Varför studera det här? Gymnasieelevers skriftliga argumentation. Skillnader mellan att argumentera på ett första- och ett andraspråk

Transkript

1 Gymnasieelevers skriftliga ation En jämförande studie av gymnasieelevers skriftliga ation i nationella proven i svenska och svenska som andraspråk Varför studera det här? Klassrumsdiskussioner på svengelska Andraspråkselever med mer utvecklade idéer när de uttrycks på engelska än på svenska Skillnader i ationen på basis av vad? Magisteruppsats ht -3 David Haas Skillnader mellan att era på ett första- och ett andraspråk In the second-language, learners seem to devote much attention while they write to decisions about the form of the second language or to finding resources such as appropriate words, which may constrain their attention to formulating complex ideas, their capacity to function in situations of high knowledge demands, and the extent of their planning of their writing (Cumming 200:5). Skillnader mellan att era på ett första- och ett andraspråk Andraspråkstexter utmärks av en högre grad av generaliseringar, mindre specifik utveckling av idéer och tankar (Jansson 2000:25)

2 Skillnader mellan att era på ett första- och ett andraspråk Vidare visar Janssons 2000 (48f) undersökning tendenser till att vuxna svenska som andraspråksskribenter i erande text inte presenterar egna förslag på ar på problem i samma utsträckning som de med svenska som förstaspråk. Nationella proven i svenska och svenska som andraspråk Bedömningsanvisningarnas fyra aspekter: Innehåll och kritisk läsning Disposition och sammanhang Språk Kommunikativ kvalitet Innehållsliga aspekter Bedömningsanvisningarna (202:82) under innehåll och kritisk läsning E krävs att eleven presenterar sitt/sina förslag och framför något C använder fungerande för sitt/sina förslag A Argumentationen är nyanserad innehåller nya relevanta perspektiv Samma krav för alla elever Innehållsliga aspekter och kommunikativt kvalitet E Innehållet till viss del anpassat till att övertyga läsaren C Innehållet anpassat till att övertyga läsaren A Innehållet väl anpassat till att övertyga läsaren Samma krav för alla elever 2

3 Finns det en diskrepans mellan skolans förväntningar och språkliga förutsättningar? Är det svårare att: driva övertygande ation med avseende på innehållsliga aspekter på ett andraspråk? uppfylla betyget E gällande att era för sitt/sina förslag på hur man löser ett problem? uppnå betyget C, att använda fungerande, när andraspråksskribenter tenderar att ha en högre grad av generaliseringar och svårare att uttrycka komplexa idéer? bedriva nyanserad ation som betyget A framhåller? Varför studera det här? Ökad kunskap om skillnader i ationen mellan eleverna i de svenska och svenska som andraspråk kan bidra med förståelse för hur man kan behöva arbeta olika med, och vad som kan förväntas av, eleverna. Uppsatsens syfte Uppsatsens syfte är att få kunskap om hur gymnasieelever i svenska som andraspråk och svenska bedriver skriftlig ation för att synliggöra och förklara tänkbara skillnader. Den del av elevtexternas ation som studeras är användningen av logik, empiri och språkliga medel. Ytterligare ett syfte är att se ifall det utifrån samma aspekter finns några skillnader i ationen mellan godkända (E) och underkända (F) texter. Frågeställningar Hur bedrivs ationen i texterna utifrån logik, empiri och språkliga medel? Finns det skillnader i ationen i texterna skrivna av eleverna i svenska och svenska som andraspråk med avseende på logik, empiri och språkliga medel? Hur ser i så fall dessa skillnader ut? Finns det skillnader i ationen i de godkända och underkända texterna med avseende på logik, empiri och språkliga medel? Hur ser i så fall dessa skillnader ut? 3

4 Teoretiska utgångspunkter Uppsatsen teoretiska utgångspunkter inbegriper främst två olika forskningsfält: textforskning om logikens, empirins och ett antal språkliga medels roll i erande text. andraspråksforskning med inriktning på språkets roll i uttryckandet och strukturerandet av tankar och åsikter i skrift. Argumentationens delar Tes Argument Slutsats Argumentationens delar Tes: Främlingsfientliga partier ska få prata om sin politik på gymnasieskolor. Argument: Elever kan då slå hål på främlingsfientliga idéer. Slutsats: Gymnasieskolor ska låta främlingsfientliga partier prata politik på skolan. Tes: Främlingsfientliga partier ska inte få prata om sin politik på gymnasieskolor. Argument: De skulle kunna övertyga eleverna om att de främlingsfientliga åsikterna är de rätta, trots att de strider mot skolans värdegrund. Slutsats: Gymnasieskolor ska inte låta främlingsfientliga partier prata politik på skolan. Argumenten Värderande sakligt Deduktivt induktivt Premisser Hållbarhet och 4

5 Ett fungerande Främlingsfientliga partier ska få prata om sin politik på gymnasieskolor eftersom elever då kan slå hål på främlingsfientliga idéer. Värde. Deduktivt Premiss: främlingsfientliga åsikter är inget verksamma inom skolan vill att elever ska ha. Hållbart och relevant kunde varit exempel på hur andra skolor gjort, forskning. Ett som inte fungerar I år har det snöat i Sverige, förra året snöade i Sverige och året innan också, vilket beror på att universum expanderar. Sak Induktivt Premiss: Det finns ett samband mellan årligt snöfall och att universums expanderar. Inte relevant, och därför inte alls övertygande. : hänvisar till det faktum att det årligen snöar i Sverige. Språkliga medel som undersöks Värdeladdade ord/fraser Sekten fångar nya offer istället för det mer neutrala Den nya religiösa rörelsen värvar nya medlemmar Förstärkningar Väldigt onödigt, mycket tveksamt Generaliseringar Alla relationer skadas alltid av lögner Garderingar Kanske, nog, möjligen Nedtoningar Lite problematiskt, aningen bättre Bärarbestämda referenser Forskningen visar/jag tycker att koldioxidutsläppen måste minska Bärarobestämda referenser Koldioxidutsläppen måste minska Att skriva på ett andraspråk Faktorer som kan inverka negativt på att bedriva fungerande övertygande ation på ett andraspråk är: att det är svårare att uttrycka komplexa idéer att det förekommer en högre andel generaliseringar att det finns färre förslag på ar på problem 5

6 Material 2 elevtexter från skriftliga nationella proven i svenska och svenska som andraspråk, vårterminerna 202, i svenska och 6 i svenska som andraspråk 3 SVA-E, 3 S-E, 3 SVA-F och 3 S-F Ämnen som behandlas: Nätmobbning: 6 elever (samtliga i SVA-F) Skönhetsingrepp: 2 elever Ärlighet: 4 elever Metod Argumentationsanalys i fyra steg utifrån Geist (996). I vilken utsträckning är texten erande? 2. Vilka åsikter möts? 3. Hur används logik och empiri? 4. Hur används vissa språkliga medel? Steg 2 vilka åsikter möts? Teserna kan vara explicita implicita Förslag som inte skulle bedömas som förslag på ar på problemet med nätmobbning skulle vara t.ex. Skolan borde göra något nätmobbningen Skolan borde anmäla nätmobbare till polisen. Däremot fungerar t.ex. skolan borde anmäla nätmobbare till polisen, för då blir mobbarna rädda och slutar Förslag som inte uppfyller kraven i elevtexterna alla som bryr sig ska ta åt sig av detta, hjälpa barn och människor i din omgivning till ett bättre samhälle det är mycket enkelt att spåra upp de nya digitala kommunikationstekniker. Därför tycker jag att regeringen ska ta upp med nätmobbning och se vad de kan göra åt saken Båda exemplen är från underkända texter i svenska som andraspråk. 6

7 Steg 3 Logik och empiri Steg 3 Logik och empiri ARGUMENTATION: Det är aldrig bra att göra skönhetsingrepp (tes), eftersom det alltid ser onaturligt ut (). teser och/ Teser Argument och/ Sak- värde Sak- värde Argumentationsanalysen några exempel en A ationen är för generaliserande. B ationen saknar delvis. och C ationen är för generaliserande och saknar delvis (A + B). och D ationen saknar helt Steg 3 några exempel Exempel ur en elevtext i elevgrupp SVA-E Ärlighet Att inte respektera ens känslor och tankar i en relation är en dålig sak. Hur långt ska man komma med en sådan relation? Princip: Man vill komma långt i relationer. Upplysning: Man kommer längre om man respekterar andras känslor och tankar än om man inte gör det. Slutsats: Man ska respektera andras känslor och tankar i en relation. 7

8 Exempel ur en elevtext i elevgrupp SVA-E Ärlighet Exempel ur en elevtext i elevgrupp SVA-E Ärlighet Att inte respektera ens känslor och tankar i en relation är en dålig sak. Hur långt ska man komma med en sådan relation? Man kommer att förlora mycket på det [att ljuga] Men, om man alltid är ärlig, vem kommer att förlora på det? Jag tror ingen. Teser Argument Sak- värde och/ Princip: Man vill inte att någon i en relation ska känna att de förlorar på relationen. Upplysning: Om man alltid är ärlig kommer ingen att förlora på det. Slutsats: Man ska alltid vara ärlig Exempel ur en elevtext i elevgrupp SVA-E Ärlighet Exempel ur en elevtext i elevgrupp S-E Skönhetsingrepp Man kommer att förlora mycket på det [att ljuga] Men, om man alltid är ärlig, vem kommer att förlora på det? Jag tror ingen. Det är väldigt onödiga lån, för om man inte har pengarna till en operation så tycker jag personligen att man ska låta bli. Teser Argument Sak- värde och/ A Princip: Lån av pengar kan vara onödiga nödvändiga. Upplysning: Att låna pengar till skönhetsingrepp är ett onödigt lån. Slutsats: Man ska inte låna pengar till att göra skönhetsingrepp. 8

9 Exempel ur en elevtext i elevgrupp S-E Skönhetsingrepp Exempel ur en elevtext i elevgrupp S-F Nätmobbning Det är väldigt onödiga lån, för om man inte har pengarna till en operation så tycker jag personligen att man ska låta bli. Ett sätt är att man skickar iväg ungarna på nått militärläger då blir man disciplinerad, när man vet att man har ett straff väntande efter man har gjort fel. Teser Argument Sak- värde och/ B Princip: Disciplinerade elever mobbar inte. Upplysning: Elever blir disciplinerade om det vet att de får ett straff i form av att skickas till militärläger. Slutsats: Elever ska få straffet att skickas till militärläger om de mobbar. Exempel ur en elevtext i elevgrupp S-F Nätmobbning Exempel ur en elevtext i elevgrupp S-E Nätmobbning Ett sätt är att man skickar iväg ungarna på nått militärläger då blir man disciplinerad, när man vet att man har ett straff väntande efter man har gjort fel. Teser Argument Sak- värde och/ C Jag tror att mobbning alltid kommer finnas hur än teknologin och världen utvecklas. Därför är det viktigt att man visar det på ett modert sätt att det är fel. Princip: Mobbning bör stoppas. Upplysning: Mobbning alltid kommer att finnas oavsett den tekniska utvecklingen. Slutsats: Man ska visa att mobbning är fel på ett modernt sätt. 9

10 Exempel ur en elevtext i elevgrupp S-E Nätmobbning Jag tror att mobbning alltid kommer finnas hur än teknologin och världen utvecklas. Därför är det viktigt att man visar det på ett modert sätt att det är fel. Teser Argument och/ D Resultat Elevtexternas innehåll Elevgrupper SVA-E S-E SVA-F S-F Måttenhet n n/00 ord n n/00 ord n n/00 ord ord n n/00 ord Teser Sak- värde Argument Typ av räknat på andelen Elevgrupper SVA-E S-E SVA-F S-F Måttenhet Procent Procent Procent Procent Argument Induktiva 5 88 % 7 00 % 5 00 % 6 94 % 2 2 % 0 0 % 0 0 % 6 % Värde 4 82 % 4 82 % 4 93 % 6 94 % Sak, 3 8 % 3 8 % 7 % 6 % ationen räknat på andelen Elevgrupper SVA-E S-E SVA-F S-F Måttenhet Procent Procent Procent Procent Argument A. Hållbarhet För generaliserande B. Relevans delvis relevant 7 40 % 4 23 % 2 4 % 4 24 % 0 0 % 5 % 3 20 % 0 0 % C. A+B 0 0 % 0 0 % 2 4 % 2 2 % D. Ingen, och därför inte övertygande alls 5 % 5 % 0 0 % 0 0 % Totalt 8 45 % 6 33 % 7 48 % 6 36 % 0

11 ar om hur man stoppar nätmobbning Elevtexter måttenhet teser i texten ar på hur man stoppar nätmobbing. SVA-ME 7 4 S-KE4 8 4 SVA-MF7 5 3 SVA-KF8 6 0 SVA-MF9 4 0 S-MF0 8 3 Totalt 48 4 Medelvärde Användning av språkliga medel Elevgrupper SVA-E S-E SVA-F S-F Måttenhet Procent Procent Procent Procent ord Värdeladdade ord/fraser Förstärkande ord/fraser Generaliserande ord/fraser Garderande ord/fraser Nedtonande ord/fraser Bärarbestämda referenser Bärarobestämda referenser 9.6 % 7.5 % 22 2 % 3. % % % % 7.4 % % % 7.5 % % % 22.9 % % % 3 0. % % % 0. % 3. % 20.8 % 7.5 % % % 6.4 % 22 2 % % Sammanfattning Eleverna driver ett synnerligen likartat antal teser som nästan uteslutande underbyggs med ett. Elevgrupp S-E använder mest empiri. Argumentationen bedrivs med få undantag med deduktiva värde. Svenska som andraspråkeleverna har en högre andel brister i ationen. Elever i SVA-F är de enda som inte ger sförslag på ämnet nätmobbning. Elevgrupp S-E använder språkliga medel mest förtjänstfullt för ationen. Slutsatser Undersökningen visar en tendens till att bekräfta forskningen presenterad i Jansson (2000) och Cumming (200), om än inte entydigt. Detta kan innebära att elever i svenska som andraspråk inte har samma förutsättningar som eleverna i svenska att bedriva skriftlig ation med avseende på innehåll.

12 TACK! 2