Individuellt PM3 Metod del I

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individuellt PM3 Metod del I"

Transkript

1 Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod. B. Jämföra vad kurslitteraturens författare skriver om vad som styr valet av metod till en undersökning. C. Beskriva min ontologiska syn. A. De två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod. I avsnitt A diskuterar jag positivistisk och hermeneutisk ontologi, epistemologi och metod. Ontologi (grekiska: o ntos varat, verklighetens karaktär) På ontologisk nivå beskriver Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011 s 81) positivism och hermeneutik som två ytterligheter där man i ena ytterligheten antar att verkligheten är objektiv och kan mätas. I den andra ytterligheten står den rent subjektiva uppfattningen där innebörder kräver tolkning. Däremellan finns många schatteringar. Jacobsen (2002 s 30) förklarar att positivism har som grundläggande antagande att det finns generella lagar i sociala system [...] En kontrast till positivisterna finner vi bland dem som hävdar att vi bara kan förstå det unika. Bjereld et al (2009 s 73) poängterar att motsättningen mellan positivister och hermeneutiker inte betyder mycket i praktiken, eftersom positivisten är fullt medveten om att det inte finns någon absolut sanning i uttryckets bokstavliga betydelse. Även hermeneutikern håller vissa saker för sant i sin forskning. Hermeneutikerna tvekar inte heller att söka samband. På det hela (i) likställer Eriksson & Wiedersheim-Paul positivism med objektivitet och hermeneutik med subjektivitet (ii) likställer Jacobsen positivism med generaliserbarhet och hermeneutik med icke generaliserbarhet (iii) poängterar Bjereld et al att samhällsvetenskapliga forskare i regel har en verklighetssyn som kombinerar positivism och hermeneutik (se bild 1). Bild 1: Positivistisk och hermeneutisk verklighetsuppfattning 1

2 Epistemologi (grekiska: episteme kunskap, vetande) Jacobsen (2002 s 30) betonar att positivisten letar efter generella lagbundenheter och att hermeneutikern letar efter det speciella och unika. Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011 s 81) nämner att positivisten deducerar (empirisk) kunskap, medan hermeneutikern inducerar kunskap. Bjereld et al (2009 s 73) poängterar att positivisten intresserar sig för strukturer och kausala förklaringar, medan hermeneutikern intresserar sig för människors livsvärldar. Åsberg (2001 s 272ff) hävdar bland annat att positivisten deducerar empirisk kunskap. I kunskapssökandet letar alltså positivisten efter generella lagbundenheter, deducerar empirisk kunskap och är mer intresserad av strukturer och kausala förklaringar. Hermeneutikern utgår direkt från människors livsvärldar, inducerar kunskap och söker det unika i varje fall. Författarna verkar dock betona att en kombination av positivistisk och hermeneutisk epistemologi är det vanligaste (se bild 2). Bild 2: Positivistisk och hermeneutisk kunskapsteori Med andra ord tycks den ontologiska utgångspunkten inverka på epistemologin. Det vill säga verklighetsuppfattningen inverkar på vilken kunskap vi letar efter. Metodnivå (grekiska: méthodos längs en väg) Åsberg (2001 s 273), Jacobsen (2002 s 34ff) och Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011 s 83) hävdar att forskarens ontologiska och epistemologiska utgångspunkter påverkar forskningsmetoden. Jag tolkar det som att positivistiska utgångspunkter leder till positivistiska metoder (som synliggör generella lagbundenheter, deducerar empirisk kunskap, söker orsakssamband och finner strukturer) och att hermeneutiska utgångspunkter leder till hermeneutiska metoder (induktiva metoder som utgår från den enskilda individen). Bjereld et al (2009 s 73) och Jacobsen (2002 s 39ff) belyser dock att motsättningen mellan positivism och hermeneutik inte betyder så mycket, eftersom de gärna tillämpar varandras forskningsmetoder i praktiken 1 (se bild 3). Bild 3: Positivistisk och hermeneutisk metod 1 Jacobsen utarbetar egentligen en tredje väg mellan positivistisk och hermeneutisk (ontologi, epistemologi och) metod som han kallar intersubjektivitet (2002 s 39ff). I denna intersubjektivitet är all kunskap subjektiv, men det finns tillfällen då flera individer uppfattar samma fenomen på samma sätt. På det sättet kan sociala system underkastas vissa lagar. 2

3 Källa: Eriksson (2011 s 94-99). B. Vad styr valet av metod till en undersökning? I avsnitt A visar samtliga källor att ontologiska och epistemologiska ställningstaganden styr valet av metod. Några författare förklarar dessutom att vi bör medvetandegöras om vilken intressegrund våra antaganden vilar på (Åsberg, 2001 s 289; Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011 s 86; Bjereld et al, 2009 s 108). Författarna beskriver dock inte vilka intressen det handlar om. Inte heller preciserar de, såvitt jag kan se, några andra variabler som kan tänkas styra valet av metod..spontant föreslår jag dock följande huvudvariabler (se figur 1): Figur 1: Variabler som kan tänkas styra valet av metod. Författarna belyser alltså enbart hur ontologiska och epistemologiska ställningstaganden styr valet av metod. Jag ska nu ge ett exempel på detta. Fallexempel Problemställningen i vår (grupp 6) uppsats är att undersöka sambandet mellan minskat aktiekapitalskrav och konkurser. Utifrån tidigare diskussion, hur skulle den extrema positivisten närma sig problemet? På (i) ontologisk nivå antar hon kanske att aktiekapitalet och konkurserna finns därute som en objektiv sanning, exempelvis i form av årsrapporter och konkursstatistik. På (ii) epistemologisk nivå kanske hon undrar: Finns det några generella samband? Finns särskilda strukturer mellan olika kategorier av bolag? Och så vidare. På (iii) metodnivå kan hon studera tidigare empiri, utveckla teori och modell, samt analysera kvantitativa data, exempelvis från enkätutskick och statistik. Hur kan den extreme hermeneutikern närma sig problemet? 3

4 På (i) ontologisk nivå är aktiekapital och konkurs mänskliga konstruktioner. Rent (ii) epistemologiskt tänker han att svaret finns i de människor och miljöer som relaterar till aktiekapitalet och konkurserna. På (iii) metodnivå närmar han sig därför de subjekt och miljöer som relaterar till konkurserna: Han kan intervjua dem och utföra deltagande observation, sen sammanställa forskningsmaterialet och inducera ny kunskap. I en kombination av de två ytterligheterna kan grupp 6 på (i) ontologisk nivå anse att konkurs och aktiekapital visserligen är mänskliga skapelser, men att de även finns därute i form av statistik, med mera. På (ii) epistemologisk nivå ser vi att varje konkurs visserligen är unik och subjektiv, men att vi även, genom empirisk analys, kan upptäcka generaliserbara strukturer och kausala samband. På (iii) metodnivå kan vi exempelvis kombinera (positivistisk) statistisk analys med (hermeneutisk) intervjuundersökning. Det går nu att sammanfatta de tre kunskapsteoretiska nivåerna i en modell (se bild 4): Bild 4: Positivistisk och hermeneutisk ontologi, epistemologi och metod. Låt mig avslutningsvis tillintetgöra positivismens och hermeneutikens grundvalar: 4

5 C. Min ontologiska syn Ända sedan barnsben har vi hypnotiserats till att skilja på så kallad dröm och verklighet, att se en måne därute och att igår naturligtvis kommer före imorgon. Varför? Aristoteles, Sokrates och andra förtida grekiska filosofer delade in världen i begreppspar, definitioner och kausala samband (Eriksson, 2011 s 83). Via språket populariserade de denna världssyn. Idag är den vår enda syntax. (Positivismen och hermeneutiken är variationer av denna syntax.) Vår syntax upprätthålls alltså av ord. Dessa ord kan därför aldrig beskriva sanningen (bortom syntax). Intersubjektiviteten (majoritetens kraft) stiftar uppenbarligen våra verklighetslagar. Dessa lagar fångar vårt medvetande på en enda punkt. På denna punkt kan vi inte flyga genom nyckelhål, där föds vi innan vi dör, där är 1+1=2. Einstein demonstrade dock att 1+1=3. Det var Einsteins storhet. Att han på vetenskaplig grund tillintetgjorde (den gamla) vetenskapen och skapade en länk till anden. Hur skulle du uppfatta anden? Hur skulle du uppfatta världen om språk och tankar aldrig existerat? Tiden skulle inte existera. Rummet skulle inte existera. Du skulle inte finnas. Källförteckning Bjereld, U., Demker, M., Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? 3 uppl. Studentlitteratur, Lund. Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. 9 uppl. Liber, Malmö. Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Studentlitteratur, Lund. Rienecker, L. & Stray Jöregensen, P. (2002). Att skriva en bra uppsats. Liber, Malmö. Schött, K. et al (1998). Studentens skrivhandbok. Liber, Stockholm. Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder. Pedagogisk Forskning i Sverige, rg 6 nr 4 s

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014 Inledning

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Akademiskt skrivande I

Akademiskt skrivande I Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet

Läs mer

Är kunskap = vetenskap?

Är kunskap = vetenskap? Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Kursplan. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående enstaka kurs. Målet för kursen är att ge de studerande

Kursplan. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående enstaka kurs. Målet för kursen är att ge de studerande Kursplan Kurskod SOA501 Dnr 2000-13D Beslutsdatum 2000-08-18 Engelsk benämning Ämne Sociology, General Course Sociologi Nivå 1-10 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Fö 2 Problematisering och design Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Agenda Syftet med föreläsningen är att du ska börja förstå och få överblick över forskningsprocessen vid en studie eller

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar Mikael Nygård Åbo Akademi Vetenskaplig forskning kopplas vanligen med processer varigenom vi söker

Läs mer

Fallstudie av två företag, om etnisk mångfald

Fallstudie av två företag, om etnisk mångfald EKONOMIHÖGSKOLAN Lunds universitet Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats HT 2004 Fallstudie av två företag, om etnisk mångfald Föreningssparbanken och Pågen AB Författare: Qalinle Dayib Anna

Läs mer

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017 Några centrala grundbegrepp

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0

Läs mer

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller Kursmomentets upplägg Kritiskt tänkande Utan tvivel är man inte riktigt klok Tage Danielsson Kapitel 1,2,3,4,5,8, och 9 i kursboken Kritiskt tänkande Två föreläsningar En dugga (utifrån kurslitteratur!)

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Studiehandledning Hälsopedagogik III och Vårdpedagogik III VPG10F och VPG11F HT 2015

Studiehandledning Hälsopedagogik III och Vårdpedagogik III VPG10F och VPG11F HT 2015 Studiehandledning Hälsopedagogik III och Vårdpedagogik III VPG10F och VPG11F HT 2015 Kursansvarig: Ulf Olsson ulf.olsson@edu.su.se Kursadministratörer: Hälsopedagogik - Emmi Fagerlund emmi.fagerlund@edu.su.se

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Offentlig klagomålshantering

Offentlig klagomålshantering Offentlig klagomålshantering - En utveckling av befintliga strategier med hänsyn tagen till tre aktörer Författare: Linda Clasdotter Anna Pohjanen Handledare: Johan Jansson Student Handelshögskolan Vårterminen

Läs mer

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)

Läs mer

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514 Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514 KURSPLAN Ledarskap och organisation, fortsättningskurs Leadership and Organization Kurskod LO 5322 Beslutsdatum 2008-05-19 Beslutande organ Styrelsen

Läs mer

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet 1 (3) Kursplan Kursens benämning: Vetenskaplig metod A Engelsk benämning: Scientific method A Kurskod: 1MV015 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Ämnesrådet i Ledningsvetenskap

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Är kunskap = vetenskap?

Är kunskap = vetenskap? Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Tidsperspektiv Igår eller i morgon? Peter Hassmén 1 Vetenskap vs. erfarenhet Reflekterande??

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Institutionen för beteendevetenskap och lärande Vuxenpedagogik, grundkurs, 15hp HT-2016 Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Ansvarig lärare: Karolina Muhrman karolina.muhrman@liu.se

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Sociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson

Sociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson Inledning Den här korta uppsatsen studerar Marx, Weber och Durkheim avseende likheter och skillnader i deras metodologi. Det är viktigt att sociologer agerar vetenskapligt, påpekar Bauman (Bauman, 1992).

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman.

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman. Självkännedom, Korpo, 23 juli 2016 Hugo Strandberg [Se Hugo Strandberg, Self-Knowledge and Self- Deception (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015), kap. 1-4] γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i

Läs mer

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Kursplan Uttagen: 2014-09-19 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Placement with Bachelors Essay in Sport Education 15.0 högskolepoäng Kurskod: 2IP022 Inrättad: 2009-05-28 Inrättad av: Programkommittén

Läs mer

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder för kundorderprocessen för beställningsartiklar En fallstudie på Fredells VVS-, El- & Kakelavdelning Författare: Tobias Gill Civilekonomprogrammet

Läs mer

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap Engelsk benämning: Introductory Course in War Studies Kurskod: 1OP400 Gäller från: HT 2015 Fastställd: Denna kursplan är fastställd

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Kursplan. Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående kurs.

Kursplan. Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående kurs. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOA511 Dnr 2000-13D Beslutsdatum 2000-08-18 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng Sociology, General Course Sociologi

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå Individuellt PM2 - Kritiskt tänkande

Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå Individuellt PM2 - Kritiskt tänkande Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå Individuellt PM2 - Kritiskt tänkande Bakgrund Malin Matsdotter talade lugnt med bödeln och gav vassa svar på prästernas förmaningar. Händer och fötter jämslogs.

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Åsa Jonsén asa.jonsen@gu.se Seminarieuppgift Uppgiften till idag: sammanfatta en innehållsrik akademisk text med 300 ord. Hur läser och sammanfattar man

Läs mer

Kursen ges som obligatorisk kurs inom Masterprogrammet i pedagogik, 120 högskolepoäng, och som fristående kurs.

Kursen ges som obligatorisk kurs inom Masterprogrammet i pedagogik, 120 högskolepoäng, och som fristående kurs. Samhällsvetenskapliga fakulteten PEDN22, Pedagogik: Pedagogiska perspektiv på utbildningspolicy i teori och praktik, 15 högskolepoäng Pedagogy: Pedagogical Perspectives on Educational Policy in Theory

Läs mer

Däckfackhandeln i Sverige

Däckfackhandeln i Sverige Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magisteruppsats 10 poäng Vårterminen 2006 Däckfackhandeln i Sverige - från ett leverantörsperspektiv Författare: Jan Ericsson Handledare: Hans Rämö

Läs mer

PERSPEKTIV & UTGÅNGSPUNKTER VANJA BERGGREN

PERSPEKTIV & UTGÅNGSPUNKTER VANJA BERGGREN PERSPEKTIV & UTGÅNGSPUNKTER VANJA BERGGREN Innehåll 1. Introduktion 2. Vad är teori? (Kunskaps-Vetenskaps-Metodteori) 3. Vad är paradigm? 4. Perspektiv? Hur hänger allt samman? 5. Kvantitativ samt kvalitativ

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C Tentamen ges för: Tentamensdatum: 140325 Tid: 09.00-14.00 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

KURSPLAN Globala studier, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Globala studier, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Globala studier, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Global Studies, 61-90, 30 credits Kurskod: LGSP11 Fastställd av: Utbildningsledare 2011-01-11 Gäller fr.o.m.: Vt 2013 Version: 3 Utbildningsnivå:

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

KURSPLAN Globala studier, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Globala studier, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Globala studier, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Global Studies, 61-90, 30 credits Kurskod: LGSP11 Fastställd av: Nämnd för Internationellt arbete 2011-01-11 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-12-01

Läs mer

Aktivt lärande Senast uppdaterad :03

Aktivt lärande Senast uppdaterad :03 Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-23. Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning

Vetenskapsteori 2012-03-23. Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning, teori, modell m.m. Per Lytsy Denna föreläsning Teori Ad hoc-hypoteser Occams rakkniv Kvantitativ vs. Kvalitativ

Läs mer

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKC532/ MKP531 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Dnr 2002:14D Beslutsdatum 2002-10-25 Medie- och kommunikationsvetenskap, 41-60 poäng Media and

Läs mer

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning

Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning LIU-IEI-FIL-G--09/00444--SE Affärsnytta med en aktiv och mätbar systemförvaltning En fallstudie om supportens bidrag till en proaktiv förvaltning Business benefits with an active and measurable system

Läs mer

Forskningsmetodik. Lärare. Owen Eriksson Christina Keller Pär Ågerfalk

Forskningsmetodik. Lärare. Owen Eriksson Christina Keller Pär Ågerfalk Forskningsmetodik Lärare Owen Eriksson Christina Keller Pär Ågerfalk Varför ska man läsa kursen? Lära sig att förmedla och utveckla kunskap med utgångspunkt från ett vetenskapligt förhållningssätt Vad

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer