Etik och argumentation ett arbetsmaterial

Transkript

1 Etik och argumentation ett arbetsmaterial På de följande sidorna finns material som anknyter till det förslag till arbetsgång för studiet av argumentation och etik som ges i Filosofisk tanke 2012, modulen Språket och världen sid. 2 och 3. Här finns också förslag till bedömningsmönster för de uppsatser som arbetet skall resultera i. Detta bedömningsmönster, eller ett av läraren själv konstruerat bedömningsmönster, kan med fördel delas ut till eleverna som en information om vad som krävs för att nå upp till en viss betygsnivå Argumentöversikt Abortfrågan Tes: Det är rätt att lagen medger fri abort. F1: Kvinnan har rätt att bestämma om hon skall föda eller inte. F1F1: En människa skall ha rätt att bestämma över sin egen kropp och fostret är en del av kvinnans kropp. M1F1F1: En människa har inte oinskränkt rätt att göra vad hon vill med sin kropp, t ex att stympa sig eller begå självmord. M2F1F1: Fostret kan inte behandlas som en del av kvinnans kropp utan är en självständig individ. F1M2F1F1: Det är biologiskt felaktigt att betrakta fostret som en del av kvinnans kropp. (Se artikel "Fastställ livets början" av M.Viklund m fl i DN 19/ ) M1M2F1F1: Fostret kan inte ses som en självständig individ, så länge det inte kan klara sig utanför moderns kropp. F2F1: Människor skall ha frihet att besluta om sig själva i så stor utsträckning som möjligt. M1F2F1: Det måste finnas begränsningar av självbestämmandet, då det kommer i konflikt med andras väsentliga behov och rättigheter (i det här fallet fostrets). F2: Ett barn skall inte behöva komma till världen, då det inte är välkommet. M1F2: Barn kan adopteras bort. M2F2: När ett barn väl är fött, brukar det oftast bli älskat även om kvinnan velat göra abort. M1: Varje foster har rätt att födas. F1M1: Gud har bestämt att varje foster skall få leva och utvecklas. M1F1M1: Gud medger undantag, då fostret är missbildat eller då moderns liv är i fara. M2F1M1: Gud har överhuvud taget ingen negativ inställning till abort. M3F1M1: Gud finns inte. M1M1: Det är tillåtet att abortera foster, som är svårt missbildade eller har anlag för svår sjukdom eller som tillkommit genom våldtäkt, eller då moderns liv är i fara. M2: Det kan finnas skäl för abort, t ex de som anges i M1M1, men ett foster har rätt att födas om inte sådana allvarliga skäl föreligger. M1M2: Kvinnans rätt att forma sitt eget liv uppväger ändå fostrets rätt att födas. M2M2: Ett foster är inte (åtminstone inte i tidigare skeden av havandeskapet) en människa, som kan ha (mänskliga) rättigheter. M1M2M2: Fostret är en människa med mänskliga rättigheter från befruktningsögonblicket. F1M1M2M2: Det går ej att dra en gräns för när ett foster blir människa. F1F1M1M2M2: Allt tidigare födda "förtidigtfödda" barn kan räddas. Det betyder att foster som nu aborteras kanske kunde hållas vid liv. M1F1M1M2M2: Det går ändå att sätta en gräns för när abort skall vara tillåten. Vi sätter gränsen så pass tidigt att vi är säkra på att vi inte skulle vilja kalla fostret för människa. M3: Abort är MORD! 1

2 Analys av översikten Tillämpning 1 Denna tillämpning bör komma in sedan man i läroboken läst avsnittet Ord och satsers betydelse. Undersök vilka ord och uttryck som kan vara mångtydiga eller vaga och försök att ta fram olika tolkningar och preciseringar av dem. Vilka definitioner kan vi tänka oss av olika termer och uttryck? Du bör också undersöka hur valet av tolkning och precisering kan påverka vår uppfattning om argumentens hållbarhet. Till ledning för ditt arbete skall vi ta upp några exempel från vår argumentöversikt och visa hur en undersökning av det här slaget kan gå till. A: Mångtydighet Ordet "rätt" förekommer i ett flertal argument och även i tesen. Vi kan konstatera att ordet är mångtydigt. T ex kan "rätt" betyda "moraliskt rätt" eller "juridiskt rätt" dvs "i överensstämmelse med (i Sverige nu gällande) lag". Låt oss titta på tesen: "Det är rätt att lagen medger fri abort." Vad har det för betydelse vilken tolkning av "rätt" vi väljer här? Ett ögonblicks eftertanke säger oss att "rätt" här måste tolkas som "moraliskt rätt". Det verkar meningsfullt att diskutera om det är moraliskt rätt att vår lagstiftning skall (även i fortsättningen) medge fri abort. Däremot gör tolkningen "juridiskt rätt" = "i överensstämmelse med nuvarande svensk lagstiftning" tesen ganska meningslös som diskussionsfråga. Det är ju bara att konstatera att det är i enlighet med nuvarande svensk lagstiftning att lagen medger abort. Vi stannar ytterligare ett ögonblick vid tesen. Ett annat mångtydigt ord som förekommer där är ordet "fri", som också är mångtydigt. Vi kan t ex urskilja följande betydelser, som kan vara av intresse i detta sammanhang: a) Fri = gratis (samhället betalar kostnaderna för aborten). b) Fri = utan begränsning; den gravida bestämmer själv om och när aborten skall ske. c) Fri = kvinnan är fri att själv välja om hon vill göra abort enligt den lagstiftning som gäller (dvs med begränsningar vad gäller den tidsperiod under vilken abort får ske). Även om betydelse a) är av intresse i samband med abortdiskussionen (Den blev bl.a. aktuell i USA under åren kring 1990, då vissa stater införde förbud mot att samhället ställde resurser till förfogande för abort.) så är det betydelse c) som är den mest fruktbara att diskutera. Det torde vara svårt att vinna en diskussion, där man hävdar att abort skall vara fri i betydelsen b) d.v.s. utan några som helst begränsningar. Det verkar inte heller finnas några goda skäl för att inta denna ståndpunkt. Eller gör det det? B: Vaghet När vaga ord och uttryck kommer med i bilden kan mycket knepiga debattsituationer uppstå. I argumenten F1F1 och M2F1F1 förekommer två uttryck som ställs mot varandra. Det är "del av (kvinnans) kropp" och "självständig individ". I debatten tycks förutsättas att, om man kan fastställa att fostret (eventuellt i ett tidigt skede) kan betraktas som en del av kroppen (och ej är en självständig individ), så kan man tillåta abort, medan detta blir tveksamt, om man måste betrakta fostret som en självständig individ och alltså ej som en del av kroppen. 2

3 Man kunde kanske föreställa sig att det finns sätt att på vetenskaplig väg, genom biologiska undersökningar, visa att fostret är, eller inte är en del av kvinnans kropp. (Något sådant antyds t ex i en artikel i DN 19/ "Fastställ livets början" av Margareta Viklund m.fl.) Frågan tycks dock inte kunna avgöras på detta sätt och detta beror på att uttrycket "del av kroppen" är vagt. Det tycks inte finnas någon användning av uttrycket i vårt språk, som klart anger en tydlig eller skarp gräns för vad som skall räknas som en del av kroppen eller inte. Som typiskt för vaga ord kan vi peka på organ som vi med säkerhet vill räkna som delar av kroppen, hjärta, lungor, hud etc., men hur är det med håret, naglarna, saliven och kroppens andra utsöndringar? Ännu mycket svårare blir det med fostret, som inte så lätt kan jämföras med något av kroppens organ. Det ligger då nära till hands att man försöker precisera vad som skall räknas som en del av kroppen så att vi kan få ett klarare och mindre vagt begrepp. Det är då vi kommer ut på hal is eller djupt vatten. Den part i diskussionen som är för abort och därför gärna vill räkna fostret som en del av kroppen, kanske föreslår en precisering t ex i form av en stipulativ definition som denna: x är en del av y:s kropp =def. x är förenad med den organism som utgör y och kan inte utan extraordinära åtgärder fungera biologiskt annat än i förening med y:s (eller någon annans) kropp. Definitionen har säkert många brister, men det tycks stå klart att fostret under en ganska lång tid skall räknas som en del av kroppen enligt denna definition. Ett barn som är fött i normal tid eller något för tidigt kan fungera biologiskt med normal omvårdnad, men ett foster, som avlägsnas från moderns kropp på ett tidigt stadium kan inte fortleva alls och under ett senare skede inte utan extraordinära insatser från sjukvårdspersonalens sida. Ja, nu har vi en definition och kan väl då lätt avgöra frågan till abortförespråkarnas fördel? Nej, så enkelt är det inte alls. Eftersom definitionen är stipulativ behöver inte abortmotståndaren acceptera den. Det ligger ju närmast tillhands för denne att förslå en annan stipulativ definition, som skulle gynna hans ståndpunkt t ex: x är en del av y:s kropp =def. x är förenad med den organism som utgör y och kan inte utvecklas till något som kan fungera biologiskt annat än i förening med y:s (eller någon annans) kropp. Båda kan ju försöka att argumentera för sin definition, men vi skall märka att det inte finns vare sig vetenskapliga t ex biologiska eller språkliga argument, som på ett mera direkt sätt skulle kunna avgöra frågan. Om någon av diskussionsdeltagarna skulle börja hävda att hans definition återger den "egentliga betydelsen" av uttrycket "del av kroppen" är det väl snarast så att han börjar använda sin definition som ett slags övertalningsdefinition. Uttrycket "del av kroppen", som det används här, blir ju värdeladdat, eftersom båda kombattanterna menar att om något är en del av kroppen så implicerar detta att det är rätt att kvinnan fritt får besluta om det. Att argumentera med hjälp av övertalningsdefinitioner är inte ett sakligt sätt att argumentera på. Slutsatsen man kan dra är väl att försöket att argumentera för eller emot abort med hjälp av stipulativa definitioner av del av kroppen leder till en återvändsgränd. Ett motsvarande resonemang kan föras också vad gäller uttrycket "självständig individ", som ställs mot "del av kroppen". Vardagsspråket ger inget säkert besked om vad som skall räknas som en självständig individ utom i helt klara fall, eftersom även detta begrepp är vagt. Också här ligger det nära till hands att försöka sig på att ge stipulativa definitioner. (Argumentet M1M2F1F1 kan ses som ett försök att delvis definiera vad som skall räknas som en 3

4 självständig individ.) Den förutsättning, som båda sidor verkar acceptera, är att en självständig individ inte får aborteras medan något som inte är en självständig individ får aborteras. Abortförespråkaren skulle kunna föreslå en definition av följande utseende: x är en självständig individ =def. x kan (om x är frisk och normalt utvecklad) överleva biologiskt utan extraordinära medicinska åtgärder. Abortmotståndaren kunde i sin tur föreslå följande definition: x är en självständig individ =def. x kan (om x är frisk och utvecklas normalt) utvecklas till något som kan överleva biologiskt utan att vara förenad med en annan individs kropp. Avslutningsvis skall jag kommentera "argumentet" M3, som säger: "Abort är mord." Först ett ganska trivialt påpekande: "mord" är mångtydigt. Det är dels definierat som en juridisk term i lagen. Ges ordet denna tolkning i detta sammanhang blir naturligtvis argumentet falskt. Lagen uppfattar ju (numera) inte abort på detta sätt. "Mord" kan dock även fattas med en moralisk innebörd. I detta fall har väl ordet en ungefärlig deskriptiv innebörd. För att en handling skall kallas mord måste den bestå i att någon avsiktligt dödar en annan människa. Men ordet har också en stark värdeladdning. Mord kallar vi bara sådant avsiktligt dödande som vi själva tar starkt avstånd ifrån, och vi använder också ordet "mord" för att uttrycka detta avståndstagande. Några exempel: En person kan anse att dödande av en fiende i krig är mord, medan en annan kan mena att det är en tillåten eller till och med berömvärd handling. En person kan mena att dödsstraff är mord, medan en annan betraktar det som ett rättvist straff, eller något som är nödvändigt för att upprätthålla lagen. En icke ovanlig hållning bland s k fundamentalister (t. ex. The Moral Majority i USA) är att dödsstraff är något som bör finnas medan abort är moraliskt otillåtet. Mot bakgrund av det sagda drar vi slutsatsen att M3 inte är ett sakligt argument utan tycks fungera som ett slags övertalningsdefinition. Tillämpning 2 Denna tillämpning skall göras sedan du läst om påståendesatser och värdesatser i avsnittet Ord och satsers betydelse. Till ledning för ditt arbete skall vi ta upp några exempel från vår argumentöversikt och visa hur en undersökning av det här slaget kan gå till. Vi ska här undersöka vilka satser som är påståendesatser och vilka som är värdesatser. Det är uppenbart att de flesta satser i argumentöversikten som innehåller frasen "det är rätt" är värdesatser av det normativa slaget. Själva tesen utgör ett exempel på en sådan värdesats. Också satser som inte innehåller ord som "rätt", som tydligt markerar att det rör sig om en värdesats, kan vara värdesatser. Om vårt resonemang kring uttrycken "självständig individ" och "del av kroppen" är riktiga så måste vi nog räkna t ex M2F1F1: Fostret kan inte behandlas som en del av kvinnans kropp utan är en självständig individ, som en värdesats. Rena påståendesatser förekommer också i argumentöversikten. Ett sådant är argument M1F2: Barn kan adopteras bort. En problematisk grupp av argument är de som utgörs av satser om Gud. Är de vanliga påståendesatser, eller skall de räknas som ett slags värdesatser eller kanske som något tredje? 4

5 Tillämpning 3 Denna tillämpning skall göras sedan du är färdig med avsnittet Vad är ett bra argument i läroboken. Uppgiften är att kontrollera argumentens saklighet, dvs sanning/sannolikhet (rimlighet) och relevans. Sanning Låt oss börja med sanningen hos argumenten. Vi kan då börja med att fråga oss om de argument som är påståendesatser är sanna dvs motsvaras av fakta. Ett särskilt problem utgör de satser som innehåller vaga uttryck. Som exempel kan vi nämna de argument som innehåller uttrycken "del av kroppen" och "självständig individ", vilka vi diskuterat tidigare. Frågan är här om man kan avgöra dessa arguments sanningshalt med vetenskapliga metoder. Den här sortens argument tycks ju vila på eller utgöras av stipulativa definitioner, och sådana definitioner är ju varken sanna eller falska. Enligt vad vi framhöll tidigare kan vissa av de här satserna betraktas som övertalningsdefinitioner och därmed som ett slags värdesatser. Då har vi ytterligare ett skäl till att betrakta dem som varken sanna eller falska. Ett annat problem erbjuder de satser som handlar om Gud. Är det överhuvud taget möjligt att komma fram till om dessa är sanna eller inte? I vart fall tycks det som om det är svårt för troende och ateister att enas i frågan om Guds existens, och det tycks vara lika svårt att få människor att enas om vad som skulle kunna räknas som bevis eller tillräcklig grund för antagandet att Gud finns. Vi kommer här in på svåra kunskapsteoretiska och religionsfilosofiska problem. Ändå tycks människors religiösa tro spela stor roll för deras moraliska ställningstaganden. När det gäller värdesatserna gäller ju problemet att vi utifrån våra egna värderingar måste försöka bedöma vilka av värderingarna i argumentationen vi kan ansluta oss till och vilka vi måste förkasta. Det säger sig självt att det inte kan ges något facit till vad som är rätt eller fel när det rör sig om värdesatser. Det är ju du själv som utifrån dina egna värderingar skall avgöra om argumentens värderingar är riktiga eller inte. Relevans Nästa steg blir att undersöka argumentens relevans. Stödjer argumentet tesen eller det argument av högre ordning det är avsett att stödja, ensamt eller tillsammans med ett eller flera underförstådda argument? (När det gäller motargument ställer vi naturligtvis frågan om argumentet talar emot tesen eller det argument av högre ordning det är avsett att "motbevisa".) Vi tar bara upp ett par exempel på hur vi kan resonera om relevansen hos argument i argumentöversikten. Vi börjar med argumentet F1: "Kvinnan har rätt att bestämma om hon skall föda eller inte" och frågar om det, ifall vi anser det riktigt, är relevant för tesen. Svaret blir att det tycks i högsta grad relevant. Det underförstådda argument, som skulle leda fram till tesen från F1, skulle lyda: "Om kvinnan har rätt att bestämma om hon skall föda eller inte, så är det rätt att lagen medger fri abort." Detta argument verkar självklart riktigt. Vi går vidare med F1F1: "En människa skall ha rätt att bestämma över sin egen kropp, och fostret är en del av kvinnans kropp." och frågar om argumentet M1F1F1: "En människa har inte oinskränkt rätt att göra vad hon vill med sin kropp, t.ex. att stympa sig eller begå självmord." kan vara ett relevant motargument. För att motargumentet skall vara relevant tycks förutsättas att följande underförstådda argument är riktigt: "Fostret är en sådan del av kvinnans kropp som hon inte har rätt att göra vad hon vill med." Bara om vi kan anta att denna underförstådda premiss är riktig kan motargumentet anses relevant. 5

6 Nästa exempel är F2: "Ett barn skall inte behöva komma till världen, då det inte är välkommet." Vi frågar oss om M2F2: "När ett barn väl är fött, brukar det oftast bli älskat även om kvinnan velat göra abort." kan vara ett relevant motargument. Vilken underförstådd premiss skulle få argumenteringen att gå ihop? För att M2M2 skulle bli ett direkt motargument mot F2 skulle vi behöva en underförstådd premiss som säger ungefär så här: "Om barn brukar bli älskade även i fall då modern velat göra abort, så är det inte så att barn inte skall behöva komma till världen, då de inte är välkomna." Denna sats verkar ganska egendomlig och det visar att argumentet inte är relevant. M2F2 kan dock fattas på ett annat sätt. Det är nog inte avsett att tillbakavisa det som sägs i F2 utan är snarare en invändning mot att F2 skulle vara relevant som argument för tesen! Vad man menar är nog något i stil med: "Vi behöver inte den fria aborten för att hindra att oönskade barn föds, eftersom de flesta barn blir älskade i alla fall." Är då detta ett bra argument mot att F2 talar för tesen? Ja, det skulle väl vara det om vi tycker att vi får acceptera att det föds en del barn som inte blir älskade av sina mödrar. Argumentet M2F2 hävdar ju endast att oönskade barn oftast blir älskade i alla fall. Tillämpning 4 Den avslutande tillämpningen kan lämpligen göras sedan du har läst etikavsnittet i modulen Värdefilosofi. Övningen berör två frågor som gäller distinktionen mellan konsekvensetik och deontologisk etik. A: Den första frågan är om vi kan hitta några "typiska" konsekvensetiska respektive deontologiska argument i argumentöversikten. Först kan vi väl konstatera att flera av de värdesatser som förekommer skulle kunna ges såväl konsekvensetiska som deontologiska motiveringar. Om vi tar F1 skulle vi kunna motivera denna konsekvensetiskt genom att säga t. ex.: En kvinna skall ha rätt att bestämma över sin egen kropp, då detta med säkerhet leder till bättre konsekvenser för kvinnorna, om de har denna frihet än om de inte har den. En deontolog å sin sida skulle kunna argumentera för samma ståndpunkt genom att säga att det finns en grundläggande rättighet för varje människa att bestämma över sin egen kropp. Ett argument som F2: "Ett barn skall inte behöva komma till världen då det inte är välkommet" skulle väl kunna motiveras utifrån en deontologisk ståndpunkt, men det tycks ändå bäst passa en konsekvensetisk grundinställning. Man ser till konsekvenserna för barnet om det föds oönskat. Å andra sidan tycks ett argument som M2: "Varje foster har rätt att födas" ligga närmre till hands för en deontolog än en konsekvensetiker. En konsekvensetiker skulle ställas inför problemet att redogöra för vilka de goda konsekvenserna skulle vara av att alla foster fick utvecklas och födas. Det verkar tämligen svårt att t. ex. argumentera för att det skulle vara något gott för de enskilda fostren själva, då dessa ännu inte har något medvetande och man inte vet vilket slags liv de kommer att få senare. Lika svårt är det ju att motivera att det skulle få goda konsekvenser för modern eller de närmaste, särskilt i de fall då modern vill göra abort. Vad vi menar är inte att det skulle vara omöjligt att ge en konsekvensetisk motivering för M2 utan bara att en sådan är svår att hitta, om man håller sig till en viss typ av värderingar som är vanliga bland konsekvensetiker i allmänhet. B: Den andra frågan, som vi tänkte ta upp här, är om det på något sätt kan vara avgörande för en människas inställning i enskilda moraliska frågor om hon är konsekvensetiker eller deontolog. Kan det vara så att en deontolog alltid blir abortmotståndare och en konsekvensetiker förespråkare för fri abort? Det vi sade ovan kunde kanske antyda något i den riktningen. Vi tror dock inte att så är fallet generellt sett. En deontolog kan mena att det finns en grundläggande rättighet för en människa 6

7 att bestämma över sitt eget liv, som alltid uppväger fostrets rätt att födas. Det finns naturligtvis inte heller något som hindrar att en konsekvensetiker menar att abort bör förbjudas. Han kan ju mena att fostret har ett egenvärde som gör att det inte får aborteras eller anse att det av någon anledning är ytterst värdefullt att alla foster föds och att det därför skall vara förbjudet att göra abort. Trots detta finns det troligen ett samband mellan en deontologisk grundinställning och abortmotstånd och mellan en konsekvensetisk åskådning och en positiv inställning till fri abort av ungefär följande slag: Abortmotstånd grundar sig i många fall på en religiös tro t. ex. katolicismen, enligt vilken Gud har ett bestämt syfte med varje foster och därför utfärdat ett förbud mot aborter. En sådan person menar nog oftast att dessa förbud med gudomligt ursprung måste accepteras, oavsett vilka konsekvenser de förbjudna handlingarna får. Han har då en deontologisk inställning som i det här fallet leder till motstånd mot den fria aborten. En person med en "inomvärldslig" eller "humanistisk" (kanske ateistisk) livsåskådning blir nog ofta konsekvensetiker och grundar sin uppfattning om abort på de konsekvenser framfödandet av ett barn kan få för föräldrarna och för fostret. Vår hypotes är att en sådan konsekvensetiker finner det motiverat att aborten är fri, då i många fall de negativa konsekvenserna för föräldrarna inte kan uppvägas av eventuella goda konsekvenser, för samhället eller fostret självt, av att det får födas. Utifrån en rent inomvärldslig konsekvensetisk åskådning kan det kanske också vara svårt att motivera åsikten att livet i sig är något värdefullt för ett foster. 7

8 Exempel på uppsatser som kan ges betygen E, C och A Nedanstående uppsatser är avsedda som exempel på uppsatser som når upp till en viss betygsnivå. Jag har märkt ut med kursiv stil de ställen där vissa betygskrav är uppfyllda i uppsatserna för E och C. Med fet stil har jag markerat de ställen i C- uppsatsen där den skiljer sig från E-uppsatsen och de ställen i A-uppsatsen där den skiljer sig från C-uppsatsen. Märk väl att uppsatserna inte är något slags mallar som du skall följa då du skriver. Det är meningen att uppsatsen skall vara personligt utformad, och du kan skriva på det sätt du vanligen gör då du skriver uppsatser i t ex svenska. Uppsatsen bör vara väldisponerad, klar och redig. Uppsats som kan få betyget E Abortfrågan I den här uppsatsen skall jag diskutera frågan om fri abort. Här i Sverige har vi en lagstiftning som ger kvinnan rätt att själv bestämma om hon skall göra abort, men i många länder är abort förbjuden. I vissa länder är abort tillåten bara om moderns liv är i fara om hon skulle föda barnet. För att man skall kunna ta ställning till frågan måste man börja med att ta reda på vad man menar med fri abort. Man måste alltså göra en tolkning eller precisering av detta begrepp. Man kan tänka sig att man med fri abort skulle mena att kvinnan helt fritt kan bestämma om och när hon skall göra abort. Men denna tolkning är inte särskilt bra eftersom det knappast finns någon som skulle anse att kvinnan skall ha rätt att själv välja att göra abort under senare skeden av graviditeten. I Sverige infördes fri abort 1975, och då satte man gränsen vid 18 veckors graviditet. Jag skall därför med fri abort mena att lagen tillåter att kvinnan själv får bestämma om hennes graviditet skall avbrytas inom en viss begränsad tid i början av graviditeten. Man kan sedan diskutera exakt var gränsen skall gå. [Se arbetsgången, tillämpning 1: Tolkning, precisering] Det finns en del argument för den fria aborten. En del argument bygger på att man anser att människor skall ha så stort självbestämmande som möjligt. Man skall själv få göra det man vill så länge man inte skadar andra. Då, menar man, skall kvinnan också ha rätt att göra abort eftersom hon skall få bestämma över sin egen kropp. Man måste också ta hänsyn till att många kvinnor har en situation som gör att de har svårt att ta hand om ett barn på ett riktigt sätt eller får stora personliga problem. Motargument mot detta som har framförts är att människor inte alls har moralisk rätt att göra vad de vill med sin kropp t.ex. att hugga av sig ett ben. Mot detta kan någon kanske säga att ett foster inte är en viktig del av kvinnans kropp, eftersom kroppen kan fungera väl utan fostret, medan den inte kan göra det utan ett ben, och fallen därför inte är jämförbara. Andra har invänt att fostret inte kan anses vara en del av kvinnans kropp utan är en självständig individ som man inte har rätt att döda. Många som anser att det är fel att tillåta abort grundar sin åsikt på en religiös tro. Man menar t.ex. att Gud har en avsikt med varje foster. Det är meningen att det skall 8

9 födas och leva vidare. Därför har människan ingen rätt att ingripa och störa Guds planer. De flesta av argumenten som jag nämnt hittills är värdesatser, men argumentet att Gud har en avsikt med varje fosters liv är en påståendesats. Det är svårt att veta om denna påståendesats är sann eller inte. En del människor anser att man inte kan få någon kunskap om att Gud finns eller vad Gud i så fall skulle vilja. Andra har den åsikten att Gud inte finns och att det därför inte kan finnas en gudomlig avsikt med människans liv. [Se arbetsgången, tillämpning 2: Påståendesats, värdesats] En del andra argument som motståndare till den fria aborten har är att det alltid finns alternativ. Om en kvinna inte kan ta hand om sitt barn kan man alltid adoptera bort det. Det kan ligga något i den åsikten men man skall då tänka på att det kan vara plågsamt för kvinnan att föda ett barn som hon sedan skall adoptera bort. Hur ser jag då själv på den här frågan? Jag måste säga att jag själv, som är en flicka i tonåren, har funderat mycket på det här. Vad skulle jag göra om jag blev med barn nu när jag inte är färdig med min utbildning, och det värsta av allt om jag inte hade en pojkvän som jag kunde tänka mig en framtid ihop med? Jag skulle nog i alla fall tycka att det vore rätt att jag själv fick bestämma om jag skulle föda barnet eller inte, även om jag då skulle behöva fatta ett mycket svårt beslut. Jag tror själv på Gud, men jag tror inte att Gud har en plan för varje fosters liv eller att han motsätter sig att kvinnan skall få välja abort. Jag tycker alltså att varje kvinna ska ha rätt att göra det bästa för att få ett så gott liv som möjligt. Jag är alltså för den fria aborten. Uppsats som kan få betyget C Är det rätt att lagen tillåter fri abort? I den här uppsatsen skall jag diskutera frågan om fri abort. Här i Sverige har vi en lagstiftning som ger kvinnan rätt att själv bestämma om hon skall göra abort, men i många länder är abort förbjuden. I vissa länder är abort tillåten bara om moderns liv är i fara om hon skulle föda barnet För att man skall kunna ta ställning till frågan måste man börja med att ta reda på vad man menar med fri abort. Man måste alltså göra en tolkning eller precisering av detta begrepp. Man kan tänka sig att man med fri abort skulle mena att kvinnan helt fritt kan bestämma om och när hon skall göra abort. Men denna tolkning är inte särskilt bra eftersom det knappast finns någon som skulle anse att kvinnan skall ha rätt att själv välja att göra abort under senare skeden av graviditeten. I Sverige infördes fri abort 1975, och då satte man gränsen vid 18 veckors graviditet. Jag skall därför med fri abort mena att lagen tillåter att kvinnan själv får bestämma om hennes graviditet skall avbrytas inom en viss begränsad tid i början av graviditeten. Man kan sedan diskutera exakt var gränsen skall gå. Det finns en del argument för den fria aborten. En del argument bygger på att man anser att människor skall ha så stort självbestämmande som möjligt. Man skall själv få göra det man vill så länge man inte skadar andra. Då, menar man, skall kvinnan också ha rätt att göra abort, eftersom hon skall få bestämma över sin egen kropp. Man måste också ta hänsyn till att många kvinnor har en situation som gör att de har svårt att ta hand om ett barn på ett riktigt sätt eller får stora personliga problem. Motargument mot 9

10 detta som har framförts är att människor inte alls har moralisk rätt att göra vad de vill med sin kropp t.ex. att hugga av sig ett ben. Mot detta kan någon kanske säga att ett foster inte är en viktig del av kvinnans kropp, eftersom kroppen kan fungera väl utan fostret, medan den inte kan göra det utan ett ben, och fallen därför inte är jämförbara. Andra har invänt att fostret inte kan anses vara en del av kvinnans kropp utan är en självständig individ som man inte har rätt att döda. Här finns ett problem med hur man skall definiera vad som menas med självständig individ och del av kroppen. Jag tycker inte att det finns några klara definitioner av de här begreppen som de används i vårt normala språkbruk som kan hjälpa oss att avgöra om fostret är det ena eller det andra. Att diskutera den här frågan blir då ganska meningslöst. Många som anser att det är fel att tillåta abort grundar sin åsikt på en religiös tro. Man menar t.ex. att Gud har en avsikt med varje foster. Det är meningen att det skall födas och leva vidare. Därför har människan ingen rätt att ingripa och störa Guds planer. De flesta av argumenten som jag nämnt hittills är värdesatser, men argumentet att Gud har en avsikt med varje fosters liv är en påståendesats. Det är svårt att veta om denna påståendesats är sann eller inte. En del människor anser att man inte kan få någon kunskap om att Gud finns eller vad Gud i så fall skulle vilja. Andra har den åsikten att Gud inte finns och att det därför inte kan finnas en gudomlig avsikt med människans liv. En del andra argument som motståndare till den fria aborten har är att det alltid finns alternativ. Om en kvinna inte kan ta hand om sitt barn kan man alltid adoptera bort det. Det kan ligga något i den åsikten, men man skall då tänka på att det kan vara plågsamt för kvinnan att föda ett barn som hon sedan skall adoptera bort. Hur ser jag då själv på den här frågan? Jag skall börja med att titta på några av de enskilda argumenten, som jag tagit upp ovan, och se om de är sanna/riktiga och relevanta och även försöka väga argumenten mot varandra. Jag börjar med att diskutera några värderingar som förekommer. När det gäller värderingar kan man ju inte avgöra om de är sanna eller inte, utan man får försöka bedöma om de är riktiga eller inte utifrån sina egna grundläggande värderingar. Jag börjar med argumentet att kvinnan skall ha så stor frihet som möjligt att bestämma över sitt eget liv så länge man inte skadar andra. Jag tycker att denna värdering är riktig och jag menar att den också är relevant och talar för att kvinnan skall få bestämma. Det finns en hake här. Argumentet säger ju att man inte får skada andra, då man utövar sitt självbestämmande. Frågan blir då hur vi skall betrakta fostret. Är fostret en annan som man inte får skada? Om vi svara ja på den frågan måste vi ta ställning till om det är viktigare att kvinnan får ha sin frihet än att fostret får leva. Nästa argument jag skall ta upp är argumentet att Gud förbjuder abort därför att han har en avsikt med varje människas/fosters liv. Som jag sade tidigare kan man ha olika uppfattningar i den frågan. Jag är själv inte troende så jag kan inte se att det skulle ligga någon sanning i det argumentet. Bland argumenten finns påståendesatsen att det alltid är möjligt att adoptera bort barnet. Detta är nog sant, men jag tycker inte att det är så relevant, eftersom man då inte tar hänsyn till att det kan vara mycket plågsamt för kvinnan att föda ett barn som hon sedan måste lämna bort. Det kan också vara så att hon efter förlossningen 10

11 känner sig tvungen att ändå behålla barnet, vilket kanske skulle orsaka stora svårigheter för henne.[se arbetsgången tillämpning 3: Sanning, relevans] Jag skall nu försöka belysa abortfrågan utifrån de etiska teorier jag läst om. Hur kan en person som har en konsekvensetisk etik resonera och hur kan en deontolog se på problemet? Jag börjar med konsekvensetikern. Låt oss säga att han är utilitarist och menar att det avgörande är vilka konsekvenser en handling får för alla inblandade när det gäller deras lycka. Utilitaristen kan då vara för den fria aborten om han menar att det enda som räknas är kvinnans möjligheter till lycka. Om vi så går till deontologen kan han anse att abort är absolut förbjudet och att det är så även om kvinnan eller alla inblandade skulle bli lyckligare om aborten utfördes. För en deontolog kan det ju finnas regler som gäller utan undantag och som säger att en handling är förbjuden oavsett om det skulle bli bättre konsekvenser om man gjorde handlingen än om man lät bli. Abortmotståndet verkar vara starkast hos personer som har en deontologisk etik som grundar sig på en religiös tro. De menar att Gud har ställt upp vissa regler som vi människor aldrig får bryta mot.[ Se arbetsgången, tillämpning 4:Etiska teorier] Nu är det dags att avsluta uppsatsen med att tala om vad jag själv tycker i den här frågan. Jag är nog själv litet av en utilitarist, och jag har ingen religiös tro alls. För mig är det viktigast att alla blir så lyckliga som möjligt. Jag måste då försöka tänka på följderna av om man tar bort den fria aborten. Främst tänker jag på de kvinnor som skulle få föda barn som är oönskade. Deras möjligheter till ett bra liv kan försämras. Det finns också stor risk att barnen får bekymmer. De kan kanske behöva tas om hand av sociala myndigheter m.m. Slutsatsen blir att jag är för den fria aborten. Uppsats som kan få betyget A Fri abort - rätt eller fel? I den här uppsatsen skall jag diskutera frågan om fri abort. Här i Sverige har vi en lagstiftning som ger kvinnan rätt att själv bestämma om hon skall göra abort, men i många länder är abort förbjuden. I vissa länder är abort tillåten bara om moderns liv är i fara om hon skulle föda barnet För att man skall kunna ta ställning till frågan måste man börja med att ta reda på vad man menar med fri abort. Man måste alltså göra en tolkning eller precisering av detta begrepp. Man kan tänka sig att man med fri abort skulle mena att kvinnan helt fritt kan bestämma om och när hon skall göra abort. Men denna tolkning är inte särskilt bra eftersom det knappast finns någon som skulle anse att kvinnan skall ha rätt att själv välja att göra abort under senare skeden av graviditeten. I Sverige infördes fri abort 1975, och då satte man gränsen vid 18 veckors graviditet. Jag skall därför med fri abort mena att lagen tillåter att kvinnan själv får bestämma om hennes graviditet skall avbrytas inom en viss begränsad tid i början av graviditeten. Man kan sedan diskutera exakt var gränsen skall gå. Det finns en del argument för den fria aborten. En del argument bygger på att man anser att människor skall ha så stort självbestämmande som möjligt. Man skall själv få göra det man vill så länge man inte skadar andra. Då, menar man, skall kvinnan också 11

12 ha rätt att göra abort, eftersom hon skall få bestämma över sin egen kropp. Man måste också ta hänsyn till att många kvinnor har en situation som gör att de har svårt att ta hand om ett barn på ett riktigt sätt eller får stora personliga problem. Motargument mot detta som har framförts är att människor inte alls har moralisk rätt att göra vad de vill med sin kropp t.ex. att hugga av sig ett ben. Mot detta kan någon kanske säga att ett foster inte är en viktig del av kvinnans kropp, eftersom kroppen kan fungera väl utan fostret, medan den inte kan göra det utan ett ben, och fallen därför inte är jämförbara. Andra har invänt att fostret inte kan anses vara en del av kvinnans kropp utan är en självständig individ som man inte har rätt att döda. Här finns ett problem med hur man skall definiera vad som menas med självständig individ och del av kroppen. Jag tycker inte att det finns några klara definitioner av de här begreppen, som de används i vårt normala språkbruk, som kan hjälpa oss att avgöra om fostret är det ena eller det andra. Både abortmotståndare och förespråkare av abort som argumenterar med hjälp av de här begreppen kan då göra preciseringar i form av olika definitioner. Den som är för abort kanske kan föreslå den här definitionen av del av kroppen : x är en del av y:s kropp =def. x är förenad med den organism som utgör y och kan inte utan extraordinära åtgärder fungera biologiskt annat än i förening med y:s (eller någon annans) kropp. Om man accepterar den definitionen är det väl klart att fostret i ett tidigt skede är en del av kvinnans kropp. Den som är emot abort kanske då föreslår den här definitionen: x är en del av y:s kropp =def. x är förenad med den organism som utgör y och kan inte utvecklas till något som kan fungera biologiskt annat än i förening med y:s (eller någon annans) kropp. Accepterar man den senare definitionen blir det däremot klart att fostret inte är en del av kvinnans kropp. Vilken av dessa definitioner är då den riktiga? Svaret är: ingen av dem. Man har ju i förväg bestämt sig för att om något är (inte är) en del av kroppen så har man rätt (inte rätt) att ta bort det Sedan gör man stipulativa definitioner som gynnar den egna ståndpunkten. Eftersom ingen av de här definitionerna kan sägas vara allmänt accepterade så fungerar de som ett slags övertalningdefinitioner. Man kan därför inte bevisa vare sig att fostret är eller inte är en del av kvinnans kropp. Många som anser att det är fel att tillåta abort grundar sin åsikt på en religiös tro. Man menar t.ex. att Gud har en avsikt med varje foster. Det är meningen att det skall födas och leva vidare. Därför har människan ingen rätt att ingripa och störa Guds planer. De flesta av argumenten som jag nämnt hittills är värdesatser, men argumentet att Gud har en avsikt med varje fosters liv är en påståendesats. Det är svårt att veta om denna påståendesats är sann eller inte. En del människor anser att man inte kan få någon kunskap om att Gud finns eller vad Gud i så fall skulle vilja. Andra har den 12

13 åsikten att Gud inte finns och att det därför inte kan finnas en gudomlig avsikt med människans liv. En del andra argument som motståndare till den fria aborten har är att det alltid finns alternativ. Om en kvinna inte kan ta hand om sitt barn kan man alltid adoptera bort det. Det kan ligga något i den åsikten, men man skall då tänka på att det kan vara plågsamt för kvinnan att föda ett barn som hon sedan skall adoptera bort. Hur ser jag då själv på den här frågan? Jag skall börja med att titta på några av de enskilda argumenten, som jag tagit upp ovan, och se om de är sanna/riktiga och relevanta och även försöka väga argumenten mot varandra. Jag börjar med att diskutera några värderingar som förekommer. När det gäller värderingar kan man ju inte avgöra om de är sanna eller inte, utan man får försöka bedöma om de är riktiga eller inte utifrån sina egna grundläggande värderingar. Jag börjar med argumentet att kvinnan skall ha så stor frihet som möjligt att bestämma över sitt eget liv så länge man inte skadar andra. Jag tycker att denna värdering är riktig, och jag menar att den också är relevant och talar för att kvinnan skall få bestämma. Det finns en hake här. Argumentet säger ju att man inte får skada andra, då man utövar sitt självbestämmande. Frågan blir då hur vi skall betrakta fostret. Är fostret en annan som man inte får skada? Om vi svara ja på den frågan måste vi ta ställning till om det är viktigare att kvinnan får ha sin frihet än att fostret får leva. Nästa argument jag skall ta upp är argumentet att Gud förbjuder abort därför att han har en avsikt med varje människas/fosters liv. Som jag sade tidigare kan man ha olika uppfattningar i den frågan. Jag är själv inte troende så jag kan inte se att det skulle ligga någon sanning i det argumentet. Bland argumenten finns påståendesatsen att det alltid är möjligt att adoptera bort barnet. Detta är nog sant, men jag tycker inte att det är så relevant, eftersom man då inte tar hänsyn till att det kan vara mycket plågsamt för kvinnan att föda ett barn som hon sedan måste lämna bort. Det kan också vara så att hon efter förlossningen känner sig tvungen att ändå behålla barnet, vilket kanske skulle orsaka stora svårigheter för henne. Jag skall nu försöka belysa abortfrågan utifrån de etiska teorier jag läst om. Hur kan en person som har en konsekvensetisk etik resonera och hur kan en deontolog se på problemet? Jag börjar med konsekvensetikern. Låt oss säga att han är utilitarist och menar att det avgörande är vilka konsekvenser en handling får för alla inblandade när det gäller deras lycka. Utilitaristen kan då vara för den fria aborten om han menar att det enda som räknas är kvinnans möjligheter till lycka. Han kan också mena att, eftersom fostret inte är medvetet och kan ha någon uppfattning om sin egen lycka, så behöver vi inte ta hänsyn till detta. Men en utilitarist kan också ha invändningar mot den fria aborten. Han kan mena att många kvinnor får psykiska problem efter en abort och att man inte bör utsätta dem för detta. Han kan också mena att vi, genom att utföra aborten, förhindrar att en människa som kan komma att bli lycklig föds och att detta i så fall kommer att minska den totala lyckan i världen. Mot det senare kan man säga att det väl är lika stor risk att den som föds blir olycklig som världen ser ut i dag. Om vi så går till deontologen kan han anse att abort är absolut förbjudet och att det är så även om kvinnan eller alla inblandade skulle bli lyckligare om aborten utfördes. För en deontolog kan det ju finnas regler som gäller utan undantag och som säger att en 13

14 handling är förbjuden oavsett om det skulle bli bättre konsekvenser om man gjorde handlingen än om man lät bli. Abortmotståndet verkar vara starkast hos personer som har en deontologisk etik som grundar sig på en religiös tro. De menar att Gud har ställt upp vissa regler som vi människor aldrig får bryta mot. Liksom det finns utilitarister som har invändningar mot den fria aborten kan det finnas deontologer som är för fri abort. Inte alla troende anser att Gud förbjuder abort. Många anser att Gud ser till den enskilda individen och kan godta abort om alternativet är stora bekymmer för kvinnan. Det finns också deontologer som inte alls grundar sin etik på religion. Sådana deontologer kan anse att det finns en absolut rättighet för individen att styra sitt eget liv om det inte skadar någon annan. De kan då också vara för abort om de samtidigt inte anser att fostret är en självständig individ som skadas av aborten. (Å andra sidan kan det finnas ickereligiösa deontologer som anser att fostret är en individ med mänskliga rättigheter och därför är emot abort.) Nu är det dags att avsluta uppsatsen med att tala om vad jag själv tycker i den här frågan. Jag är nog själv litet av en utilitarist och jag har ingen religiös tro alls. För mig är det viktigast att alla blir så lyckliga som möjligt. Jag måste då försöka tänka på följderna av om man tar bort den fria aborten. Först tänker jag på de kvinnor som skulle få föda barn som är oönskade. Deras möjligheter till ett bra liv kan försämras. Det finns också stor risk att barnen får bekymmer. De kan kanske behöva tas om hand av sociala myndigheter m.m. Dessutom, vilket jag inte nämnt tidigare, kommer de illegala aborterna tillbaka. Ett oräkneligt antal kvinnor har dödats eller skadats för livet av sådana aborter. Jag kan, till sist, inte se att livet i sig är något värdefullt så att det skulle vara en katastrof för ett foster att aldrig bli fött. ( En grekisk tänkare under antiken lär ha sagt: Det är lyckligast för en människa att vara död men allra lyckligast att aldrig ha blivit född. ) Slutsatsen blir att jag är för den fria aborten. 14