Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011

Transkript

1 Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011

2 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten när ungdomar med egna erfarenheter av arbetslöshet och kontakter med Arbetsförmedlingen får komma till tals. Faktum är att Arbetsförmedlingen får lägre betyg i undersökningen än bemanningsföretagen, de privata arbetsförmedlingarna och jobbcoacherna. Just att de arbetslösa ungdomarna själva får uttala sig om Arbetsförmedlingen gör detta material unikt. Det måste därför fortsatt bli enklare att konkurrera med Arbetsförmedlingen på lika villkor. Idag är myndigheten både upphandlare och utförare av förmedlingsverksamhet, vilket inte är rimligt. I rapporten visas att tilltron till att andra aktörer än Arbetsförmedlingen kan hjälpa till att hitta arbete är betydligt högre därför finns det ingen anledning till att deras utrymme som aktörer inte ska stärkas betydligt. Det visar sig dessutom att en majoritet av de tillfrågade enbart vänder sig till Arbetsförmedlingen för att bli berättigade till a-kassa eller annan ersättning. Inte ens hälften av dem som kontaktar Arbetsförmedlingen skulle göra det om det inte vore av ekonomiska skäl. Idag är Arbetsförmedlingen tilldelad en viktig roll. Uppgiften är att på ett effektivt sätt matcha arbetssökande med lediga jobb och myndigheten är därför en central aktör på marknaden. Men det är också väldigt tydligt att just detta inte fungerar. En otalig mängd rapporter visar hur arbetsgivare inte finner den kompetens de söker, hur ungdomar är arbetslösa samtidigt som arbetsgivare har lediga jobb och hur detta problem dessutom bara växer. Behovet av en fungerande matchning ter sig särskilt stort när ungdomsarbetslösheten är på dagens höga nivå samtidigt som hjulen på arbetsmarknaden har börjat snurra igen. I ljuset av omdömet är det synnerligen viktigt att rikta kritiken åt rätt håll. Nyligen har arbetsförmedlare själva rapporterat om en ohållbar situation eftersom de inte kan sköta sitt arbete på ett önskvärt sätt. Samtidigt får de av Arbetsförmedlingen upphandlade coacherna hård kritik i media. Det är signaler värda att ta på allvar. Det viktiga är därför att Arbetsförmedlingens ledning och berörda politiker tar signalerna på allvar och ser över om myndigheten verkligen har rätt mål och uppgifter. Inget annat är rimligt med tanke på den mycket prekära situation som många ungdomar befinner sig i.

3 Innehåll 2 Innehåll Inledning...1 Tidigare rapporter...3 Få svenska ungdomar väljer Arbetsförmedlingen...3 Vem tror på Arbetsförmedlingen? Sex av tio väljer Arbetsförmedlingen av ekonomiska skäl Slutkommentar... 10

4 Tidigare rapporter 3 Tidigare rapporter Tidigare statistik har visat att svenska ungdomar väljer bort Arbetsförmedlingen i särskilt hög grad när de ska söka arbete. Enbart 24 procent av ungdomarna i Sverige föredrar Arbetsförmedlingen, mot exempelvis 34 procent i Tyskland eller hela 51 procent i Finland. Istället går man gärna direkt till företaget man önskar arbeta hos, det föredrar 34 procent. 1 Dessutom framträder informella sökvägar viktigare i Sverige än i andra länder. 2 Vidare kunde vi i fjol konstatera att arbetsförmedlare hos just Arbetsförmedlingen under hela 2009 enbart förmedlade 2,5 jobb till unga under 25 år. 3 Få svenska ungdomar väljer Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen behöver förbättra sig och har på senare tid blivit utsatt för viss konkurrens. Bemanningsföretagen som också förmedlar arbeten lyckas ofta väldigt bra med att hjälpa svårare målgrupper att hitta ett arbete, exempelvis unga och invandrare. 4 IFAU har konstaterat att utrikes födda hade fördel av att få tillgång till coacher när de sökte arbete, snarare än den reguljära Arbetsförmedlingen. 5 1 Young Europeans, A survey among young people aged between 1530 in the European Union, Flash Barometer, Eurobarometer, Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb, Se även Riksrevisionen 2006:22 för liknande under sökningar. 4 Eskil Wadensjö och Pernilla Andersson, bilaga till SOU 2004:21 5 IFAU 2009:23

5 Tidigare rapporter 4 Företagen är allt mindre benägna att använda Arbetsförmedlingen som rekryteringskanal. Enligt s egen rekryteringsenkät som med jämna mellanrum undersöker hur kompetensförsörjningen och rekryteringssituationen ser ut bland landets företag så tappar Arbetsförmedlingen stadigt marknadsandelar var det knappt hälften, 49 procent, av företagen som sa sig använda Arbetsförmedlingen (inklusive myndighetens hemsida) för att rekrytera personal. Spontanansökningar och informella kontakter var ett betydligt vanligare verktyg, och användes av 57 respektive 76 procent. Arbetsförmedlingen är dock fortfarande en vanligare rekryteringskanal än exempelvis bemanningsföretag, men det är då viktigt att ha i åtanke att Arbetsförmedlingens tjänster är kostnadsfria för företagen. 6 Den låga andelen av förmedlade arbeten som Arbetsförmedlingen innehar bekräftas i myndighetens egna undersökningar. Arbetssökande som har fått arbete får besvara frågan om hur de har fått jobbet, och mellan procent brukar svara att de har fått arbetet via Arbetsförmedlingen, inklusive Platsbanken. 7 I Rekryteringsenkäten framgår också att Arbetsförmedlingen tillhör de rekryteringsverktyg som fungerar sämst. Informella verktyg fungerar betydligt bättre (exklusive sociala medier), och relativt bemanningsföretagen är det 30 procent fler företag som upplevt att Arbetsförmedlingen fungerat dåligt eller mycket dåligt. Skillnaderna är dock mycket stora på branschnivå. 8 Medieakademin genomför årligen Förtroendebarometern där de undersöker svenska folkets förtroende för myndigheter, samhällsinstitutioner och företag i Sverige. Arbetsförmedlingen har bara varit med ett år, 2009, men kom då på en föga hedrande tredjeplats från slutet räknat av de 33 undersökta instanserna. Enbart Piratpartiet och Sverigedemokraterna åtnjöt lägre förtroende i undersökningen , Rekryteringsenkäten 2010 hela enkäten, Patrik Karlsson, Se Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapporter Medieakademins Förtroendebarometer Ansvariga för undersökningen är professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull vid Göteborgs Universitet. Utförs med hjälp av TNS/Sifo AB. 10 Liknande undersökningar med motsvarande resultat utförs också årligen av Företagarna.

6 Tidigare rapporter 5 Fakta om Arbetsförmedlingens konkurrensutsättning 1993 tilläts privata arbetsförmedlare på marknaden. I och med detta kunde bemanningsföretag etablera sig i Sverige. Det finns idag många företag som ägnar sig åt att förmedla lediga jobb. All offentligt finansierad förmedlingsverksamhet skedde dock inom ramen för Arbetsförmedlingens (dåvarande AMS) egen regi. Den konkurrens som fanns gällde arbetsmarknadsutbildningen, vilken upphandlades regionalt. Ersättningen till de utförande aktörerna var inte kopplad till resultatuppfyllelse. När regeringen tillträdde 2006 uttalades tidigt en ambition att konkurrensutsätta verksamheten. I linje med det genomfördes vissa försöksverksamheter år Arbetsmarknadsverket, som bestod av länsarbetsnämnderna och Arbetsmarknadsstyrelsen, ersattes av Arbetsförmedlingen som 2008 upphandlade kompletterande aktörer, vars ersättning var kopplad till resultat, för långtidsarbetslösa, invandrare, ungdomar samt personer med sjukersättning. Upphandlingsförfarandet gick i många fall att ifrågasätta, exempelvis genom att upphandlingarna var för små, med otillräckliga underlag och korta tidsperioder trädde lagen om valfrihet, LOV, i kraft inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Syftet var att man som arbetssökande ska kunna få välja vem man vill ha hjälp av i arbetssökandet, bland de aktörer med vilka Arbetsförmedlingen har skrivit kontrakt. Utförarna ska konkurrera med kvalitet, inte pris. Ersättningen till utförarna bygger på resultat. Trots att Arbetsförmedlingen alltså numera kan samarbeta med fristående utförare inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har Arbetsförmedlingen hittills valt att inte tillämpa lagen om valfrihet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Undantaget är den nya satsning på etableringslotsar där lagen föreskriver obligatorisk valfrihet vad gäller etableringslotsar för nyanlända invandrare. Källor Proposition 2009/10:146 Hur kan arbetsförmedlingen förnyas? 2006 Nya aktörer inom Arbetsförmedlingen spotmarknad eller dynamisk förnyelse? Svenskt Näringsliv 2009

7 Vem tror på Arbetsförmedlingen? 6 Vem tror på Arbetsförmedlingen? Ungdomar i behov av hjälp till arbete tror inte att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem att hitta jobb. Här visar det sig återigen att Arbetsförmedlingen inte åtnjuter något förtroende hos dem som de är satta att hjälpa. Genom en riktad undersökning till personer under 25 år som har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen kan vi här presentera ett unikt material. Med hjälp av Demoskop har vi intervjuat 1156 personer mellan år. Av dem säger sig nära 60 procent ha eller har haft kontakt med Arbetsförmedlingen. 11 Vilket alternativ stämmer bäst in på dig? 48% 40% 11% 1% Har någon gång haft kontakt med Arbetsförmedlingen Är i kontakt med Arbetsförmedlingen Har aldrig varit i kontakt med Arbetsförmedlingen Vet ej/ej svar Av för närvarande arbetssökande är motsvarande siffra 91 procent. De allra flesta arbetssökande väljer alltså att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Ändå är det bara 11 procent som tror att de ska få hjälp med att hitta ett arbete. Det är alltså endast en av tio som har tilltro till myndigheten, medan hela 64 procent inte tror att de ska få någon hjälp med att hitta jobb. En av tio tror sig få hjälp till arbete 12 64% 11% Ja Nej 11 Undersökningen riktade sig till personer mellan år nätintervjuer gjordes under perioden 20 januari 15 februari. 12 Bas: 124 personer som är i kontakt med Arbetsförmedlingen

8 Vem tror på Arbetsförmedlingen? 7 Dessa personer är alltså just nu i kontakt med Arbetsförmedlingen. Men även om läget börjar lätta så är arbetsmarknaden ansträngd, särskilt för unga. För att jämna ut konjunktureffekterna har vi också undersökt förtroendet för Arbetsförmedlingen bland dem som tidigare har haft kontakt. Vi frågade hur de upplevde bemötandet hos Arbetsförmedlingen och om de tyckte att kontakten var till stor hjälp. Bilden nedan redovisar resultaten. Lågt förtroende för Arbetsförmedlingen 13 80% 5 60% 57% 62% 64% 4 44% 47% 40% 20% 23% 2,63 17% 2,42 12% 2,15 10% 1,95 6% 1, % 1 De gav mig ett personligt bemötande De tog sig tiden att hjälpa mig utan att stressa De var snabba att hjälpa mig De var till stor hjälp när jag skulle hitta ett nytt jobb De hjälpte mig att hitta ett arbete Andel Ja Andel Nej Medel (1-5 där 5 = Stämmer helt och hållet och 1 = Stämmer inte alls) Resultatet är tydligt. Ju mer konkreta frågorna är, desto mer missnöjda visar sig ungdomarna vara. Inte ens var tionde anser sig ha fått hjälp till ett arbete och i snitt är betygen mycket låga. Detta går att jämföra med resultaten hos TRR och TSL, de partsgemensamma råd som hjälper uppsagda medarbetare till nytt jobb. 72 procent av TRRs klienter år 2010 sa sig ha haft stor eller mycket stor nytta av stödet från TRR i sitt jobbsökande. Av de som sökte sig till TSL under år 2010 sa sig 75 procent vara nöjda med den coachning de fick och sex av tio säger sig ha haft nytta av stödet. 14 Som nämndes ovan säger sig 59 procent trots allt ha varit i kontakt med Arbetsförmedlingen. När ungdomarna får ange vilken metod de har använt för att söka jobb sjunker andelen som har använt Arbetsförmedlingen till 42 procent. Det är alltså skillnad mellan att ta kontakt med Arbetsförmedlingen och att använda dem för att söka arbete. Angivna sökmetoder redovisas i bilden nedan. Vilken av följande metoder har du använt när du sökt jobb? 15 76% Personliga kontakter Arbetsförmedlingen 42% 33% 26% Annan internettjänst, t ex Monster Annonser i dagspress 13 Frågan besvarades av samtliga 701 personer som är eller har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen. 14 Kundnöjdhetsenkäter från TRR respektive TSL, utförda med hjälp av Sifo. 15 Frågan ställdes till 883 personer som angivit att de har sökt arbete vid något tillfälle. 19% Bemanningsföretag 8% Privat arbetsförmedling 3% Privat jobbcoach 13% Annan metod 3% Vet ej/ej svar

9 Vem tror på Arbetsförmedlingen? 8 Personliga kontakter visar sig återigen vara den allra viktigaste vägen till nytt arbete, tre av fyra har använt sig av den metoden. Arbetsförmedlingen kommer på andra plats men det är totalt sett vanligare att använda sig av internettjänster och andra alternativ. Men varför vänder man sig då till Arbetsförmedlingen? På den raka frågan Om du inte skulle behöva vara inskriven på Arbetsförmedlingen för att få ersättning (A-kassa) skulle du då fortsätta att ha kontakt med Arbetsförmedlingen? svarar drygt sex av tio nej. Sex av tio väljer Arbetsförmedlingen av ekonomiska skäl 16 Om du inte skulle behöva vara inskriven på Arbetsförmedlingen för att få ersättning (A-kassa) skulle du då fortsätta att ha kontakt med Arbetsförmedlingen? 60% 40% Ja Nej Enligt dessa siffror är alltså drygt hälften av Arbetsförmedlingens kunder inskrivna enbart av ekonomiska skäl. Det är sannolikt också en förklaring till diskrepansen ovan. Det är inte svårt att förstå att tålamodet med den aktör som ska hjälpa till att hitta ett arbete är relativt lågt, och att Arbetsförmedlingen därmed ofta får låga betyg, precis som i bild X ovan. Det borde rimligtvis gälla också för andra aktörer på arbetsmarknaden, och därför undersökte vi hur upplevelsen var av privata arbetsförmedlingar, bemanningsföretag och privata jobbcoacher. I bilden nedan jämför vi resultatet och det är slående. Hur väl stämmer följande påstående med din upplevelse av..? 17 (Medeltal där 1=Stämmer inte alls och 5=Stämmer helt och hållet) Arbetsförmedlingen Privata arbetsförmedlingar Bemanningsföretag Privata jobbcoacher 4,0 3,5 3,3 2,6 2,9 2,8 2,4 2,6 2,7 2,7 2,2 3,0 3,0 2,9 2,5 2,5 1,9 1,8 2,6 2,8 De gav mig ett personligt bemötande De tog sig tid att hjälpa mig utan att stressa De var snabba med att hjälpa mig Var till stor hjälp när jag skulle hitta ett nytt jobb De hjälpte mig att hitta rätt typ av arbete 16 Samtliga arbetssökande som är i kontakt med Arbetsförmedlingen har besvarat frågan, 59 personer. 17 Frågan är ställd till samtliga som har använt respektive aktör.

10 Vem tror på Arbetsförmedlingen? 9 På varje enskild fråga upplevs Arbetsförmedlingen som sämst fungerande och skillnaden är särskilt stor just när det gäller förmågan att hjälpa till att hitta arbete vilket alltså är Arbetsförmedlingens kärnuppgift. Om missnöjet med Arbetsförmedlingen hade berott på ett allmänt missnöje med situationen som arbetssökande eller på att det generellt är omöjligt att förmedla arbeten till ungdomar, så hade det inte varit så stora skillnader mellan de olika aktörerna. Resultatet visar alltså att det inte är så enkelt. Det verkar inte framför allt vara det personliga bemötandet som var problemet på den punkten hamnar inte Arbetsförmedlingen lika långt efter. Det verkar helt enkelt vara förmågan att förmedla ett arbete till dem som mest behöver hjälp som är det största problemet. Till sist undrade vi också hur ungdomarnas förtroende för Arbetsförmedlingen och bemanningsföretagen ser ut i stort. Vi ställde därför en öppen fråga. Detta redovisas i nästa bild. På en skala från 1 till 5 hur stort är ditt förtroende för..? 18 Stort eller mycket stort förtroende Lågt eller mycket lågt förtroende 41% 33% 19% 18% Bemanningsföretag Arbetsförmedlingen Andelen som har stort eller mycket stort förtroende för Arbetsförmedlingen respektive Bemanningsföretagen skiljer sig inte mycket åt. Andelen med lågt eller mycket lågt förtroende är däremot betydligt större för Arbetsförmedlingen det skiljer 8 procentenheter. För att sammanfatta resultatet i undersökningen Arbetsförmedlingen är inte betrodda att hjälpa till med arbete, trots att detta är deras främsta uppgift. Att så pass många har valt att ändå ta kontakt med myndigheten beror till stor del på att det är nödvändigt för att få ersättning, A-kassa eller motsvarande. Det verkar inte vara brister i det personliga bemötandet som är problemet utan snarare just förmågan att hjälpa till i jobbsökandet. Till sist är förtroendet i stort betydligt lägre för Arbetsförmedlingen än för bemanningsföretagen vilket ska ses i ljuset av den relativt omfattande debatt som förs kring och mot bemanningsföretagen. 18 Frågan ställdes till samtliga i undersökningen, 1156 personer.

11 Slutkommentar 10 Slutkommentar I förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen står att läsa i 2 : Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att 1. effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft, 2. prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden, samt 3. bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Det går inte att säga att Arbetsförmedlingen har lyckats med detta uppdrag. Det har visat sig sedan tidigare att förmedlingen av arbeten sköts mycket ineffektivt och i den här rapporten framkommer också att unga arbetssökande har en särskilt låg tilltro till Arbetsförmedlingen. Det krävs radikala förändringar om matchningen på den svenska arbetsmarknaden ska bli bättre. Det är därför brådskande att ge unga och andra i behov av stöd i jobbsökandet större valfrihet med bättre alternativ än Arbetsförmedlingen. Konkurrensen med fristående utförare måste ske på lika villkor vilket gör att Arbetsförmedlingens roll som både utförare och upphandlare behöver skiljas åt, samt genom att Arbetsförmedlingen också verkar enligt samma resultatbaserade ersättningssystem som andra utförare. Lagen om valfrihet bör tillämpas för hela Arbetsförmedlingens förmedlings- och omställningsuppdrag och inte bara för etableringslotsarna. Att matcha arbetssökande med lediga jobb är en svår verksamhet som bäst hanteras om den sprids bland flera aktörer som konkurrerar och mäts på lika villkor. De många unga som behöver hitta jobb kan inte vara utlämnade åt en enda aktör, som dessutom visat sig inte klara av uppgiften.

12

13

14 storgatan 19, stockholm, telefon