Working Paper Series

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Working Paper Series"

Transkript

1 Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke

2 Working papers kan laddas ned från Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt och e ekter av arbetsmarknadspolitiska insatser. Rapporterna är pågående arbete och författarna tar tacksamt emot synpunkter. Forskningsenheten Arbetsförmedlingens huvudkontor STOCKHOLM E-post:

3 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Sammanfattning Ibland anges en lägre sökaktivitet bland personer med långa arbetslöshetstider som en förklaring till att chansen att få ett jobb minskar med arbetslöshetstidens längd. Denna uppsats har som syfte att analysera sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet med hjälp av ett unikt datamaterial som följer arbetslösas sökbeteende vid era mättillfällen. Resultaten i uppsatsen är att det inte nns några tecken på att sökaktiviteten minskar när arbetslösheten blir långvarig. Tvärtom ökar antalet sökta jobb med tiden, vilket skulle kunna tyda på att de arbetslösas jobbanspråk sjunker allt eftersom. Att jobbchansen ändå minskar med arbetslöshetstid kan bero på att företagen drar sig för att anställa långtidsarbetslösa och/eller att de långtidarbetslösa har sämre förutsättningar att få arbete av något annat skäl än att de söker mindre aktivt. Ut ödet till arbete är i allmänhet högre bland dem som varit arbetslösa kort tid än bland dem som varit det under lång tid. Flera olika mekanismer kan ligga bakom att ut ödet minskar med arbetslöshetstidens längd. Ett exempel är att personer som blir arbetslösa kan ha olika förutsättningar att få arbete. De som har lätt att få arbete kommer snabbare försvinna från den studerade gruppen än de som har svårt att få jobb. Bland dem som varit arbetslösa länge nns därför en större andel personer som redan från början hade sämre förutsättningar och därmed blir ut ödet lägre från denna grupp. Ett annat exempel är att arbetslöshetstiden i sig påverkar chansen att få arbete. Varför skulle man få svårare att hitta arbete ju längre tid man varit arbetslös? Här nns era förklaringar. För det första kan man tänka sig att de arbetslösas sökaktivitet minskar med tiden. En hypotes är att de resignerar inför svårigheten att få ett arbete. För det andra kan man tänka sig att arbetsgivarna drar sig för att anställa personer som varit arbetslösa länge. Det skulle kunna bero på en oro för att dessa personer är mindre produktiva eller att de arbetslösas kompetens har blivit föråldrad (AMS 1998).

4 Denna uppsats har som syfte att analysera sambandet mellan arbetslöshetens varaktighet och sökaktivitet 1. Frågeställningen är om personer med långa arbetslöshetstider bakom sig lägger ner allt mindre energi på att ska a ett arbete. 1 Arbetslöshetstid och sökaktivitet Internationell forskning tyder i allmänhet på att långtidsarbetslösa söker arbete mindre aktivt än de som har varit arbetslösa kortare perioder (Devine och Kiefer 1991 och Layard m ). Flera svenska studier kommer dock fram till att det inte nns någon signi kant relation mellan tid i arbetslöshet och sökaktivitet (Harkman och Jansson 1995 samt Åberg 1997). Det nns även undersökningar på svensk data som kommer fram till resultatet att sökaktiviteten ökar ju längre man har varit arbetslös (Bolinder 1999). Detta gör att det nns anledning att ifrågasätta teorin om passivisering till följd av långtidsarbetslöshet. En förklaring till skillnader mellan svenska och internationella studier kan vara att det nns skillnader mellan olika länders arbetsmarknadspolitik (Samuelsson 2002). Det gäller ersättningsnivåer och ersättningstider, liksom hur mycket hjälp de arbetslösa får från berörda myndigheter. Det nns dock även svenska studier som ger resultatet att långtidsarbetslösa söker mindre aktivt än korttidsarbetslösa (Samuelsson 2002). De refererade undersökningarna är så kallade tvärsnittsundersökningar, det vill säga undersökningar där man utnyttjar skillnaden i sökaktivitet mellan olika personer och relaterar detta till personernas arbetslöshetstider. Nackdelen med tvärsnittsundersökningar är att man inte kan vara säker på att alla skillnader i sökaktivitet mellan de studerade individerna beror på att de varit arbetslösa olika lång tid. Skillnaderna kan exempelvis bero på att de som är långtidsarbetslösa är personer som redan från början sökte mindre än de som aldrig blev långtidsarbetslösa. Det kan också nnas andra skillnader mellan individerna som vi inte har information om och som vi därför inte kan ta hänsyn till i analysen, till exempel personernas motivation eller sociala kompetens. Ett säkrare sätt är därför att direkt undersöka om arbetssökande förändrar sitt sökbeteende vid olika arbetslöshetstider. Fördelen med att utnyttja den information som upprepade mätningar, en så kallad panel, ger är att man kan kontrollera för oidenti erade skillnader mellan individer som är 1 För en analys av sambandet mellan arbetslöshetens varaktighet och chansen att få jobb se Harkman, Liss och Nilsson (2005). 4

5 konstanta över tiden. I en panel följer man varje individ och studerar hur ändrade förhållanden för just den personen påverkar sökbeteendet. I Arbetsförmedlingens Sökandeundersökning nns möjlighet att följa personer som har deltagit i undersökningen era gånger och svarat på frågor om sökaktivitet. 2 2 Metod Utmärkande för paneldata är att det har både en tvärsnitts- och en tidsdimension. De objekt som är av intresse, exempelvis individer, följs över en längre period under vilken återkommande mätningar görs. Det har utvecklats speci ka metoder som lämpar sig för analys av just paneldata. En vanligt förekommande modell vid denna typ av analys är xed e ect-modellen. Denna modell används när feltermen korrelerar med den förklarande variabeln, vilket den förväntas göra i föreliggande undersökning. Korrelationen mellan dessa uppstår främst av två orsaker: utelämnande av för undersökningen relevanta variabler samt förekomst av icke-observerbara e ekter. Fördelen med xed e ect-modellen är att den eliminerar dessa korrelationer och därmed ger modellen väntevärdesriktiga resultat. Fixed e ect-modellen innebär teoretiskt att unika intercept estimeras för varje individ i undersökningen. Genom att samma personer studeras över tid kontrolleras automatiskt för de individkaraktäristika som är konstanta över tiden för varje individ, inklusive sådana som vi inte har information om i datamaterialet. Detta angreppssätt gör att vi bara kan studera e ekten av faktorer som ändras mellan mättillfällena. 3 3 Data Omkring sökande har i Sökandeundersökningen svarat på frågor om sitt sökbeteende vid två eller era tillfällen under perioden juli december Vid de olika intervjutillfällena har individerna varit i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd under olika lång tid. Denna variation kan utnyttjas i analysen för att studera sambandet mellan tid och sökaktivitet. 2 Undersökningen görs med hjälp av telefonintervjuer och omfattar arbetslösa och programdeltagare som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst tre månader. Arbetsförmedlarna utgör strata och urvalsdesignen är ett obundet slumpmässigt urval inom varje strata. Varje månad görs ett urval om cirka arbetssökande från Arbetsförmedlingens sökanderegistrer. 3 Statistikprogrammet Stata har använts vid analysen. För en närmare beskrivning av xed e ekt-modellen se StataCorp. (2005). 5

6 För enkelhets skull kallas tiden i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd hädanefter för arbetslöshetstid i denna uppsats. Arbetslöshetstiden anges i månader. Sökaktivitet mäts på två sätt i analysen, dels som antalet timmar som har använts för att leta och söka jobb den senaste veckan, dels som antalet sökta jobb under den senaste månaden. Variabler som används i analysen är den sökandes status vid undersökningstillfället (arbetslös eller i program med aktivitetsstöd), om den sökande deltar i Aktivitetsgarantin eller ej, vilka planer den sökande har för framtiden (väntar på att börja program, utbildning eller arbete), om de sökande räknar med att gå tillbaka till en tidigare arbetsgivare, vilken region den sökande bor i (Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län eller övriga län) och vilket år uppgiften om sökaktivitet avser. För att kontrollera för arbetsmarknadsläge inkluderas den relativa andelen arbetssökande i kommunen 4 samt antalet nya platser per arbetssökande 5. Bortfallet på frågan som gäller antalet timmar är något större än bortfallet för antalet sökta jobb. Det betyder att datamaterialet blir något mindre när antalet söktimmar per vecka analyseras än när antalet sökta jobb per månad analyseras. Bortfallet påverkar dock inte fördelningen av egenskaper i materialet, se tabell 1. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden var knappt 14 månader. Vid intervjutillfället var cirka 70 procent arbetslösa, övriga var deltagare i program med aktivitetsstöd. Sökintensiteten var högre bland arbetslösa än bland programdeltagare. Cirka 16 procent deltog i aktivitetsgarantin. Knappt 20 procent hade vid intervjutillfället fått ett arbete eller program som de väntade på att tillträda. Dessa personer hade en lägre sökaktivitet i genomsnitt än övriga arbetslösa. Samma sak gäller de som väntade på en återanställning hos en tidigare arbetsgivare. Dessa utgjorde drygt 13 procent. Drygt 25 procent av de intervjuade personerna var bosatta i något av storstadslänen. För att få en bild av variationerna inom gruppen när det gäller förändring av sökakativitet kan man särskilt titta på de som besvarat intervjun vid två tillfällen och var arbetslösa vid båda dessa tillfällen. Av dessa hade 40 procent ökat sin sökaktivitet avseende antal sökta arbeten, 36 procent hade minskat sin sökaktivitet och för 24 procent var sökaktiviteten oförändrad. De som ökat sin sökaktivitet sökte i genomsnitt 3,6 jobb i månaden vid första intervjutillfället och 10,3 jobb vid det andra. Motsvarande antal för dem som minskat sin sökaktivitet var 8,9 och 3,2. De med oförändrad sökaktivitet 4 Det genomsnittliga antalet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd per år och kommun dividerat med befolkningen. 5 Det genomsnittliga antalet nyanmälda platser per år och kommun dividerat med det genomsnittliga antalet kvarstående i arbetslöshet eller program. 6

7 Tabell 1: Deskriptiv statistik för panelerna som används vid skattning av antal timmar som läggs på att söka jobb samt antal sökta jobb Variabler Timmar Sökta jobb Arbetslöshetstid i månader 13,8 13,7 Arbetslös Ja 70,2 71,3 Nej 29,8 28,7 Deltar i Aktivitetsgarantin Ja 15,9 15,9 Nej 84,1 84,1 Väntar på arbete/utb./program Ja 19,2 18,8 Nej 81,2 81,2 Räknar med återanställning Ja 13,2 13,3 Nej 86,7 86,7 Län Stockholms län 9,4 9,2 Skåne län 11,1 11,2 Västra Götalands län 5,4 5,2 Övriga län 74,2 74,5 År 2003 (juli-december) 8,4 9, ,0 28, ,5 34, ,1 28,3 Andel arbetssökande 6,3 6,4 Andel nyanmälda platser 1,1 1,1 Antal personer

8 sökte 1,8 jobb i månaden i genomsnitt. De esta intervjuade personer deltog i den andra intervjuundersökningen cirka ett år efter den första. En fjärdedel deltog två gånger samma år. 4 Resultat Resultaten av analysen av tiden som den sökande lagt ned i veckan på att leta och söka jobb framgår av tabell 2. 6 Ingen e ekt av arbetslöshetstiden erhålls. Om den sökande är öppet arbetslös vid undersökningstillfället läggs er timmar på att söka jobb än om den sökande är deltagare i program. Närmare bestämt ökar söktiden i genomsnitt med 1,7 timmar. Om den sökande däremot väntar på att tillträda arbete, utbildning eller program sjunker söktiden. Tabell 2 redovisar även analysen av antalet sökta jobb per månad och arbetslöshetens varaktighet. I detta fall nns ett positivt samband mellan sökaktiviteten och antal månader i arbetslöshet. När arbetslösheten ökar med en månad ökar antalet sökta jobb med cirka 0,03. Analysen visar också att arbetslösa söker 1,5 er jobb i månaden än programdeltagare. De som bor i Stockholm och Skåne söker i genomsnitt er jobb än bosatta i övriga län. De som väntar på att börja arbete, utbildning eller program söker färre jobb. Att förvänta återanställning hos en tidigare arbetsgivare har ingen signi kant e ekt på sökaktiviteten. Under den studerade tidsperioden nns det en ökning av sökaktiviteten i genomsnitt. Estimaten för arbetslöshetstid kan användas för att beräkna en kurva som mer illustrativt visar sökaktivitetens utveckling över tid. 7 I gur 1 visas hur antalet sökta arbeten varierar över arbetslöshetstider i upp till sex år. De sökande söker i genomsnitt er arbeten ju längre tid de varit i arbetslöshet eller i program fram till omkring fyra och ett halvt år, då antalet sökta arbeten börjar minska. 5 Slutsats Resultaten i denna uppsats motsäger uppfattningen att sökaktiviteten minskar med arbetslöshetens längd. Om dessa resultat stämmer är inte minskad sökaktivitet en förklaring till att u ödet till arbete i allmänhet är högre bland 6 *, **, *** betyder signi kant på tio-, fem- respektive en-procentsnivån. 7 Ekvationen beräknas som: medelvärde för sökintensiteten för dem med kortast arbetslöshetstid + 1 t+ 2 t 2 där t är arbetslöshetstid och estimaten 1 och 2 hämtas från skattningen av modellen i tabell 2. 8

9 Tabell 2: Samband mellan sökaktivitet och arbetslöshetstid (inklusive tid i program med aktivitetsstöd Timmar Sökta jobb Variabel Estimat P>[t] Estimat P>[t] Arbl.tid (mån) -0,011 0,251 0,026*** 0,001 Arbl.tid i kvadrat 0,000 0,303-0,000** 0,019 Arbetslös Ja 1,723*** 0,000 1,484*** 0,000 Nej Ref. Ref. Aktivitetsgaranti Ja 0,366* 0,073-0,166 0,347 Nej Ref. Ref. Väntar arb./utb./progr. Ja -0,943*** 0,000-0,996*** 0,000 Nej Ref. Ref. Väntar återanställning Ja -0,230 0,133-0,246* 0,063 Nej Ref. Ref. Län Stockholm 1,595 0,128 2,223** 0,011 Skåne 1,649 0,157 3,505*** 0,001 Västra Götaland 1,305 0,298-0,813 0,461 Övriga län Ref. Ref. År 2003 (juli-dec.) Ref. Ref ,361* 0,067-0,468*** 0, ,004 0,986 0,315* 0, ,394 0,110 0,321 0,129 Andel arbetssökande 0,036 0,747-0,048 0,622 Andel nyanm. platser -0,285** 0,046 0,431*** 0,004 Konstant 3,401*** 0,000 1,862*** 0,000 Antal personer

10 Antal sökta jobb Tid (månader) Figur 1: Antal sökta jobb efter tid som öppet arbetslös och/eller i program med aktivitetsstöd, panel dem som varit arbetslösa kort tid än bland dem som varit det under lång tid. Enligt Arbetsförmedlingens kännedom är detta första gången frågeställningen har analyserats med paneldata. Tidigare svensk forskning, som har baserats på tvärsnittsdata, har inte gett några entydiga resultat. Resultaten tyder dock i huvdsak på att inget samband nns mellan arbetslöshetstid och antalet timmar som läggs på att söka jobb. Föreliggande studie styrker detta. Dessutom erhålls det något anmärkningsvärda resultatet att antalet sökta jobb ökar med arbetslöshetstid. Slutsatsen är att de sökande lägger lika mycket tid på att söka jobb under hela sin arbetslöshetsperiod, men att det resulterar i er sökta jobb ju längre tid personen varit arbetslös. Vad detta beror på kan man bara spekulera i. Det skulle kunna vara så att de arbetssökandes jobbanspråk sjunker med arbetslöshetstiden. De krav en arbetslös kan ställa för att söka ett jobb eller acceptera ett erbjudet arbete kan exempelvis avse lön, kvali- kationsnivå, arbetsmiljö och arbetstid. Utöver det kan den arbetslöse vara mer eller mindre villig att pendla eller ytta. En långvarig arbetslöshet kan sätta press på den arbetssökande att sänka sina krav. Lägre jobbanspråk vidgar sökandet vilket resulterar i er sökta jobb. 10

11 Referenser [1] AMS (1998). Arbetsgivarnas rekryteringsmetoder, Ura 1998:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. [2] Bolinder, M (1999). Sökbeteendets betydelse för chansen att hitta ett jobb. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 5, nr 1. [3] Devine T och N Kiefer (1991). Empirical Labor Economics. The Search Approach New York. Oxford University Press, Oxford. [4] Harkman A och F Jansson (1995). Sökaktivitet, återanställning och chansen att få jobb, Ura 1995:4, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. [5] Harkman A, Liss V och P Nilsson (2005). Om sambandet mellan arbetslöshetstid och chansen att få arbete, opublicerad stencil, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. [6] Layard R, Nickell S och R Jackman (1991). Unemployment: Macroeconomic Performance and the Labour Market, Oxford University Press. Oxford [7] Samuelsson C (2002). Att göra eller inte göra - Arbetslösas fritidsdeltagande, sökaktivitet, anställningsmöjligheter och tidsstruktur, Avhandling, Institutet för social forskning, Stockholms universitet. [8] StataCorp. (2005). Stata Statistical Software: Relese 9. Longitudinal/panel data, College Station, Texas. [9] Åberg R (1997). Är stigande jämviktsarbetslöshet huvudproblemet på arbetsmarknaden?, Ekonomisk debatt, årg 25, s

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:4 Stödinsatser vid varsel - omfattning och e ekter Anders Harkman Anders.Harkman@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden

Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden Ura 2000:3 ISSN 1401-0844 Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden AMS Utredningsenhet Forskning- och utvärderingssektionen Abukar Omarsson Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Läs mer

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata. Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata. Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6 Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6 Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata*

Läs mer

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata *

Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * OSKAR NORDSTRÖM SKANS Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * Artikeln syftar till att studera långsiktiga effekter på arbetslösheten av en allmän arbetstidsförkortning.

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? 1 1 8 6 Diagram A1. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-7 år, säsongsrensade data 8 85 9 95 5 1 Utfall Medelvärde 1999-1 kv3 Medelvärde

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Petra Nilsson 20 maj 2011 Working Paper 2011:1 Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Ura 2005:6 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen AMS Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2001

Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2001 Prora 2002:3 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2001 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Prora som utges av AMS Programenhet Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Arbetsmarknadsläget hösten 2007

Arbetsmarknadsläget hösten 2007 Arbetsmarknadsläget hösten 27 Arbetslösheten sjunker i Sverige. Bland kommunalarna har arbetslösheten minskat med 3 på ett år. Under hösten 27 var det vanligare att arbetslösa kommunalare som fått jobb

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?

Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter? Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter? Lars Calmfors Anders Forslund Maria Hemström RAPPORT 2002:8 Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

POPULATION OCH BORTFALL

POPULATION OCH BORTFALL RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment AM 110 SM 1501 Utvecklingen av tidsbegränsat anställda Trends for persons in temporary employment I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2014 ger en beskrivning av hur antalet och andelen tidsbegränsat

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

F örvärvsfrånvarons kostnader

F örvärvsfrånvarons kostnader / juj SIV GUSTAFSSON F örvärvsfrånvarons kostnader Frånvaro från förvärvsarbete har dels en omedelbar kostnad i form av inkomstbortfall, dels en långsiktig kostnad i form av lägre framtida produktivitet

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2

Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2 Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 22:2 AV: MARIE GARTELL, CHRISTER GERDES OCH PETRA NILSSON. Sammanfattning De arbetsmarknadspolitiska programmen är en viktig

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

BILAGA TILL ARBETSMARKNADSRAPPORT 2015. Lönebidrag. en jämställdhetsanalys

BILAGA TILL ARBETSMARKNADSRAPPORT 2015. Lönebidrag. en jämställdhetsanalys BILAGA TILL ARBETSMARKNADSRAPPORT 2015 Lönebidrag en jämställdhetsanalys Av Christer Gerdes, Maria Mikkonen & Mohammad Taslimi Sida: 3 av 24 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Lönebidragens utformning...

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Frånvaromönster - annorlunda under mästerskap?

Frånvaromönster - annorlunda under mästerskap? AM 110 SM 1503 Frånvaromönster - annorlunda under mästerskap? Patterns of absenteeism different during major sporting events? I korta drag Temarapporten för andra kvartalet 2015 beskriver frånvaro från

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

AMS går i pension. Johan Martinsson

AMS går i pension. Johan Martinsson AMS går i pension AMS går i pension Johan Martinsson A rbetsmarknadsstyrelsen existerade under 60 år. Den kan därmed sägas ha pensionerats något i förtid. 1 Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades 1948 genom

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn.

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn. 4 3 2 2 1 1 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. 91 Yrkesarbetande i industrin Tekniska tjänstemän i industrin Arbetskraft som trång sektor i byggsektorn Källa:

Läs mer

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

Arbetslöshet bland unga ökar på våren Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Kvartalsrapport 1, 2007

Kvartalsrapport 1, 2007 2007-03-06 Dnr 2007/418 2007:3 Kvartalsrapport 1, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade 2 I regleringsbrevet för 2007 (N2006/11877/A N2006/12094/BS N2006/12095/RS) ger regeringen

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Stockholm den 3 september 2009

Stockholm den 3 september 2009 Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade

Läs mer

Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996

Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996 OKTOBER, 01 Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 199 Susanne Spector Metod Sverige gick i början av 1990-talet snabbt från full sysselsättning till en djup lågkonjunktur. Trots att folkhälsan

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

8-4 Ekvationer. Namn:..

8-4 Ekvationer. Namn:.. 8-4 Ekvationer. Namn:.. Inledning Kalle är 1,3 gånger så gammal som Pelle, och tillsammans är de 27,6 år. Hur gamla är Kalle och Pelle? Klarar du att lösa den uppgiften direkt? Inte så enkelt! Ofta resulterar

Läs mer

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

En empirisk studie om sambandet mellan inspektionsbesök och kemtvättars miljöbeteende i Stockholm

En empirisk studie om sambandet mellan inspektionsbesök och kemtvättars miljöbeteende i Stockholm En empirisk studie om sambandet mellan inspektionsbesök och kemtvättars miljöbeteende i Stockholm Författare: Anders Hed och Linda Hoff Rudhult Handledare: Adam Jacobsson EC6902 Kandidatuppsats i nationalekonomi

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:2

Policy Brief Nummer 2010:2 Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Förhandling - praktiska tips och råd

Förhandling - praktiska tips och råd Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Anna Ihrfors-Wikström Datum: 6 oktober, 2011 Per Fernström Tel: 0739-403919 per.fernstrom@novusgroup.se Pnr

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad Beskrivning av statistiken Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad UF0504 0 Administrativa uppgifter om produkten 0.1 Benämning Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad 0.2

Läs mer

Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000

Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000 Ura 2001:8 ISSN 1401-0844 Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000 Av Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet. Susanna

Läs mer

Har arbetslinjen blivit en bidragslinje? Frukostseminarium 13 maj, 2014 TCO Eva Mörk eva.mork@nek.uu.se

Har arbetslinjen blivit en bidragslinje? Frukostseminarium 13 maj, 2014 TCO Eva Mörk eva.mork@nek.uu.se Har arbetslinjen blivit en bidragslinje? Frukostseminarium 13 maj, 2014 TCO Eva Mörk eva.mork@nek.uu.se Två parallella system för arbetsmarknadspolitik Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för arbetsmarknadspolitik

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Betalt efter resultat utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar

Betalt efter resultat utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar Betalt efter resultat utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar Helge Bennmarker Erik Grönqvist Björn Öckert RAPPORT 2009:23 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, 2014 och första kvartalet 2015

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, 2014 och första kvartalet 2015 2015:16 Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, 2014 och första kvartalet 2015 Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2015 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2006-12-23 2006:23 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen gett IAF ett återrapporteringsuppdrag gällande det elektroniska

Läs mer

Risk för cementering av dagens massarbetslöshet. Christer Persson

Risk för cementering av dagens massarbetslöshet. Christer Persson Risk för cementering av dagens massarbetslöshet Christer Persson Risk för cementering av dagens massarbetslöshet Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare: Christer Persson Författaren

Läs mer