HANDSLAGET 1 LYC K S E L E MÅLGRUPPSUNDERSÖKNING VERSION 1

Transkript

1 HANDSLAGET 1 MÅLGRUPPSUNDERSÖKNING LYC K S E L E VERSION 1

2 BAKGRUND... 3 SAMMANFATTNING... 3 UPPDRAG... 4 METOD... 4 ENKÄTFRÅGOR... 4 SVARSSTATISTIK... 1 UTVÄRDERING... 1 RESULTAT Könsfördelning (fråga 1) Åldersfördelning (fråga 2) När företaget startades (fråga 3) Ledarskap i företaget (fråga 4) Utbildningsnivå hos företagsledarna (fråga 5) Ägarskap i företaget (fråga 6) Antal anställda (fråga7) Metoder för kompetensförsörjning (fråga8) Om du ska anställa personal, vem nyttjar du då? (fråga9) Kompetensbehov och tillgänglighet (fråga 1-11) Samverkan med skolväsendet (fråga 12) Kundprofil (fråga 13,14,15) Fördelning av marknaden (fråga 15) Lönsamhet (fråga 16) Vilja att växa och utvecklas (fråga 17) Jobba med produktionsutveckling (fråga 19) Utveckla AFFÄRSIDÉEN (fråga ) Vill ni bredda er marknad (fråga 22) Avknoppade företag (fråga 23) Viktiga kontakter för företagets utveckling (fråga 24) Hur jobbar man med marknadsföring idag (fråga 25) Allmän Syn på samarbete mellan olika aktörer fråga Ingångar till kommunala aktörer för företagsledarna (fråga 28) Namnet på näringslivsansvarig (fråga 29) Kunskap om var näringslivskontoret ligger (fråga 3)... Den egna kommunens attraktionskraft (fråga 31)... Deltagande i lokala aktiviteter (fråga 32)... Uppfattning om företagsklimatet (fråga 33) Med vem diskuterar du företagsklimatet (fråga 34) Hur förbättrar vi företagsklimatet? (fråga 35) Drivkraft för eget företagande (fråga 36) Vad saknas för att företaget ska kunna utvecklas? (fråga 37) värdesätt förhållanden i kommunen för utvecklingen av det egna företaget (fråga 38) 23 Vad bör kommunen jobba med för att underlätta (fråga 39) Samarbete med andra företag (fråga 4) Generationsväxlingen Hur fungerar infrastrukturen på orten SAMMANFATTNING AV 2

3 BAKGRUND En positiv utveckling inom näringslivet är en förutsättning för att vår region ska utvecklas på ett positivt sätt. Det är i slutändan våra företag i kommunerna som skapar grundförutsättningar för att vi ska kunna leva och bo i inlandet. Den kommunala delen är naturligtvis även mycket viktig när det gäller att skapa förutsättningar för näringslivet att utvecklas. Utan kommunal service och infrastruktur är det svårt för den mest envisa företagaren att lyckas på ett bra sätt. Samverkan mellan kommunledningen och näringslivet är således av mycket stor vikt. Under 7 initierade Företagarna i Västerbotten, tillsammans med kommunledningen i de berörda kommunerna, ett projekt i Malå och Lycksele med syfte att förbättra samarbetet mellan företagen och den kommunala ledningen men även mellan företagen. Projektet Handslaget startades upp under våren 7 och en del i detta var att samla information och synpunkter från ett stort antal företagare i de båda kommunerna. Projektet finansieras av Lycksele kommun, Länsstyrelsen och EU (sociala fonden) Det är bakgrunden till denna rapport där vi har sammanställt synpunkter och önskningar från totalt 1 företagare i Lycksele samt 1 företagare i Malå (redovisas i separat rapport) SAMMANFATTNING Målsättningen med undersökningen har varit att ta fram en bild över hur situationen är ute hos företagen. Hur man arbetar med olika frågor, vad man vill åstadkomma i framtiden, vilka hinder och möjligheter som företagen ser i framtiden men även hur man ser på samarbete mellan företag och kommun. Viljan att utveckla företagen är tydlig. Däremot är strukturen för utvecklingsarbetet inte riktigt lika tydlig. Det finns få signaler på att företagen arbetar strukturerat med sina affärsplaner och implementerar dessa i verksamheten. Budskapet är inte att arbete med affärsplaner är någon form av universalmetod för utveckling men kan i många fall vara en fungerande arbetsmodell. Inom området kompetensförsörjning finns det oroande tecken på att befintlig struktur med arbetsförmedling inte riktigt fungerar fullt ut. En stor del av dagens rekryteringar sker genom personliga kontakter men vad händer när det personliga kontaktnätet tar slut? Lär samhället de arbetssökande hur viktigt det är att skapa personliga kontakter inom näringslivet? Bristen på kompetent arbetskraft är tydlig och speciellt företagen med flera anställda känner en ökad svårighet att rekrytera. Kompetensförsörjningen till företagen är sannolikt en av de viktigaste förutsättningarna för att företagen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. I många sammanhang lyfter man frågan om riskkapital men man kanske även bör fråga sig om inte kompetensförsörjningen har lika stor bromsverkan på utvecklingen. Samverkan, både mellan företag och med kommunens aktörer, uppfattas som viktig och är en nyckelfaktor för framtida tillväxt. Att bedöma huruvida situationen i Lycksele är bra eller inte kan vara lite vanskligt men att det finns områden som går att förbättra är helt säkert. 3 AV 3

4 Vår bedömning är att det finns goda möjligheter att gå vidare med en etapp två där man arbetar med de förutsättningar, önskemål och tillväxthämmande omsändigheter som har framkommit i denna rapport. UPPDRAG Uppdraget var att skapa en tydlig bild av företagens nuläge samt önskningar och behov för att kunna utvecklas. Undersökningen ska ligga som underlag för den planerade fortsättningen på projektet under 8-1 METOD Vi har valt en kvalitativ metod där vi har genomfört intervjuer med företagarna på deras arbetsplats med ett frågebatteri som stöd. Målgruppen ur utvald av den lokala föreningen alternativt projektledaren på orten. Projektledaren har genomfört intervjuerna och vi har sedan sammanställt informationen med ett webbaserat verktyg. Nedan finns enkätfrågorna tillgängliga. Diagrammen kopplar tillbaka till frågeställningarna via frågornas nummer som finns angivna i rubriken till respektive diagram. Enkätfrågor 1. Jag är: Man Kvinna 2. Min åldersgrupp: - 3 år 31 4 år 41-5 år 51 6 år 61 år - 3. Vilket år grundades företaget? 4. Hur länge har du varit ledare för ditt företag? 5 år eller mindre 6 1 år mer än 1 år 5. Vilken högsta utbildning har du? Grundskola Högskoleutbildning kortare än tre år längre Annat Gymnasial utbildning Högskoleutbildning tre år eller 6. Äger du företaget ensam? Hur många anställda (inklusive ägare) arbetar i företaget idag? 4 AV 4

5 Totalt personer, därav personer på heltid män st kvinnor..st, därav män.st och kvinnor..st 8. I vilken utsträckning använder sig företaget av följande typer av tjänster? Flera alternativ är möjliga Vi tar in timanställda Vi köper tjänster direkt från andra företagare Vi säsongsanställer Vi köper tjänster genom bemanningsföretag Annat 9. Om du ska anställa personal, går du då via: Flera alternativ är möjliga Arbetsförmedling Bemanningsföretag AMS arbetsplatsbank Egen annonsering Egna kontakter Annat 1. Vilken kompetens kommer att bli aktuell att söka inom några år? 11. Finns den kompetensen på orten nu? Har företaget samarbetat med universitetet/högskola under de tre senaste åren? Ja, vilken form? Nej, varför? Har företaget samarbetat med gymnasieskolan? Nej Ja om ja, på vilket sätt? 13. Våra viktigaste kunder finns i privat sektor: Ja Nej 14. Hur stor andel av omsättningen stod den viktigaste kunden för år 6? % eller mindre 21 4 % 41 6 % 61 % eller mer 15. Hur fördelas företagets försäljning år 6 på följande marknader? Egna kommunen % Egna länet % Egna landet % Utanför landet % Summa: 1 % 5 AV 5

6 16. Hur upplever du företagets lönsamhet för närvarande? Mycket god God Acceptabel Dålig Mycket dålig 17. Skulle du vilja låta företaget växa om det fanns möjlighet? 19. Jobbar ni med produktionsutveckling? Hur?. Affärsidén på vilket sätt är ni intresserad av att utveckla den? Jobbar ni med produktion/tjänster -utveckling som inte nu går att lösa? 22. Planerar ni att bredda er marknad? 23. Har ditt företag avknoppats i nya företag? Vilka? 24. Vilka kontakter är betydande för ditt företags utvecklig? hur tog kontakten? Mail, tfn mm 25. Hur jobbar ni med marknadsföring idag? Hur jobbar ni framöver? 27.Vilken allmän syn har du på den service och det samarbete erbjuder? 6 AV 6

7 Kommunen: Mycket bra Bra Ok Dålig Mycket dålig Svar: Din företagarorganisation: Mycket bra Bra Ok Dålig Mycket dålig Svar: 28.När jag som företagsledare tar kontakt med kommunen vänder jag mig i regel till: (markera endast ett alternativ) Kommunens växel Den förvaltning som närmast berörs av mitt ärende Kommunens näringslivsenhet/motsvarande Kommunens särskilda företagslots i näringslivsfrågor En personlig kontakt jag har bland politiker eller tjänstemän Jag har inte funderat på att ta kontakt Jag är inte intresserad av att ta kontakt. 29.Känner du till namnet på någon näringslivsansvarig? tjänsteman i din kommun Ja Nej politiker i din kommun Ja Nej 3.Vet du var kommunens näringslivskontor eller motsvarande ligger? Ja Nej 31.Om du hade etablerat ditt företag idag var skulle du då göra detta? I samma kommun som nu I en annan kommun I ett annat land 32. Har du deltagit i någon lokalt initierad aktivitet för utveckling av små företag (alltså företag med under 1 anställda)? Ja Nej Hur uppfattar du sammantaget företagsklimatet i just din kommun? Mycket dåligt Dåligt Ok Bra Mycket bra Ingen uppfattning 34. Med vem diskuterar du företagsklimatet? Flera alternativ får markeras Med mina medarbetare 7 AV 7

8 Med lokala företagarkollegor Med de företagarorganisationer jag är med i Med kommunpolitiker Med kommunala tjänstemän Jag diskuterar det med någon annan (ange relation, t ex anställd, familj, revisor): Jag diskuterar det inte med någon 35. Hur kan företagsklimatet förbättras? Kryssa för de tre viktigaste alternativen Fler politiska insatser på riksplanet Större engagemang från politiker lokalt Bättre dialog mellan kommunens tjänstemän och företagarna i kommunen Mer konkret handling från kommunens sida En mer konstruktiv syn från mediernas sida Större intresse för företagande i skolan Ökat samarbete mellan företagare i den egna kommunen Större insatser från näringslivsorganisationernas sida Tillhandahållande av lokal arena för kompetensutveckling för små företag 36Vad driver dig att vilja ha ett företag? Saknar du något för att företaget skall utvecklas där ni bor och verkar? 38. Värdesätt betydelsen för ditt företags utveckling av nedanstående förhållanden i din kommun: Bedöm på en skala från 1 till 5, där 1 motsvarar mycket liten betydelse och 5 motsvarar mycket stor betydelse Rejäl branschblandning Brett serviceutbud Omfattande arbetskraftspendling Stor in-/utflyttning Hög andel invandrare Rikt kulturutbud Aktivt föreningsliv Närhet till universitet/högskola Vad skulle du vilja att din kommun arbetade med för att underlätta för dig i ditt företagande? 8 AV 8

9 4. Har ni något fungerande samarbete med andra företag på orten när det gäller produktion/tjänster?. 41.Den kommande generationsväxlingen- hur hanterar ni den? 42. Infrastrukturen på orten hur fungerar den? möjligheter, hot? 9 AV 9

10 SVARSSTATISTIK Målsättningen var att 1 företag skulle intervjuas under hösten och ligga som underlag för denna rapport. Tyvärr lyckades vi inte genomföra samtliga intervjuer i tid för att hinna ingå i rapporten utan rapporten bygger på 8 företag. Vi har idag samtliga intervjuer genomförda och efter en genomgång av dessa har vi gjort bedömningen att dessa intervjuer inte påverkar det slutliga resultatet och slutsatserna i nämnvärd grad. Det är ytterst få företag som inte har valt att inte deltaga i intervjuerna och vi därför gjort bedömningen att vi inte behöver ta hänsyn till detta i analysarbetet. UTVÄRDERING Den könsmässiga och åldersmässiga fördelningen hos de intervjuade företagen har fördelat sig på 7 % män och 3 % kvinnor samt med en åldersfördelning som visar på en topp mellan 4 och 5 år. Företagarna är relativt unga som företagsledare, ca 5 % har inte lett sina företag längre tid än 1 år och en majoritet har en gymnasial utbildning som högsta utbildning. Genomsnittsföretaget har ca. 1 anställda och har funnits till 16 år Utvecklingsviljan hos företagen är mycket god. Ca 8 % av företagarna vill utveckla sina företag och ungefär lika stor del är inriktade på att bredda sin marknad. Det som däremot är lite svårt att få en tydlig bild över är i vilken grad företaget arbetar med utvecklingen av företaget på ett strukturerat/organiserat sätt. Det finns inga tydliga tecken på att arbete med marknadsplaner eller att affärsplaner är en integrerad del i det strategiska arbetet. En stor del av företagen har i första hand den egna kommunen som huvudmarknad. Genomsnittsföretaget har ca 45 % av sin omsättning inom den egna kommunen. Detta tillsammans med det faktum att en stor del (8 %) vill utveckla sin verksamhet tyder på att det finns mycket att arbeta med i fortsättningsprojekt. Kompetensförsörjningen till företagen är en mycket viktig del i verksamheten. När vi frågar företagen hur man i dagsläget löser kompetensförsörjningen framträder en oroande bild. En stor andel av företagen nyttjar i första hand personliga kontakter när det gäller att rekrytera ny personal. Arbetsförmedlingens funktion är inte den huvudsakliga rekryteringsvägen. Den tolkning man kan göra är att nuvarande struktur för kompetensförsörjning inte fungerar optimalt. Detta tillsammans med att man signalerar kompetensbrister inom ett antal kompetensområden är oroande. När kompetensen tar slut inom det egna nätverket hur löser man då bristen på arbetskraft? Samarbetet mellan företagen och kommunen skulle man kunna sammanfatta med att uppfattningen att det är bra för tillväxten med ett gott samarbete är väl förankrat hos företagen. Däremot har förmågan att omsätta detta i praktiken inte riktigt levt upp till förväntningarna. Företagen upplever att samarbetet mellan företagen i kommunen fungerar relativt bra men en djupare analys tyder på att en stor del inte är en uttalad strategi att samarbeta lokalt utan snarare 1 AV 1

11 att tillfället skapar samarbetet. Det är definitivt inget fel i detta men ett organiserat sätt att hitta dessa samarbeten skulle sannolikt ge positiva resultat. Vad krävs då för en ökad utveckling i kommunen. Frågan är mycket svår att besvara på ett enkelt sätt. De signaler vi har fått ligger i linje med redan etablerade sanningar. Satsningar i infrastruktur och åtgärder som höjer kommunens attraktionskraft och därigenom dra folk till kommunen ses som en grund för en framtida tillväxt. Tillgång till service, en rejäl branschblandning och närhet till universitet och högskola är andra faktorer som anses höja tillväxtmöjligheterna på ett positivt sätt. Ca. hälften av alla företagare har ingen tydlig plan för kommande generationsskiften. Frågan kan ofta uppfattas som lite känslig och många ser frågeställningen som något som ligger väldigt långt in i framtiden Enligt min uppfattning finns det goda möjligheter att genom riktade behovsprövade insatser, samarbetsfrämjande insatser och att skapa gemensamma samarbetsplattformar öka tillväxten i det lokala näringslivet. Det huvudsakliga argumentet för denna uppfattning är att det finns en tydlig insikt om att samarbete är bra för tillväxten samt att viljan att utveckla det egna företaget och att nå nya marknader är mycket tydlig. RESULTAT KÖNSFÖRDELNING (FRÅGA 1) Könsfördelningen bland de intervjuade företagen i Lycksele är 7 % män och 3 % kvinnor. Vi gör bedömningen att den fördelningen återspeglar fördelningen i hela målgruppen. ÅLDERSFÖRDELNING (FRÅGA 2) Målgruppen har följande åldersfördelning med den övervägande majoriteten i intervallet 41-6 år 11 AV 11

12 Utifrån den bild som sprids i media där fyrtiotalister utpekas som den kommande stora puckeln bland företagare skulle man kunna ifrågasätta om det inte är så att Lycksele har en relativt ung företagarkår. NÄR FÖRETAGET STARTADES (FRÅGA 3) Det äldsta företaget i Lycksele grundades 19 och det yngsta 7. Den genomsnittliga åldern på företagen är 16 år dvs. ett genomsnittsföretag grundades Det faktum att det förhåller sig på det viset ligger helt i linje med resultatet från ovanstående fråga. LEDARSKAP I FÖRETAGET (FRÅGA 4) <5 år 6-1 år >1 år Vi ställde frågan hur länge den intervjuade varit ledare för sitt företag. Det visade sig att mindre än 5 % har varit ledare för sitt företag i mer än 1 år Resultatet här visar också på en relativt ung företagarkår. 12 AV 12

13 UTBILDNINGSNIVÅ HOS FÖRETAGSLEDARNA (FRÅGA 5) Grundskola Gym Högskola -3 år Högskola +3 år Annat Huruvida siffrorna är representativa för riksgenomsnittet vet vi inte i dag. Det är dessutom svårt att dra några konkreta slutsatser utan vi kan snarare bara konstatera att så ser det ut bland företagarna. ÄGARSKAP I FÖRETAGET (FRÅGA 6) 4,2 äger företaget ensamma och 59,8 % delar ägarskapet i det företag där de är verksamma. Resultatet är något överraskande (personlig reflektion) på ett positivt sätt då en bredare ägarbild borde vara positivt för utvecklingen. ANTAL ANSTÄLLDA (FRÅGA7) Det är i genomsnitt 9,8 personer anställda på företagen där de minsta företagen har en anställd och det största har 95 personer anställda. METODER FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING (FRÅGA8) Timanst kollegor Säsong Beman.företag Annat inget svar Frågan är i vilken mån nyttjar följande tjänster dvs. tar in timanställda, hyr personal av koller etc. Under annat finns ett antal svar som är lite för otydliga och har varit lite svåra att kategorisera. 13 AV 13

14 OM DU SKA ANSTÄLLA PERSONAL, VEM NYTTJAR DU DÅ? (FRÅGA9) AF AMS Egna kontakter Beman.ftg Egen annons annat ej svar Vi kan konstatera att egna kontakter är nyttjade i högre grad än vad arbetsförmedlingen är. Det intressanta med detta är snarast budskapet till människor som ska ut på arbetsmarknaden om att det viktigaste de kan göra är att skapa egna kontakter med näringslivet. Det är tydligen viktigare än kontakterna med arbetsförmedlingen. KOMPETENSBEHOV OCH TILLGÄNGLIGHET (FRÅGA 1-11) Vi ställde en öppen fråga om vilka kompetensbehov företagen tror sig se inom några år. Det är i första hand 4 större grupper som kan urskiljas. Tjänstesektor (ekonomer, servicepersonal, data, språk) Verkstad (Industriarbetare, processtekniker(trä), svetsare) Hantverkare (Elektriker, plåt) Fordonsinriktning. (Mekaniker och fordonsförare) Här ställde vi även en fråga huruvida den efterfrågade kompetensen fanns på orten. När vi analyserar svaren inser vi att frågeställningen ger utrymme för lite olika tolkningar. Det är lite oklart om man menar tillgänglig kompetens eller om man menar att kompetensen finns men är uppbunden i andra företag. 4 % av de tillfrågade anger att kompetensen inte finns på orten vilket är att betrakta som allvarligt. Däremot är frågan behäftad med stor osäkerhet så resultatet bör hanteras med stor försiktighet. 14 AV 14

15 SAMVERKAN MED SKOLVÄSENDET (FRÅGA 12) Gym Ja Gym nej Univ ja Univ Nej Siffrorna är föga förvånande, i första hand av två tänkbara orsaker. Med en relativt låg nivå på högsta utbildningen är det sannolikt mer naturligt att som företagare vända sig mot den gymnasiala nivån men även det faktum att högskola och universitet inte har varit representerade på orten under någon längre tid är en förklaring till resultatet. Samarbetet sker i främst via praktikantplatser och ett visst utbyte när det gäller besök hos skolan respektive företagen (studiebesök) KUNDPROFIL (FRÅGA 13,14,15) Över 8 % av företagen anger att deras viktigaste kunder finns inom den privata sektorn. Viktigaste kundens andel i omsättningen < Det anses ibland viktigt att ha många kunder och inte vara allt för riskexponerad mot en enskild kund. Det kan i vissa fall vara sant men man skulle även kunna säga att det kan vara farligt att vara allt för exponerad mot en bransch. Man bör nog bedöma detta individuellt i det enskilda företaget. 15 AV 15

16 FÖRDELNING AV MARKNADEN (FRÅGA 15) Egna kommunen Egna länet Sverige Utomlands Genomsnittsföretaget har ca 45 % av sin omsättning i den egna kommunen. Här är det dock ganska stor spridning dvs. många företag har 1 % i den egna kommunen och andra ligger på 1 % på nationell eller internationell marknad. LÖNSAMHET (FRÅGA 16) Hur upplever man lönsamheten i den egna verksamheten Mycket god God Acceptabel Dålig Mycket dålig Cirka 85 % tycker att lönsamheten i det egna företaget är acceptabel eller bättre. Den intressanta frågeställningen är naturligtvis, vad är god lönsamhet? Acceptabel i förhållande till vad? Sina konkurrenter, den interna målsättningen eller någon annan referensram? VILJA ATT VÄXA OCH UTVECKLAS (FRÅGA 17) Cirka 8 % av företagarna vill låta sitt företag växa och utvecklas om det finns möjlighet JOBBA MED PRODUKTIONSUTVECKLING (FRÅGA 19) Cirka 6 % jobbar med produktionsutveckling. När man går igenom kommentarerna förefaller det finnas en otydlighet i själva begreppet produktionsutveckling. En tydlig tendens är att de företag som är aktiva inom verkstad/producerande företag har en mer homogen uppfattning om vad begreppet innebär. Hos tjänsteföretag tenderar svaren att röra både produktutveckling och utveckling av marknaden. 16 AV 16

17 Det skulle kunna bero på att begreppet produktionsutveckling är betydligt diffusare när det gäller produktion av tjänster. Hur producerar man tjänster egentligen? Är en snabbare dator till en bokföringskonsult eller ett trådlöst modem till en resesäljare en produktionsutveckling? Några av företagen, främst inom verkstadsindustrin har ett tätt samarbete med sina kunder för att kunna effektivisera produktionen. Det är förmodligen det som många tänker på när man diskuterar begreppet produktionsutveckling. Det finns förmodligen en hel del att göra inom detta område hos de allra flesta företagen. UTVECKLA AFFÄRSIDÉEN (FRÅGA ) En genomgång av svaren på frågan på vilket sätt är ni intresserad av att utveckla affärsidén? visar på en begreppsförvirring när det gäller hur man kan jobba med att utveckla sin affärsidé. Många ser en ökad omsättning eller produktsortiment som en utveckling av affärsidén. VILL NI BREDDA ER MARKNAD (FRÅGA 22) 73 % av företagen planerar att bredda sin marknad. Ungefär en tredjedel av dessa siktar på en internationell marknad med i första hand de nordliga länderna som målmarknad. En liten klick 5-6 företag siktar på en nationell marknad och övriga inriktar sig på en regional marknad med de närliggande kommunerna prioriterade. AVKNOPPADE FÖRETAG (FRÅGA 23) 27 % av företagen har avknoppats till nya företag. VIKTIGA KONTAKTER FÖR FÖRETAGETS UTVECKLING (FRÅGA 24) Viktiga kontakter för det egna företagets utveckling. En stor majoritet har angett kunderna som viktiga kontakter för utvecklingen. Det ser jag närmast som en självklarhet så därför har vi inte tagit med dessa i sammanställningen. Övriga grupper som angivits är - Kollegor - Bank/revisor - Bransch/företagarorganisationer och kommunens tjänstemän. Antalen är enstaka till några per grupp vilket gör att värdera denna fråga. 17 AV 17

18 HUR JOBBAR MAN MED MARKNADSFÖRING IDAG (FRÅGA 25) Nästan % uppger att man inte jobbar med marknadsföring. Drygt 1 % jobbar mest med personliga besök och ungefär lika många jobbar mest via Internet.. Den stora gruppen jobbar via annonsering lokalt, regionalt eller nationellt. Det intressanta med denna fråga är inte i första hand svaren utan snarare att verkar som om det är väldigt få som har en tydlig plan för sin marknadsföring. Det finns undantag svaren tyder på att de allra flesta saknar en tydlig marknadsplan. Med några undantag avser man även att jobba vidare på samma sätt som nu även i framtiden. ALLMÄN SYN PÅ SAMARBETE MELLAN OLIKA AKTÖRER FRÅGA Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket dåligt Näringslivsorg Kommun I kommentarerna kan man skönja att det finns två olika kategorier när det gäller kontakten med kommunen. En grupp som verkar ha skaffat kontakter inom den kommunala världen och en grupp som inte har lyckats över huvud taget att öppna för ett samarbete. Den fundering som dyker upp är vem är det som är ansvarig för att initiera kontakter? Om jag som företagare nästan inte vet om att kommunen existerar, hur har jag lyckats undvika det? Hur har kommunen lyckats marknadsföra sig om man har innevånare som knappt vet att man finns till? Företagarorganisationerna, Företagarna och branschförbund, ligger lite mer förskjutna mot den positiva sidan, vilket känns ganska naturligt med tanke på deras fokusområden. 18 AV 18

19 INGÅNGAR TILL KOMMUNALA AKTÖRER FÖR FÖRETAGSLEDARNA (FRÅGA 28) Endast ett alternativ är tillgängligt. 1. Kommunens växel 2. Den förvaltning som närmast berörs av mitt ärende 3. Kommunens näringslivsenhet/motsvarande 4. Kommunens särskilda företagslots i näringslivsfrågor 5. En personlig kontakt jag har bland politiker eller tjänstemän 6. Jag har inte funderat på att ta kontakt 7. Jag är inte intresserad av att ta kontakt Här kan man se att det till stor del är personliga kontakter som gäller när det handlar om att kontakta den kommunala organisationen. Nr. 4, kommunens särskilda företagslots verkar inte riktigt har lyckats med sin marknadsföring. Det som däremot förvånar lite med tanke på föregående fråga, tendenser inom kommentarerna, är att ingen har valt alternativ 7 då det faktiskt fanns en del som angav att man var helt ointresserad av samverkan med kommunen. NAMNET PÅ NÄRINGSLIVSANSVARIG (FRÅGA 29) Politiker Tjänstemän Varken eller Ett relativt gott betyg när det gäller kändisskap i alla fall. Både politiker och tjänstemän verkar vara kända ute bland företagen. 19 AV 19

20 KUNSKAP OM VAR NÄRINGSLIVSKONTORET LIGGER (FRÅGA 3) Ja Nej Även här ett relativt gott betyd. DEN EGNA KOMMUNENS ATTRAKTIONSKRAFT (FRÅGA 31) Samma Annan kommun Annat land Frågan var om man skulle etablera sitt företag idag, var skulle man gå göra det. Man kan konstatera att åtminstone 7 % skulle välja att göra det i den egna kommunen igen. Om det är ett bra betyg till den egna kommunen eller inte är lite svårt att bedöma eftersom vi inte vet orsakerna hos de som skulle välja en annan kommun. Ej heller vet vi motiven till att stanna. Att dra slutsatser kan nog endast ske efter en liknande undersökning om ett antal år. DELTAGANDE I LOKALA AKTIVITETER (FRÅGA 32) Ja Nej Vi kan se att strax över 5 % av företagen har deltagit i lokalt arrangerade aktiviteter. AV

21 UPPFATTNING OM FÖRETAGSKLIMATET (FRÅGA 33) Mycket bra Bra OK Dåligt Mycket dåligt ing uppf Bra eller dåligt? Man kan åtminstone konstatera att en majoritet bland företagen är tycker att företagsklimatet i Lycksele är hel OK eller bättre. MED VEM DISKUTERAR DU FÖRETAGSKLIMATET (FRÅGA 34) Med mina medarbetare 2. Med lokala företagarkollegor 3. Med de företagarorganisationer jag är med i 4. Med kommunpolitiker 5. Med kommunala tjänstemän 6. Jag diskuterar det med någon annan (ange relation, t ex anställd, familj, revisor): 7. Jag diskuterar det inte med någon Medarbetare, lokala kollegor och andra ( i första hand revisor) verkar fungera som bollplank till våra företagare. 21 AV 21

22 HUR FÖRBÄTTRAR VI FÖRETAGSKLIMATET? (FRÅGA 35) Svarsalternativen är följande 1. Fler politiska insatser på riksplanet 2. Större engagemang från politiker lokalt 3. Bättre dialog mellan kommunens tjänstemän och företagarna i kommunen 4. Mer konkret handling från kommunens sida 5. En mer konstruktiv syn från mediernas sida 6. Större intresse för företagande i skolan 7. Ökat samarbete mellan företagare i den egna kommunen 8. Större insatser från näringslivsorganisationernas sida 9. Tillhandahållande av lokal arena för kompetensutveckling för små företag Dialog med kommunen, samarbete med skolan är ganska tydligt de åtgärder som skulle förbättra klimatet i kommunen. DRIVKRAFT FÖR EGET FÖRETAGANDE (FRÅGA 36) Det finns två grupper av drivkrafter för eget företagande. Det huvudsakliga majoriteten har frihet, utmaning och möjlighet att påverka den egna situationen som drivkrafter. Det finns några som har ärvt eller på annat sätt känt sig tvungna att starta eget (brist på arbete) men det är en liten del, färre än 1 företagare. VAD SAKNAS FÖR ATT FÖRETAGET SKA KUNNA UTVECKLAS? (FRÅGA 37) Kommentarerna skulle kunna sammanfattas i två grupper. Ett större och attraktivare samhälle med fler människor som kan handla mer. Infrastruktur i form av lokaler och i viss mån en planändring av centrumområdet. 22 AV 22

23 VÄRDESÄTT FÖRHÅLLANDEN I KOMMUNEN FÖR UTVECKLINGEN AV DET EGNA FÖRETAGET (FRÅGA 38) Siffran 1-5 anger hur viktigt förutsättningarna är. Tolkningen ska göras så att den insats som har hög andel svar till höger i diagrammet anses viktiga för tillväxten Brett serviceutbud Stor in/utflyttning Hög andel invandrare Rikt kulturutbud Aktivt föreningsliv Rejäl branschblandning Omfattande arbetskraftspendling Närhet till universitet/högskola Ett brett serviceutbud, rejäl branschblandning och närhet till universitet och högskola verkar vara de faktorer som anses viktiga för den egna utvecklingen. 23 AV 23

24 VAD BÖR KOMMUNEN JOBBA MED FÖR ATT UNDERLÄTTA (FRÅGA 39) Kommunen bör arbeta med huvudrubrikerna. Kommunens attraktionskraft. Många anser att det är viktigt att kommunen arbetar med att höja attraktionskraften i kommunen, dvs hur attraherar man nya företag, arbetskraft. Den kommunala infrastrukturen anses också den väldigt viktig. Det gäller exempelvis vägar och tillgång till lokaler till en rimlig kostnad. Den kommunala organisationen måste vara smidig och flexibel. Det är viktigt att på ett enkelt sätt komma i kontakt med rätt kommunal aktör och det ska vara enkelt att få en snabbt svar vid behov. SAMARBETE MED ANDRA FÖRETAG (FRÅGA 4) ja Nej En stor del av företagen har ett fungerande samarbete med andra företag i kommunen. Samarbetet sker i lite olika former, allt från samarbete med lunchhantering för anställda till samarbetsprojekt inom produktionsutveckling. Det finns en utvecklingspotential när det gäller samarbete trots den relativt höga procentandelen. Den bedömningen görs utifrån det faktum att det inte verkar vara så många aktiviteter som ske planerat utan mera förefaller vara en resultat av omständigheter GENERATIONSVÄXLINGEN Nästan hälften av de tillfrågade saknar plan på hur ska genomföra generationsskiftena i företaget. Några få 4 st har genomfört generationsskifte de senaste åren och resterande ha en plan för genomförandet. Ett par företagare tror inte att det kommer att bli någon fortsättning när de slutar utan kommer att lägga ner verksamheten. 24 AV 24

25 HUR FUNGERAR INFRASTRUKTUREN PÅ ORTEN. Två tredjedelar av de tillfrågade är nöjda med infrastrukturen idag. Det som har synpunkter nämner främst underhållet av vägarna och några enstaka synpunkter på IT-infrastrukturen men i första hand är det vägarna som uppfattas som ett befintligt och kommande problemområde. SAMMANFATTNING Att en dialog mellan de allmänna i form av kommunens representanter, både näringslivsmänniskor och vanliga kommunpolitiker, är viktig råder det inget tvivel om. Vad man kan fundera kring är exempelvis. - Hur skapar man forum som diskuterar rätt saker dvs. det som är viktigt men samtidigt möjligt att påverka på ett lokalt plan. - Hur stöttar man företagen att lyckas med utvecklingssatsningar på ett effektivt sätt? Ska man stötta alla eller de som har en tydlig vilja och utvecklingsplan. - Hur skapar man en modell för kompetensförsörjning till inlandskommunerna? Eller man kanske ska fråga sig hur skapar vi en kommun som är så attraktiv så att folk vill flytta hit utan att ha en anställning redan vid ankomst. - Skapar automatiskt en arbetskraftsbrist inflyttning? Det kanske är så att vi idag inte kan konkurrera genom att erbjuda arbete utan vi kanske måste erbjuda attraktiva arbeten och en attraktiv miljö för att lyckas med att vända flyttströmmarna. - Vilka strategier har vi i dag för att öka inflyttningen? Och kanske framför allt vilka konkurrerar vi med när det gäller attrahera människor? Frågeställningarna är många och i vissa fall riktigt svåra att hitta enkla lösningar på men som en okänd tänkare sa två personer löser inte ett problem dubbelt så snabbt som en utan snarare tre gånger så fort Storuman Robert Salomonsson 25 AV 25