Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin

Transkript

1 Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin (Ordningen på föreläsning/intro vs fråga till eleverna nedan kan självklart kastas om.) 1. Intro från läraren: om orsaker och orsakssamband. Frågan: Slå till strömbrytaren och ställ frågan till eleverna: Vad finns det för orsaker till att lampan började lysa? Eleven får här komma med förslag, varvid läraren kan fylla i med egna förslag. Exempel på svar: a) Läraren slog till strömbrytaren b) Någon har dragit in elektricitet c) Någon har tillverkat lysröret d) Någon upptäckte/uppfann tekniken bakom (elektricitet, spänning, lysrör, massproduktion) d) Vi befinner oss i Sverige, år 20xx, och har det så gott ekonomiskt ställt att vi har råd att ha fungerande lysrör

2 2. Intro: ta upp skillnaden mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap/humaniora. Case: Eleverna får nu föreställa sig att de kommer att sitta instängda i klassrummet i flera år, och får ställa sig frågorna: a) Ge exempel på några kunskaper som ni kan få inom det naturvetenskapliga området om ni har de mätinstrument som behövs inom ramen för klassrummet, samt vilka kunskaper som ni kan få inom samhällsvetenskap och/eller humaniora. b) Inom vilket område natur- el samhällsvetenskap kommer du att ha nått säkrast kunskap? c) Finns det någon kunskap du kan få inom samhällsvetenskap och humaniora som du tror kan vara säker? Och vad innebär det att den är säker? Eleven kan få diskutera sig fram under ledning av läraren. Du kan förstås - om du vill skapa en tydligare dramatisk effekt välja att istället ta med eleverna till ett närliggande rum. Exempel på svar: a) Hur breda fönster, lister, dörrar är, Materials hållfasthet, Värmetålighet/smältpunkt, Färgers djup etc. b) Naturvetenskap (även om osäkerhet finns även där själva observationen kan påverka partiklars rörelse etc) c) säker kunskap kan t.ex. innebära att resultatet kan återupprepas av någon annan, eller gäller på andra platser/miljöer, utanför just detta klassrum vid denna tidpunkt Därefter kan man välja att dra bakgrunden: Det anses i samhällsvetenskap vara oerhört svårt att I) enas om begreppens innebörd vad är jämställdhet/en god ekonomi? och om vilka frågor som ska ställas: Ska ekonomin mätas genom samlade produktionen, BNP? Eller ska man väga in hur tillgångarna är fördelade etc. Ska man se samhället som jämställt när det finns lika många kvinnor och män i ledande ekonomiska och politiska positioner, eller krävs det även att de tjänar lika mycket? Ska ansvarstagande för hushållet vägas in? II) även när man enats om begreppen kan resultaten variera mellan olika människor och samhällen. För att fortsätta med ekonomi-jämställdhet: De flesta hushåll får bättre ekonomi om den som tar hand om hushållet kommer ut i avlönat arbete, men för vissa kan kanske ekonomin försämras om båda jobbar (om t.ex. mannen blir deprimerad av att kvinnan inte är hemma.) Ett annat exempel: sambandet att inflation leder till lägre arbetslöshet är något som visat sig ändras tydligt, av våra ändrade förväntningar. III) Man kan behöva, om man vill få beskrivningar av människors upplevelser/känslor etc, välja metoder som intervjuer/observationer där en identisk undersökning är svår att göra. Forskaren kan i intervjuer påverka resultatet (genom följdfrågor, tonfall etc), men just intervjuer kan bl.a. genom möjligheten till uppföljande frågor ge mycket mer kunskap om hur någon upplever jämställdheten, förtroendet för staten, förväntningar på ekonomin än enkäter. Enkäter har istället hög tillförlitlighet ( reliabilitet )=möjliga att upprepas, med samma resultat av en annan forskare. Men det är oklart att man mäter rätt sak, på djupet (validitet) t.ex. är det svårare att få koll på om den som svarar ett visst alternativ på enkätformulär, menar samma sak med och tar seriöst på frågan (t.ex. frågan om hur mycket arbete man gör i hemmet etc.)

3 3. Intro: ta upp olika typer av kunskap - teoretiska, praktiska, färdigheter, tyst kunskap, intuition. Bara om du har tid - Diskutera: Finns intuition? (Man kan t.ex. visa följande klipp: där en mindre övning, utifrån Bergson, ingår. Räcker med att starta 1.20 in i klippet). Men ta då gärna även upp kritik: Vi tror t.ex. att vi kan se att någon tittar oss i nacken. Men kan vi det? Har vi inte ofta fel? (Skilj gärna den något mer magiska intuitionen, utifrån t.ex. Bergson som idag har tappat lite mark i filosofin från tyst kunskap). Knyt sedan kort an till elevernas program samhällskunskap/natur/hantverk etc och be eleverna att fundera över: a) Vilken typ av kunskap lärs främst ut på elevens program, b) vilken typ av kunskap tjänar man mest pengar på och leder till mest positivt för samhället? Exempel på svar: a) Teoretiska dominerar inom de flesta program även om hantverk etc förstås innehåller mycket praktisk kunskap. b) Ofta kan nog svaret bli att det är teoretiska kunskaper som man tjänar mest pengar på men det finns ju även en mängd mer praktiskt orienterade mångmiljonärer (och även inom de teoretiska vetenskaperna i just upptäckarstadiet anses ofta intution/tyst kunskap vara centralt.

4 4. Hypotetisk-deduktiv metod. Visa klipp från Monty Python and the Holy Grail : ndex=2 Här ges visserligen exempel på felaktiga hypoteser Om hon är en häxa väger hon lika mycket som en anka men det förstår nog eleverna lätt, och klippet gör metoden lättare att komma ihåg. Gå igenom vilka steg scenen tar upp.

5 5. Deduktion och induktion, med hjälp av att rita och visa ett klipp. I) Rita en svan i den ena änden av tavlan, en apelsin i den andra. (Kan du inte rita kan det vara bara en kul effekt). Gå därefter igenom de båda exemplen på induktion och deduktion a) Induktionens generaliserande: Vi har sett en svan som är vit, vi tittar på många fler svanar, och de är vita. Vi drar den induktiva slutsatsen: Alla svanar är vita. Samt därefter b) Deduktionens logiska slutledning: Alla citrusfrukter innehåller C-vitamin + Apelsin är en citrusfrukt = Alla apelsiner innehåller C-vitamin. II) Visa konstapel Clouseaus battle i deduktiv slutledning, från Pink Panther 2. Förstår eleven vilken form av slutledning det handlar om, och varför?: Här kan även sammansmältningen av deduktion/induktion synliggöras: För är slutledningen rent deduktiv? Nja Precis som Sherlock Holmes väljer de två alltid ut vissa premisser framför en mängd andra; och de valen är förstås baserade på erfarenhet: De som har små pupiller har ofta druckit just kaffe. Snarare än tagit en drog, etc.)