Semantik och pragmatik

Transkript

1 Semantik och pragmatik OH-serie 1 Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna för de gränsdragningar mellan grammatik, semantik och pragmatik som görs inom några olika teoretiska ramverk, (LM 2) redogöra för relationen mellan begrepps definitioner och deras extension, och relationen mellan begrepp, språkanvändares kunskaper och kunskaper i allmänhet, samt diskutera olika teoretiska och empiriska komplikationer förknippade med idén att begrepp fångar ords betydelse, 1 2 Kursens lärandemål (LM) (ur kursplanen) (LM 3) redogöra för viktiga lexikala relationer och tillämpa dem för att resonera kring godtyckliga ords relationer, (LM 4) redogöra för begreppet logisk konsekvens och utföra elementära analyser baserade på logisk semantik Kursens lärandemål (LM) (ur kursplanen) (LM 5) redogöra för några teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data. (LM 1) (LM 4) i stort sett semantik i mer snäv bemärkelse. (LM 5) är pragmatikdelen ; Obs! Numren har olika tyngd. 3 4

2 Lärande, undervisning Lära sig teoretiska begrepp kunna tillämpa dem i analys av språkliga material. Semantisk analys är ännu öppnare än grammatisk analys. Sätt att tänka. Försök läsa på och göra övningar i förväg. Ta upp frågor som verkar givande att belysa i klassrummet. Ofta väldigt lättdiskuterade saker. Jag måste kanske klippa av vissa trådar. Kursens innehåll (1) Semantik: Språkliga uttrycks betydelse. Hur bör vi analysera betydelser? Hur anknyter språket till världen och till tänkandet? Lexikal semantik: Hur förhåller sig ord till varandra? Semantiska relationer och nätverk, semantisk komponentanalys. Satssemantik: Vad betyder satser (givet de ingående ordens betydelser)? Kompositionell semantik. Logisk analys. 5 6 Kursens innehåll (2) Pragmatik: Språkets användning. Relationen mellan semantik och pragmatik. Deixis: situationsberoende referens. Presupposition: inbyggda antaganden hos begrepp och meningar. Talhandlingar: Kommunikation innebär att man utför sociala handlingar. Konversationella maximer och implikatur: implicit överförd information. Naturliga språk, lingvistikens bild Språkets formsida Fonologi: Om språkets fonem och hur de får sättas samman (fonotax). Morfologi: Om språkets morfem och ordbildning. Syntax: Om hur ord får sättas samman till fraser och satser. Språkets innehållssida Lexikal semantik: Om ords (och morfems) betydelse. Kompositionell semantik: Om frasers och satsers betydelse. Pragmatik: Om hur man använder uttryck med viss betydelse för att kommunicera/uttrycka olika saker. 7 8

3 Grammatik Analys av ord (morfologi): indelning i ordklasser och böjningskategorier, t.ex. verb, particip, presens, komparativ. Analys av meningar (syntax): Hur hänger fraser, satser och meningar ihop. Grammatiska funktioner, t.ex. subjekt, attribut, rumsadverbial. Vissa begrepp finns i nästan alla grammatiker; andra är mer varierande. Semantik kontra grammatik och pragmatik Grammatik handlar om abstrakt form hos språkliga uttryck som i viss mån är oberoende av innehåll. Semantik handlar om vad uttrycken betyder, med fokus på det som är uttryckligt och etablerat i språket. Pragmatik handlar om hur människor kommunicerar med hjälp av språkliga uttryck utifrån sin belägenhet i ett fysiskt och socialt sammanhang. Det finns dock en relativt stabil konsensus om vad en grammatisk analys av ett språk bör fånga Grammatik kontra semantik Morfologin och syntaxen strävar normalt efter att ge en fullständig analys av ett språk och av alla enskilda texter. Teorin blir typiskt mer sluten begreppsligt: De givna uppsättningarna av kategorier (t.ex. ordklasser, böjningskategorier och syntaktiska funktioner) antas vara färdiga och fullständiga. Semantisk och pragmatisk analys inriktas ofta på begränsade delar av ett språk. Teorin/tillämpningen är ofta öppen för att det finns aspekter av semantiken som analysen bortser från. Grammatik kontra semantik, forts. Grammatiken klassificerar morfem utan att gå inte in på vad de står för. T.ex. stol, vän, glädje, teori: räknebara substantiv, singularis, obestämd form, utrum, grundkasus. Semantiken går in på de egenskaper hos ord och fraser som kan avgöra om en sats är sann eller falsk, t.ex. vad begreppen stol, vän, glädje, teori innebär. Annat ex. Dessa meningar betyder helt olika saker: Några tomater är röda. och Inga stolar är enbenta. men är likvärdiga vad gäller syntax och morfologi

4 Semantik och grammatik fri relation Dessa meningar är synonyma, men innehållets komponenter kan kopplas till olika ordklasser och syntaktiska funktioner: Uppsala universitsbibliotek äger Silverbibeln. SB tillhör UUB. UUB är ägare till SB. SB ingår i UUB s samlingar. Typer och förekomster Aspekterna typ och förekomst är grundläggande för all analys av språklig kommunikation: Typ: En abstrakt enhet som kan reproduceras många gånger. T.ex. ett fonem, grafem, morfem, lexem, etc. Morfem och lexem har en lexikaliserad betydelse. Förekomst (token): En konkret (lokaliserad i tid och rum) manifestation av en typ rikare kontextbunden innebörd. Detta är basen för språktillägnande och språkanvändning: Man möter olika förekomster av en och samma typ och sedan känna igen/tolka/producera nya förekomster därav Typ-förekomst-stabilitet Ordet som enhet i språket kontra hur det används kommunikativa situationer. Ordet bröd t.ex.: Uttryckssida (uttal): Bestämd sekvens av fyra fonem. Varierande uttal (dialekter, röster, etc.) Innehåll (begrepp): Står för en typ av livsmedel, tillverkad på visst sätt (bakad), av vissa ingredienser (vätska, mjöl). (Dock ett ganska vagt och öppet begrepp.) Både uttryckssidan och innehållet håller sig relativt stabila över tiden. Man kan använda ordet som vuxen utifrån vad man lärt sig som barn. (Men förändringar sker även.) Dubbel artikulation Naturliga språks uttryckssida kan klippas upp i... Minimala betydelseskiljande enheter: fonem (språkljud) och grafem (bokstäver, etc.). T.ex. t vs l vs tt (bit vs bil vs pil). Minimala betydelsebärande enheter: morfem. T.ex. brand-bil-en-s. (Specialfall: morfem vars formsida bara omfattar ett fonem, t.ex. i och å i svenskan.) Ett fåtal fonem/grafem (kanske i ett typiskt språk) kan pusslas ihop till många tusen morfem

5 Kompositionalitet Naturliga språks uttryckssida kan klippas upp i... Minimala betydelsebärande enheter morfem. (När man talar om kompositionalitet tar man dock ofta orden som grundenheter.) Enheter vars betydelse är sammansatt ( komponerad ) utifrån delarnas betydelser (och syntaktiska kombination). Den logiska semantiken är det främsta verktyget för att analysera den kompositionella semantiken. Morfemen (kanske i ett typiskt språk) kan pusslas ihop till extremt många meningar. 17 Semantik och pragmatik. Grov skiss. Semantik handlar om bokstavlig språklig betydelse Fokus på sant-falskt. Abstrakt kontextneutralitet. Ords betydelse (lexikal semantik) Sammansatta enheters betydelse (kompositionell semantik) Pragmatik handlar om språkanvändning Vad och hur menar språkanvändare (avsikter)? Hur ansluter yttranden till ett sammanhang (en kontext)? Ofta är det man menar mer precist än det man uttryckligen säger. 18 Semantik och pragmatik. Lite alternativt synsätt: Vi kan ofta se en skillnad mellan vad ett yttrande och dess delar... :... betyder ur en rent språklig synvinkel ( bokstavligt ), dess uttryckliga innehåll. Fokuserar på morfem och lexems etablerade betydelser. På typnivå. Semantik.... betyder i ett konkret sammanhang: Vad talaren sakligt och socialt menar. Fokuserar på förekomster av uttryck. Pragmatik. Betydelse bokstavligt och i kontext En viktig pusselbit som inte ligger på riksdagens bord är exempelvis den möjlighet som finns utomlands för ungdomar att tillsammans kunna ha ett hyreskontrakt. (Riksdagen ) pusselbit, bord vad avses? ungdomar plural, hur många? 19 20

6 Några delområden inom semantiken plockade från Saeed Referens peka ut entiteter (varelser, saker, tillstånd, processer, etc.) Begrepp (concept) innehållsord. Stor och öppen grupp. (Saeed 2 3.) Beskriver/klassificerar entiteter. Logisk struktur. (Saeed 3.2 & 4.) Binder ihop satsers betydelser. Behandlar även hur satser beror av varandra. Några delområden inom semantiken Dynamik (hos verbhandlingar) (Saeed 5.2). Tillstånd vs process. Process: pågående vs avslutad. (Aspekt när detta kodas i verbböjning.) Modalitet. (Saeed 5.3). T.ex. realis rak utsaga om verkligheten. Du äter en massa godis. vs hur det får/bör/kan vara, eller hur någon tror att det är. Du borde/får inte äta så mycket godis. Villkorlighet, t.ex. Om jag hade ätit lika mycket godis som du, så hade jag varit fet Några delområden inom semantiken Evidentialitet (Saeed 5.3). Hur bra grund har talaren för det som påstås och vilken typ av evidens? Jag gissar att kungen är trött på att spela narr. Jag har hört att kylen och frysen drar mest el i hushållet. Tidsangivelse (Tempus när detta kodas i verbböjning.) Komplikationer Sambanden mellan syntax och semantik är ofta komplicerade. Ord och konstruktioner är ofta mångtydiga: De betyder olika saker i olika sammanhang. Olika språk behandlar olika innehåll på olika sätt

7 Några typer av ord Pronomina, t.ex. jag, henne. För starkt kontextberoende referens. Få lexem. Sluten klass d.v.s. inga nya ord tillkommer. Egennamn, t.ex. Barack Obama, Uppsala. För mer stabil referens. Många lexem. Öppen klass d.v.s. här hamnar nya ord. Beskrivande/kategoriserande ord, innehållsord, t.ex. musiker, stol, glädje, princesstårta, cyklar, avskyr, ovanlig, snäll. Innehållsrika, ofta domänberoende. Ofta substantiv, verb och adjektiv. Många lexem öppen klass. Några typer av ord Logiska ord, t.ex. en, är, inte, ingen. Utan konkret innehåll, domänoberoende. Olika ordklasser. Få lexem. Sluten klass. Formord, ord som krävs av syntaxen, men inte betyder något själva, t.ex. opersonliga och formella det-subjekt, infinitivmärket (att), vissa prepositionsförekomster. Få lexem. Sluten klass Exempel: logiska ord och modalitet Exempel: typiska innehållsord Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt

8 Exempel: tidsangivelser, tidsdynamik Exempel: referens Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet svimmar oförklarligt, ofta eller upprepade gånger bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet ska man kontakta vården direkt. Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet (?) ska man kontakta vården direkt. Referensen generisk, relativt den situation för vilken råd söks. ont i bröstet kanske en lexikaliserad fras Varför är semantik viktigt? Den viktigaste poängen med (ett) språk är att vi använder det för att uttrycka oss sakligt och socialt. Vad kan vi uttrycka? Och hur gör vi det? Språkens formella och innehållsliga sidor upprätthåller varandra: Fonem minsta betydelseskiljande enheter. Morfem minsta betydelsebärande enheter. Skillnader på uttryckssidan är språkligt relevanta om de gör systematisk skillnad för uttrycks betydelse. Grammatisk analys bygger på detta. Kulturellt/humanistiskt perspektiv Vad människor kan uttrycka och hur de kan göra det är en central fråga när man skall förstå vad människor är för typ av varelser. (Ganska självklart?) Vad människor kan förmedla i kommunikation är en viktig del av socialt samspel. De distinktioner som lyfts fram i ett språks semantik torde avspegla psykologiskt och kulturellt viktiga mekanismer. Vilken relation råder mellan ett språks semantik och de/den kultur(er) där det hör hemma? 31 32

9 Filosofiskt/psykologiskt perspektiv Hur processar vi semantisk information vid produktion och perception? Vilken är relationen mellan språkliga uttrycks innehåll och innehållet i tankar/avsikter/känslor etc. Begränsas våra tankar av vårt språk? (Vice versa borde väl absolut vara sant?) Hur tillägnar vi oss semantiken för ett språk? Som barn? Som andraspråkstalare? I vilken mån avspeglar begrepp mänskliga föreställningar och tillvarons naturliga beskaffenhet? Begreppsanalys, terminologihantering Många svåra diskussioner, t.ex inom politik, humaniora och filosofi, kräver en analys av begrepp, tänk på begrepp som fattigdom, rasism, roman och kunskap. Även mer teknisk kommunikation kräver genomtänkta begreppsystem som bas för terminologin. Detta kan vara en förutsättning för ingenjörsmässig samordning. Rättssäkerhet kräver att lagen bygger på precisa begrepp. Vi får ett slags begreppslig språkvård. (Som nog är viktigare än traditionell språkvård.) Semantik enskilda språk Vilka ord finns och vad betyder de? Lexikologi. Lexikografi ta fram ordböcker. Hur fungerar syntax och kompositionell semantik i språket? Vilka semantiska distinktioner fångas av grammatikaliserade drag i språket? Vilka historiska bakgrunder har ord? Etymologi. Hur är språket besläktat med andra språk? 35