningar ökat från 25 procentenheter år 2001 till 43 procentenheter år Frågan om man bör embryonala stamceller i forskning har återkommande diskuterats och framstegen inom forskningen har aktualiserat den etiska debatten. Av figur 1 framgår att det skett en förskjutning i den allmänna opinionen kring syn på användning av embryonala stamceller. Andelen som anser att det är ett bra förslag att förbjuda användningen av embryonala stamceller har minskat från 39 till 17 procent. Ungdomsgruppen är genomgående mer positivt inställd till forskning där embryonala stamceller används. Men som framgår av tabell 1 är det i den äldsta åldersgruppen som den största opinionsförskjutningen skett. Äldre personer är generellt mer positivt inställda idag jämfört med för några år sedan. För frågan om att tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelbutiker är åldersbilden mer splittrad jämfört med övriga åldersgrupper. Ett åldersmönster som återkommer är att den yngsta och äldsta åldersgruppen åsiktsmässigt är mer samsynta och står emot de två övriga åldersgruppernas uppfattningar. Ungdomar har varierat i sina uppfattningar om att tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker. I 2007 års mätning är ungdomsgruppen de som är mest skeptiska. 26 procent anser att det är ett bra eller mycket bra förslag jämfört med cirka 36 procent i grupperna år. Uppfattningen om vikten att satsa på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor, uppvisar inga åldersskillnader. Unga som äldre är i hög grad benägna att instämma i denna fråga. Frågan om ungdomar är annorlunda, kan så här lång besvaras med delvis (jfr Oscarsson 2005). De fem frågor som exemplifierat diskussionen visar att det finns skillnader mellan åldersgrupper, frågan är om skiljelinjen går mellan att vara ung, medelålders eller äldre? Således, när det sker förändringar i opinionen får det följdverkan i alla åldersgrupper, men det finns skillnader mellan åldersgrupper som också kan förklaras av annat, en sådan är förmodat inställningen till homosexuella pars rätt att adoptera barn. Skillnader mellan generationer snarare än mellan åldersgrupper När åldersgrupper jämförs finns alltid någon form av livsfaseffekt inbyggd. En förklaring är att olika frågor är varierande viktiga för en individ i olika skeenden av livet. Ett annat perspektiv att analysera ålderns betydelse är därför att jämföra generationer med varandra. I grunden avser frågan om generationstillhörigheten betydelse om individer tar med sig de värderingar som de socialiseras in i tidigt i livet är viktiga livet ut. Förändring sker långsamt och genom att en generation ersätter en annan. I analyser av ålderstillhörighetens betydelse är det även centralt att beakta typ av fråga som analyseras. För vissa frågor är generationseffekterna 142
7 Unga värderingar är de annorlunda? Tabell 1 Ålderskillnader i värderingsfrågor andel bra förslag (procent) Stärka djurens rätt år * år * år * år * Totalt * Tillåta homosexuella par att adoptera barn år * * * år * * * år * * * år * * * Totalt * * * Förbjuda forskning som använder embryonala stamceller år 40 * * 33 * år 41 * * 36 * år 44 * * 33 * år 40 * * 33 * Totalt 39 * * 32 * Tillåta försäljning av vin, sprit och öl i livsmedelsbutiker år år år år Totalt Satsa på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor år år år år Totalt Kommentar: Frågan är formulerad som: Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Frågan har sex svarsalternativ: mycket bra förslag; ganska bra förslag; varken bra eller dåligt förslag; ganska dåligt förslag; mycket dåligt förslag; ingen uppfattning. Observera att frågan om jämställdhet endast har fem svarsalternativ, ingen uppfattning utgörs där av dem som valt att hoppa över frågan. I tabellen redovisas andelen som svarat mycket eller ganska bra förslag fördelat per åldersgrupper. *) anger att frågan inte ställts detta år. Andelarna avser dem som besvarat frågan, förutom frågan om jämställdhet. Källa: Riks-SOM
8 Susanne Johansson större, relativt andra frågor. Politiska sakfrågor styrs inte enbart av individens värderingar utan är också beroende av externa faktorer. En extern faktor är om frågan funnits med på den politiska dagordningen eller inte. Om en fråga diskuteras får individen möjlighet att inte bara ta ställning, utan också tillfälle att applicera sina värderingar i den specifika frågan. Att uttala sig om generationsmönster, eller effekter av generationstillhörighet, kräver data insamlad över en längre tidsperiod. Det empiriska material som används som underlag för kapitlet är den nationella SOM-undersökningen Det som vi kan testa är om det är skillnader mellan generationer. Jag kommer här att visa på två exempel på frågor där vi kan se huruvida det finns skillnader mellan generationer och huruvida generationsklyftorna ökat. Att under denna relativt korta tidsperiod sluta sig till generationseffekter är inte givet, men materialet ger ändå en indikation om generationstillhörighetens betydelse. Av denna anledning har jag valt att även analysera frågan om hur man ställer sig till om ökad jämställdhet mellan män och kvinnor är något man bör satsa på eller inte. Frågan har ställts i SOM-undersökningen sedan 1993 och lämpar sig därmed bättre för generationsanalyser. Analysen visar att skillnaden i uppfattningen om huruvida man ska satsa på ökad jämställdhet mellan män och kvinnor är relativt små. Inte heller över tid finns några tydliga skillnader mellan generationer. Skillnader i uppfattningen är således inte generationsbundna. Även om det inte finns några tydliga generationsmönster framgår det av Riks-SOM-undersökningen 2007 att ungdomar (15-29 år) i högre grad än andra åldersgrupper tycker att jämställdhet är ett viktigt samhällsproblem. Det andra exemplet, som tydligare visar effekter av generationstillhörighet, är hur man ställer sig till frågan om homosexuella pars rätt att adoptera barn. Som framgår av figur 2 finns det tydliga skillnader i uppfattningar mellan generationer, individer födda på 1920-talet till 1980-talet. Tydligt är att de äldsta generationerna är minst positiva, och de yngsta allra mest. Som synes finns det en effekt av att tillhöra en viss generation. Det finns ingen anledning, även om tidsspannet för mätningen bara är nio år, att tro att generationsmönstren plötsligt skulle komma att vika av. Successivt kommer det att ske en förändring, i mer positiv riktning, i den allmänna uppfattningen i frågan. Viktigt att hålla minnet när man tittar på skillnader mellan generationer är också att politik idag i grunden är mer liberal (Dalton 2002). Det finns betydligt mer att välja på och det är lättare att skaffa sig en egen åsikt, det vill säga få information och bilda sig en uppfattning. 144
9 Unga värderingar är de annorlunda? Figur 2 Tillåta homosexuella par att adoptera barn generationsskillnader, andel bra förslag (procent) Kommentar: Av figuren framgår andelen som tycker att det är ett bra eller mycket bra förslag att tillåta homosexuella par att adoptera barn per generation. Källa: Riks-SOM-undersökningen Är alla ungdomar lika? Att undersöka skillnader mellan åldersgrupper eller generationer innebär en form av stereotypisering. Skillnader söks i syfte att hitta utmärkande drag just för en specifik (ålders)grupp. Men likaväl som det finns skillnader mellan finns det även skillnader inom (ålders)grupper (Johansson 2007). Idag när utvecklingen går allt snabbare vill vissa hävda att skillnaderna inte alltid finns mellan utan inom en åldersgrupp, exempelvis mellan ungdomar. I de frågor jag redovisat har äldre ungdomar, år, tydligt och mer åsikter är övriga delar av ungdomsgruppen. En förklaring är att många av värderingsfrågorna är svåra och kräver såväl kunskap som erfarenhet. En sambandsanalys visar att det finns signifikanta ålderseffekter mellan yngre och äldre ungdomar för nästan samtliga de frågor som redovisas i figur 1. De största effekterna finns för att begränsa utvecklingen av genmanipulerad mat (-.21) och tillåta försäljning av vin och sprit i livsmedelbutiker (-.14), det vill säga att yngre ungdomar är mer positiva till förslagen. Effekten ska dock ses i ljuset av att det skett förändringar i opinionen sedan början av 2000-talet. I tabell 2 redovisas hur olika delar av ungdomsgruppen (skillnader avseende kön, utbildningsnivå, 145
10 Susanne Johansson subjektiv klasstillhörighet samt placering på vänster-högerskalan) uppfattar de olika värderingsförslagen. Tabell 2 Uppfattningar i värderingsfrågor inom ungdomsgruppen år andel bra förslag (procent) Tillåta Tillåta Förbjuda försäljning homo- forskning av starköl, sexuella som Stärka vin och sprit par att använder Införa djurens i livsmedels- adoptera embryonala dödsstraff rätt butiker barn stamceller för mord Samtliga Kön Kvinna Man Utbildning 1 Låg/medel Medelhög/hög Subjektiv klass Arbetare Ej arbetare Vänster-höger position Vänster Varken vänster eller höger Höger Kommentar: Av tabellen framgår andelen som 1) Utbildningsvariabeln är kategoriserad som låg/ medel= grundskola samt ej fullgjort grundskola, examen eller studier vid gymnasium, folkhögskola etc., medelhög/hög = Studier vid högskola/universitet och annan eftergymnasial utbildning samt examen från forskarutbildning eller examen från högskola/universitet. Källa: Riks-SOM-undersökningen Kön visar sig vara en viktig faktor avseende hur man ställer sig i värderingsfrågor. Unga kvinnor är genomgående mer positiva till att stärka djurens rätt, tillåta homosexuella par att adoptera barn jämfört med unga män. Motsvarande könsskillnad finns även för att tillåta försäljning av öl, vin och sprit i livsmedelsbutiker samt införa dödstraff för mord, men här är unga män mer positiva än kvinnor. Vad gäller uppfattningen om att förbjuda forskning som använder embryonala stamceller finns ingen tydlig skillnad mellan unga kvinnor och mäns uppfattningar. Skillnaderna inom ungdomsgruppen återfinns även i den resterande befolkningen, även om skillnaderna mellan kvinnor och mäns uppfattningar är betydligt mindre här. Det genomgående mönstret är att den procentuella skillnaden mellan kvinnors och 146
11 Unga värderingar är de annorlunda? mäns uppfattningar minskar med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen är skillnaderna allra minst. I ungdomsgruppen är det alltid svårt att uttala sig om effekter av utbildning. Främst för att det finns åldersmässiga skillnader som omöjliggör för delar av ungdomsgruppen att exempelvis ha genomgått en högskole- eller universitetsutbildning. Det finns således en inbyggd ålderseffekt. Ungdomar med högre utbildning visar sig vara mindre positiva till att öka tillgängligheten på alkohol, och något mer tveksamma relativt lägre utbildade ungdomar att stärka djurens rätt. Högutbildade ungdomar är betydligt mindre benägna att instämma i att dödstraff för mord bör införas, likaså är de mer positivt inställda till att låta homosexuella par adoptera barn. Även avseende utbildningen är de skillnader som framträder bland unga återkommande även i övriga befolkningen. Minst är åsiktsskillnaderna mellan högoch lågutbildade i åldersgruppen år. Subjektiv klasstillhörighet visar sig också ha betydelse för uppfattningar i värderingsfrågor. Ungdomar i arbetarklassen är i högre grad benägna att instämma i att det är ett bra förslag att öka tillgängligheten till alkohol, att införa dödsstraff för mord men däremot inte till att förbjuda forskning som använder embryonala stamceller. Ungdomar som inte tillhöra arbetarklassen är däremot mer positiva till att tillåta homosexuella par att adoptera barn. Effekten av klasstillhörighet i ungdomsgruppen går ganska väl i linje med uppfattningarna i resterande delar av befolkningen. Som tidigare diskuterats är sambanden mellan det som vi kallat nya värderingar och den traditionella vänster-högerskalan relativt svaga. Det finns dock vissa skillnaderna i uppfattningar beroende var på om man placerar sig till vänster eller till höger på den politiska skalan. I ungdomsgruppen är det inställningen till dödsstraff som uppvisar ett annorlunda mönster relativt övriga åldersgrupper. Unga som placerar sig till höger på vänster-högerskalan är betydligt mer benägna att instämma i att införa dödsstraff för mord är ett bra förslag jämfört med övriga åldersgrupper. Är ungdomar speciella? Är ungdomsgruppens värderingar speciella? I kapitlet har frågan undersökts med utgångspunkt i ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Ungdomar är mer positiva till, jämfört med äldre grupper, att tillåta homosexuella par att adoptera barn, använda stamceller i forskning men däremot inte öka tillgängligheten till alkohol. Analyserna visar att det finns skillnader mellan ungdomars och äldres åsikter, men samtidigt framkommer också att det finns skillnader inom ungdomsgruppen. Likaså visar en generationsanalys av frågan hur man ställer sig till homosexuella pars rätt att adoptera barn att ungdomars uppfattningar skiljer sig ifrån såväl medelålders- som pensionärsgruppen. Den centrala frågan är vilken betydelse ungdomars uppfattningar har för det politiska systemet idag och kanske främst kan ha i framtiden. En inte alltför vågad gissning är att den allmänna opinionen kommer att fortsätta att utvecklas och 147
12 Susanne Johansson förändras, men förändringen kommer inte enbart ske utifrån att yngre generationer träder in på den politiska arenan. Ett argument som stödjer att det inte enbart är unga som driver på utvecklingen är att det finns skillnader även i ungdomars värderingsuppfattningar. Även i ungdomsgruppen reproduceras skillnader i åsikter som kan hänföras till kön, utbildningsnivå och klasstillhörighet. Den tilltagande individualiseringen som antas finnas i ungdomsgruppen kan och bör problematiseras vidare. Slutsatsen blir att visst finns det annorlunda värderingar i ungdomsgruppen men de är inte alltid så annorlunda som vi tror och alla unga är inte lika! Litteratur Carle, J. (2000) Aktion och opinion. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Dalton, R. J. (2000) Value Change and Democracy, i Pharr, S. J. & Putnam, R. D. (red), Dissaffected Democracies. What s troubling the trilateral countries? Princeton: Princeton University Press. (2002) Citizens Politics. New York: Chatham House Publishers. Holmberg, S. & Weibull, L. (2007) Det nya Sverige i Holmberg, S. & Weibull, L. (red), Det nya Sverige: trettiosju kapitel om politik, medier och samhälle: SOMundersökningen Göteborg: SOM-institutet Göteborgs universitet. Inglehart, R. (1977) The Silent Revolution. Princeton: Princeton University Press. Inglehart, R. & Welzel, C. (2005) Modernization: Cultural Change and Development: The human development sequen. Cambridge: Cambride University Press. Johansson, S. (2007) Dom under trettio, vem bryr sig och varför? Ungdomars värderingar och politiska deltagande. Göteborg: Cefos och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Levinsen, K. (2002) Individualisering og politiske værdier, i Gundelach, P. (red), Danskernes værdier Køpenhavn: Hans Reitzels Forlag. Oscarsson, H. (2005) Långsiktiga värdetrender, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red), Lyckan kommer, lyckan går: trettio kapitel om politik, medier och samhälle: SOMundersökningen Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Ungdomsstyrelsen (1998) Ny tid nya tankar. Ungdomars värderingar och framtid. Stockholm: Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsens utredningar no 10). 148
EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD
En fråga om liv och död EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD Inställningen till aktiv dödshjälp i Sverige Ingela Wadbring Att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv, med rimlig hänsyn tagen till sina medmänniskor,
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merUngdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]
Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merInställningen till olika energikällor i Sveriges län
Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merStadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.
Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i
Läs merP1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071
TÖREBODA KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register
Läs merP1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071
GULLSPÅNGS KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merSlöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region
Läs merVärderingar på liv och död
Värderingar på liv och död HENRIK FRIBERG-FERNROS HENRIK EKENGREN OSCARSSON Befolkningstrender: Grundläggande värderingar Milton Rokeach (1973) The Nature of Human Values. New York: Free Press. Human values
Läs merMotion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merFörord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Läs merInvånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum
Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har
Läs merAtt ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten
Läs merATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION
ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010
Läs merLika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009
Lika eller olika? Hur och ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 9 Lika eller Olika? 1 Sammanfattning Lika eller olika? Ganska lika faktiskt. Unga kan inte bara tänka sig lägre ingångslön,
Läs merKonsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010
1 Konsumentvägledning Nöjd kund-undersökning 2010 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se www.radron.se 2 3 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 driver KonsumentCentrum
Läs merStatens Folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs merDödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman
Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merKULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet
KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merRedovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010
Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Bakgrund I början av 2010 tog Gatukontorets projektgrupp i samarbete med kulturgeograf Susan Bolgar fram en enkät om Gyllins naturpark.
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merJulklappspengarna 2015
Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio
Läs merKunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8
Kunskap äger VAs ungdomsstudie i korthet VA-rapport 2007:8 Kortfakta om VAs ungdomsstudie Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om ungas syn på vetenskap och kunskap, samt om hur de utvecklar
Läs merUngdomars syn på Vetenskap
DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2007:4 Ungdomars syn på Vetenskap analys av VA-data 2002 2007 Förord Kunskapssamhället är ett kännetecken för vår tid och en eftersträvad vision. Men kunskapssamhället
Läs merDen skandinaviska flygresenären ny rapport från Expedia.se avslöjar hur vi beter oss i luften
Pressmeddelande Den skandinaviska flygresenären ny rapport från Expedia.se avslöjar hur vi beter oss i luften Svenskar är mest flygrädda, norrmän tar gärna med egen mat ombord och danskar dricker minst
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merNöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.
1 Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merIQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning
IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma
Läs merLikabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11
Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merKontaktperson på SSR: Stina Andersson (070-618 44 87) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group 2008-11-20
Kontaktperson på SSR: Stina Andersson (070-618 44 87) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad Novus Group 2008-11-20 1 INLEDNING METOD & UTFÖRANDE FAKTARUTA Novus Group Novus Group International
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merVAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande
Läs merAttraktionsindex Laholm Oktober 2008
Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan 26, 392 34 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 E-post: per.ekman@geobrands.se www: www.geobrands.se Innehållsförteckning Information
Läs merETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?
ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merEftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5
Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm
Läs merOpinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merSå tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09
Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara
Läs merDe tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merFler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik
Läs merArbetslöshet bland unga ökar på våren
Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de
Läs merÖka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper
Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merEn studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket
En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.
Läs merStudien: En livsåskådningsanalys kring livets värde och värdighet. Reflektioner från statsvetenskapligt perspektiv. Marie Demker
Studien: En livsåskådningsanalys kring livets värde och värdighet Reflektioner från statsvetenskapligt perspektiv Marie Demker Inledande metodologiska anmärkningar Min uppgift har varit att ge en kort
Läs merVad får oss att ändra beteende?
Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,
Läs merRAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi
RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merSkövdeNät Nöjd Kund Analys
SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens
Läs merJournalister om Forskning
DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2007:1 Journalister om Forskning Förord Intresse och engagemang för kunskap och vetenskap är den nödvändiga basen för det snabbt framväxande kunskapssamhället. Men
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merSkånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014
Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merVärdegrund för äldreomsorgen
Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs mer