Semantik och Pragmatik

Transkript

1 Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015

2 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer än att göra påståenden och beskriva verkligheten. yttranden kan oftast inte sägas vara sanna eller falska. Vi utför olika typer av handlingar med yttranden i påståendeform (frågor, löften, varningar etc.) Andra dimensioner än sant/falskt

3 Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Semantik handlar ofta om hur vi gör utsagor om verkligheten och vad som krävs för att dessa skall vara sanna eller falska. Vi säger saker om verkligheten med hjälp av påståendesatser (deklarativa satser) Vi vill överföra information. Vi har då rätt eller fel, d.v.s. det vi säger är sant eller falskt. Talhandlingsteorin säger att det finns språkliga handlingar som måste analyseras i andra termer

4 Austins syn på språket Austin påpekar att: Många uttryck i språket inte används för att beskriva verkligheten Har ni öppet? God morgon! Det kan du inte mena! Påståendesatser kan användas till mycket mer än att göra påståenden Jag lovar att hjälpa til

5 Performativa yttranden I En särskild grupp av yttranden är performativa yttranden. De är utformade som påståendesatser (deklarativa satser) men är inte främst påståenden utan används för att göra något. Jag lovar att komma hem före kl 12 Jag ger er ledigt resten av dagen Jag förklarar härmed mötet öppnat Performativa yttranden är handlingar snarare än beskrivningar av något

6 Performativa yttranden II Det performativa yttrandet Jag förklarar mötet öppnat utför handlingen öppna mötet Yttrandet Jag lagar mat utför inte handlingen laga mat Ofta kan performativer förstärkas med härmed. Jag förklarar härmed mötet öppnat Jfr: Jag lagar härmed mat

7 Performativa yttranden III Performativa yttranden är inte sanna eller falska. Vi måste ställa frågan om de fungerar, om de är lyckade. Ett yttrande är lyckosamt om det uppfyller vissa villkor (felicity conditions (lyckosamhetsvillkor, giltighetsvillkor) Vilka villkor behöver uppfyllas för att ett performativt yttrande skall vara lyckosamt?

8 Villkor för lyckade performativer (felicity conditions) I A1: There must exist an accepted conventional procedure having a certain conventional effect, the procedure to include the uttering of certain words by certain persons in certain circumstances A2: The particular persons and circumstances must be appropriate for the invocation of the particular procedure invoked... B1: The procedure must be executed by all the participants correctly... B2:... And completely...

9 Villkor för lyckade performativer (felicity conditions) II Ett performativt yttrande kan misslyckas om det inte utförs enligt A1-B2 eller om det utförs utan ärligt uppsåt. Abuse (missbruk), t.ex. att lova utan att ha för avsikt att hålla löftet Misfire (misslyckande), om A eller B bryts på ett sådant sätt att talhandlingen inte utförs. Exempelvis vigsel utan godkänd vigselförrättare

10 Villkor för lyckade talhandlingar, exempel: Vigselakt: Ceremoniell handling som utförs med ett särskilt syfte på ett särskilt sätt av särskilda personer i ett särskilt sammanhang. Vilka är lyckosamhetsvillkoren? Ceremonin inkluderar flera personer och det finns villkor för hur många de kan vara och deras relation till varandra. Vissa deltagare måste vara auktoriserade. Alla deltagare måste utföra sina delar av ceremonin på rätt sätt. Osv...

11 Villkor för lyckade talhandlingar, exempel II A lovar B att låna ut en bil till B Vilka är lyckosamhetsvillkoren? - A har skäl att tro att B vill låna en bil. - A uttalar löftet och tar på sig plikten låna ut en bil. - B tar del av löftet och avvisar inte löftet. - A har verkligen för avsikt att låna ut bilen. - A har tillgång till en bil att låna ut - Osv...

12 Implicita och explicita performativer I Explicita performativer börjar ofta med jag och följs av verben lova, varna, inbjuda, döpa, förklara etc. - Jag lovar att komma i morgon. - Jag anmäler mig till Kan förstärkas genom att sätta in härmed. - Jag lovar härmed att...

13 Implicita och explicita performativer II Man kan dock utföra performativa talhandlingar implicit i många fall utan det performativa verbet: - Jag kommer i morgon (tolkas som ett löfte) - Jag kommer gärna på... (tolkas som en anmälan) - Kom och hälsa på någon gång (tolkas som en inbjudan)

14 Implicita och explicita performativer III Den implicita versionen anses kommunicera samma talhandling som den explicita. Men, hur vet man att en implicit performativ talhandling verkligen är en sådan, och inte bara något annat? Ett förslag är att de motsvarar vissa giltighetsvillkor. Vi kan dock konstatera att de flesta talhandlingar uttrycks implicit, och att de explicita performativerna bara är en mindre delmängd

15 Påståenden och performativer Austin menade ursprungligen att: Performativer är yttranden som analyseras utifrån lyckosamhet, frågan om sant eller falskt är inte relevant. Performativer skiljer sig från påståenden (konstativer) för vilka frågan om sant eller falskt är relevant. Hur vet man precis vilka yttranden som är performativer respektive konstativer? Austin kom med tiden att bortse från distinktionen mellan konstativer och performativer och betrakta även konstativer som talhandlingar som kan utvärderas i termer av lyckosamhetsvillkor. Exempel: Kungen av Frankrike är skallig

16 Illokut styrka och propositionellt innehåll I Idén är att alla yttranden kan betraktas som någon typ av talhandling. Denna talhandlingsdimension beskrivs i termer av illokut styrka (fråga, löfte, varning etc). Idén om illokut styrka gör att vi kan urskilja två betydelsekomponenter hos yttranden: Propositionell dimension Illokut styrka

17 Illokut styrka och propositionellt innehåll II Att förstå ett yttrande är att förstå både det propositionella innehållet och den illokuta styrkan. Exempel: Du öppnar dörren Det är så att du öppnar dörren Öppna dörren! Gör så att du öppnar dörren! Öppnar du dörren? Är det så att du öppnar dörren?

18 Tre aspekter av talhandlingar En talhandling kan enligt Austin sägas bestå av tre element Lokut handling: Propositionell (semantisk) betydelse. Det som talaren faktiskt säger. Illokut handling: Pragmatisk betydelse. Talaren avser något med det, t ex. ett löfte eller en order. Perlokut handling: Yttrandets effekt. Inte i första hand knuten till det språkliga uttrycket.

19 Direkta och indirekta talhandlingar I I många språk kan vi syntaktiskt skilja ut följande meningstyper: Deklarativa satser (påståendesatser) Interrogativa satser (frågesatser) Imperativa satser (uppmaningar De är konventionellt förbundna med talhandlingstyperna påstående, fråga och begäran (befallning), men kopplingen är inte definitiv.

20 Direkta och indirekta talhandlingar II Direkt talhandling: meningstypens förväntade talhandlingstyp överensstämmer med funktionen. T.ex. Stäng fönstret (är du snäll)! (Imperativ begäran.) Indirekt talhandling: meningstypens förväntade talhandlingstyp avviker från funktionen. T.ex. Kan du stänga fönstret? (Interrogativ begäran.) Du får gärna stänga fönstret. (Deklarativ begäran.) Indirekthet är ofta artigt. (Varför?)

21 Direkta och indirekta talhandlingar III Direkt talhandling: Är fönstret öppet? (Interrogativ fråga) Indirekt talhandling: Är det smart att lämna fönstret öppet över natten när det skall bli oväder? (Interrogativ form, påstående, s.k. retorisk fråga)

22 Hur förstår vi indirekta talhandlingar? Enligt Searle förstår vi indirekt tal genom att kombinera kunskap om: Lyckosamhetsvillkoren för direkta talhandlingar Kontexten Principer för samtal (som t.ex.grices samtalsmaximer). Vad är relevant i sammanhanget? Exempel: Can you pass the salt? Saeed tar upp invändningen att detta dock inte löser problemet med idiomatiska konstruktioner: Can you please pass me the salt? *Are you able to please pass me the salt?

23 Indirekta talhandlingar och artighet Artighetskonventioner I diskussionen om hur vi tolkar indirekt tal kommer ofta artighetsaspekten på tal. Att uttrycka t.ex. en order eller uppmaning på ett indirekt sätt minskar risken för att yttrandet blir face-threatening. Exempel: Skulle du ha lust att öppna fönstret lite? Jag svettas härinne, gör inte du det? Öppna fönstret!

24 Grice s samtalsmaximer Att bedriva ett samtal är en interaktiv aktivitet, där båda parter kan förväntas samarbeta för att uppnå målet med samtalet. Betydelsen tolkas i förhållande till situationskontexten. Kvantitetsmaximen säg lagom mycket (i relation till samtalets syfte) och anta att samtalspartnern också gör det. Kvalitetsmaximen tala sanning och anta att samtalspartnern också gör det. Relevansmaximen Håll dig till ämnet och anta att samtalspartnern också gör det. Sättsmaximen uttryck dig tydligt och anta att samtalspartnern också gör det. Brott mot maximerna tolka utifrån relevansmaximen.

25 Austin, Searle och talhandlingar Indirekta talhandlingar. Behandlar en pragmatisk aspekt av betydelse; yttranden där det inte enbart handlar om sant/falskt Hur kan vi skilja mellan funktionella och icke - funktionella yttranden? Vilka aspekter av ett yttrande kan vi urskilja och hur relaterar dessa till idén om lyckade och mindre lyckade talhandlingar? Hur kan vi försöka beskriva generella villkor för en lyckad talhandling? Hur förstår vi indirekt tal?

26 Talhandlingar och samarbetsmaximer Beskriver hur vi tolkar betydelse och språklig kommunikation som handlande Betydelsen är kontextberoende Talhandlingsteorin: Relativt strikt formaliserad med detaljerade giltighetsvillkor. Fokus på olika typer av språkliga yttranden. Ger en bild av kommunikation som reglerad av föreskrifter Grices samarbetsmaximer: Mer fria och generella, öppna för maximshån. Fokus på allmänna principer för rationellt handlande och samarbete