Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys"

Transkript

1 Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande argumentationsanalys

2 Dagens upplägg Övergripande om kursen Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys

3 Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 Omfång: 7,5 hp (5 veckor) Upplägg: Två moment: Kritiskt tänkande och retorik. Jag ansvarar för kritiskt tänkande. Schema (kontrollera ofta): Klicka vidare till Kurser, HTXF04:3 eller FTEB05 (Hbg) OBS! Använd er av Schema (inte

4 Kurslitteratur: Kritiskt tänkande William Hughes, Jonathan Lavery & Katheryn Doran, Critical Thinking. Sjätte upplagan. Broadview Press Kap samt 13 och 14. För att underlätta läsandet av boken kommer jag att dela ut instuderingsfrågor.

5 Kurslitteratur: Retorik Cicero, Marcus Tullius, Om talaren. Första boken. Övers. Birger Berg. Retorikförlaget Sigrell, Anders, Retorik för lärare. Att välja språk konstruktivt. Retorikförlaget Andra texter kan tillkomma

6 Examination Kritiskt tänkande: Ordinarie salstentamen 30/11, kl 14-18, E413 Omtenta 14/12, kl 14-18, E422 Retorik: inlämningsuppgifter och seminarieövningar

7 Betyg Sammanvägs. För betyget G på delkursen måste både kritiskt tänkande- och retorikmomentet vara godkända. För betyget VG krävs VG på något av momenten samt betyget G+ på det andra momentet.

8 Vad är ett argument? Ett argument: en mängd påståendesatser (satser som säger något sant eller falskt i kontrast till frågor och uppmaningar) Påståendesats Påståendesats Påståendesats Påståendesats Ett argument: en strukturerad mängd påståendesatser Premiss Premiss Premiss Slutsats Slutsatsen följer ur, kan härledas från, är en logisk konsekvens av, stöds av, görs mer trolig av, premisserna

9 Ett argument är ett aktivt sammanlänkande av påståenden Jämför (a) och (b): (a) Allan är fattig och han är olycklig. (b) Allan är fattig, därför är han olycklig. (a) Anna var med om en bilolycka förra veckan och hon förtjänar semester. (b) Anna var med om en bilolycka förra veckan, så hon förtjänar semester. (a) Den där triangeln har lika sidor och lika vinklar. (b) Den där triangeln har lika sidor, därmed har den lika vinklar.

10 Slutledningsindikatorer alltså sålunda implicerar det följer att därmed så troligen I logiken: ett (eller dubbla) streck

11 Uteslutna premisser och avsaknad av indikatorer Argument där vissa premisser är implicita: P: Sokrates är människa S: Sokrates är dödlig P: En teori är vetenskaplig om och endast om den är empiriskt testbar S: Strängteorin är inte en vetenskaplig teori Argument där slutledningsindikatorerna är implicita: Det kommer in mörka moln; det kommer att börja regna.

12 Övning P: Jag upplever att jag ser ett glas fyllt med genomskinlig vätska. S: Det finns ett glas vatten framför mig. Identifiera eventuella implicita premisser och slutledningsindikatorer i argumentet ovan.

13 Logisk styrka Ett arguments logiska styrka är det stöd som premisserna ger åt slutsatsen. Två centrala egenskaper: 1. Ett arguments logiska styrka är oberoende av det faktiska sanningsvärdet hos de i argumentet ingående påståendesatserna. 2. Ett arguments logiska styrka kan sägas vara en gradfråga: slutsatsen kan få fullständigt stöd av premisserna, inget stöd alls, eller visst stöd av premisserna.

14 Logisk styrka är oberoende av det faktiska sanningsvärdet hos de i argumentet ingående påståendena Maximal logisk styrka Lund är Sveriges huvudstad (F) Lund ligger i Halland (F) Sveriges huvudstad ligger i Halland (F) Maximal logisk svaghet Eskilstuna ligger i Södermanland (S) Växjö ligger i Småland (S) Köpenhamn ligger i Danmark (S)

15 Logisk giltighet och logisk konsekvens Argument av starkaste graden av logisk styrka kallas logiskt giltiga argument. I logiskt giltiga argument kan slutsatsen inte vara falsk samtidigt som premisserna är sanna. Med andra ord: Om premisserna är sanna, då måste slutsatsen vara sann. Följdriktigheten kan alltså inte ifrågasättas! Det är ett riskfritt argument. P1: Alla svanar är vita. P2: Börje är en svan. S: Börje är vit. Slutsatsen i ett logiskt giltigt argument sägs vara en logisk konsekvens av premisserna.

16 Deduktiva argument Ett deduktivt argument hävdar eller utger sig för att vara ett argument av starkaste graden, dvs. ett argument vars slutsats är en logisk konsekvens av premisserna. Ett logiskt giltigt deduktivt argument lyckas i sitt uppsåt.

17 Hur skiljer vi ett logiskt giltigt från ett logiskt ogiltigt deduktivt argument? 1. Formella metoder (mekanisk beräkning) 2. Informella metoder (a) VISUALISERING: försök att föreställa dig en situation där premisserna är sanna men slutsatsen är falsk. (b) Konstruera ett ALTERNATIVT ARGUMENT MED SAMMA LOGISKA FORM: försök formulera ett annat argument, med samma logiska form (men annat innehåll) som det argument för vilket du vill avgöra giltighet, som är uppenbart ogiltigt.

18 Exempel: alternativt argument med samma logiska form Anta att du ska bedöma huruvida följande deduktiva argument är ett giltigt argument: Vegetarianer äter inte skinka. Ghandi åt inte skinka. Ghandi var vegetarian. Du urskiljer först och främst ovanstående arguments form: Alla X är Y a är Y a är X Du formulerar ett annat argument med samma form som är uppenbart ogiltigt: Alla katter är köttätare USA:s president är köttätare USA:s president är en katt

19 Övning Vilka problem och brister finns det med de informella metoderna (visualisering och konstruktion av alternativt argument med samma logiska form)?

20 Logiskt giltiga/ogiltiga deduktiva argument och sanning Ogiltigt deduktivt argument: Falska premisser in ---- Sann eller falsk slutsats Sanna premisser in --- Sann eller falsk slutsats Giltigt deduktivt argument: Falska premisser in --- Sann eller falsk slutsats Sanna premisser in --- Sann slutsats HUVUDREGEL: Ett deduktivt argument är logiskt giltigt om och endast om: OM premisserna är (vore) sanna så MÅSTE slutsatsen vara sann

21 Ett logiskt giltigt deduktivt argument kan dock angripas på så sätt att dess premisser angrips Skeptiker: Jag tror inte att det är sant att alla svanar är vita. Om premiss 1 är falsk, vilket jag tror att den är, behöver inte Börje vara vit. Förespråkaren för att Börje faktiskt är vit (utan att ha sett honom) kan då försöka försvara premiss 1 ( Alla svanar är vita ) genom hänvisning till vad han hittills sett i enskilda fall. Ett sådant försvar kan styrka vår tro på premiss 1 (som då blir slutsats i ett nytt argument), men aldrig garantera att premissen är sann (eftersom den är universell): INDUKTIVA ARGUMENT P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. S: Alla svanar är vita. Logiskt ogiltigt: slutsatsen kan ju vara falsk även om premisserna är sanna. Det kan finnas en svan utöver svan 1 och svan 2 som är svart, grön, blå, etc (Börje?).

22 Ett induktivt argument kan aldrig mäta sig i styrka med ett logiskt giltigt deduktivt argument Ett starkare induktivt argument P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. P: Svan 3 är vit. P: Svan 4 är vit. P: Svan 5 är vit S: Alla svanar är vita Ett maximalt starkt argument (logiskt giltigt deduktivt argument) P: Svan 1 är vit. P: Svan 2 är vit. P: Svan 3 är vit. P: Svan 4 är vit. P: Svan 5 är vit. P: Svan 1 t.o.m. 5 är de enda svanar som finns, har funnits eller kommer att finnas. S: Alla svanar är vita.

23 Hur skiljer vi ett deduktivt från ett induktivt argument? Eftersom det finns både giltiga (lyckade) och ogiltiga (misslyckade) deduktiva argument, kan vi INTE säga att ett deduktivt argument är ett där premissernas sanning garanterar slutsatsens sanning, och att ett induktivt argument är ett argument där premissernas sanning snarare ger stöd för slutsatsens sanning. Vad vi kan säga: Ett deduktivt argument hävdar att slutsatsens sanning garanteras av premissernas sanning; ett induktivt argument hävdar inte detta, utan säger endast att premissernas sanning ökar sannolikheten för att slutsatsen är sann.

24 Hur vet vi vad som hävdas? Inte alltid helt enkelt att svara på. En ledtråd: valet av slutledningsindikator (problemet är att ibland är indikatorn ej explicit formulerad). Se till intentionerna hos den som formulerade argumentet.

25 Övning Fundera ut tre induktiva argument som du själv brukar förlita dig på. Fundera även på om dina induktiva slutledningar är starka eller svaga.

26 Vad hör ihop med vad? Sanning: en egenskap hos påståendesatser! Logisk styrka: en egenskap hos argument!

27 Sundhet Ett SUNT argument: ett logiskt giltigt argument med sanna premisser (och därmed också sann slutsats) Sundhet: en egenskap hos argument!

28 Mål: argument som är sunda, dvs logiskt giltiga argument med sanna premisser (och därmed med sann slutsats). Några undantag: (i) kontrafaktiska argument Ibland är vi intresserade av vad som skulle ha varit fallet om något annat hade varit fallet (kontra faktum). I sådana argument är någon av premisserna medvetet falsk. En historiker t.ex. skulle kunna resonera så här: Om Hitler hade försökt att invadera Storbritannien 1940 (vilket han ju inte gjorde) så skulle han ha lyckats eftersom Tyskland, vid det tillfället, var militärt överlägset. (ii) reductio ad absurdum Används för att visa att en viss uppfattning måste vara falsk. Exempelvis resonerar vissa teologer enligt följande: Anta att allting har en orsak. Om allting har en orsak kan det inte finnas något som sätter igång orsakskedjan. Detta innebär att ingenting orsakas, vilket i sin tur måste innebära att ingenting sker. Alltså kan det inte vara så att allting har en orsak. (Därför måste det finnas en första orsak, något som inte självt är orsakat. Alltså finns Gud!).

29 Sammanfattningsvis: håll reda på följande begrepp Logisk styrka Logisk giltighet Deduktiva argument Induktiva argument Sundhet

30 Att diskutera Besvara följande frågor för vart och ett av nedanstående argument: (i) är det induktivt eller deduktivt; (ii) om deduktivt, är det logiskt giltigt; (iii) om induktivt, är det starkt? Om inbrottstjuven bröt sig in genom köksfönstret, då finns dennes fotavtryck nedanför köksfönstret. Det finns inga fotavtryck nedanför köksfönstret. Alltså bröt inte inbrottstjuven sig in genom köksfönstret. Jonas har nikotinfläckar på fingrarna; så Jonas är en rökare. Lisa köper två paket mjölk om dagen. Därför lämnade någon fotavtryck utanför köksfönstret.

31 Att diskutera Vilka av följande argument är sunda? Om jag redan har fått upp krona sju gånger i rad så är sannolikheten att jag får upp krona även nästa gång mindre än Jag har fått upp krona sju gånger i rad; därför är sannolikheten att jag får upp krona även nästa gång mindre än Om du motionerar regelbundet och inte röker så kommer du att ha god hälsa. John röker inte och han har god hälsa; därför måste det vara så att han motionerar regelbundet. Ekar växer endast på platser där det regnar med viss regelbundenhet. I Sahara regnar det inte regelbundet; därför växer inga ekar i Sahara.

32 Övningar Formulera deduktiva argument med följande egenskaper: 1) logiskt giltigt med sanna premisser och sann slutsats. 2) logiskt giltigt med minst en falsk premiss men med sann slutsats. 3) logiskt ogiltigt med sanna premisser och falsk slutsats. 4) logiskt ogiltigt argument med sanna premisser och sann slutsats.

FTEA12:2 Filosofisk metod

FTEA12:2 Filosofisk metod FTEA12:2 Filosofisk metod Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys del I Lärare: Övergripande om kursen Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga. FTEA11: 2 Filosofisk metod Föreläsning 1 Grundläggande argumentationsanalys I Vad innebär det att filosofera? Att filosofera innebär till stor del att ställa frågor (närmare bestämt filosofiska frågor).

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II TEA12:2 ilosofisk Metod Grundläggande argumentationsanalys II Dagens upplägg 1. Kort repetition. 2. Logisk styrka: några intressanta specialfall. 3. ormalisering: översättning från naturligt språk till

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 5 och 6 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 5 Bevismetoder för boolesk logik Visa att en sats är en tautologisk konsekvens av en mängd premisser! Lösning: sanningstabellmetoden

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 5: Deduktion Deduktivt resonerande DEL 1 Contrariwise, continued Tweedledee, if it was so, it might be; and if it were so, it would be as it isn t, it ain t. That s logic.

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation Kritikt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Deduktiv argumentation Lite upprepning Ett deduktivt argument hävdar eller utger ig ör att vara ett argument av tarkate graden, dv. ett argument var lutat är en logik konekven

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp. Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål. Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation III FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation III Två strategier vid argumentationsutvärdering: kort repetition Den kriteriella metoden: Ett BRA argument är ett argument som uppfyller vissa kriterier.

Läs mer

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis Kurskod: 1OP302 Gäller från: VT 2016 Fastställd: Denna kursplan

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LGFI12 Filosofi för gymnasielärare 1 och 2, 30 högskolepoäng Philosophy 1 and 2 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits

Läs mer

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR 8: Repetition TRE CENTRALA BEGREPP (i) Sanning: en egenskap som tillkommer utsagor, inte slutledningar. (ii) Logisk styrka: en egenskap som tillkommer slutledningar, inte

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

En introduktion till predikatlogik

En introduktion till predikatlogik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Alla människor är dödliga Sokrates är en människa Sokrates är dödlig Detta argument är intuitivt giltigt: Det finns

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ

Läs mer

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment: Filosofi A Philosophy A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1FL052 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Filosofi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader:

Läs mer

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner

Läs mer

Datum Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (6) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN (engelsk benämning Introduction, FL, 3 ECTS) Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr o m: Vårterminen 2009 Poäng: Delkursen omfattar

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet Stig Blomskog 1. Inledning

Läs mer

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma) 1 SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma) Kursen utgör en fortsättning fördjupning av vissa områden inom modern sociologisk teori som fortfarande

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, inriktning film, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies, Film Studies,

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

2. Innehåll. Obligatoriska moment:

2. Innehåll. Obligatoriska moment: Vetenskapsteori A Philosophy of science A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1VE000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Vetenskapsteori Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET NS1231 Danska, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Danish, Intermediate Course 2, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FT1300 Teoretisk filosofi: Fördjupningskurs, 30 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Advanced Course, Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Kursguide till. RY1200 Fortsättningskurs i ryska, 30 hp INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER VT16

Kursguide till. RY1200 Fortsättningskurs i ryska, 30 hp INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER VT16 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Kursguide till RY1200 Fortsättningskurs i ryska, 30 hp VT16 Institutionen för språk och litteraturer 1 (7) Renströmsgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

Internationell politik, 7.5 hp

Internationell politik, 7.5 hp LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-05-06 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Statsvetenskap Våren 2010 Kursansvarig: Rickard Mikaelsson, FD Internationell politik, 7.5 hp Vecka

Läs mer

Kursinformation. Statistik och geometri, 7 hp. inom kursen 973G10, 15 hp för Lärare i årskurs 4-6

Kursinformation. Statistik och geometri, 7 hp. inom kursen 973G10, 15 hp för Lärare i årskurs 4-6 Kursinformation Statistik och geometri, 7 hp inom kursen 973G10, 15 hp för Lärare i årskurs 4-6 Kursen startar vecka 15 den 7 april 2014 Kursperiod Vecka 15-20 (7 april 17 maj) 2014 Lärare (kursansvarig

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 7 och 8 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 7: Konditionalsatser Kapitlet handlar om konditionalsatser (om-så-satser) och deras logik Idag: bevismetoder för konditionalsatser,

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Stockholms Universitet, Sociologiska institutionen Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Utbildningsnivå Delkursen ges som en del av kursen Sociologi II. Poäng Delkursen

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet 1 (3) Kursplan Kursens benämning: Vetenskaplig metod A Engelsk benämning: Scientific method A Kurskod: 1MV015 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Ämnesrådet i Ledningsvetenskap

Läs mer

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp

Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Stockholms universitet, Sociologiska institutionen Delkursplan för uppsatsarbete: Social skiktning och arbetsmarknad, 6 hp Utbildningsnivå Delkursen ges som en del av kursen Sociologi II. Poäng Delkursen

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp) studiehandledning vt 2017

Delkurs grammatik (5 hp) studiehandledning vt 2017 Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap 2017-01-23 91SV11 Svenska (1-30hp) 91SV17 Svenska (1-30hp) 92SV11 Svenska (1-30hp) 92SV17 Svenska (1-30hp) Delkurs

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14

Läs mer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0

Läs mer

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010 TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010 Examinator och föreläsare Carl-Henrik Fant E-post: carl-henrik.fant@chalmers.se Tel: 772 3557, kontor: Matematik L 3037 Övningsledare: ML11: Staffan Hägglund ML12:

Läs mer

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2013 Ansvarig lärare: Stefan Wiens, Ph.D., professor Rum 215, Frescati Hagväg 9 sws@psychology.su.se 08-163933 (nås

Läs mer

Kursplan. Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(5) Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits Kurskod: PS702G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Tekniska

Läs mer

Kursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik A, 30 högskolepoäng

Läs mer

Betygssättning och betygskriterier för kursen DH1602: rapport, muntlig rapportpresentation och muntliga gruppuppgifter

Betygssättning och betygskriterier för kursen DH1602: rapport, muntlig rapportpresentation och muntliga gruppuppgifter Betygssättning och betygskriterier för kursen H1602: rapport, muntlig rapportpresentation och muntliga gruppuppgifter Slutbetyget på kursen (A F och Fx) ges med utgångspunkt från resultatet på rapporten,

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 2 Etik (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 2 Etik (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 2 Etik (7,5 hp) Studiehandledning HT 2013 790G01 Förord Studiehandledningens

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering och bearbetning Föreläsningens upplägg Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen: texttriangeln, problemformulering och bearbetning

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A samt Eng B

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A samt Eng B 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Internationella relationer Engelsk benämning: International Relations Kurskod: 1FK001 Gäller från: HT 2013 Fastställd: Kursplanen är fastställd av det gemensamma ämnesrådet

Läs mer