AMS går i pension. Johan Martinsson
|
|
- Marianne Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AMS går i pension AMS går i pension Johan Martinsson A rbetsmarknadsstyrelsen existerade under 60 år. Den kan därmed sägas ha pensionerats något i förtid. 1 Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades 1948 genom att de offentliga arbetsförmedlingarna, Statens arbetslöshetskommission och Statens arbetsmarknadskommission tillsammans bildade Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) (Rothstein 1986:106). Den första januari 2008, 60 år senare, uppgick AMS, Arbetsmarknadsverket samt länsarbetsnämnderna i den nya myndigheten Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsstyrelsen har länge setts som en grundbult i den svenska modellen och ansetts vara en viktig del i genomförandet av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det var redan från början utmärkande för den svenska offentliga arbetsförmedlingen att fokus ligger på att främst vara ett serviceorgan för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det har i första hand handlat om att ge bra service åt arbetssökande och arbetsgivare, inte om att tjäna som ett statligt kontrollorgan av de arbetslösa. Den formella kontrollen av arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning har i Sverige istället skötts av de enskilda arbetslöshetskassorna som från starten varit kopplade till fackföreningsrörelsen. Visserligen har arbetsförmedlingarna haft en roll att spela då anmälning där krävts och de haft rapporteringsskyldighet till a-kassorna vid misstanke om fusk, men de formella besluten har likväl ålegat arbetslöshetskassorna och inte arbetsförmedlingarna. Bo Rothstein (1986:110) menar att de imageproblem som många statliga arbetsförmedlingar i andra länder har dragits med varit orsakat av just ett fokus på att vara kontrollinstans för de arbetslösa och att det misstroende det lett till har försvårat genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. Den svenska statliga arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken var under stora delar av 1900-talet en framgångssaga. Emellertid skulle den med tiden bli mer ifrågasatt. Så småningom visade sig betydande förtroendeproblem även i det svenska fallet och negativa uttryck som AMS-jobb blev etablerade i den offentliga debatten. Det är därför logiskt att den nya myndigheten heter Arbetsförmedlingen, ett namn som lyfter fram servicefunktionen, att förmedla jobb och arbetskraft, snarare än att vara en omtvistad byråkrati som associeras med tidvis starkt ifrågasatta arbetsmarknadspolitiska åtgärdspaket. 2 Vi vet att Arbetsmarknadsstyrelsen har dragits med förtroendeproblem åtminstone sedan SOM-institutets mätningar av AMS förtroende startade Rothstein, Holmberg och Oskarson (1999:310) kunde konstatera att förtroendet för AMS var 181
2 Johan Martinsson mycket lågt jämfört med de flesta andra samhällsinstitutioner. Och så har det fortsatt. Fortfarande 2007 har svenska folket lägst förtroende för AMS av samtliga dryga tjugotalet samhällsinstitutioner och grupper som ingår i SOM-institutets mätningar (se Holmberg och Weibulls kapitel). Hösten 1998 undersöktes även vad svenska folket tyckte om ett antal olika förslag som förekommit i debatten för att minska arbetslösheten. Maria Oskarson som analyserade frågorna kunde då konstatera att förslaget att Satsa mer på arbetsmarknadspolitiska åtgärder i AMS regi var bland de mest impopulära, där hela 42 procent av respondenterna angav att det var ett dåligt förslag (Oskarson 1999:316). Endast förslaget att Öka löneskillnaderna var klart mer impopulärt. Förre AMS-chefen Bo Bylund uttrycker i sin DN-artikel från den 10:e januari 2008 förhoppningar om att omorganisationen av AMS med åtföljande namnbyte till Arbetsförmedlingen skall leda till ett högre förtroende för myndigheten bland medborgarna: Med en mer kundnära organisation och ett effektivare arbetssätt hoppas vi på ett ökat förtroende för Arbetsförmedlingen i framtiden. (Bylund 2008). Huruvida Bylund får rätt i sina förhoppningar får framtida undersökningar utvisa. I detta kapitel skall istället förtroendet för AMS under slutet av dess existens analyseras. Först ges en översikt över utvecklingen över tid, sedan fokuseras två tänkbara förklaringar till varför förtroendet varierar över tid och avslutningsvis ges en generell bild över hur olika grupper skiljer sig åt när det gäller förtroendet för Arbetsmarknadsstyrelsen. Fyra konkreta frågeställningar behandlas således: hur har utvecklingen över tid sett ut för AMS förtroende bland allmänheten? finns ett samband mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och AMS ställning bland allmänheten? vad betyder regeringsskiftet 2006 för AMS ställning bland allmänheten? vilka samhällsgrupper har högt respektive lågt förtroende för AMS? Utvecklingen av förtroendet för AMS Vi startar analysen med en översikt av utvecklingen över tid för AMS förtroende. I figur 1 visas resultaten år för år från SOM-undersökningarnas årliga riksrepresentativa undersökningar. Alltsedan SOM-institutets mätningar av AMS förtroende startade 1997 har förtroendet för AMS legat lågt. Särskilt tydligt är att andelen som uttrycker stort förtroende har legat relativt konstant. De fluktuationer som finns är inte större än att de i allmänhet kan tillskrivas slumpvariation. Däremot ser vi en variation över tid i andelen med litet förtroende och i andelen som ligger i mellankategorin varken stort eller litet förtroende. 182
3 AMS går i pension Figur 1 Förtroendet för AMS (procent) procent Varken stort eller litet Litet förtroende Stort förtroende Kommentar: Stort respektive litet förtroende avser andelen som svarat mycket stort eller ganska stort förtroende respektive mycket litet eller ganska litet förtroende. I procentbasen ingår samtliga respondenter som har besvarat frågan om förtroende för AMS. När mätningarna startade år 1997 hyste hela 47 procent ett litet förtroende för AMS. Fyra år senare, år 2001, var samma andel endast 30 procent. Under denna period förbättrades således AMS ställning i den allmänna opinionen avsevärt. Efter några år vände förtroendet dock nedåt igen och andelen med lågt förtroende för myndigheten ökade till rekordhöga 52 procent valåret Anledningen till att andelen med stort förtroende kan ligga relativt stabilt samtidigt som andelen litet förtroende fluktuerar är att flödet till denna kategori i första hand tycks gå från mittenkategorin. 3 När andelen med litet förtroende minskar så ökar andelen som anger sig ha varken stort eller litet förtroende för AMS och vice versa. När det gäller utvecklingen från förra året kan en snabb förbättring av AMS ställning noteras. Andelen med stort förtroende ökar från nio till femton procent samtidigt som andelen personer med litet förtroende minskar kraftigt från 52 till 39 procent. Om vi då beräknar så kallade opinionsbalansmått (dvs andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende) ser vi att det sammantaget ger ett förbättrat balansmått från tidigare -43 år 2006 till -24 år Trots detta ligger dock AMS kvar i botten av förtroendeligan. AMS är trots den klara uppryckningen år 2007 den institution allmänheten har lägst förtroende för av det tjugotal samhällsinstitutioner och grupper som ingår i SOM-undersökningen
4 Johan Martinsson Påverkar konjunkturen förtroendet? Arbetsmarknadens svängningar styrs naturligtvis inte enbart från AMS huvudkontor. Men kanske är tanken att förtroendet för AMS är konjunkturberoende ändå inte så orimlig? Och kanske är det heller inte så orimligt av medborgarna att låta förtroendet till viss del avspegla arbetslöshetens nivå. Regering och riksdag ansvarar för den förda politiken. Men även den offentliga arbetsförmedlingen har ett ansvar att verka för ökad sysselsättning inom de politiskt beslutade ramarna. I den aktuella instruktionen för Arbetsförmedlingen står att läsa i den andra paragrafens tredje punkt att Arbetsförmedlingen skall verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt (SFS 2007:1030). För att utröna huruvida det finns ett samband över tid mellan graden av misstro mot AMS och läget på arbetsmarknaden visas i figur 2 andelen med litet förtroende samtidigt med arbetslöshetsnivån 4. För att komplettera bilden redovisas även andelen i SOM-undersökningarna som anger att arbetslöshet och sysselsättning är ett av de viktigaste samhällsproblemen. Då får vi dels den objektiva bilden, arbetslöshetsstatistiken, men även den subjektiva bilden hur många som upplever att arbetslöshetsfrågan är ett av de viktigaste samhällsproblemen. Figur 2 Konjunkturen och AMS-förtroende (procent) Litet förtroende för AMS Arbetslöshet Sysselsättning en viktig fråga Kommentar: Litet förtroende avser andelen som svarat mycket litet eller ganska litet förtroende. Arbetslösheten visas på den högra skalan medan förtroende för AMS och andelen som tycker sysselsättningen är en viktig fråga visas på den vänstra skalan. 184
5 AMS går i pension Vi ser en klar överensstämmelse mellan läget på arbetsmarknaden och graden av förtroende för AMS. I mitten av mätserien sammanfaller en ovanligt låg andel med litet förtroende för AMS med såväl en lägre arbetslöshet som en mer undanskymd position på medborgarnas dagordning för arbetslöshetsfrågan. Ser vi däremot på den senare delen av mätserien efter , när misstron mot AMS åter ökar, ser vi att arbetslöshetnivån (enligt det över tid jämförbara måttet, se not 4 för detaljer) redan hade börjat sjunka. Däremot fortsatte frågan att stiga på medborgarnas dagordning ända till valåret 2006 då hela 44 procent angav sysselsättning och arbetslöshet som en av de viktigaste frågorna. I den senaste mätningen 2007 däremot har frågan hastigt sjunkit på medborgarnas dagordning och andelen med litet förtroende mot AMS minskar samtidigt. Det tycks alltså finnas en bättre överensstämmelse över tid mellan frågans vikt bland allmänheten och förtroendet än mellan den objektiva utvecklingen av arbetslösheten och förtroendet. Det resultatet har även bekräftas med korrelationsanalyser. 5 Om nu förtroendet för AMS i viss utsträckning följer konjunkturen, vad betyder det för vår förståelse av vilka faktorer som påverkar förtroendet? I tider av högre arbetslöshet minskar förtroendet och fler uppger sig enbart ha ett litet förtroende för AMS. Generellt sett uppfattas arbetslösheten som ett större och mer oroande samhällsproblem i tider av högre arbetslöshet, men innebär då detta att det är de personer som uppfattar arbetslösheten som en viktig fråga som inte har förtroende för AMS? Inte nödvändigtvis. Å ena sidan kan det vara så att personer som upplever arbetsmarknadssituationen som allvarligare än andra även är mer missnöjda med AMS då de anser att AMS gör ett mindre bra jobb eller gör otillräckliga insatser. Å andra sidan kan det teoretiskt sett vara precis tvärtom. Kanske är det just de medborgare som anser att arbetslösheten är ett viktigt samhällsproblem och som upplever situationen på arbetsmarknaden som oroande som också tycker att Arbetsmarknadsstyrelsens uppgifter är extra angelägna? I så fall skulle det kunna leda till ett större förtroende, baserat på en sympati för institutionens verksamhet. SOM-undersökningen från hösten 2007 visar att ingen av dessa båda hypoteser får särskilt starkt stöd. Det är nämligen ingen större skillnad i graden av förtroende mellan de som anger att sysselsättning/arbetslöshet är ett av de viktigaste samhällsproblemen och de som inte gör det. Som vi såg av figur 2 är det 22 procent av respondenterna som anger arbetslösheten som ett av de viktigaste samhällsproblemen Bland dessa är det 15 procent som har stort förtroende för AMS jämfört med 14 procent bland övriga. Ser vi istället till andelen som har litet förtroende kan vi konstatera att det bland dem som anger arbetslöshet som ett viktigt problem är 45 procent som hyser litet förtroende för AMS jämfört med 37 procent hos övriga respondenter. Här finns alltså ett visst, om än svagt, stöd för att de som tycker att arbetslösheten är en viktig fråga har ett något lägre förtroende för AMS. 185
6 Johan Martinsson I SOM-undersökningen har svarspersonerna även fått ta ställning till hur oroande olika saker är inför framtiden. En av de aspekter som ingick är stor arbetslöshet. Bland dem som anger att stor arbetslöshet är mycket oroande inför framtiden hyser 17 procent stort förtroende för AMS jämfört med 14 procent bland övriga. Emellertid är det så att det bland dem som upplever arbetslösheten som mycket oroande även är fler som har litet förtroende för AMS 42 jämfört med 38 procent bland övriga. Ser vi till graden av oro för stor arbetslöshet i samhället finns alltså inget stöd för att de som är mer oroade hyser ett lägre förtroende för AMS. Det är uppenbarligen inte så enkelt att det bara eller främst är personer som upplever arbetsmarknadssituationen som allvarligare än andra som svänger i sitt förtroende i takt med konjunkturen. Sambanden mellan hur allvarlig arbetsmarknadssituationen i landet upplevs och graden av AMS-förtroende hos individerna är mycket svagt. En viss tendens till ett något lägre förtroende hos dem som anger att arbetslösheten är ett av de viktigaste samhällsproblemen finns dock. Men denna svaga tendens kan inte vara någon huvudförklaring till variationen över tid i förtroendet för Arbetsmarknadsstyrelsen. Som vi sett av figur 2 tycks det snarare vara en mer generell stämning i landet som skapar konjunktursvängningarna i AMS-förtroendet där frågans ställning på medborgarnas dagordning uppvisar det starkare sambandet med förtroendet. Anledningen till att arbetslöshet och sysselsättning steg så högt på dagordningen 2006 var främst de borgerliga partiernas valkampanjer. Det kan också ha varit en del i förklaringen till det minskade förtroendet för AMS Kanske kan i så fall regeringsskiftet 2006 även vara en del av förklaringen till det åter ökade förtroendet 2007? Påverkade regeringsskiftet 2006 förtroendet? Som vi har sett har förtroendet för AMS svängt relativt kraftigt de senaste åren. Först såg vi en tydlig minskning av förtroendet mellan 2005 och 2006, varpå en ännu tydligare ökning av förtroendet kan iakttas mellan 2006 och Frågan är nu hur de olika partiernas sympatisörer har reagerat och mer specifikt, om vi kan se någon effekt av regeringsskiftet 2006? Det är naturligt att tänka sig att de som sympatiserar med regeringen även har större förtroende för de centrala myndigheter som ska genomföra regeringens politik. Kanske inte för att de har ändrat uppfattning angående tjänstemännens kompetens eller myndighetens allmänna effektivitet eller pålitlighet. Men det är likväl nu sympatisörernas egen regerings politik som myndigheten är satt att genomföra. Sympati för regeringspartier torde därför kunna smitta av sig på förtroendet för myndigheten. Om denna idé stämmer bör ett mönster kunna observeras där utvecklingen av förtroendet mellan 2006 och 2007 skiljer sig åt för socialdemokrater och borgerliga sympatisörer. 186
7 AMS går i pension Å andra sidan kan det tänkas att det finns en mer rent ideologisk och historisk komponent i förtroendet. Kanske är det inte så enkelt som att AMS ses som en ren och skär representant för regeringen. Till stora delar har AMS uppgift under den andra hälften av 1900-talet varit att genomföra den aktiva arbetsmarknadspolitiken, en av den svenska socialdemokratins och fackföreningsrörelsens huvudfrågor under lång tid. Kanske ses AMS därmed istället snarast som representanter för en socialdemokratisk politisk tradition? Om så är fallet borde inte ett regeringsskifte få särskilt stor effekt, utan de olika blockens AMS-förtroende borde utvecklas på ungefär samma sätt. Tabell 1 Förändring i förtroende för AMS efter partisympati (differenser) Förändring mellan 2005 och 2006 Förändring mellan 2006 och 2007 varken balans- varken balansstort eller litet mått stort eller litet mått Samtliga v s mp c fp kd m sd Kommentar: Siffrorna i tabellen visar förändring från ett år till ett annat. I den vänstra halvan visas differensen mellan 2006 och Ett positivt värde betyder då att procentandelen respektive balansmåttet har ökat mellan 2005 och 2006 och vice versa. Balansmått är andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende. I den högra halvan visas differensen mellan 2007 och Observera att tabellen endast visar förändring i förtroende och i balansmått från ett år till ett annat och inte faktiska nivåer. För v, c, fp, kd och sd är antalet svarspersoner under 100 minst ett av undersökningsåren. Dessa siffror är därför behäftade med relativt stor osäkerhet. Om vi först undersöker den vänstra halvan av tabell 1 ser vi att den minskning med åtta balansmåttsenheter som kunde ses mellan 2005 och 2006 inte var helt jämnt spridd mellan partiernas sympatisörer. Minskningen var större hos främst folkpartister och kristdemokrater, medan minskningen faktiskt var något mindre bland moderater. Trots 2006 års valrörelses mobilisering av missnöje med arbetslöshet och utanförskap tycks alltså tendensen till att AMS-förtroendet minskade mer bland borgerliga sympatisörer mellan 2005 och 2006 vara tämligen svag och långt ifrån entydig. 187
8 Johan Martinsson Den stora uppgången i förtroende mellan 2006 och 2007 är ännu tydligare olika stor hos olika partier. Här är det helt klart så att en starkare uppgång har ägt rum bland alliansregeringens sympatisörer än bland övriga. För de borgerliga partierna har ökningen mellan 2006 och 2007 varit större (mellan +24 och +33 balansmåttsenheter) än den nedgång som ägde rum mellan 2005 och valåret 2006 (mellan -4 och -26 balansmåttsenheter). Trots nedgången i AMS-förtroende under valårets intensiva diskussioner om arbetslösheten tycks regeringsskiftet ett år senare ha resulterat i ett positivt nettoresultat för AMS-förtroendet på den borgerliga sidan. Särskilt tydligt är detta för moderaterna. Bland socialdemokrater och vänsterpartister däremot motsvarar uppgången mellan 2006 och 2007 ungefär den nedgång som tidigare ägde rum mellan 2005 och När fokus försvann från arbetslöshetsfrågan återställdes förtroendet till nivån före valåret på vänstersidan. Slutsatsen tycks därmed vara att regeringsskiftet haft en positiv effekt på allianssympatisörernas förtroende för AMS. Det relativt sett höga förtroendet för AMS 2007 kanske kan förklaras av just dessa tre faktorer: arbetslösheten har åter sjunkit längre ned på agendan, borgerliga sympatisörer hyser mindre misstro därför att AMS nu är en del i alliansregeringens arbetsmarknadspolitik samtidigt som socialdemokraterna fortfarande ser AMS som en del av sitt partis politiska projekt? Vi måste dock minnas att dessa slutsatser är tämligen spekulativa samt att förtroendet för AMS 2007 fortfarande är klart lägre än för andra jämförbara institutioner. Vi ska nu i nästa avsnitt ta ett bredare grepp och undersöka skillnader mellan olika grupper i samhället: sociala, arbetsmarknadsmässiga och politiska. Vem gillar AMS? Undersökningen av gruppskillnader i förtroendet för AMS är indelad i två delar. Först kommer vi översiktligt undersöka olika socio-ekonomiska gruppskillnader som kön, ålder, utbildningsnivå och familjeklass, men även individens position på arbetsmarknaden och betydelsen av att ha haft kontakt med arbetsförmedlingen under de senaste tolv månaderna. Den andra delen går istället in på mer direkt politiska faktorer som grad av förtroende för regeringen, politiskt intresse, vänsterhögerideologi samt partisympati. Tydligt är att människor över 65 är betydligt mindre negativa till AMS än andra (balansmått -8), samtidigt är även den yngsta åldersgruppen något mindre negativa än övriga (balansmått -20). Det torde därför inte vara en generationsfråga vi har att göra med, utan istället en effekt av olika åldersgruppers olika situation på arbetsmarknaden. De äldsta är inte längre berörda av AMS verksamhet, och en stor del av den yngsta gruppen är ännu inte aktiva på arbetsmarknaden. I linje med detta ser vi även att förvärvsarbetande hyser en större misstro än samtliga. 188
9 AMS går i pension Tabell 2 Förtroende för AMS 2007 efter socioekonomiska förhållanden (procent) varken antal förtroendestort eller litet svarande balans Samtliga Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Familjetyp Arbetarhem Jordbrukarhem Tjänstemannahem Högre tj,mann Företagarhem Förvärvs- Förvärvsarbetande situation Arbetslös Kontakt m. arbetsförmedlingen Ja senaste 12 mån. Nej Kommentar: 1 Observera det begränsade antalet svarspersoner. Personer som befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller utbildningar har inte medtagits i tabellen då antalet svarspersoner enbart uppgick till 15. Arbetslösa däremot har ett större förtroende för AMS, vilket måste tolkas som att denna grupp åtminstone generellt sett inte lägger ansvaret för sin personliga situation på myndigheten. Å andra sidan ser vi även att personer som har varit i kontakt med arbetsförmedlingen under året är mer negativa än andra, med en andel med litet förtroende på hela 49 procent. 6 När det gäller utbildning och klass är det tydligt att lågutbildade och människor från arbetarhem i lägre utsträckning misstror AMS, vilket ligger i linje med tolkningen att Arbetsmarknadsstyrelsen ses som en del av ett ideologiskt projekt hemmahörande till vänster på den politiska skalan. Några nämnvärda könsskillnader finns inte
10 Johan Martinsson Tabell 3 Förtroende för AMS 2007 efter politiska faktorer (procent) varken antal förtroendestort eller litet svarande balans Samtliga Förtroende Mycket stort för regeringen Ganska stort Varken stort/litet Ganska litet Mycket litet Politiskt intresse Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intr Inte alls intresserad Ideologisk Klart till vänster orientering Något till vänster Varken till vä/hö Något till höger Klart till höger Parti- v sympati s mp c fp kd m sd Kommentar: 1 Observera det begränsade antalet svarspersoner. Ett tydligt samband med grad av förtroende för regeringen kan utläsas av tabell 3. Ju högre förtroende för regeringen, desto högre förtroende för AMS. Återigen bekräftas alltså idén att förtroende och sympati för den sittande regeringen smittar av sig på förtroendet för myndigheten. Om vi däremot undersöker sambandet med partisympati ser vi direkt att socialdemokrater är den grupp som fortfarande har klart lägst grad av misstro mot AMS (balansmått -8). Och detta trots den klara ökningen i förtroende för AMS under det senaste året bland de borgerliga partiernas sympatisörer. Vi ser också att kopplingen till socialdemokraterna är tämligen specifik. Vänsterpartiets (balansmått -34) eller miljöpartiets anhängare (balansmått -27) uppvisar inte samma relativt positiva inställning. Den partipolitiska kopplingen hos AMS-förtroendet tycks alltså vara specifikt socialdemokratisk. Däremot kan vi även observera en tydlig linjär koppling till ideologisk vänster-högerorientering bland medborgarna. Ju längre till vänster de placerar sig, desto lägre grad av 190
11 AMS går i pension misstro mot AMS. Något entydigt samband med politisk intresse står inte att finna. Det som går att utläsa är att andelen som anger sig ha varken stort eller litet förtroende för AMS ökar i takt med att det politiska intresset sjunker. Vi kan nu konstatera att Arbetsmarknadsstyrelsen mot slutet av sin 60-åriga existens drogs med betydande förtroendeproblem bland allmänheten. Efter att ha nått en bottennivå under valåret 2006 skedde dock en märkbar uppryckning Denna kan ha berott på flera faktorer. En tänkbar kandidat är den förbättrade arbetsmarknadssituationen i sig och ett därmed åtföljande minskat fokus på arbetslöshetsfrågan i media och bland allmänheten. Det är även troligt att regeringsskiftet och det borgerliga maktövertagandet 2006 kan ha förstärkt denna effekt och ökat förtroendet för AMS bland allianssympatisörerna. Vi har även sett klara tecken på att AMS hittills uppfattas som ett socialdemokratiskt vänsterprojekt, åtminstone om vi ska döma efter vilka som hyser minst misstro mot myndigheten. Men egenintresse i form av den personliga ställningen på arbetsmarknaden spelar också en viss roll där bland annat pensionärer, unga och arbetslösa hyser mindre misstro mot AMS. Tre tunga faktorer tycks alltså vara avgörande för förtroendet för AMS. En kontextuell förklaring: den allmänna stämningen vad gäller arbetsmarknadsläget hur högt arbetslösheten står på medborgarnas dagordning. När frågan försvinner från agendan minskar misstron. Därtill kommer två egenskaper hos individerna: politisk inställning och personlig arbetsmarknadsposition. Medborgare till vänster som sympatiserar med socialdemokraterna och personer som antingen är arbetslösa eller inte längre berörda av arbetsmarknaden pensionärer hyser större förtroende än andra. Två anmärkningar är avslutningsvis på sin plats. För det första är samtliga analyser enkla sambandsanalyer. Inga multivariata kontroller av de olika faktorernas effekter har genomförts. För att bli mer säkra på vilka egenskaper hos individerna som är viktigast och som har en självständig effekt på förtroendet krävs mer omfattande studier. För det andra är det mycket som i framtiden kan förändras med de mönster i förtroendet vi nu har fått fram. AMS omorganisation och namnbyte till Arbetsförmedlingen lägger ett nytt fokus på en annan del av verksamheten och kan väcka nya associationer till liv bland medborgarna. Att myndigheten inte längre styrs av en socialdemokratisk regering kan dessutom få större effekter på längre sikt än vad vi hittills sett. Därtill kommer även att en ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen ska utses av den borgerliga regeringen. Hur nivån på förtroendet för myndigheten och de hittills observerade opinionsmönstren kommer påverkas av alla dessa nyheter får framtida studier utvisa. 191
12 Johan Martinsson Noter 1 Enligt Försäkringskassan (2006) är den genomsnittliga åldern för utträde ur arbetskraften för personer som vid 47 års ålder fanns med i arbetskraften numera drygt 63 år. 2 För en översikt över diskussionen olika åtgärdspakets effektivitet, se Ackum Agell och Lundin (2001). 3 Detta kan vi inte i strikt mening belägga med dessa data. För sådana ändamål krävs paneldata då samma respondenter intervjuas vid flera tillfällen. 4 I detta fall är det SCBs ArbetsKraftsUndersökningar (AKU) som är utgångspunkten för arbetslöshetsstatistiken då de utgör grunden för den officiella svenska arbetslöshetsstatistiken. Ett flertag ändringar av den tekniska definitionen från 2005 och framåt, bland annat en EU-harmonisering, försvårar jämförbarheten i den officiella arbetslöshetsstatistiken efter Inga länkade årsdata där hänsyn till nivåskillnaden mellan den nyare och den äldre metoden tagits finns ännu tillgängliga av SCB. Istället har jag här använt den länkade (justerade) serien av månadsdata för september månad, då huvuddelen av svaren från SOMundersökningarna kommer in. Antalet arbetslösa denna månad har sedan relaterats till arbetskraftens storlek i åldern år. 5 Det visar sig mycket riktigt finnas en relativt stark och signifikant korrelation mellan andelen litet förtroende och andelen som anger arbetslöshet som ett viktigt problem (r=+.74, p=.015) medan korrelationen med arbetslöshetsnivån är svagare och inte uppnår statistisk signifikans (r=+.40, p=.251). Samma resultat uppnås om vi istället analyserar korrelationen med balansmått för förtroendet. Vad gäller andelen stort förtroende däremot, så uppnår ingen av de två faktorerna statistisk signifikans. För säkerhets skull prövades även två alternativa arbetslöshetsmått. Först testades antalet helårsarbetslösa enligt AMS egen statistik i relation till antalet i arbetskraften mellan 16 och 64 år (källa SCB). Detta arbetslöshetsmått uppvisade dock ingen statistisk signifikans med förtroendet. Slutligen prövades SCBs ojusterade årsarbetslöshetsmått, där alltså tiden före 2005 får en lägre nivå och åren från 2005 och framåt får en högre arbetslöshetsnivå pga den vidgade definitionen av arbetslösa (dock användes fortfarande den gamla svenska definitionen av arbetskraften som år och inte den EU-harmoniserade som år). Detta ojusterade årsarbetslöshetsmått korrelerade starkare med förtroendet än det över tid jämförbara, men fortfarande svagare än andelen viktig fråga och uppnådde inte riktigt statistisk signifikans. 6 Grupperna arbetslösa och personer som har varit i kontakt med arbetsförmedlingen de senaste 12 månaderna är representerade av få personer i materialet år Dessa slutsatser är därför behäftade med större osäkerhet. 192
13 AMS går i pension Referenser Ackum Agell, Susanne och Martin Lundin (2001) Erfarenheter av svensk arbetsmarknadspolitik, Ekonomisk debatt, årg 29, nr 4, s Bylund, Bo (2008) 800 får gå när AMS har skrotats, Stockholm: Dagens Nyheter (080110) Försäkringskassan (2006) Genomsnittlig pensions ålder i de nordiska länderna med internationell utblick, Stockholm: Försäkringskassan Holmberg, Sören, Bo Rothstein och Maria Oskarsson (1999) Svagt stöd för arbetslöshetspolitiken, i Holmberg, Sören och Lennart Weibull (red) Ljusnande framtid, Göteborg: SOM-institutet Oskarson, Maria (1999) Arbetslösheten som politisk sakfråga, i Holmberg, Sören och Lennart Weibull (red) Ljusnande framtid, Göteborg: SOM-institutet Rothstein, Bo (1986) Den Socialdemokratiska staten: reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik, Lund: Arkiv förlag SFS 2007:1030 (2007) Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen 193
14
SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merVäljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merINLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4
INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merRapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 18 mars 2016 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker
Rapport från SKOP om, 18 2016 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker - Fortsatt mycket lågt betyg på regeringen - 47 procent anser att regeringen gör ett dåligt jobb - Svag förtroendebalans även för borgerliga
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 september 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län augusti 2014 8 693 (6,6 %) 3 709 kvinnor (5,9 %) 4 984 män (7,2
Läs merSCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Läs merUnga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011
Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:2] Samhälle Opinion Medier (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986
Läs merSkåne län. Företagsamheten 2015
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september 2013
2013-10-11 Eskilstuna, september månad 2013 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Södermanlands län september 2013 14 637 (11,0 %) 6 975 kvinnor (11,0 %) 7 662 män (11,0 %) 3
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merSOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna
Läs merSOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson
SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merTEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER. Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning.
Lektion 17 SCIC 24/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Om Försäkringskassan (http://www.forsakringskassan.se/omfk) Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merVetenskapen i Samhället
DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2006:1 Vetenskapen i Samhället - resultat från SOMundersökningen 2005 Förord Intresse och engagemang för kunskap och vetenskap är den nödvändiga basen för det snabbt
Läs merDet bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008
Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merWorking Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merRapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011
Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 22 augusti och 6 september 2011 intervjuades
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2
Läs merArbetsmarknadsläget hösten 2007
Arbetsmarknadsläget hösten 27 Arbetslösheten sjunker i Sverige. Bland kommunalarna har arbetslösheten minskat med 3 på ett år. Under hösten 27 var det vanligare att arbetslösa kommunalare som fått jobb
Läs merINGEN TRODDE PÅ PERSSON!
Ingen trodde på Persson! INGEN TRODDE PÅ PERSSON! JOHAN MARTINSSON D en 16 november 2000 skickade statsminister Persson och näringsminister Rosengren stolta ut ett pressmeddelande om att målet att halvera
Läs merINFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna
Läs merIpsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015
Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 05 Ipsos: David Ahlin, Nicklas Källebring, Gustav Gidenstam Ipsos. 0 Ipsos. All rights All rights reserved.
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merFörord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Läs merMAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER
MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Läs merÖverbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige
Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merDN/Ipsos: Väljarnas betyg på regeringen och oppositionen Stockholm, 27 oktober 2015
DN/Ipsos: Väljarnas betyg på regeringen och oppositionen Stockholm, 27 oktober 2015 Ipsos: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com 2015 Ipsos. All rights reserved Få nöjda med regeringen men bara 4 av 10 tror
Läs merValdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?
Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Stefan Dahlberg Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet stefan.dahlberg@pol.gu.se Svenska valforskningsprogrammet
Läs merÅsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken
Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken David Karlsson L andstingsvalet kallas ibland med fog det glömda valet.
Läs merAtt ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten
Läs merARBETSLÖSHETEN SOM POLITISK SAKFRÅGA
ARBETSLÖSHETEN SOM POLITISK SAKFRÅGA MARIA OSKARSON Långt in på 1980-talet var arbetslöshet ett perifert politiskt problem i Sverige. Den öppna arbetslösheten låg på endast några få procent, och sågs knappast
Läs merUngdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]
Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar
Läs mersvenska valrörelsen Ulf Bjereld
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska
Läs merBiblioteken kontinuitet eller nya trender?
Biblioteken kontinuitet eller nya trender? Biblioteken kontinuitet eller nya trender? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM F olkbiblioteken är en remarkabel institution grundad med inspiration av den bildningsivriga
Läs merSlöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merGenusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?
Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning
Läs merRegionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland
Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt
Läs merBokslut över jämställdhetsarbetet
Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition
Läs merArbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom
Läs merSOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen
SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet
Läs merPensioner! - En studie om!
Pensioner! - En studie om! Pensioner om undersökningen! Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av A7onbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Undersökningen
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013
8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en
Läs merFramskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell
Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merDet viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.
Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merArbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, maj 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande trend
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merSammanfattning 2015:3
Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merAnställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Läs merUtländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar
Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser
Läs merInlagt av modthefor mån, 2014/09/08-09:44 Ingress: SNS ordnade en välbesökt debatt på Klubben måndagen den 1:a september mellan
Valdebatt i Paris Inlagt av modthefor mån, 2014/09/08-09:44 Ingress: SNS ordnade en välbesökt debatt på Klubben måndagen den 1:a september mellan Henrik von Sydow moderat riksdagsledamot och ordförande
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2009
Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Läs merFrågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Läs merRapport Oktober 2013 SKÅNE
Rapport Oktober 2013 SKÅNE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Lomma
Läs merför 1. Vi sätter jobben först. Så bygger vi en välfärd vi kan vara stolta över.
för 1. Vi sätter jobben först. Så bygger vi en välfärd vi kan vara stolta över. - Ställ krav på sysselsättning genom att anställa inom vård, skola och näringsliv eller erbjuda utbildning som leder till
Läs merRAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg
RAPPORT (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg (S)-förslag om höjda arbetsgivaravgifter hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter slår
Läs merLärare i grundskolan
Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas
Läs merHYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING
HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING Om undersökningen Metod: Undersökningen genomfördes via utskick till deltagare i TNS SIFO:s rikstäckande webbpanel
Läs merSOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull
SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet
Läs merVälfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016
Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten
Läs merDen verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996
OKTOBER, 01 Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 199 Susanne Spector Metod Sverige gick i början av 1990-talet snabbt från full sysselsättning till en djup lågkonjunktur. Trots att folkhälsan
Läs merSkåneopinion. Mars 2012
Skåneopinion Mars 2012 Det går bra i Skåne för S och Stefan Löfven Stefan Löfven har raskt marscherat upp till den partiledare som har näst mest förtroende efter Fredrik Reinfeldt i Skåneopinionen, liksom
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen
Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merArbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015 Drygt 1 900 fick arbete Under april månad erhöll 1 906 personer någon form av
Läs mer