Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Transkript

1 Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument

2 Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten att göra allt som inte inskränker på andras frihet (ii) Indirekt cirkularitet Exempel: frihet = def frånvaro av tvång tvång = def frånvaro av frihet

3 Obskyritet En definition är misslyckad (problematisk) om definiens innehåller alltför esoteriskt, otydligt, flertydigt eller metaforiskt språk Exempel: En seriemördare är en person som har mördat många människor Skönhet = def estetiskt lyckad

4 Problem (deskriptiva definitioner) För vida definitioner En rapporterande definition är för vid om definiens refererar till entiteter som definiendum inte refererar till i det vanliga språkbruket (definitionen fångar för mycket). Ex. En skrivmaskin är en sak man kan skriva med OBS! Betraktat som ett påstående är satsen sann, men betraktat som en definition är den för vid då den inkluderar pennor, datorer etc.

5 För snäva definitioner En rapporterande definition är för snäv om definiens inte refererar till entiteter som definiendum refererar till i vardagsspråket (definitionen fångar in för lite). Ex. En förälder är en person som har biologiska barn OBS! Betraktat som ett påstående är den inte uppenbart falsk, men som rapporterande definition är den för snäv då den exkluderar exempelvis adoptivföräldrar.

6 För vida och för snäva definitioner En rapporterande definition är för vid och för snäv om definiens både refererar till vissa entiteter som definiendum inte refererar till i det vanliga språkbruket och misslyckas med att refererar till entiteter som definiendum refererar till i det vanliga språkbruket. Ex. Ishockey är en sport som utövas på is i Sverige Fåglar är fjäderklädda ryggradsdjur

7 Problem (stipulativa och essentialistiska definitioner) Om definiendum redan finns i vardagsspråket kan stipulativa och essentiella definitioner medföra problem i form av missförstånd om de avviker alltför mycket från normalt språkbruk. De kan även användas till att påverka personer i en viss riktning. En övertalningsdefinition är en definition av ett ord som är starkt känslomässigt laddat och i vilken man förändrar ordets rent deskriptiva betydelse. Ex. Tänk bara hur demokrati används av olika regimer: Demokratiska folkrepubliken Korea

8 Rekonstruktion av argument Att rekonstruera ett argument innebär kort uttryckt att identifiera argumentets: (1) Explicita och implicita premisser och slutsats (2) Struktur och avsedda logiska styrka

9 Identifiera explicita och implicita premisser och slutsats Att identifiera premisser och slutsats i löpande texter eller i verbal kommunikation är ofta svårare än man kan tro: (i) Premisser och slutsats behöver inte vara explicit markerade som premisser och slutsats. (ii) Premisser och slutsats är ofta inbäddade i material som strikt talat inte ingår i argumentet. (iii) Ofta är det även så att en del premisser inte ens är explicit uttalade, utan dolda (el. implicita ). (iv) Ibland är inte ens slutsatsen explicit uttalad.

10 Praktiska förslag Identifiera explicita premisser och slutsatser i en text genom att stryka under dem och skriv Pn (n = 1, 2, 3, ) vid premisserna och S vid slutsatsen. Tips: Börja med att leta upp slutsatsen och sök sedan efter premisserna som stöder slutsatsen. OBS! Använd er av välvillighetsprincipen när ni rekonstruerar ett argument.

11 Det kan konkret innebära att vi får: (a) förtydliga och omformulera ett visst argument för att göra det så explicit, entydigt och exakt som möjligt, och (b) även att vi får lägga till dolda (implicita) premisser och slutsatser inom ramen för upphovsmannens avsikter och vad som kan anses vara rimligt.

12 Exempel: Implicita premisser Annas födelsedag är imorgon. Alltså borde Erik köpa en present till henne. Implicita premisser (skriv ut dem; IPn ): (IP1) Erik är nära släkt eller nära vän med Anna (IP2) Man bör köpa presenter till nära vänner eller släktingar som fyller år (om man har råd etc.)

13 Hela argumentet: (P1) Anna har födelsedag (IP1) Erik är nära släkt eller nära vän med Anna (IP2) Man bör köpa presenter till nära vänner eller släktingar som har födelsedag (S) Erik borde köpa en present till Anna

14 Vanliga orsaker till utelämnade premisser (1) Implicita premisser kan anses vara självklara (i kontexten). (2) Implicita premisser kan vara kontroversiella. (3) Man är själv inte medveten om vilka premisser som argumentet förutsätter. När vi har gjort de implicita premisserna explicita ser vi tydligare argumentstrukturen (och även om det är logiskt giltigt). Kanske innehåller argumentet även en eller flera falska premisser.

15 Implicit slutsats Exempel: Folk som stödjer dödsstraffet borde titta på mordstatistiken före och efter dödsstraffet legaliserades Dödsstraffet har getts rutinmässigt för första gradens mord sedan dess, ändå har antalet mord ökat, inte gått ned. Implicit slutsats (skriv ut den, IS ) (IS) Dödsstraffet borde avskaffas.

16 Vanliga orsaker till utelämnad slutsats: (1) Man vill inte skriva folk på näsan och vara övertydlig (2) Slutsatsen kanske är kontroversiell så man vill inte säga den explicit utan lämnar den underförstådd. (3) Man är själv inte helt säker eller medveten om vilken slutsats som följer.

17 Identifiera strukturen hos argument När vi har identifierat argumentets explicita och implicita premisser och slutsats är det dags att identifiera argumentets struktur och dess avsedda logiska styrka. Detta kan göras med hjälp av träd-diagram.

18 (1) En-premiss-argument: en premiss och en slutsats. Induktiva: (P) Jag har bara sett vita svanar (S) Troligen är alla svanar vita Deduktiva: (P) Det regnar (S) Alltså regnar det eller så lyser solen

19 (2) Fler-premiss-argument: två eller flera premisser används för att styrka slutsatsen. (a) T-struktur: premisserna ger tillsammans stöd för slutsatsen, men inte var för sig. Argumentet kan liknas vid ett pussel där bitarna (premisserna) måste passas samman för att slutsatsen ska få stöd. Deduktivt: (P1) Om Kalle behöll pengarna är han en tjuv. (P2) Kalle behöll pengarna. (S) Alltså Kalle är en tjuv

20 Induktivt (analogiresonemang): (P1) Objekt 1 har egenskaperna A, B, C, och D. (P2) Objekt 2 har hittills konstaterat ha egenskaperna A, B, och C. (S) Troligtvis har även objekt 2 egenskapen D. För att argumentera mot ett argument med T- struktur räcker det ofta att visa att minst en av premisserna är falsk.

21 (b) V-struktur: Premisserna ger var för sig stöd åt slutsatsen (men inte nödvändigtvis fullt stöd). Argumentationen kan liknas vid att fler och fler vikter (premisser) läggs i en vågskål och ju mer vikter man har lagt i vågskålen desto säkrare etableras slutsatsen. Induktivt: (P1) Pia är framgångsrik i sin karriär. (P2) Pia har ett stabilt förhållande. (S) Troligen är Pia en lycklig person

22 Deduktivt: (P1) Lund ligger i Skåne (P2) Malmö ligger i Skåne (S) Alltså Lund ligger i Skåne eller Malmö ligger i Skåne För att argumentera mot ett argument med V-struktur behöver man ofta visa att samtliga premisser är falska eller komma med motexempel som underminerar hela argumentationen. (P1) Svan 1 är vit (P2) Svan 2 är vit (P3) Svan 3 är vit (S) Troligen är alla svanar vita (men svan 4 är svart)

23 (3) Komplex struktur: upprepade enkla argument (där slutsats får vara premiss i ett nytt argument) eller kombinationer av T- och V-strukturer. Upprepade enkla argument: (P1) Kalle är född i Sverige och har svenska föräldrar (P2) Detta innebär att Kalle är svensk medborgare (S) Alltså får Kalle rösta i riksdagsvalet

24 Kombination av T- och V-struktur: (P1) Svan 1 är vit. (P2) Svan 2 är vit. (P3) Svan 3 är vit (S) Alla svanar är vita (P1) Alla svanar är vita (P2) Börje är en svan (S) Börje är vit Här figurerar slutsatsen i första argumentet som en premiss i det andra argumentet.